Mjönäsvägen. Orienteringskarta. Tollaregården. Folkets hus Brandstn. Vattenverk. Förskola. Idrotts- plats. Idrottshall. Reningsverkverk.

Transkript

1 BASORT ARKELSTORP FÖRUTSÄTTNINGAR ARKELSTORP IDAG Arkelstorp ligger ca 2 mil nordost om Kristianstad, precis vid Oppmannasjöns norra spets. Trakterna kring Arkelstorp kallas äppelbygden eftersom det förekommer mycket fruktodling, framför allt vid Oppmanna och Vånga. Befolkning Arkelstorp är den minsta av kommunens basorter. Antalet invånare uppgick i slutet av 2009 till 761 personer. Jämfört med kommungenomsnittet har orten en betydligt mindre andel invånare i åldern och lite större andelar i åldrarna 0-19 och 60+. Befolkningen har under perioden minskat med 11 personer. Utblick över Oppmannasjön Service och näringsliv Arkelstorps serviceutbud består av bl.a. förskola, skola för årskurs 1-9 (Spängerskolan), äldreboende, friluftsbad, idrottsplats, bibliotek och livsmedelsbutik. Avsaknaden av andra större närliggande orter innebär att Arkelstorps service och handel har ett stort upptagningsområde. Arbetstillfällen finns främst inom skola, vård och omsorg men också inom ett antal privata företag, bl.a. Vecto Materialhantering AB som gör systemlösningar inom transport- och materialhanteringsteknik, IA- Montage i Arkelstorp AB, AB Mjönäs Rör och Smide samt AB ABM Maskiner som levererar utrustning till frukt- och bärodlingar. Inom Arkelstorp med omnejd finns sammanlagt ca 300 arbetstillfällen (statistik från Region Skåne 2007). Pendling Enligt tillgänglig statistik bodde 336 förvärvsarbetande i Arkelstorp 2007 varav 68 personer (20%) arbetade i orten. Störst utpendling skedde till Kristianstad (134 personer), därefter kom Östra Göinge (27 personer) och glesbygd (24 personer). Störst inpendling till orten skedde från glesbygd (62 personer), därefter kom Östra Göinge (24 personer) och Kristianstad (22 personer). Landskap och natur Arkelstorp ligger i ett kuperat skogslandskap i anslutning till Oppmannasjön. Omgivningarna är väldigt natursköna och präglas av sjöar, bokskogar, äppelodlingar och åkermark. På flera ställen är utblickarna över sjön och landskapet hänförande. Karaktäristiskt för orten är att grönskan sträcker sig långt in i bebyggelsen och skapar naturstråk mellan bebyggelseområdena. Naturen finns in på husknuten vilket är en stor tillgång för de boende i Arkelstorp. HISTORIK Järnvägen Kristianstad-Immeln invigdes 1885 och fick stor betydelse för hela Oppmanna socken. Kring Arkelstorps station etablerades olika typer av industrier men även affärer, kaféer och samlingslokaler uppfördes. Verksamheterna skapade arbetstillfällen och folk från omlandet bosatte sig i orten. Järnvägen lades ner för persontrafik och banvallen omvandlades till cykelväg. Trots att spårförbindelsen med Kristianstad upphörde fortsatte Arkelstorp att växa. Orten med dess natursköna omgivningar genomgick en ordentlig utbyggnad i samband gröna vågen på 1970-talet. Äldre kulturmiljö i västra delen av orten 94

2 Värestorpsvägen Mjönäsvägen Tollaregården Näsumsvägen Idrotts- plats Folkets hus Brandstn Vattenverk Förskola Arkelstorp i kommunen Allarpsvägen Spängerskolan Idrottshall Oppmannavägen Reningsverkverk Bebyggelse i södra delen av Arkelstorp Meter Maj 2008 Gamla brandstationen Orienteringskarta 95

3 De senaste 10 åren har det endast byggts några enstaka villor i Arkelstorp och efterfrågan är liten. Det som har diskuterats i planeringssammanhang är möjligheterna att bygga fler radhuslägenheter, bland annat i det östra Aniara-området, och att tillskapa attraktiva tomter utmed Oppmannasjön. BEBYGGELSE Arkelstorp är ett utpräglat villasamhälle med mycket bebyggelse från tal. Bostäderna ligger i relativt enhetliga områden som nås via stickgator. I de centrala delarna av orten finns byggnader med servicefunktioner som butiker/restaurang men även skola, idrottshall och äldreboende. Några delar av byn präglas av glesare bebyggelse med mycket grönska. TRAFIK Vägar Arkelstorps trafikstruktur är uppbyggd med Allarpsvägen/Oppmannavägen som huvudtrafikstråk. Allarpsvägen leder söderut till Kristianstad via Ekestad och Österslöv. Oppmannavägen på östra sidan om sjön går från Arkelstorp mot Kiaby vidare till Fjälkinge. Värestorps-Näsumsvägen löper i östvästlig riktning norr om tätorten. Det är en rak 90-väg där många bilister håller väldigt hög hastighet vilket innebär att utfarten från Allarpsvägen uppfattas som riskfylld. Korsningen mellan Allarpsvägen och Oppmannavägen inne i orten är överdimensionerad och gaturummet är otydligt. Trafik Värestorps/Näsumsvägen Värestorp/Näsumsvägen = gräns i norr Huvudtrafikstråk Viktiga interna väglänkar Oppmannavägen Bebyggelse Institutions- och servicebebyggelse. Äldre, blandad bebyggelse - kulturmiljö Friliggande bostadsbebyggelse Grupphusbebyggelse/ marklägenheter Solitära byggnader/gles bebyggelse omgiven av grönska. Avskurna väglänkar Kritiska korsningar Kollektivtrafik buss Buss 550 (Vånga-Arkelstorp-Kristianstad) Buss 557 (Arkelstorp- Fjälkinge-Kristianstad) Buss 543 (Knislinge- Arkelstorp-Olofström) Busshållplats Gång- och cykelväg Allararpsvägen 96

4 En del av de sekundära vägarna som används för intern trafik inom orten mynnar i vändplatser och upplevs avskurna från det övergripande vägnätet. De sekundära vägarna är därmed svårorienterade och det saknas kopplingar i öst-västlig riktning inom orten. Kollektivtrafik Arkelstorp trafikeras av regionbussar enligt kartan nedan. Kollektivtrafiken riktas främst mot Kristianstad med förbindelser ca 1 gång i timmen under vardagar. Restiden till Kristianstad är ca 30 min. FOLKLIV Karaktäristiskt för Arkelstorp är de integrerade funktioner som förekommer i olika byggnader runt om i samhället (t.ex. bank, förskola och bibliotek/ medborgarkontor). I orten finns ett antal naturliga mötesplatser där invånarna träffas i olika sammanhang. I centrum är det främst butikerna, banken, pizzerian och gatuköket som utgör mötesplatser. Skolan, biblioteket, bad- och idrottsanläggningarna är också viktiga sociala träffpunkter. Stranden vid Oppmannasjön skulle kunna vara en mötesplats men det är svårt att ta sig dit eftersom som sjön omges av sankmark och stora höjdskillnader. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN En stor del av östra Arkelstorp omfattas av riksintresse för friluftslivet. Området kring Oppmannasjön utgörs av riksintresse för naturvård. Kring sjön gäller även särskilt strandskyddsförordnande med 150 m. Sjön är väldigt dyig och nyttjas inte för bad. De områden som är utpekade i kommunens kulturmiljöprogram är främst knutna till det som finns kvar av stationssamhällets bebyggelse. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Det finns en del områden som kan vara förorenade, bland annat i anslutning till Lantmännens f.d. byggnader mittemot ICA. Det förekommer en del farligt gods på väg norrut till Sibbhult. Folkets hus med utedansbana Äldre gård ca 1860 Brandstation Vita skolan Tidigare ställningstaganden Riksintresse för naturvård Rumslig struktur Barriär Grön kil Gårdsanläggning Områden av Riskintresse samt områden utpekade i Kristianstads Kulturmiljöprogram Riksintresse för friluftsliv Strandskydd Kulturhistoriskt intressant bebyggelse (kommunens kulturmijöprogram) Utblick Stråk Centrum Landmärke Hål Ortens rumsliga struktur 97

5 Arkeltorps vattenverk ligger söder om Tollaregården, men vattentäkten intill har slopats och vatten hämtas numera från Kristianstad. Arkelstorps reningsverk ligger söder om Spängerskolan, ny bebyggelse behöver hålla ett visst skyddsavstånd kring detta. Räddningstjänsten har en brandstation som bemannas av deltidsbrandmän. Periodvis har det varit svårt att rekrytera personal eftersom det krävs att man både bor och arbetar på orten. RUMSLIG STRUKTUR Arkelstorp har en förhållandevis upplöst struktur med gröna kilar som sticker in mellan bebyggelseområdena. Allarpsvägen/Oppmannavägen är ett starkt trafik- och rörelsestråk medan Värestorps-/Näsumsvägen avgränsar byn i norr. Centrumfunktionerna är spridda till två platser i orten. Gamla brandstationen syns på långt håll och är ett lokalt landmärke i Arkelstorp. Centralt i Arkelstorp finns ett stort obebyggt område som utgör ett hål i bebyggelsestrukturen. Snedbild över Arkelstorp och Oppmannasjön, vy från söder Orten omges av fantastisk natur och utblickarna över landskapet är många. De mest påtagliga vyerna finns i västra delen, med utblickar över betesmarker och skog, samt i sydöst där man ser ut över Oppmannasjön från höjdpartierna. ORTENS STARKA OCH SVAGA SIDOR Styrkor Naturen och det kuperade landskapet med grönska in på knuten, goda rekreationsmöjligheter och fantastiska utblickar. Sjön som är en stor tillgång både visuellt och funktionellt (kanotpaddling m.m). Tomtpriserna - möjlighet att få en stor, uppvuxen naturtomt till bra pris. Kulturmiljöerna. Tillgång till basservice inklusive högstadieskola. Integrerade funktioner i samma byggnad. Visst inslag av verksamheter/arbetsplatser. Svagheter Upplöst bebyggelsestruktur Saknar sammanhållande centrum Få flerbostads- och marklägenheter Homogen och åldrande befolkning ( bara familjer, få ensamstående, stor andel äldre) Orten är uppbyggt utan tanke på energibesparing (stora 1970-talsvillor, behov av 2 bilar etc). Dåligt andrahandsvärde på bostäder FÖRSLAG Arkelstorps vackra omgivningar skapar spännande möjligheter för attraktiva och varierande boendemiljöer. Ortens föreslås utvecklas med sjönära bostadsområden men även kompletteras med mindre flerbostadshus och marklägenheter. UTVECKLING AV CENTRUM C1 Området kring vägen, ICA och busshållplatsen kan utvecklas med centrumverksamheter. De f.d. industri-/ verksamhetsbyggnaderna väster om Allarpsvägen (bl.a. f.d. glasspinnefabriken) skulle kunna omgestaltas och inrymma nya funktioner. Det finns risk för markföroreningar. Även gångstråket från västra delen av byn mot skolan behöver tydliggöras. Ytorna bakom ICA mot ån skulle kunna inrymma ett litet torg med möjlighet till t.ex. torghandel och café med uteservering. Det skulle då länka samman skolan och området kring ån med centrum. Trafiksäker passage för skolbarnen över vägen behövs. BEBYGGELSE B1 Kan vara lämpligt för tätare bebyggelse, t.ex. rad- eller kedjehus. I samband med exploatering kan den otydliga fyrvägskorsningen Allarpsvägen/Oppmannavägen omgestaltas och befintliga bostadshus integreras med de nybyggda områdena. Marken är planlagd för bostadsändamål och ägs av kommunen. Området ligger lågt och i anslutning till vattentäkt/vattenverk och har relativt dåliga markförhållanden, utfyllnad kan komma att krävas. B2 Ett obebyggt område som i nuvarande detaljplan anges som naturmark. Skulle kunna inrymma tätare bostadsbebyggelse, marklägenheter och/eller små- 98

6 Planlagt för småindustri Planlagt för småindustri och handel. Dåliga markförhållanden V1 Betydande inslag av bostadsnära verksamhet B3 B2 B1 Planlagt för bostäder Planlagt för bostäder C1 B4 Lek Promenad-/ grönstråk Förslag Arkelstorp Bostäder - gles bebyggelse Bostäder - tätare bebyggelse Centrum förtätning B5 Småindustri och handel Befintlig, ej /fullt/ utnyttjad detaljplan Befintlig båtbrygga Föreslagen väg Föreslaget grönstråk Meter Befintlig grill- /festplats för midsommarfirande mm Handikapplekplats Korsning som på sikt behöver ny utformning 99

7 skaliga flerbostadshus. Området har relativt dåliga markförhållanden och ligger lågt. Marken är i kommunal ägo. B3 Området kan innehålla bostäder med betydande inslag av bostadsnära verksamhet. Det kan vara möjligt att uppföra byggnader/lokaler på tomten för småskalig icke störande verksamhet/bisyssla. (T.ex. försäljning, hantverk, hår- eller skönhetsvård). Området är i privat ägo och planlagt för småindustriändamål. B4 Möjligt för blandad bostadsbebyggelse. Kuperad terräng och ej detaljplanelagt. Kommunen äger marken. B5 Ett strategiskt viktigt område för attraktivt sjönära boende. Kuperade terräng vilket kan innebära svårigheter att anlägga vatten och avlopp. Dessutom ligger det i anslutning till en reservvattentäkt. Området är ej detaljplanelagt och ligger inom riksintresse för naturvård och friluftsliv och delvis inom strandskydd. Kommunen äger marken. V1 Nytt verksamhetsområde nordväst om det befintliga. Detta som ersättning för det område söder om vägen (B3) som i stället för småindustri föreslås för bostadsändamål. En mindre del är sedan tidigare planlagt, men icke utnyttjat, för bostäder. I övrigt är området icke planlagt. Området är i privat ägo. TRAFIKSTRUKTUR Det interna vägnätet behöver länkas samman och framför allt skulle Aniaraområdet i öster behöva en ny anslutning till Oppmannavägen för att området inte ska upplevas så isolerat från byn. I samband med anläggande av en ny väg kan ytorna öster om Oppmannavägen nyttjas för bostadsbebyggelse (se B4). GRÖNSKA OCH REKREATION Ett promenadstråk längs sjöns östra sida skulle kunna framhäva Arkelstorps läge vid Oppmannasjön och öka rekreationsmöjligheterna i anslutning till orten. Det kan vara en förhållandevis enkel stig som ansluter till båtbryggan. Tillsammans med befintliga vägar skapas en slinga för jogging, hundrastning m.m. Några av de befintliga fastigheterna sträcker sig ända ner till sjön, vilket kan innebära svårigheter med ett eventuellt genomförande. Lek Ett område som är aktuellt för anläggandet av en handikapplekplats. Ett bra läge i anslutning till grönstråk och befintlig bostadsbebyggelse. REKOMMENDATIONER Vänd orten inåt. Främja bebyggelse och funktioner mot sjön och mot centrumstråket. Planera för småskaliga flerbostadshus och marklägenheter i attraktiva lägen. Främja det lokala näringslivet för att skapa arbetstillfällen på orten. Ett sätt kan vara möjligheten att bedriva (deltids-) verksamhet i anslutning till bostaden. Bostadsnära verksamheter bör generellt medges. Ta tillvara naturgivna förutsättningar! Den kuperade terrängen, utblickar, sjön, ån m.m. kan nyttjas för boende, turism, rekration och aktiviter. Utöka kollektivtrafiken till och från Kristianstad, halvtimmestrafik morgon och kväll. I nya detaljplaner för bostäder bör även möjlighet skapas för bostadsnära verksamheter. 100

8 101

9 BASORT DEGEBERGA FÖRUTSÄTTNINGAR DEGEBERGA IDAG Degeberga ligger ca 2,5 mil söder om Kristianstad. Omgivningarna är mycket natursköna och präglas av ett kuperat landskap med omväxlande öppna betesmarker och skog. Befolkning Degebergas befolkning uppgick vid slutet av 2009 till invånare. Jämfört med kommungenomsnittet har orten en betydligt mindre andel invånare i åldern 20-59, en betydligt större andel i åldern 60+ och en lite mindre andel i åldern Befolkningen har under perioden minskat med 16 personer. Service och näringsliv I Degeberga finns bl.a. förskola, skola för årskurs 1-9 (Degebergaskolan), äldreboende, friluftsbad, idrottsplats, bibliotek, livsmedelsbutik, vårdcentral, bank och turistbyrå. Arbetstillfällen finns främst inom skola, vård och omsorg men även inom ett antal privata företag, bl.a. Eltjänster Degeberga Vittskövle AB, Degeberga Bil & Maskin och Degeberga Grus & Schakt AB. Inom Degeberga med omnejd finns ca 400 arbetstillfällen (statistik från Region Skåne 2007). Pendling Enligt tillgänglig statistik bodde 572 förvärvsarbetande i Degeberga 2007 varav 135 personer (24%) arbetade i orten. Störst utpendling skedde till Kristianstad (152 personer), därefter kom glesbygd (87 personer) och Åhus (30 personer). Störst inpendling till orten skedde från glesbygd (75 personer), därefter kom Kristianstad (29 personer) och Åhus (17 personer). Landskap och natur Degeberga är mycket vackert beläget i ett kuperat, delvis skogsbeklätt landskap. Närheten till omgivande natur är påtaglig och grönskan sträcker sig på flera ställen långt in i orten. Mest påtaglig är Söndreklack med betesmark på karakteristiska kullar som reser sig mitt i orten. Närvarade är också vatten med de två vattendragen som genomkorsar orten, Forsakarsfallet och ett antal mindre sjöar. Topografin har haft stor betydelse för ortens utbredning och både bebyggelsen och huvudvägen följer höjdkurvorna. HISTORIK Degeberga har en historia som sträcker sig tillbaka till yngre järnåldern ( e Kr) och orten var bebodd redan under medeltiden. Samhället fick ett stort uppsving som handelsplats när järnvägsanknytningen till Karpalund (1881) och vidare till Brösarp (1900) öppnades. I samband med järnvägens tillkomst började en mindre bebyggelse växa upp kring stationsområdet, men det var först ca 50 år senare som byggandet tog fart lämnade den sista rälsbussen Degeberga och järnvägen fungerar idag som cykelväg. Hembygdsparken i Degeberga är en av länets största och äldsta med flera individuellt intressanta byggnader. Söndreklack Degeberga kyrka 102

10 Meter Kyrka Vårdcentral Brandstn Förskola Forsakarsgården Skola Idrottshall Scoutstuga Idrottsplats Degeberga i kommunen Degeberga skola Bebyggelse i landskapet Orienteringskarta 103 Skaddevägen Lökarödsvägen Tingsvägen väg Borres Kung Lillaforsvägen Skaddevägen - Tingsvägen Forsakarsvägen Vattenverk - och täkt Maj 2008 Hembygdspark Domarringsvägen Forsakarsvägen

11 BEBYGGELSE Degeberga domineras av villabebyggelse med friliggande enbostadshus från olika tidsåldrar, främst från talen. Degeberga är en påtagligt smal och långsträckt by där bebyggelsen formar grupper som ligger som ett pärlband utmed huvudvägen, Tingsvägen. Bebyggelsegrupperna utgör enklaver som främst är kopplade till huvudvägen och inte i så stor utsträckning är sammankopplade med varandra. TRAFIK Vägar Riksväg 19, eller Tingsvägen som den heter genom samhället, är en relativt tungt trafikerad väg som i norr förbinder Degeberga med Kristianstad och i söder med Ystad/Simrishamn. Tingsvägen är en tillgång för Degeberga som viktigt kommunikationsstråk både inom orten och vidare till andra orter, bl.a. Everöd och Brösarp. Trafiken rakt igenom samhället kan uppfattas både som livgivande och som en stor störningsfaktor. Diskussioner har under lång tid förts om att lägga riksväg 19 som en förbifart utanför orten. Vägar som förbinder Degeberga med mindre orter i sitt omland är exempelvis Lillaforsvägen som går mot Huaröd och Skaddevägen mot Vittskövle. Kollektivtrafik Skånetrafikens linje Skåneexpressen 3 stannar vid tre hållplatser i Degeberga. Linjen trafikerar sträckan Kristianstad-Simrishamn och har timmestrafik med några tätare avgångar vid pendlartid på eftermiddag/ kväll. Med bussen når man Kristianstad på 43 minuter, Simrishamn på 53 minuter och Everöds flygplats på 10 minuter. Standarden avseende turtäthet och restid är inte tillräckligt hög för att orten ska kunna vara en attraktiv arbetspendlingsort i regionen. FOLKLIV I Degeberga finns ett förhållandevis välutvecklat utbud av service samt fritids- och friluftsaktiviteter. Centrum ligger i den norra delen av tätorten och är tämligen utspritt och odefinierat. Vid Tingshuset finns en mer formell torgbildning men människor uppehåller sig framför allt kring Coop, vårdcentralen, banken, och apoteket. Tingsvägen Vägreservat för ev framtida förbifart Trafik Bebyggelse Huvudväg med mycket genomfartstrafik, Tingsvägen v 19 Huvudtrafikstråk (med lite trafik ) Lillaforsvägen Skaddevägen Institutions- och servicebebyggelse. Äldre, blandad bebyggelse - kulturmiljö Friliggande bostadsbebyggelse Grupphusbebyggelse/ marklägenheter Solitära byggnader/gles bebyggelse omgiven av grönska. Säckgator Busslinje Skåneexpressen 3 (Kristianstad-Simrishamn) Busshållplats Kritisk korsning Gång- och cykelväg Vägreservat för ev framtida förbifart Forsakarsvägen Lökarödsvägen Tingsvägen 104

12 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Degeberga med omgivningar berörs av olika riksintressen, skyddsområden och naturvärden. Linderödsåsen som utgörs av riksintresse för friluftsliv och naturvård gränsar till tätorten i nord-sydlig riktning. I kommunens naturvårdsplan är flera områden kring Degeberga utpekade som värdefulla naturområden, varav två är klassade som Natura Strandskydd omfattar de båda vattendragen, Forsakarsbäcken och Segesholmsån. Dessutom är riksväg 19 riksintresse för kommunikationer. Flera fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns inne i tätorten och i dess omgivningar. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Det mest påtagliga riskobjektet i Degeberga är riksväg 19 genom samhället. Där förekommer mycket genomfartstrafik och transport av farligt gods. I sydvästra delen av orten ligger Degeberga vattenverk med sitt vattenskyddsområde som sträcker sig åt sydväst. Revidering av skyddsområdet pågår. Räddningstjänsten har en brandstation som bemannas av deltidsbrandmän. Periodvis har det varit svårt att rekrytera personal eftersom det krävs att man både bor och arbetar på orten. RUMSLIG STRUKTUR Degebergas läge i det natursköna, kuperade landskapet ger orten stora rumsliga kvaliteter. Topografiskt upplevs samhället ligga i en dal och på flera kullar. Ibland har man fina utblickar över landskapet bebyggelsen. Riksäg 19 går genom orten i en skålform som börjar högt i norr och slutar lågt i söder, med en lägsta punkt ungefär mitt i. Då och då bildas små öppna kilar i bebyggelsen och landskapet letar sig ända fram till vägen. Två olika typer av centrumpunkter ligger längs huvudvägen. Den norra utgörs av ett väl definierat rum i form av torget vid Tingshuset och den södra av ett antal servicefunktioner som livsmedelsbutik, bank och apotek. Baunabacken Kyrkbyn Söndreklack Tidigare ställningstaganden Riksintresse för naturvård Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljö Rumslig struktur Centrum Utblick Delning Högt beläget Lågt beläget Södra Forsakar Hembygdsparken Riksintresse för väg Natura 2000 Strandskydd Natur Vegetation Landmärke Rallatedalen Kulturhistoriskt intressant bebyggelse (kommunens kulturmijöprogram) 105

13 ORTENS STARKA OCH SVAGA SIDOR Styrkor Naturskönt - grönska in på knuten, goda rekreationsmöjligheter Det kuperade landskapet - utblickar och kontakt mellan bebyggelse och landskap Tomtpriserna - möjlighet att få en stor naturskön tomt till bra pris Kulturmiljövärden - en ort med närvarande koppling till historien Service inkl. högstadieskola Integrerade funktioner (identitet) Visst inslag av verksamheter/arbetsplatser Möjlighet att utveckla turistnäringen Svagheter Huvudgata med mycket trafik Ensidigt utbud av bostadstyper Homogen befolkning Dåliga kommunikationer - stort bilberoende Dåligt andrahandsvärde på bostäder Inget självklara centrum Långsräckt - upplöst struktur Trafikseparerat FÖRSLAG Utbyggnaden föreslås relativt jämt fördelad i orten med tätare bebyggelse utmed huvudgatan. Hänsyn har tagits till de landskapliga förutsättningarna och för att bevara landskapsbilden och utblickar. Ny bebyggelse är huvudsakligen inplacerad i nivåmässigt lägre områden. UTVECKLING AV CENTRUM C1 En viktig utveckling för Degeberga är att stärka centrum främst i den nyare delen där det aktiva folklivet finns. De fysiska miljöerna kan förbättras genom förtätning av bebyggelsen samt omgestaltning av offentliga ytor. Vägrummet kan få en annan utformning för att markera centrummiljön och det behövs tydligare och säkrare kopplingar över Tingsvägen. Utveckling av den redan planlagda parkmarken längs Forsakarsbäcken vid Coop och vårdcentralen skulle kunna ge nya mötesplatser för boende och besökare. BEBYGGELSE B1 En obebyggd fastighet i anslutning till Tingstorget som kan vara lämplig för flerbostadshus med lägenheter. Området är planlagt för bostadsändamål, dock endast i två våningar. Kommunen äger marken. B2 Söder om Gästis ligger en dåligt nyttjad grusplan som kan inrymma tätare bostadsbebyggelse med inslag av handel och/eller service. Kan eventuellt vara intressant för s.k. trygghetsboende för äldre. Området omfattas av detaljplan för bostadsändamål, för friliggande hus eller parhus i maximalt två plan. Tomten är i privat ägo. B3 Ett strategiskt område vid ån i närheten av Söndreklack som kan nyttjas för tätare bostadsbebyggelse med inslag av handel. Möjligt att skapa attraktiva utemiljöer med söderläge mot ån och med koppling till centrum och till områdena öster om Tingsvägen. Planlagt för bostäder/centrumändamål och är i privat och kommunal ägo. Området berörs av två fornlämningar, exploatering bör föregås av en arkeologisk undersökning. B4 Ett kvarter utmed huvudgatan som kan nyttjas för tätare bostadsbebyggelse som utformas skärmade mot vägen. Även här kan det vara lämpligt att inrymma handels- och serviceverksamheter. Idag är området privatägt och planlagt för friliggande bostadsbebyggelse. B5 I anslutning till centrum men längre österut vid Forsakarsbäcken kan det vara möjligt att tillskapa attraktiva tomter vid ån. Området skulle kunna nås via en ny tillfartsväg i gränsen mellan C1 och B5. Förutsättningarna måste utredas närmare, bland annat avseende trafikförsörjning och markförhållanden. Området omfattas av strandskydd, ägs av kommunen och ej detaljplanelagt sedan tidigare. B6 En naturlig fortsättning på bostadskvarteret söder om skolan som kan vara intressant att exploatera på lång sikt. Här finns möjligheter för större tomter med koppling till dammen och naturområdena. Hälften av marken ägs av kommunen och hälften är i privat ägo och området är idag planlagt som natur. Då området strax söder som B6 redan är förberett för fem tomter bör detta byggas ut först. 106

14 V1 Planlagt för bostäder, ca 20 tomter B2 B3 B1 GC-stråk med ev framtida koppling till kusten Vägreservat för eventuell framtida förbifart B5 Koppling till naturområden C1 Vägreservat för framtida förbifart B4 Förslag Degeberga B6 Planlagt för bostäder, fem tomter Bostäder - gles bebyggelse Bostäder - tätare bebyggelse, funktionsblandning Planlagt för verksamheter B7 Centrum (handel och bostäder) Parkområde kopplat till centrum B8 B9 Småindustri och verksamheter Omgestaltning av centrumstråk Föreslaget grönstråk Befintlig, ej /fullt/ utnyttjad detaljplan Meter Planlagt för bostäder, ca 30 tomter B1 Befintlig detaljplan som behöver tilllägg för ökad användning Vägreservat 107

15 B7 Område lämpligt för bostadsbebyggelse. Det kan även vara lämpligt att inrymma andra funktioner för t.ex. lek eller rekreation med tanke på närheten till skolan och gång- och cykelvägarna. Området har goda förutsättningar att kopplas till de befintliga bostadskvarteren i sydvästra delen av Degeberga. Omfattas inte av detaljplan och är både i kommunal och privat ägo. B8 Med tanke på att det yttersta planlagda området av Saxamöllan inte är efterfrågat för nybyggnation av bostäder kan det vara möjligt att tillskapa ett nytt bostadsområde för gles bebyggelse närmare huvudgatan och centrum. Området ägs av kommunen och är idag planlagt som naturmark. B9 Ett område i Degebergas utkant som kan vara lämpligt för stora tomter med gles bostadsbebyggelse. Ej detaljplanelagt och i privat ägo. V1 Ett verksamhetsområde föreslås i de norra delarna i anslutning till befintliga verksamhetsområden. Delen närmast väg 19 är planlagd för småindustriändamål, i övrigt omfattas området inte av detaljplan. Marken är till största del i privat ägo. skidspår. Kopplingarna till kusten, som ligger ca 8 km från orten, har utvecklingsmöjligheter. Möjligheten att skapa ny vandringsled längs något av de två vattendragen, Forsakarsbäcken och Segesholmsån, bör undersökas. Vandringsleden kan då fortsätta genom orten österut och koppla på den befintliga Skåneleden, som är belägen ca 8 km från Degeberga. Inne i tätorten kan årummet utmed Forsakarsbäcken utvecklas med en central park och förbättrade möjligheter till rörelse längs med vattnet och koppling till Natura 2000-området Söndreklack. REKOMMENDATIONER Förstärk centrum med olika funktioner och parkmiljöer Förtäta längs Tingsvägen Ta till vara och förstärk utblickarna mot det omgivande landskapet Skapa stråk mot kusten Bygg marklägenheter/flerbostadshus centralt I nya detaljplaner för bostäder bör även möjlighet skapas för bostadsnära verksamheter. TRAFIKSTRUKTUR Möjligheterna att ta sig till fots och med cykel längs med Tingsvägen behöver förbättras, förslagsvis genom anläggandet av separat gång- och cykelväg/ stråk. GRÖNSKA OCH REKREATION Tillgängligheten till naturområdena och möjligheterna att ta sig ut i landskapet är relativt väl utvecklade med exempelvis löpslingor, gångvägar, cykelvägar och 108

16 109

17 BASORT FJÄLKINGE FÖRUTSÄTTNINGAR FJÄLKINGE IDAG Fjälkinge är den femte största orten i Kristianstads kommun. Orten ligger ca 7 km öster om Kristianstad, i anslutning till järnvägen och E22. Befolkning Fjälkinge hade vid slutet av år invånare. Jämfört med kommungenomsnittet har orten en lite mindre andel invånare i åldern och en lite större andel i åldern 60+. Andelen invånare i åldersgruppen 0-19 överensstämmer med kommungenomsnittet. Befolkningen har under perioden ökat med 46 personer. Service och näringsliv I Fjälkinge finns bland annat förskola, skola för årskurs 1-9, äldreboende, fritidsgård, bibliotek, bank och livsmedelsbutik. I orten finns arbetstillfällen inom skola, vård och omsorg. Därtill kommer ett antal privata industri och serviceföretag, bland annat livsmedelsföretaget Culinar AB som är en av kommunens större arbetsplatser, EKO stormarknad och Mur & Puts Bygg AB. Inom Fjälkinge med omnejd finns ca 750 arbetstillfällen (statistik från Region Skåne 2007). Pendling Enligt tillgänglig statistik bodde 780 förvärvsarbetande i Fjälkinge 2007 varav 107 personer (14%) arbetade i orten. Störst utpendling skedde till Kristianstad (340 personer), därefter kom glesbygd (66 personer) och Bromölla (40 personer). Störst inpendling till orten skedde från Kristianstad (130 personer), därefter kom glesbygd (90 personer) och Bromölla (53 personer). Landskap och natur Fjälkinge ligger i det öppna landskapet precis i anslutning till Fjälkinge backe och Lilles backe. Omgivningen präglas av den bördiga Kristianstadsslätten som bildar ett mosaikartat mönster av åkrar, betesmarker och skogsmark. En stor andel av odlingsmarken används till specialgrödor såsom sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter och förhållandevis stora arealer nyttjas som naturbetesmarker. Det omgivande landskapet har stora visuella kvaliteter men det är inte särskilt tillgängligt för rekreation. Det gör att ortens inre grönstruktur och anlagda grönområden blir väldigt betydelsefulla för de boende. HISTORIK Fjälkinge har gamla anor, kyrkan byggdes på talet och markerar den äldsta delen av byn. Byn bestod ursprungligen av flera stora gårdar. Med enskiftet som infördes 1812 flyttades 38 gårdar ut från byn för att jordbruket skulle bedrivas mer rationellt. Stationen etablerades 1874 och den stora inkomstkällan kom från bettransporterna mellan Fjälkinge och Karlshamns sockerbruk. Orten utvecklades med bostäder, service och verksamheter i anslutning till stationen och Gamla vägen. Fjälkinge station lades ner 1974, exakt 100 år efter invigningen. BEBYGGELSE Fjälkinge har utvecklats från kyrkby till stationssamhälle och vidare till dagens villasamhälle. Största delen av Fjälkinges bebyggelse är uppförd under talen och med förhållandevis stort inslag av olika typer av grupphus. Bebyggelsen är i huvudsak låg och småskalig men det finns två verksamhetsområden Utblick över odlingslandskapet Bostadshus utmed Egnahemsvägen 110

18 Österlövsvägen Vattentäkt Naturreservat Kiabyvägen Fjälkinge i kommunen Fjällbacka Förskola Kumlevägen Gruppboende Folktandvård Gamla Vägen Lisetorpsvägen Kumlevägen Skola Idrottshall Kyrka Sölvesborgsvägen/E22 Willandia Idrottsplat Småskalig radhusbebyggelse i västra Fjälkinge Meter Maj 2008 Fjälkinge kyrka Orienteringskarta 111

19 i ortens ytterkanter. Centrumfunktionerna i ligger främst utmed Gamla vägen i de kulturhistoriska miljöerna. Det finns två områden med låga flerbostadshus vid Gamla vägen i östra delen av samhället. På ett flertal platser i Fjälkinge förekommer stora solitära byggnader som ligger enskilt och omges av natur eller odlingsmark. De solitära byggnaderna står i tydlig kontrast till närliggande tätare grupphusområden och ger variation och identitet till orten. TRAFIK Vägar Fjälkinge ligger i anslutning till väg E22 mellan Kristianstad och Bromölla. Orten genomkorsas av två långa och breda vägar, Gamla vägen och Kumlevägen. De båda vägarna delar orten i fyra delar och möts i en rondell i centrala Fjälkinge. Riddaregatan i östra delen av orten är ett viktigt internt stråk för alla trafikslag. Infarten från öster är problematisk, framför allt avseende transporterna till Culinar. Kollektivtrafik Fjälkinge genomkorsas av järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona. Inom de närmsta åren kommer Fjälkinge att återfå sin historiska funktion som stationssamhälle när pågatågstrafik införs på sträckan Kristianstad-Sölvesborg. Fjälkinge trafikeras idag av regionbussar på sträckan Kristianstad-Bromölla-Sölvesborg och möjligheterna att resa kollektivt till dessa orter är mycket goda. FOLKLIV Det viktigaste stråket för spontana möten är längs med Gamla vägen, där bl.a. ICA, en blomsterbutik och ett café ligger. Centralt ligger det gamla torget i anslutning till Tingshuset. I övrigt är fritidsgården, skolan, biblioteket och kyrkan viktiga mötesplatser i byn. Idrottsplatsen som idag ligger söder om väg E22 planeras under 2010 att ersätts med en ny idrottsanläggning i anslutning till skolan. Detta ger både möjligheter för ökat idrottsutövande samt säkrare transport till och från idrottsplatsen. Bebyggesle Trafik Kumlevägen Institutions- och servicebebyggelse. Äldre, blandad bebyggelse - kulturmiljö Friliggande bostadsbebyggelse Grupphusbebyggelse/ marklägenheter Flerbostadshus Motorväg E22 Huvudtrafikstråk Sekundärtrafikstråk Kollekivtrafik buss Buss 557 Arkelstorp- Fjälkinge-Kristianstad Buss 558 Kristianstad- Bromölla-Sölvesborg Gamla vägen Riddaregatan E22 Solitära byggnader/gles bebyggelse omgiven av grönska. Busshållplats Gång- och cykelväg Industri- och verksamhetsbebyggelse Utredningsområde för ny pendeltågsstation 112

20 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Området kring Fjälkinge backe är riksintresse för naturvård medan själva backen med de torra och öppna betesmarkerna utgör naturreservat. Hela Fjälkinge tätort är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram med hänvisning till den stora mängd fornlämningar som förekommer i och kring orten. Riksantikvariet har noterat mängder av fynd och lämningar från olika tidsperioder. Den historiska utvecklingen från kyrkby till stationssamhälle syns tydligt både i bebyggelsemiljöer och i form av enstaka äldre gårdar. Järnvägen och E22 är riksintresse för järnväg/väg. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER De miljö- och riskfaktorer som förekommer i Fjälkinge är bl.a. järnvägen där det fraktas olika typer gods till hamnen i Karlshamn. E22 nyttjas för transport av farligt gods men ligger en bra bit utanför samhället. Vid infarten till Fjälkinge finns ett verksamhetsområde med bl.a. bensinstation. Centralt i orten, norr om det gamla stationsläget, ligger ett småindustriområde med ett värme-/flisverk som omges av ett skyddsavstånd på 125 meter. I nordvästra delen av orten i anslutning till Fjälkinge backe ligger en vattentäkt med tillhörande vattenskyddsområde. Revidering av skyddsområdet pågår. Spillvattennätet är kopplat till Centrala reningsverket i Kristianstad. ORTENS STARKA OCH SVAGA SIDOR Styrkor Fjälkinge kommer inom de närmaste åren att få stationsläge för pågatågstrafik. Byggbar mark finns i anslutning till stationen. Läget vid E22 med tät regionbusstrafik både västerut mot Kristianstad och österut till Bromölla och Sölvesborg samt tillgänglighet och skyltläge för verksamheter i ortens ytterkanter. Cykelavstånd och bra cykelväg till Kristianstad. Balanserat näringsliv med flera företag varav Lyckeby Culinar är en av kommunens största arbetsplatser. Fjälkinge backe Lilles backe Tidigare ställningstaganden Riksintresse för naturvård Riksintresse för järnväg Naturreservat Område rikt på fornlämningar och fynd (kommunens kulturmiljöprogram) Äldre gårdar Tingshuset Kyrkbyn och Riddargatan Kulturhistoriskt intressant bebyggelse (kommunens kulturmijöprogram) Fornlämningar (områden och objekt) enligt Riksantikvarieänmbetets fornminnesinventering från

21 Förhållandevis stort utbud av basservice, har plats i skolor och förskolor. Blandad bebyggelse med mycket marklägenheter. De omkringliggande gårdarna och godsen och de brukade jordarna ger orten identitet och förankring i landskapet. Svagheter Odefinierat och utspritt centrum längs med Gamla vägen (stor väg med genomfartstrafik). Torget är ortens hjärta men saknar tydlig funktion och gestaltning. Det saknas grönområden och sammanhängande grönstruktur både internt i orten och i det omgivande odlingslandskapet. Centrala delar av Fjälkinge är uppbyggt med trafikfokus. Orten ligger vid E22, genomkorsas av två långa, raka vägar som delar byn i fyra delar och den mest centrala punkten utgörs av en rondell med omgivande obebyggda ytor. Ett småindustriområde ligger ostrategiskt i anslutning till den föreslagna pågatågsstationen. Verksamheterna är positiva för orten men ett bättre läge bör finnas. FÖRSLAG En pågatågsstation i Fjälkinge innebär en stor förändring för orten. Framför allt förväntas boendeintresset öka. Det slutgiltiga läget för en permanent station är ännu inte beslutat, men oavsett läget kommer områden i anslutning till järnvägen framöver att bli viktiga för ortens utveckling. CENTRUM OCH STATIONSLÄGET C1 och C2 Torget ligger centralt i orten men används idag mest för parkering och källsortering. Torget bör får en ökad status som mötesplats. Det kan ske genom omgestaltning, att torget får ett namn samt att man om möjligt lokaliserar service här på ömse sidor om Gamla vägen. Även förtätning längs Gamla vägen mellan korsningen med Kumlavägen och fram till torget skulle stärka känslan av att vara i hjärtat av Fjälkinge. Utvecklingen av centrum hör samman med den kommande stationen. Det är önskvärt att stationen får sitt läge så centralt i orten som möjligt. En annan viktig del av orten med skola, idrottsplats och kyrkan finns i södra delen av Fjälkinge. Här bör den öppna karaktären och den historiska miljön värnas. Stråket längs Riddaregatan får större betydelse i orten när området kring stationen byggs ut. Riddaregatan bör reserveras för trafik på oskyddade trafikanters villkor. BEBYGGELSE I planförslaget reserveras ett stort markområde norr om järnvägen som inte varit aktuellt för bebyggelse tidigare. Utbyggnadsområdena i Fjälkinge tillhör de delar av Kristianstad som har åkermark av de bästa klasserna. Möjligheten till spårbunden kollektivtrafik och potentialen att stärka orten har dock vägt tyngre och motiverar en relativt stor utbyggnad. B1 Område för bostäder som sträcker sig mot det aktuella stationsläget i den östra delen av Fjälkinge. Området bör bebyggas relativt tätt och med inslag av flerbostadshus och bostadsnära verksamheter. I nuläget bedöms inte någon spårskild väganslutning för bil behövas för att nå området, men för god tillgänglighet med gång och cykel till området förutsätts en tunnel under spåren. Området avgränsas av en grönyta som kan användas för rekreation och som bildar en gräns mot det öppna landskapet samt en länk upp mot Fjälkinge backe. Området är i privat ägo och ej tidigare planlagt, med undantag av en sydlig del som planlagts för industriändamål. Centrum med A-Livs vid rondellen XXX 114

22 Planlagt för bostäder, ca 20 tomter Förstärk kopplingen till Fjälkinge backe Förslag Fjälkinge Planerad pågatågsstation 2011 B3 B3 U1 Önskvärt framtida stationsläge vid utbyggnad av dubbelspår genom Fjälkinge. Bostäder - gles bebyggelse, med inslag av service C2 C1 B1 Bostäder -tätare bebyggelse, med inslag av service Utredningsområde för tätortsutbyggnad på lång sikt (ej med i beräknat antal bostäder) Verksamheter U3 B4 Framtida stationsläge B2 U2 Centrum (ortens hjärta kring torget) Centrumstråk i gatumiljö / omvandling och förtätning av verksamhetsområdet norr om järnvägen på lång sikt (effektivare markutnyttjande i anslutning till ett framtida stationsläge) V1 Ny idrottsplats Planerad avfart i samband med ombyggnad/omdragning av E22 Kulturlandskapet bevaras öppet Befintlig, ej /fullt/ utnyttjad detaljplan Ny väg Omgestaltning av väg Kritisk korsning Vägreservat Meter Planlagt för industri, hantverk och kontor Parkområde kopplat till centrum Gångstråk utveckling Schematisk illustration av gröna kantzoner mot odlingslandskapet 115

23 B2 och B3 Komplettering i stationsnära läge. Enbostadshus som radhus eller friliggande. Marken är i kommunal ägo och berörs ej av någon befintlig detaljplan. U1 och U2 Område som bör reserveras för framtida tätortsutbyggnad på lång sikt. Denna zon ligger inom avståndet 1000 m från stationen. Befintlig väg och gårdar utgör yttre gräns för tätorten i nordost. Områdena är i privat ägo och omfattas ej av någon befintlig detaljplan. B4 och U3 Alternativa utredningsområden för tätortsutbyggnad i södra delen (område U3 på längre sikt). Kvaliteten här består främst i närheten till skola och idrottsområde. Område B4 är beroende av att verksamheter inom område V1 inte är sådana att de har krav på skyddsavstånd. Områdena är i privat ägo och ej tidigare planlagda. V1 Strategiskt beläget område för verksamheter utan krav på skyddsavstånd. Området är i privat ägo och omfattas inte av någon befintlig detaljplan. TRAFIKSTRUKTUR Med pågatågsstopp kommer Fjälkinge att bli en attraktiv pendlingsort där man snabbt når Kristianstad och Hässleholm, men även Karlskrona, Malmö och Köpenhamn. Kartan visar vilka delar av orten som får max 1000 m till stationen vilket anses vara god tillgänglighet till spårbunden kollektivtrafik. En ny avfart från E22 planeras. Sträckan är detaljplanelagd. Stationen kommer att förskjuta tyngdpunkten i orten och ge upphov till ett behov av att röra sig över spåren 116 om nya områden byggs ut där. I nuläget bedöms den tillkommande trafiken kunna rymmas på Kiabyvägen. Även trafiksäkra vägar till den planerade nya idrottsplatsen behövs. Riddaregatan skulle kunna omvandlas till en gata som främst är till för oskyddade trafikanter där hastigheten är låg. Separat gång- och cykelväg mot Kiaby är ett önskemål från kommunens sida för ökad tillgänglighet till naturreservatet och till Kiaby. Vägverket är väghållare och skulle i så fall ansvara för genomförandet av den. GRÖNSKA OCH REKREATION Fjälkinge har en del grönområden inne i orten. Dessa är dock inte tillräckligt sammankopplade. Kompletteringar i det gröna nätet samt förbättrade strukturer för fysisk aktivitet behövs. Skyddszon 125 m kring värmeverk Åkermark klass 8-9 Åkermark klass 8-9 Radie 1000 m från station Föreslagen bebyggelse kring stationsläget ligger delvis på mycket god jordbruksmark. Fjälkinge ligger på slätten och omges av öppet landskap. I ett sådant landskap är det brist på mark för rekreation. Möjligheter att röra sig i gränser i odlingslandskapet är intressanta att utveckla. Vackra, lummiga miljöer finns också kring de äldre gårdar som ligger i Fjälkinges utkanter. Dessa skulle kunna knytas samman med befintliga och nya grönstråk på ett tydligare sätt. Om nya utbyggnadsområden kommer till stånd norr om järnvägen kan gröna stråk inom dessa erbjuda gröna kopplingar upp mot Fjälkinge backe. REKOMMENDATIONER Viktigt att pågatågstationen på sikt placeras så centralt som möjligt i orten. Mark behöver reserveras för detta ändamål. Utredning om principerna för trafikförsörjningen och vägnätet kring spårområdet måste göras i ett mycket tidigt skede. Bygg mycket och tätt i anslutning till stationen. Medge funktionsblandning i kommande planer. Beakta störningar och risker från järnvägen i planeringen. Utveckla den interna grönstrukturen och främja gröna kantzoner mot odlingslandskapet. Stärk torget som ortens hjärta. Kopplingen mellan torget och stationsläget blir viktig. Förtäta längs Gamla vägen, särkilt kring korsningen med Kumlevägen.

24 117

25 BASORT TOLLARP FÖRUTSÄTTNINGAR TOLLARP IDAG Industri- och villaorten Tollarp är belägen vid Linderödsåsens fot i den sydvästra delen av kommunen. Orten ligger fördelaktigt lokaliserad vid E22 ca 2 mil från Kristianstad och med goda vägförbindelser mot Hörby, Lund och Malmö. Befolkning Tollarp är kommunens tredje största tätort. Antalet invånare uppgick i slutet av 2009 till personer. Jämfört med kommungenomsnittet har orten en mindre andel invånare i åldern och en större andel i åldern 60+. Andelen invånare i åldersgruppen 0-19 överensstämmer ganska väl med kommungenomsnittet. Befolkningen har under perioden ökat med 17 personer. Service och näringsliv I Tollarps centrala delar finns bland annat ett bibliotek, en vårdcentral med tillhörande folktandvård och apotek, flera serviceboenden, en bank och två större matbutiker. På orten finns flera förskolor, en kommunal skola för årskurs 1-9 med fritidsgård samt en friskola, Axona, som erbjuder undervisning för årskurs 1-9. Söder om E22 finns huvuddelen av Tollarps utbud av idrotts- och rekreationsanläggningar; idrottshallen och idrottsplatsen, en bowlinghall samt Stackedala rekreationsområde. I orten finns arbetstillfällen inom skola, vård och omsorg. Därtill kommer ett antal privata industri- och serviceföretag, bland annat Procordia Food AB, Thage Anderssons Byggnads AB, Erik A Olssons Mekaniska Verkstad, Nami AB som tillverkar lyftanordningar och åkeriet Quovis AB. Inom Tollarp med omnejd finns ca arbetstillfällen (statistik från Region Skåne 2007). Pendling Enligt tillgänglig statistik bodde förvärvsarbetande i Fjälkinge 2007 varav 404 personer (28%) arbetade i orten. Störst utpendling skedde till Kristianstad (453 personer), därefter kom glesbygd (138 personer) och Hässleholm (49 personer). Störst inpendling till orten skedde från glesbygd (182 personer), därefter kom Kristianstad (151 personer) och Hörby (46 personer). Landskap och natur Tollarp är beläget nära gränsen mellan den låglänta Kristianstadslätten och Linderödsåsens höglänta skogslandskap. Landskapet domineras av kontrasten och den tydliga övergången mellan dessa två landskapstyper. Söder om Tollarp rinner Vramsån, vars trädkantade lopp tillsammans med E22:s raka sträckning fungerar som ortens avgränsning mot söder. Vramsån är en stor tillgång för Tollarp sett ur naturmiljösynpunkt. Dess goda vattenkvalité innebär exempelvis ett rikt fisk-, smådjurs- och insektsliv. Tollarp är en ort med generellt stor tillgång på naturupplevelser och rekreation i närområdet. I orten saknas dock sammanhängande offentliga gröna stråk. De viktigaste gröna, publika rum som finns, de två större parkerna med deras lekplatser och bänkar, är samlingspunkter i Tollarp. HISTORIK Agrara lämningar och fornlämningar från boplatser visar att bygden kring Tollarp och Vramsån har varit bebodd sedan stenåldern. Tollarps by, som finns dokumenterad sedan 1000-talet, var en så kallad långby. Byn var uppbyggd av en bygata (idag vissa sträckningar av Kungsvägen) som på båda sidor kantades av hus. År 1802 när storskiftet genomfördes i Tollarp fanns nio gårdar i byn. Efter 1830-talet och genomförandet av laga skifte fanns endast tre gårdar kvar. Tollarp Kvarnen och färgeriet vid Vramsån 118

26 Tollarp i kommunen - Tollarps skola Vramsån Idrottshall Floraparken Vårdcentral Medborgarhuset Axona Friskola Kyrka Förskola Brandstn Förskola Torg Idrottsplats V e Maj 2008 Vramsån Bostadshus i Tollarps södra delar Orienteringskarta 119 Östra Vramsvägen Kungsvägen Malmövägen/E22 Tullsåkravägen TränevägenTränevägen Borgargatan Stenbrovägen Lundgrens Kungsvägen Linderödsvägen Vrams Bygata Meter Vattentäkt Annelundsparken Vramsån Skättilljungavägen Särlagatan väg Sönnarslövsvägen tti

27 var länge av obetydlig storlek och började växa först i mitten av 1800-talet. Under 1880-talet kom järnvägen till Tollarp, med linjerna Karpalund - Degeberga och Everöd - Åhus. Så småningom anlades även en järnväg mellan Tollarp och Hörby. Banornas olika förutsättningar ledde till att tre stationshus byggdes, vid olika tidpunkter och på två olika platser. Runt stationshusen växte samhällen upp med bostäder, butiker, service och verksamheter. De skiljda stationslägena innebar att Tollarp i början av 1900-talet var delat i tre delar; den gamla bondbyn, det gamla stationssamhället och det nya stationssamhället. Delarna har sedermera växt samman. Det tidiga 1900-talet innebar en fortsatt kraftfull utveckling av Tollarp, med utökad service och fler arbetstillfällen. Även industrin fick en framträdande roll på orten. I början på 1960-talet lades dock all järnvägstrafik ned och Tollarps fortsatta utveckling kom framför allt att kretsa kring villaexpansionen under talet. BEBYGGELSE Tollarp har en varierad bebyggelsestruktur. Gemensamt är dock att bebyggelsen generellt har en öppen karaktär med mestadels friliggande byggnader. Tollarps bakgrund som industri- och stationssamhälle har satt sin prägel på den fysiska miljön. Särskilt tydligt är detta i ortens centrala delar. Det gamla stationsområdet längs Särlagatan ersattes vid nedläggningen av järnvägen av gles servicebebyggelse och stora gaturum som saknar fysisk koppling till den äldre, tätare centrumbebyggelsen kring torget och Kungsgatan. Bostadsbebyggelsen i Tollarp består i huvudsak av friliggande villor i 1 1/2-2 våningar. Det finns även inslag av marklägenheter samt ett fåtal flerbostadshus, huvudsakligen i tre våningar. TRAFIK Vägar Söder om Tollarp ligger E22 som används för regional pendling och transport. Från E22 nås Tollarp via två entréer; Kungsvägen i öster och Lundgrens väg i väster. Kungsvägen/Borgargatan samt Arlagatan/Särlagatan utgör de två öst-västliga huvudstråken. De nordsydliga förbindelsevägarna utgörs huvudsakligen av Marieholmsvägen samt Tränevägen/Gästgivaregatan. Utmed dessa gator ligger den största delen av ortens verksamheter, service och omsorg. Kollektivtrafik Tollarp trafikeras av två busslinjer, Skåneexpressen 1 mellan Kristianstad-Malmö och Regionbuss 556 mellan Tollarp-Kristianstad. Restiden från Tollarp till Kristianstad är 30 minuter, till Hörby 25 minuter, till Lund ca 50 minuter och till Malmö ca 75 minuter. FOLKLIV Tollarps viktigaste offentliga mötesplats är torget, kring vilka flera service- och kommersiellt inriktade verksamheter finns. Särlagatan, med servicefunktioner och Hemköp och Kungsgatan är andra stråk/platser där relativt många människor rör sig. Orten har ett rikt föreningsliv, framför allt med inriktning på idrott. Tollarps idrottshall- och idrottsplatser fungerar därför också som viktiga mötesplatser. Skättilljunga Västra Vram Den äldre bebyggelsen i Tollarp har ofta byggts om mycket och blandats upp med nyare bebyggelse. Östra Vram Bebyggelse Institutions- och servicebebyggelse Äldre, blandad bebyggelse - kulturmiljö Friliggande bostadsbebyggelse Grupphusbebyggelse/ marklägenheter Gles verksamhetsbebyggelser Flerbostadshus Trafikstruktur E22 Huvudvägnät GC-vägar Kollektivtrafik buss Skåneexpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss 556 Tollarp- Kristianstad Busshållplats Skättilljungavägen Tränevägen Kungsvägen E22/Malmövägen 120