Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr Kommunikation som tjänst - A
|
|
- Marcus Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Säkerhet Säkerhet
2 2 (19) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet Administrativa säkerhetskrav Allmänna tekniska säkerhetskrav 15
3 3 (19) 1 Allmänt
4 2 Säkerhet 4 (19) TeliaSonera har under lång tid byggt upp stora värden i materiella och immateriella tillgångar. I syfte att säkra och underhålla dessa tillgångar arbetar TeliaSonera aktivt med program för riskhantering och säkerhet. TeliaSoneras riskmiljö analyseras kontinuerligt och program för riskhantering är under ständig förbättring och utvärdering. I det löpande riskhanteringsarbetet finns utarbetat en definition av acceptabla grundskyddsnivåer baserade på strukturerat riskanalysarbete och väletablerade standarder, t.ex. SS-ISO/ IEC 27002: Målet med riskhanteringsarbetet är att bl a minska riskkostnaderna, stärka företagets image och skydda företagets varumärke samt inte minst att minimera riskerna för störningar i nät och tjänster för TeliaSoneras kunder. En viktig del av säkerhetsarbetet är inriktat på att skydda känslig information mot obehörig åtkomst och manipulation, för TeliaSonera såväl som för kunden. TeliaSonera kan leverera och driva kommunikationstjänster även under extrema förhållanden, t.ex. som olika typer av kriser eller vid landsomfattande beredskapssituationer. För detta ändamål samarbetar TeliaSonera med olika myndigheter inom totalförsvaret i syfte att säkra tjänster som är samhällskritiska. TeliaSoneras säkerhetspersonal är nationellt och internationellt känd för att vara mycket kunnig och kvalificerad. Hanteringen av risk- och säkerhetsärenden är fokuserad på att förebygga, upptäcka och korrigera säkerhetsbrister m m. TeliaSonera deltar vidare i ett flertal nationella och internationella organisationer för att driva och aktivt bidra till utvecklingen och därmed vara uppdaterad inom TeliaSoneras olika teknikområden. TeliaSoneras koncernsäkerhetspolicy har följande struktur: 1. Roller och ansvarsområden Corporate Security och säkerhetsorganisationen Linjeorganisation, affärsområden och huvudkontorsenheter 2. Säkerhetsuppföljning och granskning 3. Informationssäkerhet och IT-säkerhet 4. Fysisk säkerhet 5. Personalsäkerhet Skydda personalen Skydda nyckelpersoner Rekrytera nyckelpersoner Resesäkerhet 6. Bedrägeri- och brottshantering Hantering och rapportering av säkerhetsincidenter Säkerhetsövervakning
5 5 (19) Bedrägerihantering Produktsäkerhet Penetrationstestning 7. Krishantering Nationell säkerhet Totalförsvar och civil beredskap Telekommunikationskontroll TeliaSoneras koncernpolicy för informationssäkerhet har följande struktur 1. Målsättning 2. Omfång 3. Definition av informationssäkerhet 4. Ansvar och skyldigheter 5. Säkerhetsmedvetenhet 6. Informationssäkerhetskontroller Allmänna kontroller IT-säkerhet Nätverkssäkerhet Personalsäkerhet Lokalsäkerhet/Fysisk säkerhet Formellt är policyn fastställd av koncernchefen efter godkännande av ansvariga enheter. Koncernsäkerhetschefen ansvarar för kontroll och efterlevnad genom program för löpande säkerhetsuppföljning och förbättring. Avvikelser från gällande regelverk rapporteras till koncernledningen.
6 6 (19) 2.1 Administrativa säkerhetskrav Basnivå för informationssäkerhet TeliaSonera har organiserat säkerhetsstyrningen och tillhörande regelverk i enlighet med SS-ISO/IEC 27002:2005. TeliaSoneras säkerhetskrav täcker väl de områden som är beskrivna i BITS (KBM 2006:1). TeliaSoneras säkerhetsstyrning fastställer en lägsta accepterad säkerhetsnivå (grundnivå) som måste uppfyllas i företagets tjänster, produkter och produktionsplattformar. Säkerhetskraven gäller samtliga telekommunikationsplattformar, IT-system och nät. Säkerhetskraven återfinns i produktlivscykeln (PLC), dvs. förvaltning, underhåll och drift, liksom vid nyutveckling av TeliaSoneras tjänster, produkter och produktionsplattformar. Säkerhetsstyrningen gäller för alla helägda dotterbolag inom TeliaSonera Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision TeliaSonera erbjuder sina kunder möjlighet till uppföljning av avtalade säkerhetsnivåer med beaktande av kommersiella säkerhetskrav och lagstiftning inom området. Inom TeliaSonera finns dessutom väl utarbetade rutiner för företagets egen kontroll och uppföljning av säkerhetsnivåer och efterlevnad av gällande säkerhetskrav Säkerhets- och sårbarhetsanalyser TeliaSonera utför regelbundet säkerhets- och sårbarhetsanalyser såväl i samband med utveckling av nya produkter och produktionsplattformar som regelbundet för driftsatta sådana. TeliaSonera har rutiner hur dessa sårbarhetsanalyser skall utföras med hjälp av specialister som leder dessa. Inom TeliaSonera används ett antal metoder och tekniker för risk- och konsekvensanalyser beroende på tillämpningsområde.
7 7 (19) Risk handling as part of security steering Risk handling in Strategic Steering Group Risk handling in CorpSec Management Team Risk in Security Steering Sourcing IP & Networks IT Security & Applications Other areas Strategic level Analyze Bottom up and Top Down Operational level Top Management Risk report and proposals/ Corporate Security Risk List Demands on line organization/ Follow up and feed back Telia Soneras sårbarhetsanalys hjälper myndigheten att bli medveten om de risker som man är utsatt för och vilka konsekvenser en incident skulle kunna få. Dessutom kommer beställaren att se vilka möjligheter den har att eliminera och hantera riskerna. Sårbarhetsanalysen genomförs utifrån ett affärs- och verksamhetsperspektiv. Den hjälper myndigheten att säkerställa kontinuiteten i sina affärskritiska processer. En sårbarhetsanalys genomförs i följande steg: 1. Kartläggning av nuläget Några vanligt förekommande moment: Identifiering av de prioriterade processer som ska analyseras Beskrivning av den tekniska miljön Scenarier för olika krissituationer 2. Riskanalys Analysen genomförs som en workshop där representanter från verksamheten deltar. Vi värderar olika scenarier och krissituationer. Beslutspunkter: Vad är acceptabel risknivå Vilka risker är prioriterade och behöver hanteras 3. Framtagning av åtgärdsplan Vi ställer samman en åtgärdsplan med prioriterade och analyserade åtgärder och rutiner.
8 2.1.4 Styrning & rutiner motsvarande SS-ISO/IEC 27002:2005 TeliaSoneras policies, processer, rutiner och strukturer avseende informationssäkerhet motsvarar SS-ISO/IEC 27002: (19) TeliaSoneras styrmodell och riktlinjer för säkerhet är uppbyggda i enlighet med SS- ISO/IEC 27002:2005, dessutom omfattar TeliaSoneras säkerhetsregelverk ytterligare områden som ej återfinns i nuvarande version av standarden t ex bedrägerihantering. TeliaSoneras styrmodell och riktlinjer för säkerhet omfattar även grundskyddsnivå för interna stödsystem och tekniska produktionsplattformar Redogörelse av Styrning & rutiner motsvarande SS-ISO/IEC 27002:2005 TeliaSoneras säkerhetsstyrning bygger på allokerat säkerhetsansvar inom hela organisationen. Alla linjechefer och anställda har ett ansvar att efterleva och arbeta i enlighet med policies och riktlinjer för säkerhet. I syfte att säkerställa efterlevnaden av fastställda policies och riktlinjer har säkerhetskontroller utarbetats och delegerats i linjeorganisationen, som tydliggör och bemannar roller, uppgifter och ansvar inom säkerhetsområdet. A. Ansvarsfördelning Nedanstående styrmodell och efterföljande text beskriver hur säkerhetsstyrningen i TeliaSonera är definierad.
9 9 (19) Legal requirements Regulatory demands Social responsibility Vision & Values Business strategies Customer requirements External influences Internal influences HO CSO Corporate Security Policies, Guidelines, Instructions Policy and process owner Head Head Head Head Setting the rules Facilitate compliance Monitor and correct HO C&C Products & offerings security Network & Technology Security Corporate Safety & Security Fraud Management Supportive role Security Risks & Incident Handling Mobility Broadband Business Services Eurasia Security Centers Common Service Portfolio Group common delivery in; Sweden, Finland, Denmark, International Production and delivery role Not: HO= Head Office; C&C = Compliance & Control; CSO= Chief Security Officer Corporate Security Chief Security Officer - CSO Ansvarar för att definiera det gemensamma säkerhetsregelverket för TeliaSonera Group, t.ex. företagets säkerhetsstrategi, företagets säkerhetspolicy, guidelines, instruktioner och anvisningar samt utformar specifika kontroller och mätpunkter (Key Performance Indicators KPI) CSO utser också en security governance process manager, som har det övergripande ansvaret för säkerhetsstyrningsprocessens utveckling, underhåll och effektivitet. Security Governance Process Manager Har ett övergripande ansvar för säkerhetsstyrningsprocessens utveckling och underhåll. Har också en total bild över säkerhetsstyrningsprocessens efterlevnad och effektivitet och ansvarar för att initiera åtgärder för att förbättra koncernens säkerhetsstyrning.
10 10 (19) Compliance and Control Directors (C&C) Agerar på mandat av CSO. Handhar kontroll av säkerhetsarbetet inom ett s.k. Practice Area och övervakar och granskar huruvida TeliaSoneras organisation uppfyller gällande säkerhetsregelverk. Practice Areas är Products and Offerings Security Network and Technology Security Corporate Safety and Security Fraud Management Security Risks and Incident Management Ansvaret omfattar följande uppgifter: förbereda och underhålla säkerhetsstyrningsdokument på företagsnivå definiera säkerhetskontroller och mätvärden för säkerhet i produkter, tjänste och erbjudanden underlätta implementeringen av säkerhet i affärsområden och nyckelprocesser arbeta för att policies och riktlinjer efterlevs inom respektive område tillsammans med affärsområdena definiera accepterad risknivå följa upp säkerhetskontrollernas effektivitet ta fram (varje kvartal och år) rapporter över företagets säkerhet identifiera och hantera kritiska situationer och eskaleringar pådriva harmonisering, förbättringar och kostnadsbesparingar inom säkerhetsområdet inom respektive affärsområde. Security Center Director Hanterar de landsbaserade säkerhetscentren och bär ansvaret för tillhandahållandet av överenskomna säkerhetstjänster till affärsområdena. I länder där det inte finns något säkerhetscenter ansvarar affärsområdena för implementeringen av en säkerhetsorganisation för uppfyllandet av företagets säkerhetskrav. Ansvaret omfattar följande uppgifter: utforma, utveckla och underhålla gruppgemensamma säkerhetstjänster säkerställa en konsekvent implementering av säkerhetsregelverket implementera och leverera gruppgemensamma säkerhetstjänster till affärsområden och ansvariga för nyckelprocesser i det aktuella landet (inklusive huvudkontorsenheter) säkerställa efterlevnaden av landsspecifika säkerhetsrelaterade lagar och bestämmelser, inklusive kraven om nationell säkerhet genomföra säkerhetsrevisioner och uppföljningar ta fram (varje kvartal och år) rapporter över företagets säkerhet stödja affärsområden med säkerhetsexpertis
11 11 (19) hantera tredjeparts leverantörer inom det aktuella landet. Centers of Excellence Centers Of Excellences (COE) kan etableras i syfte att samordna säkerhetskompetensområden inom TeliaSonera. COE Teliasonera CERT (Computer Emergency Response Team) ansvarar för samordningen och hanteringen av säkerhetsincidenter. Linjeorganisation (affärsområden och huvudkontorsenheter) Affärsområdeschefer Affärsområdescheferna ansvarar för att upprätta en fungerande delegeringsordning för säkerhetskontroller inom affärsområdet. Delegeringsordningen beskrivs och godkänns av Corporate Security. Delegeringsordningen fastställs på affärsområdesnivå samt roller, uppgifter och ansvar kommuniceras till linjeorganisationen. Linjechefer Linjecheferna för affärsområdena och huvudkontorsenheterna ansvarar för att agera och följa företagets säkerhetspolicies och - riktlinjer. De har också ett delegerat ansvar att äga, implementera och följa upp överenskomna säkerhetskontroller inom sina ansvarsområden. Linjechefer i affärsområden som har ett säkerhetsansvar ska, i samverkan med Corporate Security, komma överens om tjänstenivån för tjänster som tillhandahålls av Security Centers. I länder där inget Security Center har etablerats ansvarar Compliance and Control Directors för att styra och följa upp linjeorganisationernas säkerhet inom sina respektive områden. Medarbetare Medarbetare ansvarar för säkerhetsfrågor i sin omedelbara närhet och är skyldiga att följa givna säkerhetsanvisningar, samt att rapportera säkerhetsincidenter till närmaste chef och till säkerhetsorganisationen. Säkerhetsuppföljning Uppföljningar, i syfte att säkerställa att säkerhetskontrollerna motsvarar uppsatta mål, genomförs regelbundet.
12 12 (19) Säkerhetsriskerna sammanställs av Corporate Security och rapporteras till koncernledningen. Corporate Security genomför särskilda säkerhetsuppföljningar inom hela eller delar av TeliaSonera-gruppen. Följande huvudområden ingår uppföljningen: efterlevnad av policies, riktlinjer och övriga interna styrdokument inom säkerhetsområdet efterlevnad av lagar, författningar och myndighetsdirektiv inom säkerhetsområdet säkerhetsstatus för system och plattformar avseende teknisk säkerhet, processer och rutiner. Förutsättningar för effektiv säkerhetsstyrning organisation, budget, definierade roller och ansvar. Processillustrationen nedan beskriver översiktligt TeliaSoneras gemensamma arbetssätt. Planning Performing follow ups Analyzing results Risk reports Incidents Other indicators Gross List Assignment Specs Assignment Specs Assignment Specs Stakeholder info Reviews Follow ups KPI/Traffic Light PenTest Report Report Report Report Activity report analysis Root cause analysis Identifying problem owners Stakeholder info Feedback Reporting Acknowledge actions Stakeholder info Lessons learned Mgmt Report On: Findings Agreed actions Residual risk Problem owner dialogue #2 on: Progress of agreed actions Problem owner dialogue #1 on: Findings Responsibility Suggested actions Time table
13 13 (19)
14 14 (19) B. Regelverksstruktur TeliaSoneras regelverk för säkerhet består av policies, guidelines och instruktioner enligt strukturen i bild nedan. Styrningen sker inom tidigare nämnda security practice areas under ledning av en Compliance & Control Director på mandat från Chief Security Officer. Följande security practice areas finns: Products and Offerings Security Network and Technology Security Corporate Safety and Security Fraud Management Security Risks and Incident Management Inom samtliga dessa practice areas finns styrande regelverk och anvisningar samt rekommenderade metoder, arbetssätt och best practices. Legend Status Document Class Decided by Only one policy stating governance model, responsibility, principles, use of security controls Mandatory Group Security Policy CEO/Head HR For each security practice area, define security controls according to business needs Group Security Guidelines Group Security Instructions CSO CSO Only if needed, develop local documents with additional security controls. May be needed for special business or geographical reasons. Local Security Guidelines and Instructions Head of BA (equiv) Advisory To facilitate implementation, make Recommendations on: Best Practice Methods Tools Resources/skills Handbooks Installation/usage instructions Group Security Instructions and Recommendations BA Security Instructions and Recommendations CSO Local Security Director
15 15 (19) 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav Fysisk infrastruktur TeliaSonera kan efter begäran från kunden redogöra för den, för tjänsten relevanta, nationella fysiska infrastruktur och eget kommunikationsnät inklusive placering av noder och framföringsvägar. Redogörelsen sker alltid med hänsyn till kundavtal, nationella säkerhetsföreskrifter, lagstiftning och parternas säkerhetsrutiner. Uppbyggnaden av TeliaSoneras nät är att betrakta som företagshemlig information. TeliaSonera har vidare tecknat säkerhetsskyddsavtal med berörda kunder, myndigheter, enligt gällande lagstiftning rörande rikets säkerhet och har enligt dessa avtal en säkerhetsskyddsorganisation för detta specifika ändamål. Upphandlingar enligt SUA hanteras av särskild enhet inom TeliaSonera AB, vars nätinformation inte kan göras tillgänglig utan de aktuella kundernas medgivande Uthållighet PTS krav på uthållighet i produkter och tjänster (enligt PTSFS 2007:2) uppfylls genom att bl a alla incidenter rapporteras till PTS enligt utarbetad rutin Skydd av tjänst TeliaSoneras skydd av erbjudna tjänster har ett såväl förebyggande, detekterande som korrigerande syfte. Det förebyggande säkerhetsarbetet utgår från löpande riskanalyser med beaktande av kontraktsmässiga säkerhetskrav, fastställande av skyddskrav, enhetliga processer för utveckling och förvaltning/drift av erbjudna tjänster där säkerhet är en integrerad del samt tydligt dokumenterad ansvarsfördelning, utbildning, övning och uppföljning av säkerhetsnivåer. Det förebyggande säkerhetsarbetet innefattar även tekniska lösningar för konfidentialitet, tillgänglighet, integritet och spårbarhet. Det förebyggande säkerhetsarbetet är som tidigare nämnts strukturerat i enlighet med SS-ISO/IEC 27002:2005. Det detekterande och korrigerande säkerhetsarbetet består dels av tekniska lösningar för att upptäcka och avvärja angrepp mot infrastruktur, tjänster och arbetsprocesser dels av TeliaSoneras organisation för krishantering. En viktig del av TeliaSoneras detekterande och korrigerande skydd av erbjudna tjänster är TeliaSonera CERT (Computer Emergency Response Team TS-CERT). Nedan följer beskrivning av dess huvuduppgift och verksamhet.
16 16 (19) Roll och syfte TS-CERTs huvuduppdrag består i att hantera hot och attacker mot datorer och datornätverk som behövs för TeliaSoneras affärsverksamhet och informationstillgångar. Syftet är att minimera skadan och avbrotten som orsakas av IT-säkerhetsincidenter. TS-CERT är ett samordningscenter för hantering av IT-säkerhetsincidenter. Uppdraget omfattar uppföljning av IT-säkerheten inom TeliaSonera-gruppen genom genomförandet av sårbarhetsbedömningar, penetrationstester och implementering av tillämpliga principer. TS-CERT representerar TeliaSonera i internationella Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST), European Task Force CollaboratonSecurity Incident Response Teams (TF-CSIRT) och Trusted Introducer (TI). TeliaSonera är en fullvärdig medlem i FIRST och en auktoriserad medlem i TF-CSIRT/TI. Dessa medlemskap ger TeliaSonera tillgång till korrekt, tidig och tillförlitlig information om nya hot och sårbarheter i datornätverk. Uppgifter TS-CERTs uppgifter kan delas in i följande fyra huvudkategorier: Incidenthantering Uppföljning Informationsbevakning och -distribution Råd och vägledning I tabellen nedan visas tjänsterna inom dessa fyra kategorier: Incidenthantering Uppföljning Informationsinsamling och distribution Identifiera och agera på ITsäkerhetsinciden ter Övervakning och hantering av intrångsidentifie ringssystem Incidentundersökning och -analys (datortekniska undersökningar) Kontinuerligt IT- följa upp ITsäkerheten i TeliaSoneragruppen Detta omfattar sårbarhetsbedöm ningar och penetrationstester Följa upp tillämpningen och säkerhetsinform ation och nyhetsbevakning Få ut aviseringar och varningar Förse gruppen med allmän information om IT-säkerhetsområdet Råd och vägledning Ge råd och support till system- och nätverksadminist ratörer i gruppen Kontrollistor för IT-säkerhet för vanliga operativsystem och program Stödja externa affärsuppgörelser
17 17 (19) Samordna åtgärder mot ITsäkerhetsinciden ter som påverkar TeliaSoneragruppen Stödja system och nätverksadminis tratörer med incidentsupport Utveckla Telia- Soneras incidenthanteringsprocess Tillhandahålla verktyg och metoder efterlevnaden av företagets principer för informationssäk erhet och ITsäkerhet Incidenthanteringsorganisation TS-CERT är en del av Corporate Security. TeliaSoneras incidenthanteringsorganisation är distribuerad. Teamen kallas för sub-certs. TS- CERT CC är den centrala och samverkande incidenthanteringsenheten och kontaktpunkt för gruppen. Därigenom skapas: möjlighet att snabbt och effektivt reagera på IT-säkerhetsincidenter den personal som är insatt i den berörda IT-miljön och affärsoperationerna i fråga hanterar incidenterna täcker en stor organisation med verksamhet i olika länder responsen på företagsomfattande incidenter är samordnad ger det centrala CERT-teamet en översikt över incidenter som inträffat i olika delar av organisationen, och därmed möjligheten att identifiera trender och mönster incidenthanteringsprocedurerna är enhetliga och konsekventa i hela organisationen. Kontaktinformation för incidenthanteringsenheterna Domän Enhet Beskrivning telia.com Telia Internet Abuse Hanterar missbruk av Telias Internettjänster telia.net Telia Internet IRT Incidenter som har sitt ursprung i eller som påverkar Telias nätverk (Telia Net)
18 homerun.telia.com Telia Mobile Abuse 18 (19) Hanterar missbruk av tjänsten Telia Homerun WLAN sonera.com/net/fi CSIRT TSF Incidenter som har sitt ursprung i eller som påverkar Soneras nätverk (SONERA-INET) TSFsäkerhetsprodukter Secure-CERT brandväggar, VPN, certifikatutfärdare, IDS o.s.v. netcom.no Netcom IRT Internetkunder och Netcoms interna nätverk telia.dk CSIRT-TSDK Interna nätverk stofanet.dk/stofa.dk Telia Stofa A/S Internetkunder telia.se CSIRT-TSS Incidenter som påverkar TeliaSoneras interna nätverk Alla andra incidenter med anknytning till TeliaSonera TS-CERT CC Kontaktpunkt för TeliaSoneragruppen Rapportering Telia erbjuder en Service Management funktion som fortlöpande följer upp och rapporterar driftsavvikelser i kundens avtalade tjänst. Vid regelbundna driftmöten följs avtalade tjänster upp avseende de parametrar som finns i kundavtalet. Telias företagswebb, är en samlad webbplats för information, köp, självbetjäning och administration av Telias produkter och tjänster. Kunden kommer dit genom att gå direkt till eller genom att gå in på och sedan klicka på Företag. Här redovisas driftsinformation för Fast och Mobil telefoni. Mina Sidor på Arbetet Den lösenordsskyddade delen av företagswebben är Mina Sidor på Arbetet. För att få tillgång till MSpA måste kunden först registrera sig på den öppna delen av företagswebben. Kunder som loggar in på MSpA har givetvis också tillgång till all den information som finns på den öppna delen av företagswebben. Via Mina Sidor på Arbetet kan kunden dygnet runt gå in och hämta rapporter och statistik. Följande funktioner finns bland annat att få via webbgränssnitt:
19 19 (19) Driftsstatistik Driftstatistik (SLA-rapporter) inklusive statistik över tillgänglighet kan också ses i förekommande fall via webbgränssnittet. Historik för Statistik All statistik kan sparas i 15 månader och plockas fram när som helst via webbgränssnittet.
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (12) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 5 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 8 3 (12) 1 Allmänt 4 (12) 2 Säkerhet TeliaSonera har under lång
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet samt transmission -C 2 (7) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 6 3 (7) 1 Allmänt Borderlight har styrdokument
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen
Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /
stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav på säkerhetsarbete
Administrativ säkerhet
Administrativ säkerhet 1DV425 Nätverkssäkerhet Dagens Agenda Informationshantering Hur vi handhar vår information Varför vi bör klassificera information Riskanalys Förarbete till ett säkerhetstänkande
Bilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation
Vi skyddar din information. Vårt informationssäkerhetsarbete och skydd av personuppgifter
Vi skyddar din information Vårt informationssäkerhetsarbete och skydd av personuppgifter Vår informationssäkerhetsstrategi Capios förmåga att erbjuda sjukvård av högsta kvalitet stöds av vår strategi för
Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden
ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder
Ledningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställd av Säkerhetschefen 2016-04-26 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar...
Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C
Säkerhet Säkerhet 2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3 Säkerhets-
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 30 oktober 2018 Myndigheten
Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)
Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr:0036/13 Kommunalförbundet ITSAM, Storgatan 36A, 590 36
Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM,
Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM, 2008-11-19 Vervas regeringsuppdrag Utveckla säkert elektroniskt informationsutbyte
Riktlinjer för säkerhetsarbetet
UFV 2009/1929 Riktlinjer för säkerhetsarbetet Uppsala universitet Fastställt av rektor 2010-02-09 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Ansvar 3 3. Omfattning och mål 4 3.1 Personsäkerhet 4 3.2 Egendomsskydd
Ledningssystem för Informationssäkerhet
Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar... 4 3 Ledarskap... 5 4 Planering...
Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket
15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller
Finansinspektionens författningssamling
Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts
Vikten av Intern Kontroll Risk Management för IT
Vikten av Intern Kontroll Risk Management för IT Elisabeth Antonsson 18 November 2010 Sweden Branches 282 Customers 3,845,000 Total lending EUR 64bn Market rank 2-3 Norway Branches 122 Customers 839,000
Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun
Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn
Säkerhetspolicy Bodens Kommun
Godkänd av 2006-03-20 Säkerhetspolicy 0.1 Produkt/Projekt/Verksamhet Plan 1 (10) Säkerhetspolicy Bodens Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-03 70 2 (10) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 INRIKTNINGSMÅL...
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (10) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll säkerhetsrevision 5 2.1.3
STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90
STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 11 mars 2016 Myndigheten
Policy för informationssäkerhet
30 Policy för informationssäkerhet Publicerad: Beslutsfattare: Lotten Glans Handläggare: Malin Styrman Beslutsdatum: Giltighetstid: Tillsvidare Sammanfattning: Informationssäkerhetspolicyn sammanfattar
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering i Vårgårda kommun Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 208-04- För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig verksamhet: Strategisk
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard Digitalisering Nivå Digitalisering Incidenter Informationssäkerhet $ Tid NIS-direktivet NIS
Riktlinjer för informationssäkerhet
Dnr UFV 2015/322 Riktlinjer för informationssäkerhet Riskanalyser av informationssystem Fastställda av Säkerhetschefen 2015-03-06 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 3 3 Syfte... 3
Informationssäkerhetspolicy
2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan
Svensk Standard SS ISO/IEC 17799 SS 62 77 99-2
Svensk Standard SS ISO/IEC 17799 SS 62 77 99-2 Ledningssystem för informationssäkerhet () Informationssäkerhet Informationssäkerhet Administrativ säkerhet IT-säkerhet ADB-säkerhet Kommunikationssäkerhet
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning Johan Reuterhäll Informationssäkerhetschef johan.reuterhall@skane.se RIKTLINJER Datum: 2017-12-07 Dnr: 1604263 1 (8) Riktlinjer för informationssäkerhet
Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57
1 (5) Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige 2018-05-07, 57 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Verksamhetsstöd
Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord
IT-Säkerhetsinstruktion: Förvaltning
n av 7 för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun april 2006 av IT-samverkansgruppen n 2 av 7 IT SÄKERHETSINSTRUKTION: FÖRVALTNING Innehållsförteckning IT-säkerhetsinstruktion Förvaltnings roll i IT-säkerhetsarbetet...3
Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)
Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Organisation av informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhet stödjande verksamhet Informationssäkerhetsansvarig Informationssäkerhetsorganisationen
Avbrott i bredbandstelefonitjänst
BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1
SIS tre produktområden
SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning
DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/918/01 2018-03-07 1 (1) Kommunstyrelsen Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Förslag till beslut Förslaget till Informationssäkerhetspolicy för
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Bilaga 10 Säkerhet. Dnr: / stockholm.se. Stadsledningskontoret It-avdelningen
stockholm.se Stadsledningskontoret It-avdelningen Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav på säkerhetsarbete 3 2.1 Allmänt 3 2.2 Ledningssystem
Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun
Riktlinje 2008-01-07 Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun Diarienummer KS-1006/2007 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 januari 2008 Riktlinjen ersätter Styrdokument för säkerhetsarbetet i
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Driftsäkerhet. Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten
Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten Utbildningsmaterialet fokuserar på de mjuka faktorerna som t.ex. personal, kompetens, rutiner och processer. Dessa är minst lika viktiga
Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (14) Innehåll 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 6 3 (14) 1 Allmänt 2 4 (14) Informationssäkerhet och de risker myndigheter utsätts för är frågor som
Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet
Sid 1 (7) Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet Sid 2 (7) Inledning Denna policy utgör grunden i universitetets ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och beskriver Umeå universitets
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-08-15 117 KS 245/18 Upprättande av riktlinjer för informationssäkerhet Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Incidenter och incidenthantering Innehåll Hot och incidenter Typer av incidenter Hantering av incidenter Legala krav Allvarliga störningar
SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur
SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan
Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun
Informationssäkerhetspolicy Linköpings kommun Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 291 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Sekretess: Öppen Diarienummer: Ks 2016-481
SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN
Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete
Input till IT-risker i internrevisorns riskanalys. Daniel Gräntz 20 maj, GRC 2015
Input till IT-risker i internrevisorns riskanalys Daniel Gräntz 20 maj, GRC 2015 Agenda Tillvägagångssätt för att identifiera IT-relaterade risker. Exempel på olika typer av ITrelaterade granskningar.
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16
Riskhantering & Informationssäkerhet Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Agneta Syrén CISM,CISM, CAMS Tfn. +46 739641558, E-post: agneta.syren@lansforsakringar.se
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;
Dnr UFV 2018/211. Riskhantering. Rutiner för informationssäkerhet. Fastställda av Säkerhetschefen Senast reviderade
Dnr UFV 2018/211 Riskhantering Rutiner för informationssäkerhet Fastställda av Säkerhetschefen 2018-01-29 Senast reviderade 2018-06-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 3 3 Syfte...
IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland
Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens
Kommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.
Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice
1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-05-17 73 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Begreppsförklaring...4
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet
Ledningssystem för IT-tjänster
Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning
INTERN STYRNING OCH KONTROLL. CHRISTINA STRANDMAN ULLRICH Medgrundare och ordförande i Compliance Forum
INTERN STYRNING OCH KONTROLL CHRISTINA STRANDMAN ULLRICH Medgrundare och ordförande i Compliance Forum COSO s ramverk Skapades under 1990-talet Syftar till att öka effektiviteten, minska oönskade händelser,
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.
Revisionsrapport Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0735 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010 Riksrevisionen
Status för.se:s kvalitets- och säkerhetsarbete. Anne-Marie Eklund Löwinder amel@iis.se
Status för.se:s kvalitets- och säkerhetsarbete Anne-Marie Eklund Löwinder amel@iis.se .SE:s kvalitetspolicy Vi vill göra rätt från början. Vi kontrollerar att vi gör rätt. Vi har en tydligt definierad
Välkommen till enkäten!
Sida 1 av 12 Välkommen till enkäten! Enkäten går ut till samtliga statliga myndigheter, oavsett storlek. För att få ett så kvalitativt resultat av uppföljningen som möjligt är varje myndighets svar av
SITIC. Sveriges ITincidentcentrum
SITIC Sveriges ITincidentcentrum Presentationsstruktur Bakgrund Uppdrag Omgivning Intressenter Utformning Resurser Incidentrapportering Status Bakgrund PTS rapport Förutsättningar för att inrätta en särskild
Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder
Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Frukostseminarium 2008-09-19 Anita Myrberg BiTA Service Management Agenda ISO/IEC 20000 Relation till andra standarder Varför styra en
Riktlinjer för informationssäkerhet
Dnr UFV 2015/322 Riktlinjer för informationssäkerhet Riskhantering av informationssystem Fastställda av Säkerhetschefen 2015-03-06 Senast rev. 2017-02-01 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definitioner...
Fördelning av ansvar för informationssäkerhet. Version: 1. Beslutsinstans: Regiondirektören
Version: 1 Beslutsinstans: Regiondirektören 2(10) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2016-06-30 Nyutgåva Regiondirektören 3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 ANSVAR FÖR INFORMATIONSSÄKERHET...4
Regler och instruktioner för verksamheten
Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig
Informationssäkerhetspolicy. Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun 2013-2016
Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun 013-016 Innehållsförteckning 1 Mål... Syfte... 3 Ansvarsfördelning... 4 Definition... 5 Genomförande och processägare... 3 Dokumentnamn
Riktlinje Informationssäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13
Riktlinje Informationssäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13 Människors liv och hälsa samt landstingets samhällsviktiga verksamhet skall värnas. Ingen, eller inget, skall skadas av sådant som
INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2
INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3
Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754
Kontroll över IT för efterlevnad och framgång. Johanna Wallmo Peter Tornberg
Kontroll över IT för efterlevnad och framgång Johanna Wallmo Peter Tornberg Agenda Direktiv från EU - tidsplan EU:s 8:e direktiv: syfte och innehåll Hur kommer svenska bolag att påverkas? Utmaningar vid
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för dataskydd. 14 juni 2018 Peter Dickson
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för 14 juni 2018 Peter Dickson Sida 2 av 6 Innehåll Inledning... 3 Organisation... 3 Allmänt om det tekniska säkerhetsarbetet... 4 Kontinuitetsplanering...
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Handlingsplan för persondataskydd
Kommunledningskontoret Handlingsplan för persondataskydd Dokumentansvarig: Anders Lindqvist, Verksamhetsutvecklare Fastställd av: Kommunstyrelsen, Dnr KS 18/226 Omfattar: Koncernen Ånge kommun Fastställd
Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern. Beslutad av kommunfullmäktige , reviderad
Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern Beslutad av kommunfullmäktige 2012-12-18 238, reviderad 2017-09-19 153 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER för SKYDDS- OCH SÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA KOMMUN Fastställda av kommunstyrelsen 1996-04-25, 56 Reviderade av kommunstyrelsen 2000-02-24, 26 Reviderade
Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)
Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 11-09-14 dnr A 13 349/ 07 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Betänkande av Utredningen om genomförande av NIS-direktivet Stockholm 2017 SOU 2017:36 Sammanfattning Bakgrund I juli 2016 antog Europaparlamentet
IT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk
Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet
Informationssäkerhetsgranskning ISO 27001 ledningssystem för informationssäkerhet Agenda 1. Vad gör Affärsverket Svenska kraftnät 2. Vad är informationssäkerhet 3. Vad är ett ledningssystem lite om 27001
Informationssäkerhetspolicy
Antagen av kommunfullmäktige 2018-04-23 149 Dnr 2017/13 100 2018-03-09 1(5) Kommunledningsförvaltningen Håkan Helgesson 0476-550 Hakan.helgesson@almhult.se Policy 2018-03-09 2(5) Innehåll Om dokumentet...
NIS-DIREKTIVET SÅ PÅVERKAS DIN ORGANISATION
NIS-DIREKTIVET SÅ PÅVERKAS DIN ORGANISATION Det ökade användandet av digitala tjänster och produkter har lett till att EU för första gången har avtalat om en uppsättning regler kring cybersäkerhet, det