Bolagsledningens ansvar för bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bolagsledningens ansvar för bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman"

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Ramstedt Bolagsledningens ansvar för bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman Examensarbete 20 poäng Torsten Sandström Aktiebolagsrätt Termin 9

2 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Frågeställning och disposition Metod och material 5 2 EXEMPEL PÅ BROTT I AFFÄRSLIVET OCH ANSVARSSUBJEKT Inledning Ansvarskrets Bokföringsbrott Bokföringsbrottets ansvarskrets Brottsförutsättningar God redovisningssed Praxis Skattebrott, vårdslös skatteuppgift Ansvarskrets Farerekvisitet Praxis Trolöshet mot huvudman Ansvarskrets Förtroendeställning Missbruk av ställning Praxis Oäkta underlåtenhetsbrott Företagaransvar Delegation av straffrättsligt ansvar 22

3 3 BOLAGSLEDNINGENS ANSVAR FÖR BROTT ENLIGT AKTIEBOLAGSRÄTTEN Ansvarsfördelning Ansvar för bokföringsbrott Bokföringen Ansvarskrets enligt ABL Styrelsens tillsynsplikt Ansvar för skattebrott och skattebetalning Ansvarskrets Ansvar för trolöshet mot huvudman Inledning Styrelsens åliggande Den verkställande direktörens åligganden Ansvarsfördelning mellan styrelse/vd Bolagesledningens lojalitetsplikt Aktieägarna som ansvarssubjekt för trolöshet mot huvudman? 40 4 INTERNT SKADESTÅNDSANSVAR Allmännt om skadestånd enligt ABL Internt skadeståndsansvar Objektiva förutsättningar Skada Under uppdragets fullgörande Adekvat kausalitet Culpa Subejektiva förutsättningar Ansvarsfördelning mellan bolagsorganen och inom styrelsen Särskilt om styrelseledamöters ansvar Särskilt om verkställande direktörs ansvar Ansvarsfrihet Ansvarsförsäkringar Ansvarsförsäkringens funktion/innehåll Vem besitter kompetensen att besluta om ansvarsförsäkring? 53 5 SLUTSATSER 54

4 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 57 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 60

5 Sammanfattning Bolagsledningen i ett bolag består av styrelsen och verkställande direktören. I ett aktiebolag bär bolagsledningen ansvaret för att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter. Uppsatsen behandlar brotten bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman och dess eventuella samband med aktiebolagsrättsliga regler. Det saknas klarhet i vilken utsträckning bolagsledningen har ett straffrättsligt ansvar för brott begångna i bolaget. Vid en bedömning av, vem det ansvariga subjektet i en juridisk person är, ger straffrätten viss ledning Även de associationsrättliga reglerna om ansvarsfördelning, tillsynsplikt och allmänna principer om lojalitetsplikt kan användas vid bestämmandet av det ansvariga subjektet. De associationsrättsliga reglerna kan även vara behjälpliga vid bedömningen av vem av, den verkställande direktören, styrelsen eller annan, som skall bära ansvaret för fel som begåtts inom verksamheten. Ur ett skadeståndsperspektiv är brottsliga förfaranden skadeståndsgrundande enligt 2:2 SkL. Men även i fall då brott inte begåtts kan internt skadestånd uppkomma enligt 29:1 ABL. Skadelidande är då bolaget och skadevållaren är bolagets företrädare, vanligtvis bolagsledningen. För att ansvar skall inträda enligt ABL:s regler skall en skada inträffat under uppdragets fullgörande, antingen uppsåtligen eller av oaktsamhet. Vidare ställs krav på adekvat kausalitet mellan skadan och handlingen. Sammanfattningsvis går det att utifrån ett antal straffrättsliga och civilrättsliga lagregler och principer att analysera vilket straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar bolagsledningen har. 1

6 Förord Det är med glädje jag nu lämnar in min uppsats och därmed lämnar många roliga och lärorika år av studier bakom mig. Nu skall anta den största utmaningen av alla och ge mig in i arbetslivet och tillämpa mina teoretiska kunskaper i praktiken. När mitt examensarbete nu till slut är färdigskrivet finns det många jag vill tacka. Först och främst vill jag tacka mina föräldrar som alltid gett mig stöd och uppmuntran när motivationen trutit. Ett stort tack även till universitetslektorn Torsten Sandström som har bistått med sin kunskap och med uppmuntrande ord på vägen. Till sist ett stort tack till alla mina vänner som har gett mig inspiration, kraft och nya infallsvinklar genom hela skrivarprocessen. Lund april 2007 Maria Ramstedt 2

7 Förkortningar AB Aktiebolag ABL Aktiebolagslagen (2005:551) BFL Bokföringslagen (1976:125) BFN Bokföringsnämnden BrB Brottsbalken FAR Förenade Auktoriserade Revisorer NJA Nytt juridiskt arkiv prop. Proposition SKB Skattebrottslagen (1971:69) SkL Skadeståndslagen (1972:207) SOU Statens offentliga utredningar SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) 3

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Historiskt sett kan det framstå som om styrelseledamöter och toppchefer har varit skyddade mot straffrättsliga processer. Eventuella oegentligheter har istället lösts internt. I ett Sverige där allt fler, nuvarande eller före detta verkställande direktörer, chefer och styrelseledamöter, befinner sig i tingsrätten anklagade för brott behöver sambandet mellan de straffrättsliga och de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna ifråga om ett antal brott utredas vidare. 1 Jag tror att chefer och styrelsemedlemmar i framtiden kommer att kräva ökat tydlighet beträffande deras ansvarsområden. Om inte ansvaret klart och tydligt framgår av aktiebolagslagen kommer bolagsledningen (styrelse och verkställande direktör) avtala med bolaget om omfattningen av deras ansvar. Med bolagsledningens uppdrag följer ett skadeståndsansvar för felaktigheter begångna inom uppdraget och relativt små misstag kan orsaka stora skador. Detta kan få katastrofala konsekvenser för den skadeståndsskyldige. Enligt en undersökning genomförd av försäkrings- och riskkonsulenten Aon ökar anspråken på VD och styrelseförsäkringar. Undersökningen pekar ut det amerikanska aktieägandet med ökade risker för åtal och stämningar som ett av de största orosmomenten för europeiska företag och försäkringsgivare. 2 Utvecklingen på marknaden för ansvarförsäkringar medför att ytterligare utredning av ansvarsförsäkringens räckvidd och betydelse är av stort intresse. I processerna kring Skandia har åklagare Christer Van der Kwast endast åtalat Lars Eric Petersson, Skandias förre VD (som sedermera blivit dömd i tingsrätten), men Kwast har inte åtalat någon av styrelseledamöterna. 3 Efter tingsrättens dom har en skiljedom friat Petersson i en skadeståndsprocess mellan Skandia AB och Petersson, där Skandia yrkade på skadestånd för att Petersson vållat skada för bolaget genom att ta bort taket i Wealthbuilder (ett av bonusprogrammen). Petersson yrkade å sin sida att han endast genomfört förändringar i programmet som beslutats av styrelsen och inte vållat skada. Skandias krav underkändes eftersom styrelsen ansågs ha burit det yttersta ansvaret. Petersson ansågs inte vara skadeståndsskyldig men han har blivit dömd för trolöshet mot huvudman i tingsrätten. Styrelsen å andra sidan, som enligt skiljedomen har det yttersta ansvaret för bonusbesluten har undkommit åtal och skadestånd. Jag har med bakgrund av konsekvenserna av beskrivna Skandia-domar utrett ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör i aktiebolag. 1 Ericsson, Skandia, Gotlandsbolaget, Percy Nilsson, IFK Göteborg, Systembolaget, Telia Sonera etc Stockholms tingsrätts dom den 24 maj 2006, mål B

9 Har ett brott begåtts har den skadelidande (bolaget) rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen. Då brott inte kan bevisas kan bolaget i vissa fall ändå kräva skadestånd av bolagsledningen. I vilken omfattning bolaget kan kräva skadestånd av den egna bolagsledningen trots att de inte har begått brott skall utredas ytterligare. Frågeställningen är intressant i sammanhanget eftersom jag tror att, i tveksamma fall, en skadeståndstalan istället för en straffrättslig process kan gynna bolaget på så sätt att det ofta kan ske i det tysta i ett skiljedomsförfarande. 1.2 Frågeställning och disposition Legalitetsprincipen är en av grundstenarna inom straffrätten. Principen ligger till grund för det absoluta kravet att alla rekvisit måste vara uppfyllda för att straff skall kunna utdömas. Brottsrekvisitens innebörd kan i viss mån tydliggöras med hjälp av aktiebolagsrätten. Mot denna bakgrund har jag valt min disposition. I kapitel 2 skall jag besvara ett antal frågor kring brotten trolöshet mot huvudman, bokföringsbrott och skattebrott, som begås i näringslivet. Vilka rekvisit kan sammankopplas med aktiebolagsrätten? Finns det några oklarheter kring brotten som kan påverka bedömningen av vem som skall anses vara gärningsman? I kapitel 3 skall jag ge svar på frågor om vem eller vilka som skall utföra vad för att undgå straff eller skadestånd. Vad innebär den vårdplikt som åligger alla styrelseledamöter och VD? Hur kan en styrelseledamots eller VD: s skyldigheter sammankopplas med de behandlade brotten under kapitel 2 och skadeståndsskyldigheten i kapitel 4? I kapitel 4 ställer jag frågan vilken skadeståndsskyldighet en styrelseledamot och VD har gentemot bolaget. Vad krävs för att skadevållaren skall drabbas av skadeståndskyldighet? Hur skall en organledamot agera för att undgå skadeståndsansvar? Hur fungerar den allt vanligare ansvarsförsäkringen? 1.3 Metod och material Jag har använt mig av sedvanlig juridisk metod. Jag har i hög grad studerat doktrin, rättspraxis och förarbeten. Jag har läst olika författares syn på ett och samma problem vilket leder till att sammanställningen i sig är en rättsutredning av gällande rätt. I de fall då författarna haft divergerande åsikter har jag redogjort för dessa och i vissa fall tagit ställning till vilken lösning jag ansett vara mest logisk och bäst anpassad till mitt synsätt. En del av den doktrin jag studerat har endast haft syftet att ge mig en bredare förståelse för ämnet och finns av den anledningen inga hänvisningar till. Jag har även studerat artiklar i media för att få en överblick över vilka rättsprocesser som drivs i Sverige. Jag är väl medveten om att dessa artiklar ofta är vinklade och ibland rent av felaktiga. Av samma anledning har jag 5

10 inte hänvisat till artiklarna i min uppsats, utan endast använt mig av dem för att vidga mitt synfält och hitta inspiration till problemställningar. Under utredningens gång har jag ständigt hittat ny information som skulle kunna vara användbar i min forskning. Jag har av brist på tid och plats begränsat mig till att använda det material som varit av absolut värde för uppsatsen och dess slutsatser. 6

11 2 Exempel på brott i affärslivet och ansvarssubjekt 2.1 Inledning Utöver aktiebolagsrättsliga och interna regler inom bolaget sätts gränserna för vad organledamöter och anställda får göra i sitt arbete av brottsbalkens regler om ansvar för handlingar eller underlåtenhet inom näringsverksamhet. Trots att straffansvaret i stor utsträckning bygger på civil- och skatterätten har det ett eget uppbyggt ansvarssystem. 4 Brottsbalkens regler straffbelägger handlingar som anses vara så klandervärda att de skall vara kriminaliserade. 5 Inom straffrätten finns flera olika påföljder varav böter och fängelse är två. Vilken straffpåföljd som aktualiseras framgår av brottsparagraferna. Legalitetsprincipen tillämpas inom straffrätten och ger uttryck för; inget brott utan lag och inget straff utan stöd i lag. 6 Vidare måste den tilltalade, för att dömas, uppfylla det åberopade brottets rekvisit vilket prövas av en domstol. Domstolen får endast döma efter gärningsbeskrivningen i vilken åklagaren, i sin stämningsansökan, har beskrivit vad och varför den tilltalade skall dömas till ansvar. Domstolen är endast bunden av åklagarens beskrivning av gärningen, inte hans val av brottsrubricering Ansvarskrets Vem skall bära ansvaret för ett bolags verksamhet som innefattar brott, t.ex. bedrägeri, skattebrott eller borgenärsbrott? Inom straffrätten finns inget principalansvar 8 för andra eftersom straffrätten ställer krav på aktivt handlande. Utvidgande av ansvarskretsen sker istället genom att vissa brottsbeskrivningar även omfattar ren underlåtenhet. Det finns inte några allmänna principer om underlåtenhet, istället är de enskilda 4 Leijonhuvud. M & Wennberg. S, Brott och straff i affärslivet, s Leijonhuvud. M & Wennberg. S, Brott och straff i affärslivet, s 14 6 Brottsbalken, En kommentar, 1:4-1:6; Legalitetsprincipen är lagstadgad i BrB 1:1 och artikel 7 mom. 1 av Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna där det stadgas, ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke utgjorde ett brott enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den brottsliga gärningens begående. 7 Leijonhuvud. M & Wennberg. S, Brott och straff i affärslivet, s Ett principalansvar innebär att en person bär ansvaret för annan, till exempel inom aktiebolagsrätten där bolaget kan bli ansvarigt för annans vållande, t ex en anställd. Eller annorlunda uttryckt bolagets ersättningskrav för skador som bolagspersonalen vållat i tjänsten, Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s 23 och 380 7

12 brottsbeskrivningarna utgångspunkten vid en sådan bedömning. Majoriteten av alla brottsbeskrivningar riktar sig till vem som helst genom att de är formulerade den som. Andra brottsbeskrivningar riktar sig mot personer som intar en viss ställning eller tillhör en specialkrets. 9 Exempel på specialsubjekt när att gärningsmannen är gäldenär, BrB 11:1 st. 2 och 3 eller att han är redovisningsskyldig, BrB 10:1 eller att han intar en viss förtroendeställning, BrB 10:5. Endast fysiska personer kan begå brott. Då gärningsmannen är en juridisk person krävs det att det ansvariga subjektet upptäcks bland de fysiska personer vilka utför den juridiska personens förpliktelser. 10 Vem det ansvariga subjektet är avgörs inte främst av vem som formellt sett enligt lag eller interna regelverk har makten, utan av vem som faktiskt utövar makten över verksamheten. För att förhindra att en person går in i en bolagsledning för syns skull och därmed gör bedömningen av vem som skall bära ansvaret svårare har ett bulvanförbud införts i 8:12 ABL och 8:32 ABL. Förbudet innebär att en styrelseledamot eller styrelsesuppleant respektive verkställande eller vice verkställande direktör inte får utses, som inte avser att ta del av den verksamhet som åvilar honom. Förbudet är delvis straffsanktionerat i 30:1 st 3 ABL, genom att en styrelseledamot eller verkställande direktör som uppsåtligen medverkar till ett sådant beslut kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. I de fall då straffansvaret faller på en företagsledning döms inte automatiskt alla i ledningen. En ansvarsfördelning i enlighet med ABL kan vara behjälplig vid en straffrättslig fördelning av ansvar inom företagsledningen. Så länge inte alla organledamöter har känt till den brottsliga verksamheten begränsas straffansvaret till brott inom vederbörandes verksamhet. 11 Hur ansvarsfördelningen ser ut i ett bolag följer delvis av aktiebolagslagens regler om ansvarsfördelning, delvis av interna regler om ansvarsfördelning inom olika bolag. 2.3 Bokföringsbrott BrB 11:5 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. 9 Leijonhuvud, M & Wennberg, S, Brott och straff i affärslivet, s Brottsbalken, En kommentar, 1:2 11 Leijonhuvud, M & Wennberg, S, Brott och straff i affärslivet, s 32 8

13 Första stycket gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet Bokföringsbrottets ansvarskrets Den som, behörig eller icke behörig företrädare för den bokföringsskyldige, handhar bokföringen kan dömas som gärningsman. En underordnad person med självständig ställning kan också dömas som gärningsman. 12 I första hand drabbar straffansvaret vid försummelse av bokföringsskyldighet den bokföringsskyldige själv eller, om det är en juridisk person, den legale ställföreträdaren för denne. Ett uppsåtligt bokföringsbrott förutsätter att den åtalade själv på något sätt som beskrivs i straffbestämmelsen har skött bokföringen så att en riktig bedömning inte kunnat ske. I de fall då den bokföringsskyldige inte själv har haft hand om bokföringen kan han ändå vara att betrakta som gärningsman om han varit hjärnan bakom bokföringsbrottet. Den faktiske bokföraren kan då vara medgärningsman eller dömas för medhjälp om han varit medveten eller åtminstone varit oaktsam i fråga om det oriktiga förfarandet. I vissa fall kan personen som faktiskt skött bokföringen dömas som gärningsman och den bokföringsskyldige själv döms då som anstiftare eller medhjälpare. Bokföringsbrottet förutsätter följaktligen inte att den egna bokföringsskyldigheten har åsidosatts. Även oaktsamt beteende kan betraktas som bokföringsbrott, vilket utvidgar straffansvaret till situationer där ledningen inte haft tillräcklig tillsyn och kontroll över hanteringen av bokföringen. 13 Av 8:3 och 8:25 ABL följer att styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är konstruerad så att bokföringen kontrolleras på ett betryggande sätt, medan den verkställande direktören har ansvaret för att bokföringen fullgörs enligt lag Brottsförutsättningar Bokföringsbrottet i BrB är direkt kopplat till bokföringslagen (BFL) och straffsanktionerar bestämmelserna om fullgörandet av bokföringsskyldighet. Bokföringsskyldigheten kan åsidosättas genom en positiv åtgärd, genom en införing i böckerna av en tillgång eller skuld som inte finns eller en införing av en post under en oriktig beteckning eller till ett oriktigt värde. Även underlåtenhet att upprätta bokslut och bevara räkenskapsmaterial omfattas av bokföringsbrottet. Enligt 7:2 BFL skall bevarandet ske i Sverige under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskaperna avslutades. Bevarandet skall vara i ordnat skick och ske på ett betryggande och överskådligt sätt. 12 Blix, C, mfl, Att ansvara vid akut eller befarad kris, s Leijonhufvud, M och Wennberg, S, Brott och straff i affärslivet, s 104, se även kapitel om styrelsens tillsynsplikt. 14 Se kapitel

14 En brottsförutsättning är att felet är sådant att det vid en granskning av böckerna är svårt att upptäcka det rätta sammanhanget, det s.k. effektrekvisitet. Omständigheten att det verkliga förhållandet kan utläsas vid en mera ingående kontroll skall inte i och för sig medföra frihet från ansvar. 15 Enstaka felaktigheter räknas istället som försvårande av skattekontroll enligt 10 Skattebrottslagen. Många små fel kan tillsammans utgöra ett bokföringsbrott ifall de sammantaget ger föreskriven effekt. Vidare kan fel, som har till följd att det endast efter en mycket ingående granskning av bokföringen går att göra en riktig bedömning, innebära ett bokföringsbrott. Exempel på fel och brister som omfattas av bokföringsbrottet är att årsbokslut eller årsredovisning saknas eller har upprättats för sent, hela årets affärshändelser har bokförts vid ett och samma tillfälle, bokföring saknas helt eller delvis eller att en sammanblandning av transaktioner mellan företaget och företagaren har skett. 16 Lagstiftaren har följaktligen begränsat brottet till att omfatta två typer av fall. För det första fall då det inte finns någon bokföring alls. För det andra fall där den befintliga bokföringen är så bristfällig att det inte med ledning av bokföringen går att i huvudsak bedöma rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning. 17 Schemat nedan visar sambanden mellan olika delar av bokföringen och brottsbalken. Bokföringsskyldigheten Tillämplig lag Bokföringsskyldighet enligt BFL 11 kap. 5 BrB Löpande bokföring BFL och NBFL Ja Tillämpligt Årsbokslut BFL, NBFL Ja Tillämpligt och ÅRL Årsredovisning NBFL och Ja Tillämpligt ÅRL Arkivering BFL och NBFL Ja Tillämpligt Koncernredovisning, delårsbokslut och delårsrapport 3 BFL och ÅRL Nej Ej tillämpligt Däremot 9 kap. 9 BrB (svindleri) PM 1981:1, Bokföringsbrott, Översynen av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet, s Lundén, B, Aktiebolag, s Dahlqvist, A-L och Elofsson, S, Bokföringsbrott och bokföringslagen, s Dahlqvist, A-L och Elofsson, S, Bokföringsbrott och bokföringslagen, s 51 10

15 En negativ aspekt med lagstiftningen kring bokföringsbrottet är att den delvis straffbelägger gärningar vars innehåll framgår av andra lagar, i det här fallet bokföringslagen. Bokföringslagen har inslag av ramlagstiftning och kompletteras av allmänna råd, medan bokföringsbrottet i BrB präglas av legalitet. 19 I SOU 1996:157 behandlades frågan huruvida BFL i större utsträckning skulle anta formen av ramlagstiftning, vilket ledde till frågan hur en sådan förändring skulle påverka 11:5 BrB. Sambandet mellan bokföringsbrottet präglad av legalitet och god redovisningssed präglad av råd och anvisningar kan skapa problem. För att en tilltalad skall kunna dömas för bokföringsbrott med hänvisning till att denne brutit mot god redovisningssed måste innebörden av god redovisningssed vara fastställd vilket följer av legalitetsprincipen God redovisningssed Bokföringen skall skötas i överensstämmelse med god redovisningssed, vilket leder till att bokföringen skall skötas enligt vissa icke lagstadgade fasta regler och principer. Rekommendationer om innebörden av god redovisningssed kommer från Bokföringsnämnden (BFN), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), Förenade Auktoriserade Revisorers (FAR) anvisningar och Redovisningsrådets rekommendationer. 20 Innebörden av god redovisningssed finns inte klart och tydligt preciserat och i doktrin går åsikterna isär. Thorell har uttalat att god redovisningssed enligt dess definition bör ses som en tolkning av bokföringslagen. Hans tolkning skulle leda till att hänvisningen i 2 BFL är självrefererande och i själva verket uttrycker att bokföringsskyldigheten skall utföras på sätt som överensstämmer med en tolkning av bokföringslagen. 21 God redovisning skall enligt lagstiftaren i prop. 1975:104 s.148 definieras som, en faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. Formuleringen av god redovisningssed i 2 BFL talar för tolkningen gjord i förarbetena eftersom paragrafen annars skulle vara självrefererande. Teoretiskt skulle uttrycket kunna vara ett resultat av en tolkning av lagen, men rent praktiskt framstår begreppet som en kompletterande normkälla vilken lagen hänvisar till. Legalitetsprincipen kan ligga som ett hinder mot att fälla någon till ansvar för ett bokföringsbrott endast på grunden att den tilltalade inte följt god redovisningssed. 22 Lagtekniskt innefattas brott mot god redovisningssed i 11:5 BrB då paragrafen hänvisar till bokföringslagen och 2 BFL stadgar; bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. 19 SvJT 1999 s. 16, Asp, P, Bokföringsbrott och legalitet, s Lundén, B, Bokföring, s SvJT 1999 s. 16, Asp, P, Bokföringsbrott och legalitet, s Dahlqvist, A-L och Elofsson, S, Bokföringsbrott och bokföringslagen, s 54 11

16 I SOU 1996:30 har det konstaterats att det ur ett de lege ferenda perspektiv i dagsläget inte är kriminaliserat att avvika från god redovisningssed. 23 Frågan har aldrig prövats av en domstol, eftersom grövre grund för åtal alltid förelegat. 24 Petter Asp har på uppdrag av BFN utrett förhållandet mellan bokföringsbrottet och legalitetsprincipen beträffande god redovisningssed. 25 Asp anser inte legalitetsprincipen lägger några hinder mot att god redovisningssed läggs till grund för ett bokföringsbrott förutsatt att huvudsakskriteriet är uppfyllt. Trots att Asp inte funnit några legala hinder påpekar han att risken med en alltför uttunnad bakomliggande lagstiftning är att det blir mer problematiskt att avgöra ifall en handling är straffbelagd eller inte. 26 Asp har vidare framhållit att det finns fall då god redovisningssed omfattar mer än vad lagtexten föreskriver. Som ett exempel nämner han 5 st. 3 BFL om gemensam verifikation. Valfriheten som ges i lagtexten motsvaras inte av, enligt BFN:s rekommendationer, god redovisningssed. Enligt Asp kan ändå ett användande i strid mot BFN:s rekommendationer vara straffbart. 27 Asps påstående om att straffansvar kan utkrävas för beteenden som går utanför ramlagens krav har ansetts vara djärvt eftersom god redovisningssed skall fylla ut ramlagarna, förtydliga beteenden och verka i mildrande riktning men aldrig föreskriva något utöver vad som ryms inom lagen. 28 Brott mot god redovisningssed torde vara straffbart, så länge innebörden är dokumenterad och effekten av överträdelsen får till följd att rörelsens förlopp, resultat och ställning inte i huvudsak kan bedömas. Jag ställer mig dock tveksam till att all god redovisningssed generellt är straffbar, eftersom jag är av den åsikten att legalitetsprincipen är en av våra viktigaste grundstenar. En individuell prövning i varje enskild fall bör genomföras, där domstolen bör beakta hur tillgängliga, tydliga och tillämpade rekommendationerna om god redovisningssed har varit. Domstolen skulle förslagsvis kunna se till den praxis som finns inom den tilltalades verksamhetsområde. Den tilltalade skall inte, enligt min mening, kunna göras ansvarig för en handling/underlåtenhet som inte klart och tydligt är fastställd eller känd för den tilltalade Praxis NJA 1936 s 78 illustrerar tydligt hur styrelseledamöter kan dömas för bokföringsbrott trots att de inte omhänderhaft den omedelbara ledningen av bolagets angelägenheter. Åtal väcktes mot fyra styrelseledamöter i Kreuger 23 SOU 1996:30, s Se NJA 1993 s 687, NJA 1988 s 481, 1988 s 383 och NJA 1986 s SvJT 1999 s 16, Asp, P, Bokföringsbrott och legalitet 26 SvJT 1999 s 16, Asp, P, Bokföringsbrottet och legalitet, s SvJT 1999 s 16, Asp, P, Bokföringsbrottet och legalitet, s Dahlqvist, A-L och Elofsson, S, Bokföringsbrott och bokföringslagen, s

17 & Toll AB på grund av att bolagets bokföring under en följd av år i väsentliga delar varit oriktig eller bristfällig. Två av ledamöterna ansågs, genom sin underlåtenhet att utöva påkallad övervakning och kontroll gjort sig skyldiga till uppenbar vårdslöshet mot bolagets borgenärer. HD har anfört att skäl till granskning av bokföringens beskaffenhet inte på något sätt saknats. Omständigheten att styrelseledamoten Kreuger utan samråd med övriga styrelseledamöter fritt och praktiskt taget okontrollerat kunde disponera över Kreuger & Tolls medel borde ha väckt uppmärksamhet hos styrelseledamöterna. Vidare borde olika poster i balansräkningen, på grund av sin storlek och betydelse för årsresultaten, väckt uppmärksamhet. Utmärkande för ledamöterna som dömdes till ansvar var deras befattning de på grund av sin ställning i styrelsen haft taga med Kreuger och Tolls angelägenheter. Den ena ledamoten hade fungerat som styrelsens faktiska ordförande och hade dessutom erfarenheter som gett honom insikt och rutin av liknande ekonomiska angelägenheter. Den andra ledamoten hade särskilda kunskaper och erfarenheter beträffande internationella ekonomiska angelägenheter. Detta eftersom han varit verkställande direktör och styrelseordförande hos Kreuger & Tolls förnämsta svenska bankförbindelse. Han hade på grund av detta också en speciell möjlighet att kräva Kreuger på ytterligare information. Två ledamöter friades på grunden att deras uppgifter i styrelsen närmst var att representera särskilt kunnande inom ett visst specifikt område. Deras agerande ansågs visserligen ha varit försumligt men inte i så hög grad att det kunde betecknas som uppenbar vårdslöshet mot borgenärerna. I NJA 1996 s. 384 ansågs bokföringsbrottet begånget av dess ställföreträdare Karl-Erik T, eftersom bokföringen hade belastats med vissa kostnader som inte uppkommit i den av bolaget bedrivna rörelsen. Kostnaderna hade istället uppkommit på grund av arbete på en ställföreträdares hustrus fastigheter. Bokföringsskyldigheten hade åsidosatts genom att verifikationer inte innehållit uppgifter om vad affärshändelserna respektive fakturorna avsett. Eftersom bolaget gick med förlust och även senare försattes i konkurs, ansågs dessa betalningar ha varit betydande för bolaget och därför det s.k. huvudsaksrekvisitet ansågs uppfyllt. Brottet bedömdes som grovt då det var fråga om uppsåtliga och systematiska förfaranden i syfte att dölja transaktionernas verkliga natur. En försenad årsredovisning är ett bokföringsbrott enligt dom i HD 29 oktober, Målet behandlade en småföretagare som räkenskapsåret 2000 lämnade in årsredovisningen tre månader för sent och 2001 fyra månader för sent. Trots att rörelsen hade en relativt blygsam omfattning och förseningen inte var lägre än tre och fyra månader bedömdes brottet inte som ringa. Detta eftersom årsredovisningen utgör en viktig del av bokföringen, särskilt i ett fall som detta där rörelsen var nystartad och snart 29 Högsta domstolen, , B

18 fick ekonomiska svårigheter. Till detta kom att förseningen upprepades. Företagaren fälldes till ansvar för bokföringsbrott av normalgraden. Fallet handlade visserligen om en förening, men kan troligtvis även tillämpas på aktiebolag. 2.4 Skattebrott, vårdslös skatteuppgift Skattebrottslagen 2 Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år. Genom lagstadgandet likställs aktivt handlande och passivitet med varandra. Skattebrottet omfattar skatteundandragande i samband med uppbördsförfarandet men inte ren försummelse. 30 Skattebrottet omfattar ett förfarande som har gett upphov till fara för att skatt undandras eller tillerkänns till ett för högt belopp. I komplicerade eller svårbedömda skattefrågor bör domstolen avvakta utgången i skattemålet innan de tar ställning till brottmålet Ansvarskrets Varje person som lämnar en oriktig uppgift med uppsåt att skatt skall undandras det allmänna eller underlåter att lämna föreskriven uppgift - kan dömas för skattebrott. 32 Uppgiftslämnaren det ansvariga subjektet när en oriktig uppgift har lämnats. Det betyder dock inte uppgiftslämnaren är den skatteskyldige. I de fall den skatteskyldige är en juridisk person undertecknas deklarationen av den behörige firmatecknaren som då anses ha lämnat uppgifterna. Vid sidan av honom kan den eller de personer som hjälpt till att sammanställa deklarationen bli ansvariga för medhjälp enligt förutsättningarna i medverkanbestämmelsen i 23:4 BrB. Även personer som gagnat brottet genom att uppfinna och konstruera de skenavtal eller andra transaktioner för att dölja skattebrottet kan anses skyldiga. Alla inblandade personerna skall som minimikrav haft uppsåt eller varit grovt oaktsamma när de begick brottet. 33 Gärningsman i strikt mening är den som har utfört brottet, anstiftare den som har förmått annan att utföra brottet och medhjälpare den som främjat gärningen psykiskt eller genom handling. 34 Brottet omfattar även underlåtenhet att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift. Lagstadgandet föreskriver inte vems underlåtenhet som skall prövas, den skatteskyldige, den han företräder eller 30 Almgren, K och Leidhammar, B, Skattetillägg och skattebrott, s Leijonhufvud, M och Wennberg, S, Brott och straff i affärslivet, s Almgren, K och Leidhammar, B, Skattetillägg och skattebrott, s Leijonhufvud, L och Wennberg, S, Brott och straff i affärslivet, s Dahlqvist, A-L och Elofsson, S, Bokföringsbrott och bokföringslagen, s 94 14

19 någon annans. Uttrycket föreskriven uppgift syftar dock till den som är skyldig att lämna uppgiften. Ifall denne är en juridisk person åsyftas den eller de personer som ingår i den juridiska personens verkställande ledning. Den verkställande ledningen i ett aktiebolag är den verkställande direktören och styrelsen. Företagsledningens arbetsuppgifter och ansvar måste i många stora företag delegeras neråt, eftersom ledningen inte har tid att ägna sig åt detaljfrågor. Har delegationen genomförts på ett korrekt sätt kommer straffansvaret flyttas från ledningen till den som fått arbetsuppgiften delegerad till sig Farerekvisitet Farerekvisitets innebörd är sannolikt att det för utkrävande av ansvar är tillräckligt att felet troligtvis inte skulle ha upptäckts vid en normal rutinmässig kontroll. Omständigheterna i det enskilda fallet måste ha varit sådana att det förelegat en avsevärd risk för att skatt eller avgift skulle ha påförts med ett för lågt belopp eller tillgodoräknats med ett för högt belopp. Vad gärningsmannen förmodat eller antagit saknar betydelse. Detta eftersom bedömningen skall ske på rent objektiva grunder. Har faran rent faktiskt varit utesluten har inte någon konkret fara existerat. Detta oberoende av om gärningen typiskt sett anses som farlig i den meningen att det är sannolikt att följden skulle kunna inträffa. 36 Sambandet mellan straffrätten och civilrätten är påtaglig ifråga om skattebrottets farerekvisit. En rättshandling som inte kommit att få sakrättslig giltighet kan naturligtvis inte ha inneburit någon fara för ett fullbordat skattebrott Praxis I NJA 1974 s. 297 ansågs en styrelseledamot, tillika aktieägare i ett bolag inte vara skyldig att i första hand svara för bolagets åligganden ifråga om fullgörandet av inbetalning av skatt. Detta eftersom han inte hade deltagit i bolagets verksamhet. Vid anledning av misstanke om att skatteinbetalningarna inte fullgjorts hade det ålegat henne att få till stånd en rättelse därav. Någon sådan anledning hade dock inte funnits och hon undkom betalningsskyldighet enligt den dåvarande 77 a uppbördslagen (1953:272). I NJA 1979 s. 229 åtalades F i egenskap av VD i ett bolag. Han hade under maj-juni 1971 genomfört preliminärskatteavdrag för de anställda löntagarna i bolaget. Sedan har han antingen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att under uppbördsperioden 3, 1971, inbetala motsvarande belopp. F förklarade i fallet att anledningen till att han inte betalat in skatten var att det inte hade kunnat ske utan att andra borgenärers rätt avsevärt hade 35 Mer om straffrättsligt giltig delegation under kap Almgren, K och Leidhammar, B, Skattetillägg och skattebrott, s och vidare NJA 2004 s. 176, s 190, som visserligen behandlade en annan typ av brottmål men likväl behandlar de objektiva brottsförutsättningarna och grunderna för uppsåtsbedömningen. 15

20 åsidosatts. Förklaringen godkändes av domstolen och åtalet lämnades utan bifall. Av fallet kan vi utläsa att det är den verkställande direktörens skyldighet att se till att skatt inbetalas för anställda löntagare Det är endast i undantagsfall och med en godtagbar ursäkt som den verkställande direktören kan undkomma ansvaret. 2.5 Trolöshet mot huvudman BrB 10:5 Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för annan sköta ekonomisk angelägenhet eller självständigt handha kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som sagts nu gäller inte, om gärningen är belagd med straff enligt 1-3. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller tillfogat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada. Missbrukar någon, som fått till uppgift att sköta rättslig angelägenhet för någon annan, till förfång för huvudmannen sin förtroendeställning, döms han enligt första stycket, även om angelägenheten är av ekonomisk eller teknisk art. I den svenska kriminalstatistiken förekommer inte brottet trolöshet mot huvudman i någon större utsträckning. 37 Bakom siffrorna döljer sig emellertid en annan sanning. I många fall leder misstanke om brott inte så långt som till en brottsanmälan. Arbetsgivaren väljer istället att avlägsna förtroendemannen från sin anställning. I vilken omfattning brott begås i det dolda är oklart. 38 I en undersökning genomförd av Öhrling Pricewater Coopers, för att kartlägga omfattningen av ekonomiska brott i svenska företag, har det konstaterats att 35 % av de undersökta 75 svenska företagen har uppgett att de varit utsatta för någon form av ekonomisk brottslighet under de senaste två åren. Vanligast var förskingringsbrott och trolöshet mot huvudman. 39 Undersökningen tyder på att den dolda brottsligheten kring trolöshetsbrottet är mycket stor Ansvarskrets Trolöshet mot huvudman omfattar en anställds eller en uppdragstagares handlande i strid med huvudmannens intresse. 37 BRÅ statistik för år 2006, 308 anmälda brott mot trolöshet mot huvudman, en minskning med 3 % från föregående år enligt under statistik, anmälda brott, hela landet Leijonhufvud, M, Trolöshet mot huvudman, s Svenska chefer fifflar mest., Dagens Nyheter 28 maj

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet.

Sida 1(5) xxx xxxxx. Svea hovrätt har hemställt att Bokföringsnämnden ska inkomma med yttrande i målet. Sida 1(5) 2010-01-26 Svea hovrätt Avdelning 10 Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr X xxxxxxx YTTRANDE De i målet aktuella reverserna är mottagna uppgifter om affärshändelser och ska då enligt 5

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

K./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

K./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (14) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-07-09 B 2235-09 Rotel 24 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM K./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-04-08 B 153-13 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Hovrättens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor

Skimningsutrustning. Rättsliga frågor Skimningsutrustning Rättsliga frågor RättsPM 2011:3 (ersätter RättsPM 2005:22) Rättsavdelningen Utvecklingscentrum Stockholm Mars 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är skimning?... 3 3.

Läs mer

2. ANSVARSFRÅGOR VID DRIFTEN EN GOLFKLUBB De flesta golfklubbar är i grund och botten ideella föreningar, de flesta drivs också genom den ideella

2. ANSVARSFRÅGOR VID DRIFTEN EN GOLFKLUBB De flesta golfklubbar är i grund och botten ideella föreningar, de flesta drivs också genom den ideella 2. ANSVARSFRÅGOR VID DRIFTEN EN GOLFKLUBB De flesta golfklubbar är i grund och botten ideella föreningar, de flesta drivs också genom den ideella föreningen. Klubben kan dock givetvis lägga ut olika uppgifter

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-04-10 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen Kaleidoscope Lars-Henrik Andersson Lindahl Roland Dansell

Läs mer

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande 121 16 Ideella föreningar 16.1 Bildande För att en ideell förening ska vara juridisk person krävs att den har antagit stadgar av viss fullständighet och valt styrelse. Stadgarna ska innehålla namn, ändamål

Läs mer

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09)

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09) Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2011-06-21 ÅM 2011/1275 Er beteckning Byråchefen Daniel Thorsell B 1812-10 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring

Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Sid 1 (5) 2b0a937a-ad6d-4d30-86cf-f21dbfd7b646 Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Med tillämpning av de allmänna villkoren i övrigt gäller följande ändringar och kompletteringar. D. Förmögenhetsbrottsförsäkring

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 14 februari 2014 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m.

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. Klagande Riksåklagaren Motpart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2005 B 2879-03 KLAGANDE CF Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS MOTPART Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22 GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen HANDLÄGGNINGSORDNING Hilding Sjödén Avd.dir. 2007-01-22 Dnr F1 1444/07 Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01-

Läs mer

PERSONALANSVARSNÄMND

PERSONALANSVARSNÄMND PM 1 (5) Personalavdelningen Bitr personaldirektör Bo Waerme PERSONALANSVARSNÄMND Uppgifter och sammansättning 2 kap15 högskoleförordningen (1993:100) Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Policy dokumenthantering [Övergripande intern dokumenthantering] [2010-11-29] [Skå IK & Bygdegård] Föreningsstyrelsen

Policy dokumenthantering [Övergripande intern dokumenthantering] [2010-11-29] [Skå IK & Bygdegård] Föreningsstyrelsen Policy dokumenthantering [Övergripande intern dokumenthantering] [2010-11-29] [Skå IK & Bygdegård] Föreningsstyrelsen Intern dokumenthantering i Skå IK & Bygdegård Någon offentlighetsregel för idrottsföreningars

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 september 2004 B 143-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MH Offentlig försvarare och ombud: advokaten FU SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring VILLKOR Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB: 4 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se FB:4 INNEHÅLL Försäkringens omfattning framgår av försäkringsavtalet

Läs mer

Länsrätten i Stockholms län, rotel 335 Dom 2007-06-28, mål nr 7189-07

Länsrätten i Stockholms län, rotel 335 Dom 2007-06-28, mål nr 7189-07 Länsrätten i Stockholms län, rotel 335 Dom 2007-06-28, mål nr 7189-07 Domslut Med ändring av Revisorsnämndens beslut bifaller länsrätten A-sons överklagande på så sätt att han meddelas en varning. Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m.

TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-03-26 ÅM 2014/7560 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-10-14 B 2225-14 R 2 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM TA

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening VILLKOR Gäller från 2007-01-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening FB 401:1 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se INNEHÅLL VILLKOR FÖR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-01-23

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-01-23 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2014-01-23 Föreläsare Ashley Tott Styrelseakademien Satish Sen Kaleidoscope Annica Ullsten Advokatfirman Abersten Maria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring.

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Varför ska man bokföra? Bokföring ska ge dig som företagare nödvändig information för att du ska kunna styra din verksamhet. Bokföringen fungerar

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010 Woman on the board Styrelsens uppgifter och ansvar Eva Hägg 1 december 2010 Aktiebolaget och dess bolagsorgan Aktieägare en eller flera Bolagsstämma Revisor Styrelse VD Bolaget / Verksamheten Styrelsens

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1(5) ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1 Omfattning För att upprätthålla en god intern kontroll krävs bl.a. ändamålsenliga regelverk och rutiner för kontroll av verifikationer. Kontroller i enlighet med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 december 2003 Ö 2549-03 KLAGANDE EH Offentlig försvarare och ombud: advokaten JH MOTPART Riksåklagaren SAKEN Näringsförbud ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM AKTBILAGA 18 Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2012 B 2535-11 KLAGANDE MHA Ombud: Advokat KJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Näringsförbud

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag Cirkulärnr: 07:28 Diarienr: 07/1891 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande

Läs mer

D m.fl../. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

D m.fl../. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (12) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2011-03-29 B 5752-10 Rotel 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM D m.fl../. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisionslag; utfärdad den 2 december 1999. SFS 1999:1079 Utkom från trycket den 15 december 1999 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 I denna

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom medhjälp till bokföringsbrott

Överklagande av hovrättsdom medhjälp till bokföringsbrott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (14) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom medhjälp till bokföringsbrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2010-05-20 B 2262-10 Rotel 37 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HB./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01

Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4. Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Allmänt villkor - Gäller från 2009-08-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring FB:4 Försäkringsgivare: Moderna Försäkringar Birger Jarlsgatan 43 Box 7830 103 98 Stockholm 0200-22

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring 1 Bokföringsnämnden bfn@bfn.se Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Från Sigurd Elofsson Granvägen 69 138 33 Älta sigurd.elofsson@telia.se Stockholm den 28

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+53

/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62+532/17*462+532/17*44=1538 62+53 38 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44=1538 62*44=1538 62+532/17*44=1 532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62+532/17*44 = 1538 62 + 532/538 62+532/17*44=1538 62 7*44

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer