Minnesanteckningar från hearing 26 februari 2013, HaV

Transkript

1 Minnesanteckningar från hearing 26 februari 2013, HaV Inledning Björn R: Vi har inte fullständig kontroll (data) på hur situationen egentligen ser ut, och saknar förståelse för orsakssammanhangen. Mats S om uppdraget: Presentation av regeringsuppdraget, arbetet skall leda till plan för vidare arbeten med relevanta åtgärdsplaner. Problemen kräver ekosystembaserad förvaltning, som innebär helhetssyn. Det är viktigt att även se till andra områden med liknande problem. Det finns en intern projektgrupp på HaV, och en extern referensgrupp bestående av Länsstyrelserna i Skåne och Bleking och berörda vattenvårdsförbund. Arbetet kommer bedrivas med lösningsfokuserad riskanalys. Grov tidsplan presenterades, 26 februari startpunkt hearing med nationella experter. Lokal hearing i Simrishamn den 21 Mars. Charlotte Carlsson Lst Skåne: Problemen började våren Uppgifter kom in till Länsstyrelsen om problem med fisket, ål dog i en fiskares sump, ingen kustnära fisk, vatten som skummar, illaluktande vatten, sårskador observerade på fisk, mer ostliga, sydostliga vindar. Hearing våren Arbetsgrupp tillsattes inkluderande Kristianstad, Simrishamn, yrkesfiskare, region skåne. - Problembild som framkom var- Vegetation: mer finrådiga alger, plankton: mycket öronmaneter, fisk flytt till djupare vatten, vattnet brunfärgat, ostliga vindar. - Ett omfattande arbete med kunskapssammanställning utfördes. - Resultat: Vegetation: ingen förändring av fintrådiga alger, plankton: inga uppgifter; fisk ändrat fiskemönster, inget kustnära fiske; vattenkemi: mer humöst från Helgeå, mer TOC från Helgeå; fågel: havsfågelminskar; däggdjur: säl ökar, små kräftdjur: inga uppgifter. Ett expertgruppsmöte arrangerades av Länsstyrelsen, dialog med nationella myndigheter inleddes. En skrivelse till regeringen med begäran om stöd vilket ledde till HaV:s uppdrag, provfiske utfört vilket inte visade på några direkta avvikelser. Notering-kunskapsbrist när det gäller planktonlevande organismer. Pia Andersson, oceanograf, SMHI (Fredrik Holmberg, hydrologi): Vad finns data om: Utsjöstation i Hanöbukten, prover 1 ggr/år, från ggr/mån. Areell och volymmässig utbredning av syrebrist/svavelväte. Vattenvolymen där torsk kan reproducera sig har haft en signifikant minskning i Östersjön. Realtidsinformation från transekt genom hela Östersjön, div parametrar, mycket data finns på plats. Till exempel ytsamling av cyanobakterier. Vattenstånd, vattenföring i vattendrag, vindriktning och styrka, lufttryck, nederbörd, temp. Instrålning (Lund). Modeller: - T, S, ström, vattenstånd, is - NÄ, syrgas, biologi - vågor Vad saknas: Strömdata (har vinddata), biologi, marin försurning, skräp Behöver högre upplösning i tid och rum (processer). Mätningar i hela vattenpelaren. Högupplöst 3D-modell fys/kem/bio kopplad till utsjö och tillrinning. Tänkbara orsaker till de observerade problemen: 1

2 mer ostliga vindar, påverkar strömning mm - Fosfatrik vinter - Elak flagellat som påverkar fiskars gälar. Notering/fråga-Denna elaka flagellat vilken miljö behöver den för att trivas? Järnrikt vatten? Anders Sjölin, Toxicon: Fiskfysiologiska undersökningar, recipientundersökningar med tånglake. Utförd utanför Nymölla och Södra Cell Mörrum. Varför tånglake: Stationär, vanlig, föder levande ungar, används i flera program. Vad mäts: fortplantning, hälsoindex, makroskopi, histopatologi, biomarkörer (varningssignaler). Resultat: Vissa år en troligen en förhöjd exponering för miljöfrämmande ämnen i recipienten, utslag på enzymnivå (EROD). Inga kopplingar till en specifik föroreningskälla har kunnat göras. Vissa år har negativa effekter noterats i Hanöbukten, dock kan detta mycket väl bero på naturliga orsaker. Hur ser trenderna ut för miljöfrämmande ämnen, har de ökat? Inga tydliga förändringar, men inge formell statistiskanalys har gjorts. Har reproduktionen ändrats, nej inte tydligt. Notering; Undersökningar på fisk i Hanöbukten påvisar alltså inga effekter som skiljer sig från kontrollområdena. Janne Andersson, SLU Aqua: Långsiktigt: - Miljöövervakning av kustfisk (få program), Årliga provtagningar i Torhamns skärgård. Fokus på limniska varmvattenarter. - Provtagning i ålfisket art- och längdsammansättning, ålder och tillväxt - Journalföring av ålfångster. Kort sikt: - Nätprovfisken 1990-talet Hasslö & Skillinge - Nätprovfiske Södra Kalmarsund Hanöbukten Analyser av kondition hos Torsk Resultat: - Torhamn: hög ålder (>3år) hos abborre ovanligt, tendens till nedgång av rovfiskar, hälsovariabler indikerar påverkan, inga tecken på rekryteringsstörningar i Kalmarsund. - Södra Kalmarsund 2011: stor brist på rovfisk och flundra både inomskärs och ute i sundet, blåmusslor saknas där de borde finnas. Torskens kondition: skillnader pga fångstmetod, magra i burfångst och på krok, inga skillnader mellan områden inom Hanöbukten (Karlskrona och syd Listerlandet). Provfiske i Hanöbukten 2012: Fiske på 0-20m djup, förväntad artsammansättning, ingen avvikelse från referensprovfisken, avvikande data nästan fisktomt i ryssjor på 15 stationer (två torskar och en tångspigg), avviker starkt från motsvarande fisken i t.ex. Öresund. Notering; Egentligen bara fisket med ryssjor som visar på avvikelser jämfört med andra områden kring Skåne och Blekinge. Dock ser situationen inte optimal ut i jämförelse områdena. 2

3 Torgny von Wachenfelt, Blekingekustens VVF (numera Bleking kustvatten- och luftvårdsförbund): Bedriver miljöövervakning tillsammans med Västra Hanöbuktens VVF. Stort avrinningsområde (från Jönköping). Hydrografi, bottenfauna, mm. (se deras rapport). Närsaltstillförsel: ingen förändring över tid, men toppar för fosfor för några år sedan. Klassningen ger måttlig eller otillfredsställande situation. Bottenfauna: Klassas som god och måttlig (nära Karlskrona), men trenden är signifikant nedgående abundans och biomassa över åren. Inga Musslor funna i inre Hanöbukten, avvikande från övriga områden. Makroalger: (ev lite större djup för tång observation från graferna). Djur i tång? Miljögifter: Nedgång i de flesta klassiska miljögifterna som DDE, PCB m fl. Metallhalter i blåmusslor: Halter av alla metaller i musslor har minskat mycket mellan 2005 och Pb, Ni, Zn höga värden. Hanöbukten INTE särskilt avvikande från övriga områden. Notering; Musslor enda som avviker negativt. Eventuell förändring av djur i tången? Öjvind Hatt, V Hanöbuktens VVF: Ekologisk status-god. Rovbortsmaskar minskar. Blåstången minskade redan på 1990-talet. Zink ökande trend. Ställer frågan om de provtar rätt saker, eftersom de inte ser några tydliga förändringar. Notering; Rovborstmask och blåstång ner, Zink ökar. Emma Kritzberg, Lunds Univ: Brunifiering av vattendrag. Vattenfärg och halten organiskt material ökar. Färgen ökar mer (200 %) än det organiska materialet (120 %). Förmodligen kan järn förklara detta. Järn har ökat 400 %, sedan 40 år. Särskilt markant i Mörrumsån (950 %), Helgeån (290 %) och Lagan. När man jämförde 30 åmynningar från norra Sverige till södra Sverige, så är det en klar trend att brunifieringen ökat mer ju längre söderut man kommer. Vad händer med järnet i saltvatten? Det fäller ut järnet. Experiment med ål: Salt ger mindre färg pga utfällning, och grumligare vatten. Ger utfällningar på ålarnas gälar. Nytt experiment planeras, med olika koncentrationer av humöst vatten och järn, o salthalt. Studenten Lina Börjesson ska utföra dessa experiment som examensarbete under våren. Frågor: Har järn på ålgälar observerats i fält? Svar nej, medel saknas för det. Regnar det mer? Svar: Sedan 90-talet varmare och blötare (näst blötast förra året) Diskussion om flockning av järn på gälar. Mäter någon Al? Svar: Ja i åmynningarna. Ökningen av organiskt material är delvis naturlig. Notering; Järnhalten ökar signifikant, om järnet är i jonform borde det fälla fosforn i vattnet. Detta händer inte. Järnkomplex på fiskars gälar. Men kommer detta hända i verkligheten, när det finns sediment m.m. Vilka koncentrationer behövs i havet? 3

4 Kjell Larsson, Högskolan Gotland: Musselätande dykänder minskar kraftigt i antal. Oklart varför top down eller bottom up Blåmussla en nyckelart. Ejder äter ca 2 kg musslor inkl skal (sin egen vikt) per dag. Alfågel äter c:a 1 kg/dag. Stor variation förkommer naturligt hos blåmussla. Provtar musslor mars-april-maj, normalt ökar deras vikt ca 100 % under denna period. Främst fett. Till vintern lagrar de kolhydrater. Musslorna i Hanöbukten har mindre mjukdelsvikt vid samma längd än de vid Hoburg ökade inte vikten hos blåmussla i Hanöbukten. Generellt ökar de mindre i vikt i Hanöbukten än på annat håll. Stor lokal variation i ejderns kullstorlek. Har också observerat tjocka mattor av rödalger på botten (vid musselprovtagningen). Notering; Återigen avviker musslorna i Hanöbukten negativt, dessutom tjocka röda mattor observerade på botten. Anders Nissling, Högskolan Gotland: Skrubbskädda. Två livshistoriestrategier. Kustlekande med demersala ägg, utsjölekande med pelagiska ägg. Val mellan äggproduktion och tillväxt. Kustlekande skrubbskädda satsar mer på ägg, utsjölekande satsar mer på tillväxten. Atresia abortering/resorbering av ägg. Mer atresia hos kustlekande skrubba. Mer vid sämre kondition hos ad. Mindre atresia i Hanöbukten. Skrubban i Hanöbukten har bättre kondition än den utanför Gotland. Kan eventuellt förklaras av populationstätheten som är ca 5 ggr högre utanför Gotland. Torsk: Mycket fisk på ett litet område. Kan det inverka på torskens äggproduktion? Kraus et al Seasonal prevalence and intensity of follicular atresia in Baltic cod Gadus morhua collarias L. J Fish. Biol 72: Notering; Antal skrubbskäddor betydligt färre vid Hanöbukten än vid Gotland, detta ger en bättre kondition hos skrubbskäddan i Hanöbukten. Anders Bignert, NRM: Miljögifter i södra Östersjön. Totalt ca möjliga gifter. Ca ämnen övervakas kontinuerligt. Effektscreening kan ersätta koll på enskilda substanser. Dioxinerna minskar inte riktigt så snabbt som andra gifter som fasats ut. PFOS ökade dramatiskt till ca år 2000, minskar långsammare sedan dess. Kondition hos strömming har minskat dramatiskt sedan 80-talet i Östersjön. Sillgrissla minskar i vikt. Sälspäck minskar. Notering; I Östersjön i stort observeras negativa effekter på konditionen hos olika organismer. 4

5 Anders Alfjorden, SVA: Observationer vildfisk södra Östersjön. Observationer på torsk och makrill, med hudsår i Södra Östersjön. Andra har noterat likartat i grannländer, DK utanför Bornholm. Även tyska expeditioner i Östersjön har funnit fisk med sår. Sår observerade även på plattfisk. Vid analyser av plattfisk fann man svamphyfer i muskel under sår. Mögelsvamp Achremonium sp. Torsk: Tecken på svampinfektion. Clafosporium sp. & Phoma sp. Mögelsvampar. Normalt luftburna. Östersjölax uppvuxen i södra Östersjön, rikligt med hyfer, mögelsvamp, som ej funnits på laxfisk innan, ny art? Sutare, Mönsterås kommun 2012: omfattande blödningar, bakterieinfektion som främst förkommer i fiskodling i sötvatten. Cyanobakterier. Karlodinium veneficum som observerats i USA och Australien. Föreslår övervakning av sjukdomar för effektövervakning. Notering; Det nämns att dessa kan ha nått havet via ökad landavrinning, effekter ej specifika för Hanöbukten. Leif Nilsson, Lunds universitet: Vinterinventeringar: - flyginventering - kustnära räkning sedan 1969 MARMONI-projektet: - bioindikatorer för ekosystem - Hanöbukten är studieområde i Sverige inom projektet. - häckfågelstudier Generellt ökar de övervintrande sjöfåglarna i området. Vigg ökar är det positivt? Knipa ökar något. Alfågel minskar i Hanöbukten sedan 70-talet. Lennart Balk, ITM, SU: Tiamin och tiaminbrist. Vitamin B1 produceras hos gröna växter, (samt vissa svampar och bakterier). Fosforylering av tiamin gör att det stannar i cellen (ger TMP, TDP och TTP). Fem essentiella enzym är beroende av tiamin. Brist på tiamin kan upplevas som syrebrist pga påverkan på ett av dessa enzym (e-kgdh). Effekter av tiaminbrist: - minnesstörningar (kort och lång sikt), - beteendestörningar - orienteringsproblem - försämrade sinnen (syn och hörsel) - immunsupression - ansträngd andning - hypotermi (dålig termoreglering) - reducerat födointag (anorexi), tvångsmatning hjälper inte 5

6 - neurologiska störningar rotation, konvulsion, paralysis Dels kemisk analys av de olika formerna av tiamin, dels T-beroende enzymer, dels behandling med tiamin. Latens hur stor del av enzymerna är döda i cellerna. Motsatsen till enzym-aktivitet. Upptäcktes först i laxodlingarna M74. Sedan hos sjuk fågel. Störningarna hos fågel fortgår fortfarande i Hanöbukten och i andra områden. Fåglar dör, reducerat äggantal, beteendestörningar. Nya data (ej publicerat ännu): Mörrumsån, låg T-halt, ger icke-fullvärdig lax, kan bidra till att laxen dör i havet. Ål i Hanöbukten, uppvisar för hög T-latens. Motsvarande uppvisat hos amerikans ål. Mussla stora musslor har för lite T för Ejderns vällevnad. Älg uppvisar brister. Notering Tiaminbrist konstaterad hos organismer kring Hanöbukten, ej specifikt problem för Hanöbukten. Susanne Viker, HaV: Gråsäl i Hanöbukten. Sälen ökar, sälmask ökar, skador på säl. Fångst av torsk minskar, men även ansträngningen. En nedåtgående trend finns särskilt de senare åren. Antal nätskador orsakade av säl ökar. Hälsostatus: Sett sår hos bifångad säl och skadorna kan ha uppkommit vid fångsten. Rapporter har dock kommit om levande djur med skador. Läckande senapsgas? Är sälen orsak till problem (skrämmer bort fisken) eller offer för problemen (sår)? Notering; Fisket har gått ner mätt per ansträngning. Dock hur ser detta ut jämfört med andra områden? Sälen kan inte uteslutas? Jonas Dahl och Sven-Erik Magnusson, Kristianstad vattenrike (Helgeå): Helgeå blir långsamt näringsfattigare. Vattenfärg, brunt vatten ökar. Härrör (troligen) från nordligare delarna i skogsmarkerna. Invallning: vatten pumpas ut från invallningar, oklart eventuella effekter på järnhalten. Intensivt skogs- och jordbruk. Säven har försvunnit i Hammarsjön och Araslövssjön. Grågäss har nog bidragit till detta. Stormar bidrar påtagligt till vattnets grumling. Provfisken 2010, visar på välmående fisksamhällen i Hammarsjön, Araslövssjön och Råbelövssjön. Artrikt. Översvämning sommaren 2007: Nästan 2 m över havets yta. Högst på 80 år. En beläggning på vegetationen observerades, vilket påverkade betet och höskörden. Flera fågelarter har minskat i Hammarsjön, (sothöna, knölsvan, vigg, brunand). Grågäss har ökat kraftigt ( par). Gässens bete minskar säven, ger mer grumling vid höga flöden, och läckage av näring och slam. 6

7 Notering; Grågässen verkar ha påverkat landekosystemen? Vilket kan ha gjort att avrinningen av organiskt material ökat. Per Larsson, Linneuniversitetet: Situationen i Kalmarsund. Fisksamhällena har reducerats. Gädda har minskat, sägs det. Det är förmodligen sant. Saknar bra dataserier för hela området för att förklara förändringen. Viktigt att definiera problemet. Gädda: leker i sötvatten, 50 % är födda i sötvatten, dessa har ett hemortsbeteende, hemortsbeteende skapar (avgränsar) populationer. Detta har visats i studier baserat på otolitstudier, Sr/Ca-kvot. Problem: Rovfisken minskar i Kalmarsund. Orsak:? Åtgärder: Våtmarker för gäddrekrytering, fiskeförbud under lektid, m.fl. Notering; Förespråkar åtgärder även innan hela problemet är utrett. Bertil Håkansson, HaV: Situationen i Östersjön Miljökvalitetsnormer (MKN) på belastning och påverkan: - tillförsel av näringsämnen och organiskt material - tillförsel av farliga ämnen - biologisk störningar, - fysisk störning. HELCOM ecosystem health Från Lst rapport om Hanöbukten: Cirkulationsförändring belastning på kustvatten födobrist sjukdomar Uppvällning (upwelling). Notering; Bertil menar att vi med de data vi har idag kan modellera hur stor påverkan Helgeå kan ha på de inre delarna av Hanöbukten. Åke Hagström, HMI: Situationen i Västerhavet (från Havet 2012) Några signaler: - Kväveläckaget från jordbruksmarken minskar, särskilt på västkusten (inte lika tydligt vad avser halten i haven) - Torskbeståndet på historiskt låg nivå i Kattegatt - Fortsatt tillväxt av säl Åtgärder ger effekt (näringsämnen, främst kväve, mindre tydligt för fosfor). Det är lättare att övergöda haven om de saknar fisk. Mjukbottendjur: Kattegatt och Skagerack generell förbättring i utsjö och kustområden Fiskhälsa:? Hur var det förr? Förr (1883, dansk undersökning) ca 50 % ålgräs i Kattegatt, nu ca 5 %. Hur kan vi restaurera havsmiljön. 7

8 Gruppdiskussioner: Ekosystemgruppen Vad är problemen? - Fiskfrånvaro, främst torsk till djupare vatten. Mager torsk på djupare vatten. Provfisken visar inget tydligt avvikande. Fångst per ansträngning verkar dock inte ha minskat markant (Susannes data). Sjunkande medelvikt för torsk äldre än 3 år är ett problem. Skarpsill har samtidigt minskat i området, men har god kondition jämfört med där mycket skarpsill finns (utanför finska viken). Fisket upplever att torsken försvann 2009; sill, simpa, skrubba saknas kustnära; havsöring har minskat; rödspätta, spigg ökat. Balk: detta kommer inte från klar himmel, har tidigare förekommit i episoder. Vi skulle behöva kvantifierbara resultat för att mer objektivt bedöma situationen för fisken/fisket. Janne: Förväntade sig inte så mycket av ryssjeprovfisket. Det var ett test av metoden. Fångst per ansträngning i yrkesfisket borde analyseras noggrannare, från journalerna/loggböcker. Sjukdomsförekomsten? Var ej anmärkningsvärd i provfisket. - Makrobentos uppvisar möjligen lokala problem, men inte som helhet. Inga försämringar noterades (refererat av Roland) - Mjukbottenorganismer generellt låga biomassor eftersom det är mest grus- och sandbottnar. Ny havsbortsmask har dykt upp. Inga stora förändringar utanför Simrishamn. Två stationer har dock gått ner KB1 och KB2. Problem med rödalger verkar flytta sig efter blåst. Ökning av fintrådiga alger upplevs ökat, t.ex. uppspolat på stränder, kan kanske orsakas av de ostliga vindarna. Detta är dock inte uppmätt. - Fastsittande alger, makroalger tången återhämtar sig långsamt, senaste två åren bättre i Blekinge. MARMONI borde kunna ge svar på detta. De jobbar nu med analyserna. Aquabiota analyserar detta. - Tiaminbrist konstaterat hos många arter och klasser, borde studeras närmare för några arter i Hanöbukten, Vad orsakar tiaminbrist? Balk: Problemen finns även i andra områden. Balk: Många fåglar blir kvar i området pga tiaminbrist. Balk: Vi måste inse att även en uppgång i ett bestånd kan vara negativ. Balk: Tolkningen av Toxicons data borde vara att någon exponering finns på tånglaken. Började 1974 hos lax, 1982 hos fågel. - Effekten av järnnivåer i saltvatten. Brunifiering. Data/analyser som saknas: - Fångst per ansträngning i fisket, med hög geografisk upplösning. Fångst per ansträngning i yrkesfisket borde analyseras noggrannare, från journalerna/loggböcker. - Titta mer på sedentära organismer, om det gäller lokala problem. Musslor? - Övervakningssystemen borde ses över för att inte hamna i denna typ av situation. Vi kan dock inte räkna med mer pengar, de vi har måste omallokeras. - Analysera tiaminsituationen för någon/några arter i Hanöbukten. - Modellera betydelsen av utflödet från Helgeå. Betydelsen för vattenkvaliteten i Hanöbukten. 8

9 - Studera om eventuella kaskadeffekter kan ge tiaminbrist i ekosystemen. Åtgärdsförslag: - Diskussion om åtgärder innan man förstår orsakssammanhangen. - Stänga fisket, om kaskadeffekt orsakat tiaminbrist i ekosystemen. - Åtgärder inom skogs- och jordbruk för att minska brunifiering. - Tillskapa våtmarker för bättre fisklek och minskade näringsutsläpp. Pauli Snoeijs studie i Hanöbukten (Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, presentation finns men visades inte på själva hearingen): - Uppmätt tiamin i växt- och djurplankton, samt fisk - Gott om Tiamin men TDP saknas, vad beror det på? 9