Fototeknik 2D - fortsättning digitalt. Olle Bjernulf Nov 2004

Transkript

1 Fototeknik 2D - fortsättning digitalt Olle Bjernulf Nov 2004

2 Program Pixlar - storlek Format och kvalitet ISO Vitbalans Mer om ljusmätning Långa exponeringstider Objektiv Filter Blixt Tillbehör och speciella tekniker

3 Hur stor är en digital bild? 2000 pixlar i filen 341 pixlar just nu i projektorn 10 cm om sidan skrivs ut i A pixlar i filen 512 pixlar just nu i projektorn 15 cm om sidan skrivs ut i A4 Digitalbilders storlek mäts i pixlar. Längdmått endast vid utskifter eller annan visning. Då används omräkningsfaktorn dpi/ppi. Att mäta en bilds storlek i Mbyte är helt fel då filstorleken beror på flera faktorer förutom antal pixlar.

4 Pixlar Digitala bilder byggs upp av bildelement, pixlar. Varje pixel beskriver mängden ljus i de tre grundfärgerna Rött, Grönt och Blått. En pixel i kamerans sensor är inte samma pixel i den färdiga bilden (på minneskort eller i datorn). Olika algoritmer används för att räkna om data från sensorn till en färdig digital bild. Framför sensorn sitter ett mosaikfilter. Varje pixel ser då enbart information om en färg. För att få full färginformation i varje pixel måste man interpolera ( gissa ) fram den saknade informationen mha de närliggande pixlarna.

5 Upplösning Ordet upplösning används i digitalbildsammanhang på (minst) tre olika sätt. Bildens upplösning är 2272 x 1704 pixlar. ( 4 megapixel ) Bildens upplösning är 300 dpi. Kamerans verkliga upplösning är 1100 lph (linjepar på höjden). Första alternativet är vanligast. Använd alltid kamerans högsta upplösning om inte minneskortet börjar bli fullt. Man kan aldrig i efterhand få tillbaka den högre detaljrikedomen.

6 I litet format ser även en bild med låg upplösning bra ut. Förstoras den blir den pixlig. Pixligheten kan minskas genom interpolering vilket innebär att man lägger till extra pixlar. Dålig interpolering Bra interpolering. Photoshop, bikubisk

7 Komprimering Digitalkameror lagrar normalt bilderna i formatet JPEG vilket är komprimerat (förstörande). Man kan ofta välja kompressionsgrad i tre nivåer. Högsta nivån är så bra att den är (nästan) omöjlig att skilja från en okomprimerad bild. Mellannivån är ofta helt OK för icke-kritiska bilder. Lägsta kvalitetsnivå innebär en synlig försämring. Okomprimerat Hög kompression

8 Råformat (RAW) Med bättre digitalkameror kan man välja att spara bilderna i råformat. Då lagras ljusvärdena från varje pixel rakt av utan behandling. Man kan sedan i efterhand räkna om bilden med kraftfullare algoritmer än i kameran. Vad gäller upplösning av detaljer ser man ingen skillnad mellan JPEG i högsta kvalitet och RAW. Fördelar med RAW: Man kan ändra vitbalans mm i efterhand Viss exponeringsjustering i efterhand Bilden sparas med högre dynamik och ger 16-bitars bildfiler Man slipper bildfel orsakade av skärpning och JPEG-komprimering Nackdelar med RAW: Bilderna tar större plats Bilderna måste öppnas och konverteras med speciella program Har man plats är det smart och välja RAW + JPEG om det går.

9 JPEG överexponerad = utbrända högdagrar RAW med samma exponering och justerad i efterhand

10 JPEG, 8-bit RAW, 12 -> 16-bit RAW ger 16-bitars filer att arbeta med vilket ger bättre tonomfång efter större justeringar.

11 Kamerans tonomfång täcker hela motivets tonomfång. Optimal exponering.

12 Motivets tonomfång är större än vad kameran klarar av. Exponeringen är en kompromiss. Utbrända högdagrar och sotsvarta skuggor

13 Motivets tonomfång är större än vad kameran klarar av. Exponering så att högdagrarna inte bränns ut. Skuggorna offras.

14 Motivets tonomfång är större än vad kameran klarar av. Exponering så att skuggorna kommer med. Högdagrarna bränns ut.

15 Motivets tonomfång är lägre än vad kameran klarar av. Normal exponering. Kontrasten ökas lätt med nivåer/kurvor.

16 Känlighet (ISO) och brus När man höjer känsligheten ökar bruset. Kameror med små sensorer (kompakt) är extra utsatta. DSLR, ISO 200 Kompakt, ISO 50 DSLR, ISO 1600 Kompakt, ISO 400

17 Andra inställbara parametrar Dessa inställningar påverkar bara JPEG-bilder, inte RAW. Färgmättnad Öka endast om bilden ska skrivas ut utan efterbehandling. Kontrast / ton Öka endast om bilden tas i mjukt ljus och ska skrivas ut utan efterbehandling. Sänk gärna kontrasten så blir bilderna lättare att efterbehandla. Skärpning Öka endast om bilden ska skrivas ut utan efterbehandling och normalinställning blir för mjukt. Sänk gärna skärpningen så blir bilderna lättare att efterbehandla.

18 Färgrymder Färgrymd är att tilldela RBG-värdena en sort. Utan en definierad färgrymd kan inte färgerna återges korrekt. Exempel: Vad är 255 grönt? Det är maximalt grönt. Ja, men hur mycket grönt är det? Vilken grön nyans? Genom en färgrymd definieras vilka färgnyanser som motsvaras av maxvärdet 255. Ingen färgrymd innehåller alla synliga färger. De två vanligaste är srbg och AdobeRGB. srgb är standard i Windows och på Internet. Det används också av de flesta labb som digitalframkallar. Välj alltså denna om du ska visa bilder på bildskärm, projektor, skicka bilderna till vanliga labb eller någon som inte kan det här med färgrymder. AdobeRGB innebär lite fler nyanser och passar bäst om du ska bearbeta bilderna mycket. Det blir också bäst för utskrifter, tryck och kopior från proffslabb. AdobeRGB kräver dock lite mer arbete och kunskap om färghanteringssystem.

19 Ljusmätning Ljusmätaren (reflekterat ljus) är kalibrerad för normalgrått = 18% reflektion. Den försöker alltid göra motivet normalgrått. Om motivet avviker från normalgrått blir mätaren lurad med felexponering som följd! Man måste kompensera. Med ljusa motiv (även motljus) tror ljusmätaren att belysningen är starkare. Mätvärdet blir för stort och bilderna för mörka, underexponerade. Man måste kompensera genom att öka exponeringen. Detta genom en överexponering eller pluskompensation, dvs större bländaröppning eller längre slutartid. Med mörka motiv tror ljusmätaren att belysningen är svagare. Mätvärdet blir för lågt och bilderna för ljusa, överexponerade. Man måste kompensera genom att minska exponeringen. Detta genom en underexponering eller minuskompensation, dvs mindre bländaröppning eller kortare slutartid.

20 Exempel Korrekt exponerad bild med svarta, grå och vita ytor. Svart yta = överexponering Skulle ha kompenserats -2 för att bli rätt. Grå yta = rätt exponering Vit yta = underexponering Skulle ha kompenserats +2 för att bli rätt.

21 Exponeringskompensation Man kan kompensera exponeringen på flera sätt. Vilket man väljer är ofta en smaksak. 1. Exponeringskompensation Moderna kameror har en sådan funktion inbyggd. Ofta kan man ställa in +/-2 steg i 1/3 eller ½ steg. Varning! Glöm inte att ställa tillbaka. 2. Manuellt Mät upp ljuset. Kom ihåg värdena och kompensera genom att ändra slutartiden eller bländare. 3. Exponeringslås Mät upp ljuset. Rikta om kameran så att ljusmätaren visar önskad slutartid/bländare efter kompensering och tryck in mätarlåset. Eller mät mot en normalgrå yta och lås exponeringen. Då behöver man inte tänka/räkna!

22 Mätmönster Flerfältsmätning (Evaluerande, Matrix) Mätning i flera fält. Kameran gör sedan en analys av mätvärdena och jämför med lagrade standardmotiv. Ger bra resultat för typiska turistbilder. Ofta perfekt resultat med negativ färgfilm. Ger dock ingen kontroll och blir ofta lite fel för diafilm. Centrumvägd Mätning över hela bildfältet men med stark tonvikt av mitten. Klassisk mätmetod som klarar många situationer. Utsnittsmätning Mätning endast i mitten. Ger bra kontroll men kräver kunskap. Spotmätning

23 Vanlig vackert väder bild inga problem med ljusmätning.

24 Grå sten och normal husvägg inga problem med ljusmätning.

25 Normalgrå bakgrund inga problem med ljusmätning.

26 Snö = vit problem med ljusmätning, kompensera 1-2 steg (över/plus)

27 Svart sten problem med ljusmätning, kompensera 1-2 steg (under/minus)

28 Motljus = problem med ljusmätning, kompensera 1-2 steg (över/plus). Eller gå nära och mät.

29 Nu är huvudmotivet rätt exponerat och då blir bakgrunden ljusare (för ljus?).

30 Spotmät på ljusfläck eller kompensera -1/2/3 steg.

31 Mät ljuset i samma ljus som fågeln.

32 Mät ljuset på himlen bredvid solen. Se markering.

33 Spotmät på ljusgrått berg eller kompensera -1 steg.

34 Lita på ljusmätaren eller ta flera alternativexponeringar.

35 Exponering efter histogram på digitalkamera Rätt exponering Normal fördelning. Kurvan börjar i vänsterkanten och slutar vid högerkanten.

36 Exponering efter histogram på digitalkamera Underexponering Förskjutning åt vänster. Kurvan slutar en bra bit från högerkanten.

37 Exponering efter histogram på digitalkamera Överexponering Kurvan börjar en bit en från vänsterkanten och passerar högerkanten

38 Hur man lurar ljusmätaren när det är mörkt Exempel Vi ska mäta ljuset en sen sommarkväll. Vi vill ta bilden på bländare 8 på ISO400 med ett objektiv som har ljusstyrka 2,8. Ljusmätaren reagerar inte utan indikerar underexponering. Steg 1 Ställ i stället in bländare 2,8 vilket är 3 steg större bländare. Ljusmätaren reagerar inte utan indikerar underexponering. Steg 2 Ställ in fel ISO. Öka till ISO1600 vilket är 2 steg högre känslighet. Nu reagerar ljusmätaren och visar 16 s. Steg 3 Räkna ut rätt exponering. Vi ändrade bländaren 3 steg och ISO-talet 2 steg, alltså sammanlagt 5 steg. Vi måste då fördubbla tiden 5 gånger och får alltså 8 ½ minut. (16 -> 32 -> 64 -> 128 -> 256 -> 512 s Delat med 60 = 8,53 minuter) Steg 4 Ställ tillbaka bländare och ISO och ta bilden.

39 Problem med långa slutartider Digitalkameror har ingen reciprocitetsavvikelse. De skulle mao vara perfekta för nattbilder om det inte vore för bruset. Sensorerna i kamerorna är analoga och hanterar mycket små strömmar. Dessa måste förstärkas innan de omvandlas till digitala signaler. Detta ger upphov till brus. Bruset beror på värme och ju längre slutartid desto mer brus. Ökas förstärkningen (högre ISO) ger detta också mer brus. Bruset visar sig som att vissa pixlar får något fel färg. Det kan bli väldigt störande i mörkar partier. Vid slutartider på flera minuter får även de flesta systemkameror en kraftig störning, ofta magentafärgad, i ena hörnet av bilden (varm komponent?). Viss brusreducering kan utföras i kameran genom att en exponering med stängd slutare subtraheras från den verkliga bilden. CCD-kameror för astronomi kyls ned till -60 C för att minska bruset så mycket som möjligt.

40

41 Ljusets skiftningar under en dag Notera hur ljuset ändrar karaktär och färg.

42

43

44

45 Ljusets färg - färgtemperatur Blå timmen Öppet skugga Mulet Dagsljus Direkt sol Lysrör Fotolampor Solnedgång Glödlampor Stearinljus > K 7000 K 6000 K 5500 K 5000 K K K 3000 K 2500 K 2000 K Färgtemperatur under ett dygn med klart väder förutom moln på eftermiddagen.

46 Vitbalans Med digitalkamera finns inga förutbestämda färger utan man justerar dem med vitbalansen. Det finns ofta dessa lägen (och ibland ännu fler) : Auto Solsken / dagsljus Mulet Konstljus Förinställ kameran försöker göra bilden neutral i färgerna man mäter upp vitbalansen mot en vit yta Undvik automatisk vitbalans. Den tar ibland bort de fina varma färgtonerna eller minskar det härliga blåsticket. Ställ vitbalansen på dagsljus för bästa resultat på kvällen och natten! För ökad värme i färgerna kan man ställa in mulet eller skugga.

47 Behålla de härliga blåtonerna eller justera vitbalansen? Du väljer själv.

48 Behålla det varma ljuset eller justera vitbalansen? Du väljer själv.

49 Vitbalans: Direkt sol Vitbalans: Skugga. Ger varmare bild. Vitbalans: Konstljus Neutraliserar det varma solnedgångsljuset.

50 Brännvidd, bildvinkel och perspektiv Brännvidden styr vilken bildvinkel som fås (om filmformatet är lika). Se exempel. Bildvinklarna med dessa brännvidder gäller småbildsformatet, 24x36 mm. 20 mm, mm, mm, 14 Olika brännvidd ger olika arbetsavstånd för samma avbildningsskala (motivstorlek). Därmed ändras även perspektivet. 35 mm 105 mm 300 mm

51 Skärpedjup Vid normala fotograferingsavstånd sträcker sig skärpedjupet 1/3 mot kameran och 2/3 från kameran. Skärpedjupet ökar (åt båda hållen) med mindre bländare (större tal) eller minskad avbildningsskala. Regeln med tredjedelar gäller inte på mycket korta avstånd. Då fördelar sig skärpedjupet ungefär lika framåt och bakåt. Litet skärpedjup stor bländaröppning stor avbildningsskala stor sensor Stort skärpedjup liten bländaröppning liten avbildningsskala liten sensor

52 Objektiv Objektiv karaktäriseras av: Brännvidd: Ljusstyrka: Närgräns: Filterdiameter: Fokusriktning: avstånd från optiskt centrum till filmplanet brännvidd / maximal öppning minsta inställbara avstånd, räknat från filmplanet fördel om flera objektiv har samma fördel om det är lika som övriga objektiv Olika typer Brännviddsområde för småbildsfilm Fisheye 8/16 mm väldigt speciella Supervidvinkel mm dyra, svåranvända Vidvinkel mm Normal mm Tele mm Supertele > 400 mm dyra, svåranvända

53 Sensorstorlek och objektiv Sensorns storlek på lompakt digitalkamera och digital systemkamera typ Nikon D70 jämfört med 35mm film. Den mindre sensorstorleken gör att bildvinklarna blir mindre jämfört med om ett objektiv används på en kamera för 35mm film. Brännvidd På Nikon D70/D100 På Canon 10D/300D motsvarande 35mm motsvarande 35mm 12mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm

54 Objektivskillnader Exempel: Zoomobjektiv ca mm Typ Längd Vikt Pris / cm 400 g 1500: /4 5.6 super 11 cm 600 g 3000: /4 18 cm 1500 g 9000: / cm 3200 g 23000:- Hög ljusstyrka = högt pris och högre vikt Ofta är högt pris = högre kvalitet men det finns undantag.

55 Objektiv Objektivkvalitet och brister Skärpa Distorsion Vignettering Interna reflexer Kromatisk abberation Det skiljer ganska mycket mellan bra och dåliga objektiv. Ofta är skärpan sämre i kanterna än i mitten av bilden. Största och minsta bländare ger ofta sämre skärpa. Raka linjer (t ex hus eller horisonten) blir böjda. Man talar om tunnformig (negativ) distorsion och kuddformig (positiv). Går inte att motverka annat än i Photoshop. Det blir lite mörkare i hörnen. Försvinner oftast vid nedbländning. Störande och kontrastnedsättande om det förekommer. Använd alltid motljusskydd. Undvik direktljus på frontlinsen. Färgfel som uppstår i övergång ljust/mörkt Zoomobjektiv? Bildmässigt är det ingen skillnad om brännvidden finns i ett fast objektiv eller ett zoomobjektiv. Idag finns finns det zoomar kvalitetsmässigt från skräpobjektiv till objektiv som är nästan lika bra som fasta objektiv. Även om skärpan är extremt bra är zoomar sämre vad gäller distorsion, vignettering och interna reflexer.

56 Vignettering med en 50/1.4 på full öppning. Tunnformig respektive kuddformig distorsion.

57 Objektiv Står man kvar på samma plats ändras bara utsnittet när man byter brännvidd. Förflyttar man sig i djupled ändras perspektivet. Man får byta brännvidd för att behålla huvudmotivets storlek. Försök att inte stå kvar på samma ställe och zooma eller byta objektiv. Tänk i stället på perspektivet först och välj avstånd. Sedan får man välja brännvidd för att anpassa motivets storlek i bild. Vidvinkel Kort tele

58 Nikkor 20/3.5 zoom ger fula reflexer Ströljus utan motljusskydd Med motljusskydd

59 Kromatisk abberation De flesta kompaktkameror lider av detta. Ofta blir problemen större om zoomen har stort omfång.

60 Röd/grön kromatisk abberation kan uppträda i skarpa övergångar mellan ljust/mörkt hos främst vidvinkelobjektiv. Botemedlet är tyvärr dyrare objektiv.

61 Objektiven i praktiken - vidvinkel Undvik att använda vidvinkel för att få med så mycket som möjligt. Använd hellre vidvinkeln på kort avstånd för att betona förgrunden.

62 0,4 m Kort närgräns på vidvinkelobjektiv är en klar fördel. 0,2 m

63 Objektiv - Fisheye Ger stor bildvinkel med extrem distorsion. Kul någon enstaka gång. Fullformats Fisheye, 16mm, 180 bildvinkel diagonalt Rundtecknande Fisheye, 8mm, 180 bildvinkel

64 Objektiv - tele 500 mm objektiv 500/8 500/ /8 500/4 Lång brännvidd Telekonstruktion Spegeltele Ljusstark telekonstruktion

65 Objektiv - tele Teleobjektiv används med fördel för att plocka ut intressanta delar ur t ex ett landskap. Med teleobjektiv kan man enkelt göra rena enkla bilder.

66 Objektiv - tele 50 mm 200 mm Med längre brännvidd är det lättare att få en ren och lugn bakgrund.

67 Spegeltele Spegeltelen ger lite lägre kontrast än vanliga objektiv. De ger ett speciellt (onaturligt) ringformat utseende på ljusfläckar i oskärpa. Detta kan dock utnyttjas kreativt!

68 Specialobjektiv Shift, PC För perspektivkontroll. Gör det möjligt att slippa störtande linjer. Utan shift Objektivet lutas uppåt vilket ger störtande linjer Med shift Tilt Lutande objektiv. Skärpeplanet kan vridas. Används för att få extremt stort skärpedjup. Tiltobjektiv lutat för stort skärpedjup

69 Telekonverter Monteras mellan kamerahus och objektiv och förlänger brännvidden. De finns som 1,4x och 2x i två varianter: för alla objektiv respektive för vissa längre objektiv speciellt anpassade till dessa konverters (som har utstickande linser). Fördelar: tar liten plats, billigare än ett nytt objektiv, närgränsens behålls Nackdelar: ger sämre skärpa, stjäl ljus (1,4x = 1 steg, 2x = 2 steg) 1,4x För alla objektiv 1,4x Endast för vissa längre objektiv 2x För alla objektiv 2x Endast för vissa längre objektiv

70 Telekonverter Grovt räknas finns tre pris- och kvalitetsklasser: Billiga konvertrar från fristående tillverkare Dyrare konvertrar från fristående tillverkare Originalkonvertrar inte så bra, billiga (1000 kr) bra, dyra (2000 kr) mycket bra, mycket dyra (4000 kr) Hur blir kvaliteten egentligen? Billiga 1,4x är ofta helt OK. Bra 1,4x ger ofta mycket bra resultat med knappt synlig försämring. Billiga 2x är skräp. Bortkastade pengar! Bra 2x är OK men det blir alltid synbart sämre. Tips Blända ner några steg för ökad skärpa och minskad vignettering. Tänk på att brännvidden ändras. Använd mycket kort tider eller S T A D I G T stativ. Behöver du verkligen en 2x? Fundera på 1,4x.

71 Stativ Den vanligaste orsaken till suddiga bilder är skakningsoskärpa. Tänk på tumregeln att inte handhålla på längre tider än 1/brännvidden. Använd alltid stativ om det går. Enbensstativ och bildstabiliseringsobjektiv är givetvis bra men de ersätter inte stativet som behövs för längre slutartider. Stativet ska givetvis vara så stabilt som möjligt men även det sämsta är bättre än inget alls. Tumregel: 1 kg stativ per 100 mm brännvidd. Ex: 400 mm => 4 kg Kulled eller 3-vägshuvud är smaksak. Med kulled, välj så stor kula som möjligt. Arbeta så lågt som möjligt, undvik mittpelaren. Använd trådutlösare! Använd gärna spegeluppfällning. Utan spegeluppfällning Med spegeluppfällning Stativets vikt: 1 kg 3 kg 5 kg

72 Närbildstillbehör Läs min artikel på fotosidan. Försättslinser Mellanringar Zoomar med makroinställning Makroobjektiv Olika alternativ ger till viss del olika resultat. De kan rangordnas från bäst till mindre bra: 1.Makroobjektiv ger oftast perfekt resultat 2.Tvålinsiga försättslinser och mellanringar/bälg kan om de kombineras med rätt objektiv ge mycket bra resultat. 3.Enkla billiga försättslinser eller zoomobjektivs inbyggda makroläge ger sämre skärpa i kanterna om man inte bländar ner ordentligt.

73 Filter Allmänt: Välj filter av hög kvalitet, åtminstone MC-behandlade. Exponeringen kompenseras automatiskt. UV ingen effekt alls annat än som linsskydd Skylight ger en något varmare ton (om man inte kör auto vitbalans) Två varianter finns, 1A (svagt) och 1B (något starkare) Grå/ND-filter För att få långa tider och/eller stor bländare - 1, 2, 3 eller fler steg (2x, 4x, 8x) Färgade filter Används inte. Photoshop! Färkorrektionsfilter Används inte. Vitbalansen!

74 Filter Polarisation Tar bort reflexer i glas, metall, vatten, växter - kan ge mörkare och kontrastrikare himmel - kan ge mustigare färger i t ex grönska -stjäl 1,5-2 steg - man roterar filtret till rätt effekt syns i sökaren Två typer finns. De ser likadana ut och används på samma sätt. Cirkulärt Linjärt för autofokuskameror (med halvgenomskinlig spegel) för övriga kameror Cirkulära filter kan användas på alla kameror men de är dyrare. För icke DSLR kameror kan man lika gärna använda linjära filter. Skaffa speciell filterhållare eller håll helt enkelt filtret framför objektivet. Håll filtret framför ögat och vrid till rätt effekt. Det är lättare än att använda LCD-skärmen.

75 Polarisationsfilter Utan filter Med polarisationsfilter

76 Avtonat gråfilter Används främst för att dämpa en ljus himmel så exponeringen ser mer naturlig ut. Utan filter: Exponering efter marken => himlen blir för ljus Utan filter: Exponering efter himlen => marken blir för mörk Med avtonat gråfilter. Exponering efter marken. Filtret dämpar himlen så att den också blir rätt.

77 Avtonad lagermask Alternativ till avtonat gråfilter. Fungerar mycket bra på statiska motiv om man använder stativ. En exponering efter marken, himlen blir för ljus En andra exponering efter himlen, marken blir för mörk Kombinera dessa i olika lager med en avtonad lagermask.

78 Normalexponering. Marken är för mörk och himlen helt utfrätt.

79 Kombination av två exponeringar.

80 Blixt Manuellt Använd blixtens ledtal och räkna ut rätt bländare = ledtal / avstånd Ex: Ledtal 32 och fotograferingsavstånd 4m ger bländare = 32 / 4 = 8. Automatikformer Flashmatic Förblixt A *-TTL Kameran ställer in bländare baserat på ledtal och aktuellt avstånd. Kameran sänder ut en svag förblixt för att mäta upp vilken blixtstyrka och bländare som behövs. Används av de flesta kompaktkameror. Ställ in rätt arbetsbländare. Blixten mäter ljuset med egen sensor och stänger av blixten när rätt ljusmängd uppnåtts. Kan användas med DSLR och vissa kompakter. Ställ in valfri bländare. Kameran sänder ut en förblixt och mäter ljuset med speciell blixtljussensor. Används i DSLR. Alla tillverkare har sina egna system.

81 Blixt rakt på Blixt från sidan Blixt i taket Blixt 45 upp med omnibouncer

82 Upplättningsblixt Ofta användbart för porträtt utomhus, speciellt om solen skiner. Genom att använda en svag blixt kan mörka skuggpartier lättas upp. Moderna kameror har full automatik för detta. Blixten ska inte vara för stark då det ser onaturligt ut så ofta kan man behöva ställa ner blixtljuset lite via exponeringskompensation för blixt. För äldre kameror och/eller manuell blixt får man prova sig fram.

83 Utan blixt Med exponeringskompensation Med blixt, full styrka Med blixt, reducerad styrka

84 Fokusering Autofokus Två lägen brukar finnas med automatiskt eller manuellt val: Singel AF Kontinuerlig AF skärpan ställs in och låses, avtrycket spärras om inte skärpan är låst skärpan ställs in så länge man har knappen halvvägs nedtryckt Kontinuerlig fokusering används rörliga motiv. De flesta DSLR har fokus tracking med framförhållning som justerar skärpan även sedan spegeln har fällts upp. Manuell motorfokus På många SLR kan man frikoppla AF från avtrycket och i stället ha en speciell AF-knapp. Man kan nu fokusera manuellt fast med motor. Välj kontinuerlig AF då avtrycket annars spärras om inte vald AF-punkt ser skarpt. Manuell fokusering Passar bra för helt stilla motiv, t ex för makrofotografering. Hjälpmedel: hel slät sökarskiva, sökarlupp

85 Månen blir lika stor på bilden som solen, dvs ca 1/100 av brännvidden på småbildsfilm. Månen är solbelyst är därför väldigt ljus. I princip skulle den kunna exponeras efter bländare 16 regeln men atmosfärens inverkan och månens mörka yta gör att man måste exponera rikligare om man vill ha en ljus naturlig måne. Spotmät på månen eller exponera efter histogrammet. Hur gör man för ett landskap med måne? Exponerar man efter landskapet blir månen extremt överexponerad. Exponerar man efter månen blir landskapet alldeles för mörkt. Svaret är inkopiering mha Photoshop.

86

87 Inkopiering av månen. Ta en exponering av det mörka landskapet. Ta sedan en ytterligare en exponering på månen, exponerad efter månen (kolla histogrammet). Kopiera in månen på rätt ställe.

88 SLUT Olle Bjernulf 2004