Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 14 april 2009, kl

Transkript

1 BÄSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Bildningsnämnden (13) Plats och tid: Beslutande: Sammanträdesrum Astrakanen, tisdagen den 14 april 2009, kl Susanne Jung (BP), ordf Jan Ahlgren (S) Uno Johansson (C) Charlotta Bjärholm (FP) Bertzy Reynold Kling (KD) Guje Håkanson (M), tjänstgörande ersättare för Kerstin Röijer (M) Monica Bockasten (M) Ingrid Zäther (S) Asa Ragnarsson (M) Kerstin Johansson (BP), tjänstgörande ersättare för Göran Håkansson (BP) Marie-Louise Lindeln (M), tjänstgörande ersättare för Matlias Andersson (M) Övriga närvarande: 10F-chef Carina Jäghammar, 33 Socialsekreterare Kicki Olofsson, 33 Socialsekreterare Anneli Zerman, 33 Utvecklingsledare Helene Steiniein, 33 Förvaltningschef Henrik Andersson Skolchef Birgitte Dahlin Förvaltningssekreterare Christina Söderlund Utses att justera: Justeringens plats och tid: Ingrid Zäther (S) Barn- och utbildningsko~toret, måndagen den 20 april 2009, kl Sekreterare Ordförande Justerande ~r6«~..?f~cl Christina Söderlund s~~l-~~ J:~h.... I~ijif~p+b. Paragrafer: Organ: BILDNINGSNÄMNDEN ANSLAG/BEVIS Sammanträdesdatum: Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift Barn- och utbildningskontoret ~/.J~...2!~L Christina Söderlund Utdragsbestyrkande

2 BÄSTADS KOMMUN Bildningsnämndens sociala utskott Bildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Faderskapsutredning - nedläggning enligt föräldrabalken Ärendebeskrivning Ärendet aktualiseras med anledning av att fortsatt faderskapsutredning bedöms omöjlig. Föreligger utredning från socialsekreterare Rita Hallberg och socialsekreterare Cecilia Borg. Skolchefen föredrar ärendet. Förslag till beslut Bildningsnämndens sociala utskotts förslag till bildningsnämnden: Bildningsnämnden beslutar: 1. Då det bedöms utsiktslöst att få faderskapet fastställt vid domstoi läggs faderskapsutredningen ner enligt föräldrabalken kap 2 7 punkt 2, då mannen inte kan anses vara identifierad samt då mannen måste medverka för att faderskapet skall gå att fastställa i domstol. Beslut Bildningsnämnden beslutar: 1. I enlighet med bildningsnämndens sociala utskotts försiag. justerandes signatur ks/nämnd kf utdragsbestyrkande aujpres I Z <;;

3 BAsTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Bildningsnämnden dnr 148/ Besparing inom individ och familj samt elevhälsan Ärendebeskrivning Beslut Kommunfullmäktige beslöt all "Bildningsnämnden skall snarast möjligt fullfölja de besparingar inom IFO som initierats via socialnämndens besparingspaket, dels göra ytterligare besparingar med hänvisning till samordningseffekter av sammanslagningen av IFO och övriga verksamheter inom BIN:s område. Sammantaget skall besparingseffekten inom IFO/e/evvård, med dessa åtgärder, uppgå till 20% av verksamhetsvolymen. Besparingspaketet skall återkopplas till kommunstyrelsen senast i april 2009" Från fördes Individ- och familjeomsorgen (IFO) till Bildningsnämnden. I dag kallas denna verksamhet Individ och familj (IOF). Bildningsnämnden beslutar: 1. Skolchefens förslag till besparing inom individ och familj samt elevhälsan godkänns och översänds till kommunstyrelsen. justerandes signatur ksjnäm:t au/pres,. S-- kf utdragsbestyrkande

4 BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildnings kontoret l (2) Datum Handläggare Skolchef 8irgittc Dahlin Vårt dur 148/ Kommunstyrelsen Besparing inom individ och familj samt elevhälsan. Bakgrund. Kommunfullmäktige beslöt att 'Bildningsnämnden skall snarast möjligt fullfölja de besparingar inom IFO som initierats via socialnämndens besparingspaket, dels göra ytterligare besparingar med hänvisning till samordningseffekter av sammanslagningen av IFO och övriga verksamheter inom BIN:s område. Sammantaget skall besparingseffekten inom IFO/elevvård, med dessa åtgärder, uppgå till 20% av verksamhetsvolymen. Besparingspaketet skall återkopplas till kommunstyrelsen senast i april Från fördes Individ- och familjeomsorgen (IFO) till Bildningsnämnden. I dag kallas denna verksamhet Individ och familj (10F). Ekonomi. lof har en budget på tkr. Besparingar på tkr under 2009 genomförs. Dessutom visar personalbudgeten på ett underskott om 556 tkr, vilket sparas in. Till detta kommer positiv semesteruttag i samband med pensionering. Elevhälsan har en budget på tkr. Besparingar på tkr under 2009 genomförs. Uppdragen. IOF har ett uppdrag som primärt regleras i socialtjänstlagen och föräldrabaken. Elevhälsan har ett uppdrag som primärt regleras i skollagen och läroplanerna. För IOF är det en fråga om att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. I Båstads Kommun arbetas med hemmaplanslösningar på ett strukturerad sätt. Familjebehandling kan ingå som en arbetsmetod. För Elevhälsan är det en fråga om att ge stöd kring barn och elever för att skapa undervisande situationer. Det är med andra ord två mycket olika uppdrag även om berörda personer kan vara de samma. Styrkan med den nuvarande nya organisationen är att insatserna kan samordnas istället för att motverka varandra \7ed\bd Postadress Box 1043,26921 Gatuadress Vångavägen 2 Bastad Telefon vx Telefax E-pOSI bin@ba5rad.sc Wcbbplnts \Vww.baslad.sc Plusgiro /7 Organisationsnummer t ~

5 2 (2) Om hemmaplanslösningar. För ett par år sedan fördes medel från konton rör placeringar av barn och unga till att anställa socialsekreterare för att undvika placeringar. Det har visat sig vara en lyckad satsning! Stöd till familjer är på sikt en mycket god investering. Tidigrn;e var det nödvändigt att köpa in familjebehandling vilket genererade en högre kostnad per timme än dagens system. Riktad samtalsstöd för barn och unga. För barn och unga med missbrukande föräldrar besitter IOF rätt kompetens men har inte utrymme inom organisationen. Denna tjänst köpes in. Utökning av personalen skulle vara positivt för kommunen och på sikt gynna även barnen och ungdomarna och bli en besparing. Reflektioner. Tidsperioden från första informationsmötet i november för berörda inom IOF och fram till i dag har ställt stora krav på både tjänstemän och politiker i fråga om att tillägna sig en helt ny lagstiftning med myndighetsutövning och den enskildas rätt enligt Socialtjänstlagen. Ekonomerna på administrationen har arbetet med uppdelningen av budgeten på de olika verksamheterna - barn, unga och familjer samt vuxna inkl. försöijningsstöd. Individ och familj med inriktning mot barn, unga och familjer har redan ett visst etablerat samarbete med Elevhälsan. Detta samarbete kommer självklart att utvecklas när nu både verksamheterna tillhör samma nämnd. Men samarbetet kring barn, unga och familjer ger inga snabba ekonomiska effekter. En av orsakerna till detta är att det inom både IOF och Elevhälsan har genomförts stora besparingar och arbetet därför har ändrats - och håller på att ändras - och uppdelats på färre anställda. Nya samarbetsformer måste utvecklas på helt andra premisser när nyckelpersoner inte längre finns i organisationen. Detta arbete pågår! Redan i dag märks det i barn- och elevgrupper att arbetslösheten i kommunen ökar. Nu behövs all stöd som både IOF och Elevhälsan kan ge. Organisationen saknar både de sociaisekreterare, den kuratorstjänst och den psykologtjänst som ingår i besparingarna. Hur besparingen på assistenter i förskolan, elevassistenter i grundskolan och grundskolans specialpedagog påverkar ses först under hösten 2009 när besparingen får full effekt. Konklusion. Verksamheterna spar sammantaget 20 % motsvarande tkr. I tjänsten d?,~mc~, 0900l13\7ed\hd Postadress Båsllld Gatuadress Fridhemsviigcn 3 Telefon vx Telefax E-post bun@bilstnd.sc Hcmsidn Postgiro II 1l 1I-I./? Organisationsnummer II ;/ :?- ~

6 BÄSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Bildningsnämnden dnr 122/ Kvarlalsuppföljning Ärendebeskrivning Beslut Skolchefens och förvaltningschefens budgetuppföljning 1/2009 med bedömning av måluppfyllelsen biläggs. Bildningsnämnden beslutar: 1. Budgetuppföljning 1/2009 godkänns och översänds till budget- och bokslutsberedningen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. justerandes signatur kslnämnd kf utdragsbestyrkande au/pres ~r.l

7 BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Datum Handläggare Skolchef Birgitte Dahlin Förvaitningschef Henrik Andersson Vårt dnr 122/ Till Budgetberedningen, Kommunstyrejsen och Kommunfullmäktige BudgetuppfOljning 1/2009. Barn- och utbildningsf<irvaltningen. Barnomsorg 1-5 år. Som det framgår av beskrivningen i avsnittet om måluppf'yllelse har förvaltningen under större delen av året hanterat en kösituation till barnomsorgen 1-5 år. Grundskolan. Organisationen inför läsåret 2009/10 ses över utifrån att antalet elever minskar i de lägre årskurserna med uppsägningar som följd. Den minskade resursen för elevassistenter har medfört ett helt nytt resursfördelningssystem. Andelen elever i behov av särskilt stöd verkar öka och oron för arbetslöshet har nått in i klassrummen. Individ och familj - barn. unga och familj. Denna verksamhet är inne i en omdaningsperiod. Antalet personal har minskat och en ny struktur har genomförts. De verksamheter som direkt berör barn och ungdomar samt familjer har förts ihop. Kulturskolan. Verksamheten går bra och många elever tar del av utbudet vilket ökar intäkterna. Intresset är så stort att det finns kö till vissa instrument. Barn och elever i behov av särskilt stöd. Grundskolorna har tillgång til\ specialpedagoger och/eller speciallärare. Enligt grundskoleförordningen ska stödet ges inom klassens eller gruppens ram. Detta sker i dag men företrädesvis i ämnena svenska, matematik och engelska. Stöd i andra ämnen som t. ex. kemi och f'ysik är ytterst sällsynt. Satsningen riktas mot att ge behörighet till gymnasiet. Mera räcker inte resurserna till. Men förändringar har aviserats i fj'åga om att eleverna måste nå målen i alla ämnen, och att nationella prov i flera ämnen ska införas. Postadress Box 1043,26921 GUlundrcss Vångllvägcn 2 Båstad Telefon VJ( Telefax E-post bun@bustnd.sc Hcmsidn 09G41S\ti3b1bd Postgiro l Organisationsnummer ~

8 2 (2) Framstegsförvaltningen Biblioteket. Arbetet med den nya foaje/entremiljön på huvudbiblioteket är snart färdigt. Invigning är planerad till den 14 maj Arbetsmarknad med integration. Arbetsmarknadsenheten har två nya projekt i samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett riktar sig mot arbetslösa ungdomar och omfattar 15 platser. Det andra rör långtidsarbetslösa och även detta innehåller 15 platser. Integrationsenhetens arbete med att finna bostäder fungerar bra. För närvarande ser det ut som om årets avtal med Migrationsverketkommer att uppfyllas. Tre särskilda projekt pågår. Integration genom arbete är ett EU-projekt tillsammans med bland annat Åstorp och omfattar åtta personer för tillfället. Partnerskap Skåne innebär undervisning kring samhällsfrågor på hemspråket och cirka 15 deltar. Projektet Ny resurs är ett samarbete med Helsingborg vars syfte är att snabbt utbilda till arbete, två personer är aktuella för detta. Gymnasieskola och vuxenutbildning. Antalet sökande till Akademi Båstad Gymnasium inför hösten 2009 var högre än förra året. PersonaInedskärningar inför hösten genomförs pga. lägre personaltäthet. Inför hösten planeras en mer integrerad verksamhet mellan gymnasium och vuxenutbildning Akademi Båstad. Två nya ansökningar till den nya Yrkeshögskolan har lämnats in. Genom ett samarbete i Skåne Nordväst har en gemensam ansökan till Yrkesvux gjorts. Helsingborg är samordnande kommun. Individ och familj - vuxna. Mars månads uppföljning av rorsöijningsstödet visar på en uppgång i förhållande till Uppföljning av målen beslutade av Kommunfullmäktige ink!. servicedeklarationer. Se bilagan med den ekonomiska uppföljningen. Skolchef Förvaltningschef ~151Jl3b\bd Postadress Båsuld Gatuadress Fridhcmsv5gen 3 Telefon vx Telefax E-post bun@basllld.sc Hcntsida Postgiro / Organisationsnummer ( ~-~

9 Bildningsnämnden BUDGETUPPFÖlJNING 1/2009 Belopp i 1000-tal kr Driftöversikt Redovisat per Avvikelse per Arsbudget Beräknad budget avvikelse VERKSAMHET Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 100 POLITISK VERKSAMHET 125 O 11 O 545 O O O 330 KULTURSKOLAN O O 400 FAMILJECENTRAL öppenrörsk 110 O -9 O 434 O O O 407 FÖRSKOLA 1321 l FAMILJEDAGHEM GEM VERKSAMHET O O 425 FRITIDSHEM O O 435 FÖRSKOLEKLASS O O O 440 GRUNDSKOLA GRUNDSKOLA 166 O 368 O 2230 O O O 443 OBLIGATORISK SÄRSKOLA O -800 O 450 AKADEMI BASTAD GYMNASIUM l O O 453 GYMNASIESÄRSKOLA O 495 BUF EJ FÖRDELAD KOSTNAD 983 O 94 O 4305 O O O 501 FÖRVALTNINGSGEM 304 O 83 O 1545 O O O 554 HVB-vARD FÖR BARN O UNGA O O O 557 FAMILJEHEMSVARD BARN O UN O O 568 ÖVR ÖPPNA INS BARN O UNGA 49 O O O 585 FAMILJE-RÄTT o RADGIVNING O O 599 PROJEKT O LOKALER 66 O -66 O O O O O Bam- och utbjldnjngsförv TILLSTAND O TILLSYN O O O 320 BIBLIOTEK O AKADEMI BASTAD GYMNASIUM O 470 GRUNDL VUXENUTBILDNING 171 O -23 O 593 O O O 472 GYMN, VUXENUTBILDNING pab O 474 SÄRVUX O O 62 O 250 O O O 475 KVALIFICERAD YRKESUTBILDN O O 476 SVENSKA FÖR INVANDRARE O O O 476 UPPDRAGSUTBILDNING O 479 VUXENUTBILDNING O O 501 FÖRVALTNINGSGEM 207 O -34 O 693 O O O 552 INST.vARD FÖR VUXNA MISSB O O 556 FAMILJEHEMSVARD FÖR VUXNA 6 O 19 O 100 O O O 556 ÖVR. ÖPPNA INSATSER VUXNA O O O 571 ÖVRIG VUXENVARD O O O 575 EKONOMISKT BISTAND O O 585 FAMILJE-RÄTT o RADGIVNING -28 O 75 O 190 O O O 599 PROJEKT O LOKALER O O O 610 ARBETSMARKNADSATG O O 931 ÖVR GEM SERVICR O O Framstegsförvaltningen SUMMA NETTOKOSTNAD Ekonomiskt resultat Bam- och utbildningsförvaltningens resultat påverkas av att semesterlöneskulden per uppgår till tk Resullatet påverkas även av att större delen av lönekostnaden inom Individ och familj under jan-mars bokförts på budgetansvar under Vård och omsorgsnämnden. Beaktat detta är resultatet per positivl, eller tkr. Prognosen för barn- och utbildnlngsförvallnlngen per är negativ, eller tkr. Det negativa resultatet har i grunden två orsaker. Dels har nämnden beviljat en utökning av antalet förskoleplatser hos annan huvudman utan att ange hur detta skall finansieras och dels beroende på att köp av platser i gnundsärskolan blir 600 tkr högre än budgeterat pga. Inflyttning.

10 Framslegsförvallnlngen Prognosen visar ett underskott pä -9SO tkr. Det beror till största del pä IKE, bia för att teknikprogrammet är nerlagt och att det nya omvårdnadsprogrammet inte startar förrän HT-09 Semesterlöneskulden uppgär till- 8S0 tkr. Framstegsförvaltningens resultat påverkas precis som Barn och utbildn. att lönekostnaden för Individ och Familjeomsorg bokförts under vård- och omsorgsnämnde~. Åtgärder för att få en budget i balans Inom barn- och utbildningsförvaltningen planeras Inga ätgärder. Den fortsatta låga sjukfrånvaron beräknas motverka ett minusresu!tat. Inom framstegsförvaltningen planeras I awaktan på slutintaget på gymnasieskolan inga ålgärder. MåluppfyJlelse (KF prioriterade mål) 1. Plats inom barnomsorgen ska erbjudas inom fyra månader Komm: Under första kvartalet har platser erbjudits inom garantitiden. Närhetsprincipen har inte tillgodosetts. Tyvärr har flera föräldrar tackat nej pga att transporten till och från förskolan inte fungerar utan två bilar. Vissa föräldrar har fått plats i annan kommun. 2. Samtliga grundskoleelever ska lämna ärskurs g med gymnasiebehörighet Komm: Redovisas efter betygssättningen i juni. 3. Samtilga gymnasieelever ska fullfölja sin utbildning. Komm: Redovisas vid läsårets slut i juni. 4. Vid utredning om socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd eller stöd ska utredning påbö~as inom fem dagar och behövliga insatser övervägas Inom två veckor och slutföras inom tre månader. Förtydligande: Ansökan eller anmälan om oro för barn bör förhandsbedömas inom fem dagar dvs inom fem dagar ska socialnämnden bedöma om utredning skall inledas eller lämnas utan ätgärd. Inom tvä veckor efter att utredning öppnats bör en bedömning göras om och vilken typ av insats familjen är i behov av. Lagstiftaren hade pä förslag att ändra tidsgränsen om slutförande av barnavårdsutredningar till tre månader istället för som idag, fyra månader. Detta gick dock inte igenom. IOF har alltid ambitionen att ha så korta utredningar som möjligt. Komm: Det frnns anmälningar eller ansökningar som inte har förhandsbedömts inom fem dagar. Orsakerna till detta är dels att man inte fått tag på föräldrarna vars barn anmälan eller ansökan avser, dels att man har prioriterat ärenden mot bakgrund av tidsbrist. Akuta ärenden prioriteras alltid högst. Servicedeklarationer 1. Placeringsbeslut om barnomsorg ska meddelas tvä mänader före inskolningen påbö~as. Nuläge: Lyckas inte fullt ut när platstillgången är liten. 2. Vuxna ska ges möjlighet att pä Akademi Bästad vuxenutbildning täppa till sina kunskapsluckor i kämämnen Nuläge: Uppfylls genom utökat samarbete inom Akademi Båstad. 3. De medborgare som saknar inkomst och statliga stödinsatser ska inom tre månader ges sysselsättning och sådant stöd så att de fär fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan päbö~a studier. Nuläge: Uppfylls. 4. Alla grundskoleelever ska ges förutsättningar att få godkänt betyg i alla kämämnen. Nuläge: Uppfylls för merparten aveleverna. S. Föräldrar ska erbjudas föräldrautbildning. Nuläge: Föräldrar som har kontakt med familjecentralen erbjuds föräldrautbildning. Nyckeltal Bifdningsnämnden redovisar i budget och årsredovisning ett ental nyckeltal som för barn- och utbifdningsförvaltningen upptar ca en A-4 sida. Statistik över antal barn och elever inhämtas två gånger per år 0415 respektive Bokslut över nyckeltal kan därför inte göras förrän tidigast i delårsbokslutet. Dessutom är merparten nyckeltal rena kostnadsmått utan samband med prioriterade mål eller servicedeklarationerna. Av nämnda skäl bör kommunstyrelsen göra en prioritering och göra ett urval av bifdningsnämndens nyckeltal som skall följas upp och/eller komplettera dessa med andra nyckeltal som kommunstyrelsen efterlyser.

11 Redovisning av påbörjade investeringar Barn- och utbudningsffirvnltningen Januari tul mars 2009 Redovisat Arsbudgct Aterslår Förvänmd Påbörjade Jan mars avvikelse Kod Projcl INVENTARIER FÖRSKOLA 1,4 260,0 258,6 O 1602 INV DATOR PED VERK FÖRSK 9,4 50,0 40,6 O 1606 INV FRITIDSHEM 3,2 60,0 56,8 O 1611 INVENTARIER SAMTL SKOLOR 3,7 625,0 621,3 O 1612 UNDERVISNINGS DATORER 69,2 800,0 730,8 O 1636 SKJUVARE, FAX MM GRUNDSKO 72,8 185,0 112,2 O 1671 ARBETSMIlJÖ UTE/lNNE FÖRS 2,6 200,0 197,4 O 1672 ARBETSMIlJ UTEt1NNE GRUND 15, O Summa 177,8 2430,0 2252,2 0,0 Redovisning nv Icke påbörjade investeringar Barn- och utbildllingsförvaltningcn Januari 1111 mors 2009 Redovisat Årsbudget Aterslår Förvänmd Planerat Jan-mars avvikelse standatum Ej Påbörjade Kod Projcl INVENTAIUER KULTURSKOLAN 0,0 150,0 150,0 O 1607 PED DATORER FRITIDSHEM 0,0 50,0 50,0 O 1610 INVENTARIER KÖKSMASKINER 0,0 450,0 450,0 O 1617 INVENTARlER SLÖJDSALAR 0,0 60,0 60,0 O 1622 ADMINISTRATIVA DATORER 0,0 15,0 15,0 O 1623 INVENTAIUER ADM 0,0 100,0 too,o O 1635 SKJUVAREFAXMMFÖRSKOLA 0,0 30,0 30,0 O 1680 FAM DAGHEM BARNVAGN SKÖTB 0,0 15,0 15,0 O 1681 STÖD OCH UTVECKLINGSENHET , O Summa 0,0 920,0 920,0 0,0 Redovisning av påbörjade investeringar Frnmstegsförvnltllingen Januari tid mars 2009 Redovisat Arsbudget Aterstår Förväntad Påbörjade Jan-mars avvikelse Kod Projekt TllLGÄNGUGHETSANP BIBL 23,9 100,0 76,1 O 1612 UNDERVISNINGSDATORER AKADEMI BASTAD 9,7 150,0 140,3 O 1614 INVENTARIER GYMNASIET 10,4 300,0 289,6 O 1619 UNDERVISNINGSDATOR BASTADS GYMNASIUM 197,7 300,0 102,3 O 1640 INVENTARIER ARBETSMARKNAD 15,5 75,0 59,S O 1683 UTRUSTNING LÄRCENTER , O Summa 306,6 1075,0 768,4 O Redovisning av icke pabörjnde Investeringar Framstegslörvnltningen Januari tiu mars 2009 Redovisat Arsbudgel Aterstår Förväntad Planerat Jan-mars avvikelse standatum Ej Påbörjade Kod Projekt 1483 UPPGRADER BlBL DATASYSTEM 0,0 200,0 200,0 O 1485 ADB-UTRUSTNING/IT SATS 0,0 100,0 100,0 O 1629 INVENTARIER VUXENUTBILDNING 0,0 100,0 100,0 O 1641 FLYTTNING BIBUOTEK ,0 400,0 O Summa 0,0 800,0 800,0 O Kort kommenlc1.r betro båda förvalmmgama. Beslul om invcsteringar fattas av skolchefrespcktiva förvajmingschef. Idllgsliigct beräknas samtliga investeringar gcnomförns.

12 BÅSTADS KOMMUN Bildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 5 32 dnr Kvalitetsredovisning 2008 Ärendebeskrivning Utvecklingsledaren har sammanställt kvalitelsredovisning för Beslut Bildningsnämnden beslutar: 1. Kvalitetsredovisning för 2008 godkänns och översänds till Skolverket och kommunfullmäktige. justerandes signatur ks/nämnd kf utdragsbestyrkande au/pres 1 / <;;

13 BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2008 I enlighet med Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm 1997:702 med ändringar 2005:609 samt 2006:279 och Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning Q7\!:\helenolkvaliletlkvaIiIOlsredovisnlng2006.doc\h ~1.1

14 Innehållsförteckning o. Sammanfattning och åtgärder för utveckling 1. Inledning 2. Kvalitetsredovisningen 3. Grundfakta om kommunen 4. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning 5. Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyllelse 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen 7. Arbetet i verksamheten Kvalitetssäkring Kompetensutveckling Ledning och styrning Tendenser i verksamheterna Barn och vuxna i behov av särskilt stöd 8. Resultat och måluppfyllelse Barnomsorg 1-5 år 1. Normer och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Barn i behov av särskilt stöd Grundskola 1. Normer och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Elever i behov av särskilt stöd Skolbarnsomsorg 1. Normer och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil 2. Barn i behov av särskilt stöd. Gymnasieskola 1. Normer och värden, elever i behov av särskilt stöd 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 9. Analys - åtgärder för utveckling 10. Avslutning :\helcno\kvalitel\kvalllolsredovisnlng200B.doc\h 2

15 O. Sammanfattning och åtgärder för utveckling Den bild som växer fram i årets kvalitetsredovisning är till största delen ljus. Kommunen redovisar god måluppfyllelse avseende normer och värden, ansvar och inflytande, utveckling och lärande samt barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd mot bakgrund av bl. a. betyg, nationella prov och enkätundersökninga.r. Men för att kunna genomföra djupare analyser måste fler och mer fokuserade utvärderingar komma till stånd där bl. a. samtal förs med olika intressenter. Kommunen har haft goda förutsättningar avseende material, utbildad personal, ledning - styrning och kompetensutveckling. Skolinspektionen har gjort tillsyn under andra halvåret och ger en positiv bild i sin rapport. Men pekar på vissa områden som behöver utvecklas, dessa är kunskaper, utveckling och iärande, iednings- och kvalitetsarbete, barngrupperna i förskolan och arbetet med likabehandlingsplaner. Rektorernas arbetssituation är ett område som tas upp, man skriver att oavsett bakomliggande orsaker behöver kommunen se till att rektorerna på samtliga skolor kan prioritera sitt pedagogiska ledarskap och ansvaret för att utveckla skolan. Skolinspektionen skriver en rapport som rör Bildningsnämndens verksamhet som helhet men varje enhet har också fått en egen tillsynsrapport i syfte att utvecklas. När verksamheterna beskriver arbetet de bedriver inom olika områden finns ambition, entusiasm och utvecklingsbenägenhet som röda trådar mellan raderna. Resultatet av den psykosociala enkäten visar en till största delen nöjd personal. 1. Inledning Syftet med den kommunala kvalitetsr.edovisningen är att beskriva och analysera arbetet och måluppfyllelse mot bakgrund av både statliga och kommunala styrdokument. Det vill säga skollag, läroplaner, skolplan och allmänna råd. "Varje kommun skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten" (Förordning 1997:702 om kvalitetsredovisning Inom skolväsendet mm). Båstads kommun gör följande tolkning av kvalitetsredovisningens syften: Kvalitetsredovisningen ska ge barn, elever, studerande, personal och föräldrar en tydlig och gemensam bild av verksamheten, som grund för att diskutera behovet av utvecklingsåtgärder. Kvaliletsredovisningen ska ge föräldrar och övriga invånare en god insyn i verksamheten för att de ska kunna delta i diskussioner om utveckling och på så sätt ha inflytande. Kvalitetsredovisningen ska ge information och underlag för bildningsnämndens ställningstaganden och beslut i frågor rörande verksamhetens utveckling. Kvaliletsredovisningen ska ge Skolverket underlag för tillsyns- och utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna. 2. Kvalitetsredovisningen Omfattar tiden 1 januari 2008 tom den 31 december Grundfakta om kommunen 3.1 Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader uppgick 2008 till 273,347 mkr \!:\hclenll\kvillitc\\kvalilelsredovisning2008.doc\h 3 '- - (2

16 3.2 Upptagningsområde Båstads kommun är en kustnära kommun i nordvästra Skåne. Kommunen har cirka invånare. Det finns 6 tätorter i kommunen, varav Båstad är den största och kommunens centralort. Bebyggelsen består huvudsakligen av enfamiljshus. I varje tätort finns förskola och skola. Barnomsorg och grundskola Barnen och eleverna kommer till allra största delen från den egna kommunen. Gymnasium Eleverna kommer från ett stort upptagningsområde. De flesta kommer från Bjärehalvön. De kommer också från Nordvästra Skåne efter det samarbetsavtal som tecknades hösten Samarbetsavtal med Laholms kommun lijjåter också elever att gå i Båstad. Vuxenutbildning De som deltar i vuxenutbildningarna kommer dels från närområdet dels från hela Sverige beroende på vilken fonm av utbildning man går. Utbudet varierar från grundläggande vuxenutbildning inklusive särvux och svenska för invandrare (sfi), gymnasial utbildning till kvalificerad yrkesutbildning, KY. 3.3 Bakgrundsfaktorer Barnomsorg och grundskola Det fanns cirka 93 barn och elever med annat modersmål i barnomsorgen och grundskola F - 9. I åk F - 9 fanns 322 elever (25%) i behov av särskilt stöd. Antalet elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. I förskolan finns också barn i behov av särskilt stöd men inte i motsvarande grad som i skolan. Familjestrukturen är ofta kärnfamilj. Men det finns också familjer med ensamstående föräldrar och familjer där barnet/eleven har växelvis boende. I vissa områden är det många elever som åker skolskjuts, i andra väldigt få. Många familjer arbetar inom turismnäringen' varför man inte kan ha semester annat än då bamen går i skolan. De flesta skolor har gjort flera anmälningar till socialtjänsten avseende barn som far illa. Stöd- och utvecklingsenheten, STU, finns som resurs för rektorerna i deras arbete med barnlelever som har särskilda behov. Gymnasium Elevstrukturen på skolan sammanfaller med samhällets sociala struktur i övrigt. Andelen elever med invandrarföräldrar är omkring 14%. 3.4 Organisation av verksamheten Kommunen erbjuder förskoleverksamhet i form av nio kommunala förskolor och tre enskilda samt elva familjedaghem. Det finns åtta kommunala grundskolor, varav sex har undervisning för förskoleklass till och med årskurs 6 och de övriga två har undervisning för 7-9. I kommunal regi finns också en gymnasieskola och en vuxenutbildning som omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare, sfi. Det finns en fristående grundskola och två fristående gymnasieskolor. Fritidshem finns i grundskolorna, även den fristående. För elever som är mottagna i den obligatoriska särskolan erbjuds plats i Ängelholms kommuns särskola eller undervisning i kommunens skolor. Det finns idag sju elever som är individintegrerade i den ordinarie verksamheten. För särskoleeleverna på gymnasienivå och elever i träningsskolan erbjuds undervisning genom ett samverkansavtal med Ängelholms kommun. Det finns kuiturskola. Två familjecentraler finns i kommunen, en i Förslöv, Kullerbyttan och en I Båstad, Bubblan. Tre områdeskontor erbjuder administrativt stöd till enheterna \t:\helenn\kvalitot\kvalilelsredOvisnJng200a,doc\t1 4 ~(Z

17 3.5 Barn, elever och studerande Förskola och familjedaghem: 432 barn. Förskoleklass: 91 elever. Fritidshem: 351 elever. Grundskola 1-9: elever. Akademi Båstad Gymnasium: 244 elever. Vuxenutbildningen: 157 studerande (exklusive KY). Enligt uppgifter från Skolverkets databas SALSA hade 7% av eleverna utländsk bakgrund och var födda utomlands. Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå hade värde 2,14 att jämföra med riket som var 2,20. 86% av eleverna uppnådde målen i årskurs 9 (07/08) att jämföra med 77% i riket och 78% som var Skolverkets modellberäknade värde för Båstads kommun. Genomsnittligt meritvärde för eleverna i årskurs 9 var 210, att jämföra med riket 209. I Akademi Båstad Gymnasium lämnade 82% av eleverna skolan med grundläggande behörighet. Rikssnittet var 80%. 4. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Det underlag som ligger till grund för redovisningen är verksamheternas kvalitetsredovisningar, Skolinspektionens rapport, enkätundersökningar, resultat från nationella prov, betyg, protokoll samt lärande samtal. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en årscykel för när och på vilket sätt enkätundersökningar skall ske. Enkätundersökningarna mäter måluppfyllelse bl. a. kopplade till värdegrunden och ansvar och inflytande. Enkäterna riktar sig både till elever, föräldrar och personal. Resultatet av enkätundersökningarna redovisas till Bildningsnämnden. Rektorerna tar till vara resultatet i det interna utvecklingsarbetet. Det fanns kvalitetsutvecklare inom varje förskola, skola och fritidshem. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag är att : Ingå i en av rektor initierad grupp Ansvara för att i arbetslaget lyfta fram prioriterade mål i diskussionen. Rektor har huvudansvaret för att utvärdera verksamheten. Dock skall kvalitetsutvecklaren tillsammans med rektor planera och genomföra löpande utvärdering och uppföljning över tid Hålla sig uppdaterad kring kvalitetsfrågor Ingå i ett förvaltningsövergripande nätverk Två studiedagar är avsatta under året för att följa upp och utvärdera verksamheten. En dag på våren och en dag på hösten. Många enheter har infört att man vid personaimöten har de pedagogiska frågorna först på dagordningen. Flera rektorer har strategigrupper eller ledningsgrupper där rektor, kvalitetsutvecklare och lärare ingår. Flera rektorer har ambitionen att planera på ett sådant sätt att tid för reflektion och planering ska öka. Reflektionsböcker har införts på många ställen. Utvecklingspedagoger medverkar i reflektionsarbetet. Ekonomiuppföljning görs varje månad av rektor. Uppföljningen rapporteras till barnoch utbildningskontor \1:\hclonc\)(valilc\\kvalllelsrcdovisnlng2008.doc\h 5 L-/,2

18 Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyllelse Nyckeltal/balanserade styrkor! - Barn- och utbildningsförvaltningen Bokslut 08 Budnet 08 Bokslut 07 Budaet 07 Bam-lSkolbamsomsom år\ Antalolatser i familledaohem Antal platser i förskola/fritidshem varav i kommunal regi, procent Förskola (1-5 år kommunal rean Antal barn Kostnad (kr) per inskrivet barn Inskrivna barn per årsarbetare 5,1 5,0 4,6 5.1 Familiedaahem (1-12 årl linkl. pooll Antal bam Kostnad (krl per inskrivet barn Inskrivna barn Der danbarnvårdartiänst Fritidshem (6-12 år kommunal reaj) Antal skolbarn Kostnad (kr' ner Inskrivet barn Inskrivna barn ner årsarbetare O 141 Måltidsverksamhet Kostnad (kr) Der barnoortion exkl. lokaler Kostnad (kr) Der elevoortion exkl. iokaler Förskoleklass Antal 6-årinoar Kostnad (kr\ Der elev Antal årsarbetare oer 100 elever Grundskola Antal elever år Kostnad (kr) per elev, totalt varav (ör lokaler varav för undervisnino Antal lärare Der 100 elever Kostnad (kr\ Der elev (ör läromedel mm Kostnad (krl Der elev för elevvård Kostnad (krl per elev 1-9 för skolmåltider Kostnad (krl Der elev (ör skolskluts Gvmnasieskola Antal qvmnasieelever hos annan huvudman Kr Der elev i Interkommunal ersättninq Antal elever vid Båstads Gvmnasium varav folkbokförda i Båstad kommun. Drocent Kostnad (kr) per elev, Båstads Gymnasium varav för undervisning varav för lokaler Antal lärare Der 100 elever \I:\helene\kvalitet\kvalllelsredovisnlng200B.doc\h 6 ~r.l

19 Personalgruppen i sin helhet är stabil, frisk och erfaren, det finns engagerade skolledare och en politisk vilja att Båstads kommun ska ha en bra utbildningsverksamhet Det finns en central IT-grupp som hanterar både tekniska och pedagogiska frågor. Det finns också en utvecklingspedagog som arbetar 100% av sin lärartjänst med IT-frågor ur ett till största delen pedagogiskt perspektiv. IT-pedagogen organiserar regelbundet möten för IT-ansvariga vid alla skolor. Skolbibliotek finns i anslutning till varje skola. I Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges bästa skolkommun kom Båstad på fjortonde plats. Förra året kom Båstad på tredje plats. Båstad hade bra värden inom områden som utbildade lärare, friska lärare, kommunen som avtalspart och kunskapsresultat för åk. 9. Sämre värden hade Båstad när det gäller resurser och lärartäthet. Enligt Skolverkets statistik är 54% i förskolan, 100% iförskoleklass, 89% i grundskolan, 74% i fritidshemmen och 72% i gymnasieskolan pedagogiskt högskoleutbildad. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings statistik kom Båstad på fjärde plats totalt i grundskolemätningen Ledningen lägger ner mycket tid på att försöka lösa praktiska problem avseende underhåll och reparationer men lokalerna är i de flesta fall ändamålsenliga. Vikande elevunderlag men också ett ökande behov av förskoleplatser är en del av nuläget. Framtidens klassrum med modern teknik utvecklas vid varje F - 9 skola. Antalet inskrivna barn i förskolan är i vissa fall högre än intentionerna i skolplanen och allmänna råd för kvalitet i förskolan. Vid mätningar avseende hur många barn som är närvarande över tid visar det sig dock att det är mycket sällan som alla inskrivna barn är närvarande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn i åldern 6-12 år, verksamheten bedrivs i lokaiintegrerade fritidshem i sex av kommunens grundskolor. Ca 10 procent av barnen får sin fritidshemsvistelse i kommunens enskilda fritidshem. 78% av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshem och 11 % av barnen i åldrarna år deltar. Detta är i överensstämmelse med riket i övrigt. Akademi Båstad Gymnasium har goda materiella resurser och lokalerna är nya. Lärartätheten har varit relativt hög, personalens kompetens bedöms av rektor vara hög. Elevgrupperna var förhållandevis små vilket bedöms gynna måluppfyllelsen. Programutbudet är föremål för utveckling. När det gäller vuxenutbildningen har arbetet med lärcenter gått in i en genomförandefas. Den nya foajem i biblioteket färdigställs, samarbetet med Högskolan i Kristianstad har inneburit att tre utbildningar med studiegrupper i Båstad kan påbörjas. Större delen av 2008 präglades av högkonjunktur i näringslivet vilket generellt sett innebär ett lägre antal sökande till vuxenutbildningen. I slutet av året märktes ett ökat tryck på verksamheterna. De åtgärder som anges i kvalitetsredovisningarna från föregående år tas upp året därpå, på ett tydligt sätt. Verksamheterna beskriver också vad man gjort och vad man inte hunnit med och hur man tänker fortsätta att arbeta med det som inte har genomförts. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolinspektionen har i sin rapport pekat på att Båstads kommun behöver utveckla arbetet med likabehandlingsplanerna på så sätt att de behöver konkretiseras ytterligare \l:\hlllene\kvalltel\kvnlilclsredo\l1sning2008.doc\h 7 S ;t

20 och redovisa vilka åtgärder som ska genomföras med utgångspunkt från en kartläggning kopplad till de olika diskrimineringsgrunderna. För fritidshemmen, förskolorna och familjedaghemmen behöver planerna anpassas bättre till respektive verksamhets specifika förutsättningar. Kommunen har svarat Skolinspektionen och har en plan för åtgärder som bl. a. innebär att kommunen kommer att följa upp alla verksamheters Iikabehandlingsplaner under hösten mot bakgrund av den kritik som framkommit. Alla verksamheter har idag likabehandlingsplaner. Inga anmälningar har gjorts till barn och elevombudsmannen, BEG. En anmälan gjordes till nämnden. Två polisanmälningar har gjorts. I övrigt beskriver verksamheterna att incidenter uppstår under året, oftast handlar det om muntliga kränkningar men att man löser dem inom organisationen eventuellt med stöd av STU. Planen är för det allra mesta förankrad hos elever och föräldrar. Revidering genomförs regelbundet. Likabehandlingsplanen är en del av värdegrundsarbetet och de planer för detta som finns på respektive enhet. 7. Arbetet i verksamheten Kvalitetssäkring Kommunen arbetar med processen IUP och skriftliga omdömen. Ett utbildningsföretag är inkopplat för att tillsammans med kvalitetsutvecklare och rektorer ta fram en gemensam mall för skriftliga omdömen samt lokala delrnål för alla ämnen. Allt i syfte att utveckla bedömarkompetens hos lärarna och öka måluppfyllelsen för eleverna. Mångfald är ett område som har bäring på normer och värden och blir allt viktigare i vårt samhälle. En föreläsare har pratat om detta. Utvecklingspedagogen i förskolan arbetar målmedvetet för att öka måluppfyllelsen i enlighet med Lpfö 98. Ett kvalitetssäkringsverktyg, Quaiis, är inköpt för att så småningom användas i alla verksamheter. Regeringen har fattat beslut om att nationella prov skall genomföras i åk 3 i ämnena svenska, svenska A och matematik. Skolverket fick uppdraget att implementera mål i åk 3. Tre personer har sedan varit implementeringsansvariga för mål i åk 3 i Båstads kommun. Under våren 2009 börjar proven genomföras. Kompetensutveckling Kommunen arbetar med kompetensutveckling genom att initiera till strukturerade nätverk med kvalitetsutvecklare inom verksamheterna, förskola, F - 9 samt skolbarnsomsorgen. Utvecklingspedagog, utvecklingsledare, rektorer och extern utbildare leder dessa möten. Kompetensutveckling diskuteras regelbundet vid ledningskonferenserna. Men arbetet bör utvecklas till att omfatta en plan över längre tid. Skolchefen tar initiativ till utbildning för rektorerna. Fyra lärare har deltagit i lärariyftet, tre har läst halvtid och en har läst heltid. Kommunen har sökt om och erhållit statsbidrag för att utveckla arbetet med att läsa, skriva och räkna i de lägre åldrarna. Ledning och styrning Skolchefen ansvarar för ledningskonferenserna. Frågorna som tas upp kommer från verksamheten och skolchefen. Ledningskonferenserna utvecklas hela tiden beroende på erfarenheter och behov. Alla rektorer skall genomgå rektorsutbildning, de flesta har gått. Medarbetarsamtal och verksamhetsutveckling i fonn av flerdagarskonferenser är andra sätt som ledningsutveckling bedrivits på. Alla i ledningsgruppen deltar i en ledarskapsutbildning som pågår över tid.

21 Chefen för stöd- och utvecklingsenheten, utvecklingsledaren, chefen för måltidsverksamheten och kulturskoleledaren har egna tider för möte med skolchefen. Ekonomistyrning fokuseras genom regelbunden uppföljning och krav på att budget hålls. Tendenser i verksamheterna Förskolan Alla förskolor arbetar med att utveckla verksamheten inom områdena hälsa och livsstil, normer och värden, utveckling och lärande samt ansvar och inflytande. Det finns en stark vilja bland personal och ledning att öka måluppfyllelsen och sin egen medvetenhet när det gäller att se och lyssna på barnen och anpassa miljön utifrån detta. Rektorerna upplever ibland att de inte räcker till. Många beskriver vikten av färre barn i barngrupperna och ett väl fungerande stabilt arbetslag som oerhört viktigt för barnens trygghet och personalens välmående. Familjedaghem Verksamheten i familjedaghemmen fungerar väl. God kompetensutveckling har erbjudits och möjlighet till samarbete med förskolor och allmän förskola finns. Grundskola F - 9 Arbetet i grundskolan fokuserar områdena normer och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil och i hög grad utveckling och lärande. Medvetenheten om vikten av bedömarkompetens, skriftliga omdömen och tolkning av målen ökar bland personalen. Skolbarnsomsorg Fritidsverksamheten har fokuserat på arbetet med kvalitetsfrågor och allmänna råd i fritidshem. Samverkansfrågan med skolan har lyfts och diskuterats. Arbetet med att planera kompetensutveckling 2009 intensifierades. Akademi Båstad Gymnasium Arbetet har haft fokus på arbetslagsutveckling, teamarbete, samsyn i betygssättning, normer och värden, elevsociala frågor och lärarrollen. Vuxenutbildning Arbetet i verksamheten har framförallt berört lärarlaget. Ett arbete har bedrivits där fokus har legat på hur de studerande ska bli mer delaktiga och medverkande i undervisning och studier. Lärarlaget har också haft ansvar för projektering av ett nytt studeranderåd. Vad gäller särvux har ett utvecklingsarbete bedrivits för ett ökat samarbete med daglig verksamhet och därmed ett bättre resursutnyttjande. Sfi undervisningen har förstärkts med kvällsundervisning och arbete med meritportföljer. Barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd Som beskrivits inledningsvis finns stöd- och utvecklingsenheten (STU). SkoIinspektionen skriver i sin tillsynsrapport att det pågår en diskussion i kommunen om huruvida resurserna räcker till i förhållande till de behov som finns ute på skolorna. Man skriver också att möjligheterna att få särskilt stöd för elever vid bristande måluppfyllelse i andra ämnen än svenska, matematik eller engelska är begränsad. Barnomsorg 1-5 år Vid både förskola och familjedaghem finns rutiner för hur verksamheten skall gå till väga när bam har behov av särskilt stöd. Alla förskolor har en väl fungerande struktur för och har tänkt mycket på hur dessa barns behov skall kunna tillgodoses. Vid behov kontaktas STU. Cirka 12 barn var i behov av särskilt stöd. Vid vissa förskolor finns fler barn och vid andra finns inga barn i behov av särskilt stöd. O~20"\h~'"'''''('j'''U'''''.'"'''"9200''.O'\h 9

22 Grundskola F - 9 Grundskolan arbetar med kartläggning och åtgärdsprogram på samma sätt som förskolan. Man arbetar med barnen enskilt, i smågrupper, genom stöd I klassen, med stöd av elevassistenter och tekniska hjälpmedel samt genom att arbetslagen tydligt samverkar runt dessa frågor. Samverkan sker i förekommande fall med barn- och ungdomspsykiatrin (SUP) och individ och familj (10F). En 7-9 skola har organiserat ett resurscentrum för elever i behov av särskilt stöd. Vid detta finns skolans specialrnateriai och speciallärarna har det som arbetsplats. Som beskrivits inledningsvis är det cirka 25% av barnen som bedöms ha särskilda behov. Atgärdsprogram upprättas till i stort sett alla elever Skolbarnsomsorg Skolinspektionen bedömer i sin tillsynsrapport att åtgärder behövs när det gäller att erbjuda va~e barn den omsorg som deras speciella behov kräver. Kommunen har svarat att man skall förtydliga befintliga rutiner samt att specialpedagog från STU skall delta vid fritidspedagogernas kvalitetsträffar och STU har också erbjudit konsultationsträffar. Gymnasieskola Vid skolan finns en specialpedagog som har arbetat med de elever som behövt extra stöd och hjälp. Elewårdsteamet fångar upp signaler från mentorer alternativt lagsamordnare om elever med behov av särskilt stöd. I de flesta fallen kommer informationen direkt från överlämnande skola. Vuxenutbildning Verksamheten inom särvux och grundvux är särskilt specialiserade mot detta område. Inom särvux planeras ett utvecklat samarbete med den dagliga öppna verksamheten som bedrivs av den sociala verksamheten. Lärarresurser och deras möjligheter till särskilt stöd kan om de integreras ge synergieffekter som kan komma brukarna till gagn. Svenska för invandrare, sfi, kan och bör utvecklas genom ett närmare samarbete med arbetsmarknadsenheten. Idag är samarbetet mellan sfi och grundvux etablerat och väl fungerande. Man erbjuder alla studerande att göra ett standardiserat läs- och skrivtest. Resultaten följs upp individuellt med respektive studerande. Det är sedan frivilligt att delta I undervisning om den studerande så önskar, utifrån resultaten vid testen. 8. Resultat och måluppfyllelse Skolinspektionen skriver I sin tillsynsrapport "Utbildningsverksamheten I Såstads kommun har en god, i vissa avseenden mycket god kvalitet. Elever och studerande uppnår goda kunskapsresultat och det finns en god studiemiljö för barn, elever och vuxenstuderande. Förskolor, familjedaghem och skolbarnsomsorg erbjuder en verksamhet som utgår från barnens behov och intressen och i förskolan finns det en tydlig inriktning mot uppdragen i förskolans läroplan." Atgärdsområden som Skolinspektionen bedömer vara gemensamma för alla verksamheter är arbetet med likabehandlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt utvecklingsarbete - kvalitetsarbete. I förskolan och skolbarnsomsorgen pekar man på att gruppstorlekarna och gruppernas sammansättning måste följas upp och utvärderas. Rapporten finns på När det gäller barn och elever med annat modersmål är detta ett område som SkoIinspektionen bedömer behöver åtgärdas på så sätt att kommunen behöver arbeta på ett mer medvetet och systematiskt sätt för att stödja utvecklingen av modersmålet hos de barn som har annat modersmål än svenska. Kommunen har i skrivelse med dnr 107/ svarat Skoiinspektionen och beskrivit de åtgärder som kommunen skall vidta \I:\helene\kvalllel\kvalilelSredoVisnlng200B.doc\h ~1 1O

23 Nedan redovisas en sammanfattning av resultat och måluppfyllelse i förhållande till utvalda nationella mål. I de allmänna råden för kvalitetsredovisning står att fördjupade utvärderingar bör redovisas regelbundet inom följande områden: barn och elever i behov av särskilt stöd barn och elever med funktionshinder barn och elever med annat modersmål än svenska flickor och pojkar hälsa och livsstil. Detta är ännu inte gjort men avsikten är att så snart sorn möjligt påbörja utvärdering inom något eller några av dessa områden. Mot bakgrund av personaltäthet, personalens kompetens och resurstilldelning jämfört med andra motsvarande kommuner, enkätundersökningar, enheternas kvalitetsredovisningar och Skolinspektionens tillsynsrapport, gör kommunen bedörnningen att måluppfyllelsen är god avseende alla verksamheter. Resultatet av föräldraenkäten redovisas här övergripande och omfattar förskola, familjedaghem, fritidshem, försko/eklass, årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 2. Resultatet visar att de flesta föräldrar anser att deras barn trivs i den verksamhet de befinner sig, att verksamheten ger deras barn möjlighet till engagemang och utveckling samt att man har förtroende för personalen i kontakten med verksamheten. Det är dock skillnad i svaren beroende på vilken ålder barnet har. Barnomsorg 1-5 år Förskola och familjedaghem Normer och värden Alla förskolor och familjedaghem arbetar med nonner och värden på ett tydligt sätt. Det är ett arbete som pågår år från år. Den skillnad man kan urskilja nu i jämförelse med för några år sedan är att medvetenheten blir större och större i takt med att den pedagogiska diskussionen förs regelbundet. Man ser situationer och "det kompetenta barnet" i allt högre grad. Förändringar görs i samband med att medvetenheten ökar. Sammanfattning av resultat - enkätundersökning Positiva påståendena i enkät till föräldrar, delas in i tre områden: 1. Påstående 1-4 handlar om föräldrars uppfattning om sina barns/unga vuxnas trivsel. 2. Påstående 5-6 handlar om föräldrars uppfattning om verksamheten. 3. Påstående 7-11 handlar om föräldrars uppfattning om kontakt och information med verksamheten. Föräldrar till barn i förskola och familjedaghem svarar övervägande att de positiva påståendena "stämmer helt och hållet". Det finns dock oro för att barngrupperna blir för stora och att personalen kan bli för stressade liksom en oro för ökad olycksrisk. Kommunens bedömning: Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är göd, I många fall mycket god. Ansvar och inflytande Ansvar och inflytande kan handla om att: ge barnen större inflytande över sin dag inom vissa ramar stärka barnen i att utveckla sina tankar och åsikter öka barnens självständighet vara med och bestämma leklutvecklingstema för projekt barnen känner sig viktiga och att de är en tillgång i gruppen barnen känner att de har möjlighet att påverka utifrån sin mognad 090<120\t:\helenll\kvalilel\kvalitctsredovisnlng200B,doc\h 11 L--tJ