Verksamhetsberättelse GLU läsåret 12-12

Transkript

1 Verksamhetsberättelse GLU läsåret Gymnasial lärlingsutbildning Uddevalla gymnasieskola startade med gymnasial lärlingsutbildning redan ht-06 som en försöksverksamhet. Modellen som legat till grund för utformningen är de riktlinjer och tankar undervisningsrådet Björn Scheele (Skolverket) utformat kring en lärlingsutbildning på gymnasienivå som ger grundläggande behörighet för högre studier. När försöket startade ht- 06 var det inte klarlagt vilken plats denna typen av gymnasieutbildning skulle komma att få i gymnasieskolan införde regeringen ett statligt bidrag för de som bedriver lärlingsutbildning inom det nationella försöket med lärlingar. Uddevalla gymnasieskola genom GLU är en del av försöket under försökets tre år. Första omgången studenter i försöksverksamheten tar studenten vt 11. Vi är en ganska stor lärlingsutbildare och vi har väckt stor uppmärksamhet hos Skolverket, Skolinspektionen, Nationella lärlingskommittén (när den fanns) och även på Utbildningsdepartementet (Jan Björklund bad att få komma hit på studiebesök för några år sedan) för våra resultat. Framför allt för att vi har lyckats skapa en lärlingsutbildning som är populär där det i vissa fall t.o.m. är konkurrens om platserna. Vår handledarutbildning har också uppmärksammats och har kommit att ligga till grund för den handledarutbildning som Nationella lärlingskommittén satte samman. Lärlingsformen blev permanent i den nya gymnasieskolan GY11. Det som gör en lärlingsutbildning till just en lärlingsutbildning är att minst 50% av utbildningen ska genomföras på en arbetsplats och att eleverna får påbörja sitt inriktningsval redan från start. De program och inriktningar som vi hade elever på läsåret var: Bygg- och anläggningsprogrammet Hanverksprogrammet frisör och övriga hantverk El- och energiprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Industriprogrammet Fordons- och transportprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Naturbruksprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Organisation Rektorsansvaret för lärlingsutbildningen finns hos Björn Wärnberg. På skolan finns lärare som undervisar i kärnämnen och gemensamma kurser samt tre lärlingskoordinatorer. GLU är beroende av att det finns skolförlagda utbildningar i de program där vi har lärlingar. Från skolförlagda programmen får GLU hyra in yrkeslärare. Eleverna i den nationella försöksverksamheten med gymnasiala lärlingsutbildningen har fått möjligheten att välja lärlingsformen efter att de först kommit in på ett yrkesprogram. Genom betygsurval har alla fått anmäla intresse för utbildningsformen. Elever som påbörjade sin utbildning ht 2011 ingick i den permanenta formen av gymnasial lärlingsutbildning som kom i och med GY11. Dessa elever har från början valt ett program i lärlingsform t.ex. BA husbyggnadssnickare i lärlingsform. GLU:s utbud har alltså varit valbart direkt i Fyrbodals webbverktyg för att söka gymnasiet. Det betyder, i ännu tydligare form att,

2 Uddevalla gymnasieskola erbjuder t.ex. Barn- och fritidsprogrammet i två varianter, dels skolförlagd och dels i lärlingsform. Eleverna som valt lärlingsformen går i klasser där de olika programvalen blandas. Det fanns tre paralleller i alla tre årskurser. I en och samma klass går det elever från t.ex. FT, VO, HVFR och VF. Sammansättningen av klasser görs på det här sättet av olika skäl men det viktigaste är att skapa en jämn könsfördelning. Det finns också ekonomiska skäl eftersom det här betyder att undervisningen i gymnasiegemensamma kurser i dessa klasser med ca 20 elever per klass blir kostnadseffektiv. I klassen läser eleverna kärnämneskurser (eller gymnasiegemensamma kurser) och programgemensamma kurser. Studier på skolan sker under två dagar i veckan. Resten av veckan tillbringar eleven på ett företag i den bransch som yrkesutbildningen hör till. På arbetsplatsen följer eleven arbetet som övriga anställda när det gäller t.ex. tider och många arbetsuppgifter. På det här sättet kommer en elev på den gymnasiala lärlingsutbildningen att arbeta fler timmar i sin utbildning än övriga elever som går i en traditionell yrkesutbildning. Kvaliteten på utbildningen räknar vi med blir avsevärt högre för de elever som snabbt vill ut i arbete och där skolans traditionella former är ett hinder i sig. GLU samverkar med Uddevalla gymnasieskolas skolförlagda yrkesutbildningar med mer än att vi har gemensam personal. Alla lokaler används gemensamt. Vi håller alla lokala programgemensamt där ordförandeposten växlar mellan rektorn på GLU och den skolförlagda utbildningen. Lärlingsutbildningen är inte ett konkurrerande program till de nationella programmen utan ska ses som ett alternativt sätt att lära. Lärlingsformen breddar Uddevalla gymnasieskolas pedagogiska modell och har som enda målsättning att fler elever ska ges större möjlighet att klara av sin gymnasieutbildning på bästa tänkbara sätt efter vars och ens behov. Vi bedriver handledarutbildning i egen regi för handledare på arbetsplatser, kärnämneslärare samt yrkeslärare. Under läsåret har knappt 50 handledare genomgått denna. Arbetsplan för GLU Som en del av den systematiska kvalitetsutvecklingen och som en del av att förtydliga organisationen har GLU arbetat fram en gemensam arbetsplan. Arbetsplanen beskriver mål, syfte och vision i inledningen och fortsätter med bemötande, pedagogik m.m. I arbetsplanen finns också en organisationsbeskrivning samt en plan för utvecklingsarbete. Personal På GLU finns följande funktioner: Skolledning - Rektor 100% (rektorsansvaret är delat med Öppna programmet) Lärlingskoordinatorer - Lärlingskoordinatorer 300% (tre tjänster) Lärare - Lärare i gymnasiegemensamma ämnen ca 6 som helt eller delvis jobbar på lärlingsutbildningen - Yrkeslärare ca 6 stycken som är anställda inom rektorsansvaret men totalt ca16 yrkeslärare från de olika skolförlagda programmen. Dessa jobbar helt eller delvis med gymnasial lärlingsutbildning.

3 Elevhälsoteam - Kurator 100% som delas med Öppna programmet och Introduktionsprogrammen - Skolsköterska 100% som delas med Öppna programmet och Introduktionsprogrammen - Speciallärare som delas med Öppna programmet och Introduktionsprogrammen (75%) - Resurspedagog(100%) Övrig personal - Vaktmästare delas med Sinclair och Agneberg - IT-tekniker som delas med Sinclair Ekonomi Ekonomiska redovisningen omfattade ÖP, SAAK, NAAK och GLU fram till 31 december Därefter övertog Paula Pelli över det ekonomiska ansvaret för SAAK, NAAK och ÖP. I den här verksamhetsberättelsen beskrivs endast förhållandena på GLU. Det finns några speciella omständigheter angående ekonomin på GLU. Statsbidrag betalas ut till de elever som ingår i det nationella lärlingsförsöket. Statsbidraget var ht 12 på kr per elev och år. Skolan får behålla kr och företagen får kr av statsbidraget. 1 januari 2013 höjdes statsbidraget till företagen till kr per elev och år. Skolans del av statsbidraget går nästan helt till lärlingskoordinatorernas löner. I samband med att statsbidraget infördes reglerades GLU:s elevpeng ner från ca kr per år till kr per år. Resultat för GLU i december 2012 var ett underskott på ca kr. Arbetsmiljö Med det ökande antalet elever på programmet har lokalerna kontinuerligt anpassats. IM, ÖP och GLU samt Akademi använder lokalerna gemensamt. IM har fler elever än någonsin tidigare vilket skapar lokalbrist. Det stora problemet är på måndagar och tisdagar då både åk 1 och 3 från GLU är i skolan. Bristen på klassrum och framför allt grupprum är besvärande. Lärarna på GLU sitter efter lotsskap och årskurs. Det innebär att yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen sitter i samma rum, vilket innebär större möjligheter för ämnesintegration och samarbete kring elevrelaterat arbete. Läsåret har GLU nyttjat två rum som lärararbetsrum. Arbetsron i lärarrummen har förbättrats jämfört med tidigare år då alla lärare satt i ett och samma rum. I medarbetarsamtalen framkommer det att personalen på GLU trivs med sitt arbete. Arbetsplatsförlagt lärande och trivsel Eleverna svarar på enkät om hur de trivs med APL. I stort sett alla eller nästan alla är nöjda och mycket nöjda med sin APL. 80 % svarar 4 eller 5 (där fem är bäst) på en femgradig skala om hur praktiken fungerat. 80% känner sig förberedda för arbetslivet 78 % svarar 4 eller 5 på en femgradig skala om arbetsuppgifterna känts meningsfulla

4 Handledarna fungerar bra: 83% svarar 4 eller 5 på den femgradiga skala om de tycker att handledarna har stöttat dem. Nästan alla ser en framtid i yrket. 49% tror att de kommer jobba med yrket de utbildar sig till, 40% säger kanske på den frågan medan 11% svarar nej. Mest tveksamma till framtid inom yrket är Barn och fritidselever. Vi kan se en trend att Handel, Omvårdnad och Hotell vill ha mindre praktik och mer skolundervisning medan Bygg och Fordon vill ha mer praktik. GLU:s vision På GLU ska vi utbilda våra elever till de mest kompetenta yrkeseleverna i Europa GLU:s mål Alla elever ska vara anställningsbara och inneha grundläggande behörighet för vidare studier efter avslutat gymnasieutbildning. Det betyder att vi måste hålla hög kvalitet i lärlingsutbildningens alla delar. Grundläggande för att skapa en sammanhållen utbildning är att all personal på utbildningen strävar mot samma mål med en gemensam idé som grund. Det är viktigt att all personal på GLU har samma förhållningssätt i mötet med elever, föräldrar, företag och mot varandra. Det är viktigt att vi använder liknande språkbruk i hur hur vi pratar om vår utbildning eftersom det ligger inbyggt i språket att det som sägs ofta bär med sig värden från avsändaren till mottagaren. Den gemensamma arbetsplanen på GLU ska bidra till ökad kvalitet i utbildningen för alla lärlingar på Uddevalla gymnasieskola. Resultat Skolinspektionen gjorde hösten 2012 en nationell kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning. Uddevalla gymnasieskola var en av de skolor som valdes ut att granskas. Rapporten visade att GLU fick en framskjuten position i Sverige bland lärlingsutbildningar. Uddevalla gymnasieskolas lärlingsutbildning lyftes fram som en av två skolor som goda exempel på utbildningar som kommit längst i kvalitet inom utbildningsformen. I ett klipp från beslutet från Skolinspektionen kan man läsa nedanstående:

5 Antal elever På programmet fanns under läsåret elever: Åk 1: 52 Åk 2: 53 Åk 3: 64 Slutbetyg och samlade betygsdokument Av 57 elever i GLU avgångsklass 2013 fick 53 slutbetyg från respektive yrkesprogram. 4 elever uppnådde inte 2500 poäng, men gick ut med ett samlat betygsdokument. Betygsfördelning GLU alla ämnen Avgångsbetyg för GLU åk 3 läsåret i samtliga kurser. Program MVG VG G IG S UG GLU 10 % 28 % 52 % 8 % 1 % 100% UG 21 % 34 % 39 % 5 % 1 % 100% Analys: Andelen elever som klarar ovanstående kurser på GLU är något större än inom UG totalt. Fler elever når betyget G snarare än MVG på GLU, eftersom fokus ligger på karaktärsämnen samt praktik. Andelen MVG i betyg har minskat med 10 procentenheter på GLU sedan föregående år samtidigt som andelen MVG på UGS oförändrat. Samtidigt har andelen G betyg ökat med 10 procentenheter. Det verkar som om det har skett en förskjutning mot lägre betyg inom GLU, dock är andelen IG betyg i stort sätt oförändrad. Betyget IG Tidigare år har GLU kunnat konstatera en lägre procentsats än UG gällande betyget IG. Trenden har fortsatt att försämras och GLU:s resultat när det gäller IG ligger några procentenheter högre än både UGS och övriga yrkesprogram. Stora variationen finns dock och jämfört med medelvärdet andelen IG på yrkesprogrammet skiljer ca två procentenheter mellan GLU och skolförlagda yrkesprogram. Skillnaderna vid streck i något ämne är ytterst liten dock ligger GLU några tiondels procentenheter högre jämfört med andra yrkesprogram. IG i Uddevalla Gymnasieskola 5 % IG på yrkesutbildningarna U-valla gymnasieskola 5,6% IG på GLU 8% Streck i något ämne Uddevalla gymnasieskola 1% Yrkesprogram 0,6% (Varierade beroende på program, medelvärde 0,6 %) GLU 1%

6 Analys: Platserna på GLU har blivit fler vilket lett till att eleverna på GLU har blivit fler. De flesta som väljer GLU kommer in och det har funnits platser över på vissa program. Det betyder att GLU tar emot ett större urval av elever och därmed även de som inte lyckats så bra i grundskolan betygsmässigt. Det finns anledning att tro att de har fortsatta svårigheter på gymnasiet. Jämför man GLU som en enhet och ett yrkesprogram mot övriga skolförlagda yrkesutbildningar så har exempelvis FP, EC, EN, LP, OP en lägre andel kursbetyg med IG samtidigt som exempelvis HR och IP har en högre andel och övriga program en liknande andel IG som GLU. Analysen är självfallet lite missvisande då vi inte har tillgång till alla yrkesprogram inom GLU i jämförelsen. Kursbetyg och nationella prov avgångselever EnA, MaA, SvA och SvB Analys: Kursbetygen är högre än resultatet på det NP i samtliga ämnen där nationellt prov har genomförts. En förklaring till det är att eleverna på GLU har generellt sin främsta lärstil i lärande i arbetslivet och den aspekten mäts in alls på de nationella proven. I kursen kan läraren däremot väga in allt eleven kan och därmed bör betyget bli högre. En annan aspekt är att många elever gör det nationella provet efter ca ett år och om de då inte blir godkända i kursen så får elever stöd och hjälp med att arbeta upp sina betyg under tiden de går på gymnasiet. Detta sker exempelvis med hjälp av studiestugan och schemalagd tid vid prövning. Snittet för meritvärdet har ökat i EN1201 medan det har minskat i MA1201 och SV / /2013 Engelska 12,4 12,7 Matte 11,4 10,3 Svenska 12,0 10,7 Avhopp/omval 181 elever har någon gång under läsåret 12/13 varit inskrivna på GLU. 3 av dessa var 4:e åringar. 10 elever slutade under någon tidpunkt på året. Av dessa 10 var det 3 elever som bytte till annan utbildning inom Uddevalla Gymnasieskola. (Gäller elever i åk 1 och åk 2)

7 14 elever tillkom under året (byten till GLU). 2 av dessa från annan huvudman. Dessa 2 elever motsvarar 8.7% av alla elever som bytt till UG från annan huvudman under denna period. Detta kan jämföras med att GLU representerar 5.3% av antalet elever på UG. Under omvalsperioden 15/5-15/ var det 17 elever som gjorde ett omval till GLU. Av dessa 17 var det 12 som bytte inom Uddevalla gymnasieskola och 5 som bytte från annan skola. Under samma period var det 11 elever (varav 9 inom UG) som gjorde ett omval från GLU. Under denna period var det alltså 6 st. fler elever som valde om till GLU än tvärtom. Utökat/reducerat program Antal elever med utökade program på GLU var 34 där antalet utökade kurser var 85 med fördelningen är IG 38, G 41, VG 5, MVG 1, S 0. Förklaringen till det höga antalet kurser är att elever som genomgår sin utbildning på GLU har en större flexibilitet att läsa fler kurser än vad programmet kräver. De elever som ingår i försöksverksamheten med lärling har rätt att välja till de nationella kurserna i den ordinarie utbildningen. Varje tillval ger en utökning av programmet. Eleverna som har en studieplan med ALF1201 som omfattar alla yrkeskurser har rätt att få de meritgivande kurserna på den ordinarie utbildningen, utbrutna ur ALFkursen och tillagda på betyget. Det ger också ett utökat program. Fördelat i procent ligger antalet IG på 45%. Man kan därför konstatera att lärlingselevernas rätt att välja till de nationella kurserna fördyrar utbildningen. Elever som läser ett fjärde år På GLU var det 6 elever som läste ett fjärde år under läsåret I jämförelse med andra program inom Uddevalla gymnasieskola har GLU något fler elever som läser ett fjärde år. Tidigare läsår var det fem elever som gick ett fjärde år och då hade samtliga av dem särskilda skäl såsom sjukdom och psykisk ohälsa. Av de som beviljats ett fjärde år under läsåret är orsakerna även omval, läs- och skrivsvårigheter. Andel elever i högskolestudier efter tre år Vi har inga uppgifter om hur många elever från GLU som bedriver vidare studier efter tre år. Vid rundringning 2012 visade det sig att 6 procent av eleverna bedriver vidare studier. (85 procent har arbete och 9 procent är arbetslösa eller gör annat.) Lärartäthet På grund av att GLU:s organisation till största delen bygger på att GLU hyr in lärare från andra program är det svårt att vara säker på att vi räknat rätt på lärartäthet. Genom att jämföra budget, tjänsteplanering och utfall har en uppskattning gjorts som troligen ligger nära verkligheten. Lärartätheten i de beräkningarna ligger på 7,35 lärare per 100 elever. Den siffran visar endast lärare. Till det kommer lärlingskoordinatorerna som är 3 heltider samt en resurslärare. Praktikplatser och lärlingsråd Lärlingskoordinatorerna ansvarar för att alla elever har en praktikplats och tillsammans med yrkesläraren bedöms arbetsplatsens kvalitet vad gäller möjligheten att genomföra hela utbildningen på just den arbetsplatsen. I de fall inte arbetsplatsen kan ge alla kurser som behövs på programmet kommer eleven att få byta till en arbetsplats som kompletterar den första.

8 Alla elever har en praktikplats. Statsbidrag betalas ut till alla arbetsplatser som tar emot lärlingar. Det administrativa arbetet med statsbidraget är betydande. Farhågor har uttryckts kring risken att lärlingsplatser kommer att begränsa möjligheterna för yrkesprogrammen att hitta APL-platser för eleverna. På vissa program har dessa farhågor besannats medan andra har visat på motsatsen. Lärlingarna och lärlingsformen har i många fall skapat positiva följdeffekter. Företag som tidigare varit tveksamma till APL-elever har tagit emot både lärlingar och APL-elever. Organisationen Företagarna har tydligt deklarerat att deras medlemmar kommer att ta emot lärlingar och samtidigt ta emot APL-elever. Lokala programråd hålls på alla programinriktningar. GLU och de skolförlagda varianterna av samma program samverkar om de lokala programråden. Elevhälsoarbete Ett viktigt förebyggande arbete är elevgenomgångarna. På GLU är dessa varje vecka i ett rullande schema. Ena veckan går man igenom åk 1, nästa vecka åk 2 och veckan därpå åk3. Medverkande är skolsköterska, kurator, SYV, speciallärare, resurslärare samt mentor, rektor och koordinator. Elever som tas upp är där det kommit signal om att svårigheter som påverkar skolarbetet. Personalen tillsammans kartlägger och utreder elevens svårigheter och hjälps åt att föreslå åtgärder. Vidare beslutas ifall vidare utredningar behövs, om åtgärdsprogram ska skrivas och av vem, samt när eventuella åtgärdsprogram ska följas upp. Alla elever genomgår hälsosamtal med skolsköterskan varje år. Dessa samtal är värdefulla och fångar upp många elever innan problemen är för stora. Skolsköterskan medverkar också i de fall drogtester genomförs. Kuratorn arbetar med likabehandlingsplan och ombesörjer arbetet med denna i klasserna. Varje dag genomförs flertal samtal med elever ang. olika sociala problem och kuratorn stöttar och hjälper många elever vidare till kontakter inom psykiatrin och sociala myndigheter. Även speciallärare och resurslärare har många samtal med elever kring deras studier och studieresultat samt stöttar upp i klassrum. I vissa fall, där eleven så önskar, sker detta stöd i mindre grupp eller individuellt. Åtgärder för utveckling Lärlingsutbildningen är ett program som bygger på samverkan mellan Uddevalla gymnasieskolas olika former för yrkesutbildning dvs mellan den skolförlagda och den gymnasiala lärlingsutbildningen inom samma program. Samverkan mellan utbildningsformerna är i många fall goda men i andra fall är en utveckling av samarbetet nödvändigt. Samutnyttjande av lokaler fungerar relativt bra och samarbete om personal (yrkeslärare) fungerar bra. Det finns dock tydliga motsättningar i vissa personalgrupper mot lärlingsutbildningen som uppfattas som en konkurrent. Rektorsgruppen arbetar medvetet med frågan i olika grad. Mål de senaste verksamhetsberättelserna har varit: Schemaläggning i P1 för eleverna i åk 1. Här har målsättningsarbetet lett till goda resultat. Schema och läsårsstart 2011 var bra planerad. Schemat innehöll få stora problem. Handpåläggning krävdes på VF och EL. Inför läsårsstarten utvecklades konceptet ytterligare och redan juni lå11-12 var schemat klart på GLU Ämnesövergripande arbete och infärgning har inte fått någon framträdande plats i verkligheten. Inte i meningen att yrkesämnen och de övriga skolförlagda ämnena haft

9 kontinuerligt och betydande samarbete. Det finns dock en livaktig diskussion på GLU om hur infärgningen kan utvecklas. Attityder i personalen på övriga UG till lärlingsprogrammet som idé och som företeelse är inte entydigt god och försvårar arbetet på programmet. Åtgärder för att förbättra inställning och attityd inom UG behövs. Detta är ett utvecklingsområde även framåt. BA plåt är ett exempel på en samverkan mellan bransch, skolförlagda utbildningen och lärlingsutbildningen där alla tre samarbetat och skapat en gemensam utbildning med bas i GLU. Reformarbete Under läsåret inledde GLU:s personal ett stort reformarbete som tagit sin utgångspunkt i att lärarna upplever att eleverna som är så motiverade och initiativrika på sina arbetsplatser är omotiverade och passiva i skolan. De har helt enkelt ett skolbeteende som vi slarvigt kallar högstadiebeteende. Rektor och alla personal har vid upprepade tillfällen diskuterat vad som uppfattas som problem och vad man kan göra för åtgärder. Rektor använde tid till att undersöka hur en elev upplever sin dag och analyserade det i en liten rapport (i rektorsutbildningen). Vid läsårsslut hade arbetslaget enats om en rad åtgärder där de mest framträdande är: Använda formativ bedömning som metod i undervisningen Starta bokprojekt med åk 1 Två upptaktsveckor för åk 1 Schema med längre lektioner och mer sammanhållna dagar. Studiepass med bemanning för att undvika håltimmar) Gemensamma förhållningssätt så att all personal blir mer samstämmig Efter läsåret kan följande konstateras och utvärderas: Använda formativ bedömning som metod i undervisningen kräver en gedigen fortbildning av personalen. Det är lättare sagt än gjort att jobba med formativ bedömning. Genom externa bidrag har flera insatser med fortbildning kunnat genomföras. Meuniversity har genomfört 6 utbildningstillfällen och personalen har deltagit i gemensamma kollegiehandledningar. I medarbetarsamtalen konstaterar rektorn att alla försöker men att mer tid behövs för att nå breda resultat. Bokprojektet med åk 1 genomfördes med en stor fördröjning men önskade effekter av att koncentrera yrkeselever på en skapande process inom ämnet svenska blev vaga och otydliga. Två upptaktsveckor för åk 1 visade sig vara både bra och dåligt. Bra med upptaktens innehåll men tidsperioden var för lång. Inför läsåret planerades därför en annan modell. Schema med längre lektioner och mer sammanhållna dagar. Studiepass med bemanning för att undvika håltimmar) genomfördes och gav relativt goda effekter. De långa lektionerna är visserligen krävande och ger möjlighet att jobba igenom arbetsmoment. De negativa effekter som kan ses i att elever är trötta finns även med korta lektioner. Studiepass hålls med lärare rakt över. Många elever använder dock inte passet till studier. Personalen har dock gemensamt bestämt sig för att fortsätta på den inslagna vägen. En utveckling av studiepassen behöver ske och flera personalmöten ägnas åt det.

10 Gemensamma förhållningssätt så att all personal blir mer samstämmig i sitt möte med eleverna har varit en framgångsfaktor. Detta och mer därtill har skrivits ner i en arbetsplan som alla på GLU använder. En plan för uppföljning av arbetet har gjorts och presenteras nedan (den gjordes i läsårsstarten 12-13) och den gäller än (även läsåret 13-14).