Verksamhetsberättelse 2009/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2009/2010"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2009/2010 Öppna programmet Gymnasial lärlingsutbildning Individuella programmet Uddevalla Gymnasieskola

2 Del 1 Öppna programmet verksamhetsbeskrivning sid 3 VUV-kort för Öppna programmet Bilaga Utvärdering av Öppna programmet Frihet under ansvar Del 2 Gymnasial lärlingsutbildning sid 8 Del 3 Individuella programmet sid 13 VUV-kort för Individuella programmet 2

3 Del 1 - Öppna programmet PRESENTATION Verksamhet Öppna programmet startade 2002 som ett specialutformat program SMSP och SMNV men är nu två renodlade nationella program Naturvetenskapliga- och Samhällsvetenskapliga programmet. Öppna programmet är samlingsnamn för dessa två nationella program och är ett varumärke som står för viljan och förmågan att i kunskapssyn, pedagogik och etiska förhållningssätt genomföra läroplanens (LPF94) mål. Det kan tyckas märkligt att ett program uttalar att man ska efterleva läroplanen eftersom alla program i hela Sverige är ålagda att göra det. Det är ändå inte så konstigt i sammanhanget eftersom läroplanen är mycket modern och radikal i vissa delar där många av Sveriges skolor istället är traditionella och till och med konservativa. Det gäller t.ex. kunskapssyn, elevinflytande och pedagogiska arbetsformer. På Öppna programmet arbetar man med hög grad av individualisering, stor elevaktivitet och stort elevinflytande genom att eleverna kontinuerligt tar del av mål och betygskriterier, avgör passande arbetsformer och påverkar innehållet i kurserna. På Öppna programmet råder samsyn om att kunskap inte är ett kvantitativt begrepp utan en process som utvecklas i samspel med andra, genom erfarenhet, egen forskning, läsning, lyssnande och många andra sätt. För att uttrycka det konkret kunskap i sin enklaste form är att kunna återupprepa vad man läst eller hört men det är inte den nivån på kunskap som efterfrågas i läroplanen. På Öppna programmet är varierade arbetssätt en av hörnstenarna. All elever har en egen dator och bl.a. genom den försöker man variera hur man lär sig och hur man redovisar sin erövrade kunskap. Arbetsformen kännetecknas av stor frihet att påverka studierna för den enskilde individen och därmed också stort ansvar. Starka arbetslag som samverkar för att ge eleverna en helhet i utbildningen är centralt och ämnesövergripande arbete är en del av elevernas och lärarnas vardag. Coachande förhållningssätt och coachingsamtal med eleverna har introducerats under året och genomsyrat verksamheten. I årskurs 3 görs profilval som vardera omfattar 150 poäng. De paket som erbjuds är språk och kommunikation, pedagogik samt NV-profiler och S-profiler (en för S och en för N). Organisation På Margretegärdeskolan finns tre program som delar på följande funktioner: Rektor (100%) Biträdande rektor på IV (100%) Assistent (100%) kurator (100%) skolsköterska (100%) vaktmästare (50% 100%+50% delas med Sinclair) IT-tekniker (75%) Det finns tre lärarlag som sammanlagt består av 16 personer plus rektor. 3

4 Elever Antalet sökande till Öppna programmet sjönk drastiskt inför ht 07 då 46 elever togs in till programmet. Den stora elevgruppen i åk 2 och 3 har ändå gjort att programmet har haft ett relativt stort antal elever totalt. Antal elever (juni 2010) åk 1 61 elever åk 2 57 elever åk 3 38 elever Eleverna som går på programmet är i hög grad säkra på sitt val av gymnasieutbildning och ett mycket litet antal elever byter till ett annat program. Personal Att arbeta som lärare på Öppna programmet kräver särskild kompetens. Som lärare måste du kunna hantera ett utvecklat mentorskap, handledning, ämnesövergripande arbete och PBL. Det krävs även goda datorkunskaper då datorn används aktivt som verktyg både i undervisningen och i kommunikationen mellan lärare och elever. Då eleverna ska ges möjlighet att läsa i olika takt ska även situationer utifrån detta kunna hanteras. För att kunna hitta tid till samarbete och ett väl utvecklat lagarbete har Öppna programmet ett individuellt arbetstidsavtal med mer arbetsplatsförlagd tid. Arbetstiden är måndag till torsdag och på fredag. Lärare som arbetar på Öppna programmet måste alltså utöver sin ämneskompetens ha med sig specialkompetenser inom det pedagogiska området samt en god förmåga att arbeta flexibelt. Personalgruppen på Öppna programmet är ung i förhållande till de övriga program på gymnasieskolan. Den unga personalgruppen för med sig två tydliga konsekvenser. Dels planerade föräldraledigheter är vanligt förekommande liksom tillfälliga ledigheter för vård av barn. Dels låg eller ingen sjukskrivning, gäller både korta och långa. Öppna programmet kompenserar eventuella överlämningsproblem genom ett genomgripande och högkvalitativt samverkansarbete för att undvika att eleven påverkas negativt av lärares tjänstledigheter. Mentorns centrala roll som navet i elevens utbildning gör att kontinuiteten behålls. Grunden för det goda elevarbetet är en välfungerande arbetslagsorganisation. Lokaler Öppna programmet nyttjar plan 3 och plan 1 i Margretegärdeskolan. Lokalerna är ombyggda i samband med Öppna programmets start. Tanken var att arkitektur och lärande skulle komplettera varandra och erbjuda nya inlärningsmodeller för eleverna. De lärlandskap som är en viktig del i skolmiljön används av eleverna som studiemiljö och är utformade så att eleverna ska ha lätt att söka samarbete med andra. Lärarnas arbetsrum finns i direkt anslutning till lärlandskapen och lärarna har arbetstid som handledare i lärlandskapen. Kontakten mellan elever och lärare är frekvent, naturlig och en av hörnstenarna i Öppna programmets lärandestrategi. Utvecklingsområden för hur lokalerna används som en del av lärprocessen är rummens funktion och flexibilitet, rumsindelningen, möblemanget och hur lokalerna används ur ett ekonomiskt perspektiv. Rummens funktioner måste bli mer flexibla. Det gäller både från utlärandeperpektivet och inlärandeperspektivet. Om rummen kan bli multifunktionella och innehålla allt från fysiklaboration till läsrum kan vi på ett effektivisera både användandet av lokalytan och individens tidsåtgång för förflyttningar. Tysta rummet används fortsatt som ett läsrum, där eleven erbjuds möjlighet att studera enskilt i lugn miljö. Det har använts relativt flitigt. Det är 4

5 en allmän brist på små rum som kan användas för t.ex. grupparbeten. Möblemanget är i klassrummen traditionellt och möblerna är omoderna. I lärlandskapen finns modernare möbler men är ändå för ensidigt i form av runda arbetsbord. För att tillfredsställa alla typer av inlärningsstilar bör vi ha en bättre variation i hur lärlandskap och klassrum möbleras. Under läsåret tog personalen fram en plan för hur möblemanget kan moderniseras. Planen startade under vt 10 genom att en arkitekt gett förslag på hur tre klassrum kan förändras. Uppehållsrum som sammanbyggts med elevcaféet i källaren har gett fler och bättre rastmiljöer. Skolledningen har sina kontor i direkt anslutning till café och upphållsrum. Många av Öppna programmets elever använder uppehållsrummet som sin rastmiljö men också som stuidiemiljö. Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes under ht 09. Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. Det påpekades problem med att cigarettrök kommer in i ventilationssystemet och sprids i huset särskilt på våning 1 och 3. Det är ett ständigt problem att eleverna röker på skolgården i nära anslutning till huset (trots lag om förbud). Personalen får säga till rökande elever i stort sätt hela tiden men utan resultat att nämnda rökare fortsättningsvis ställer sig utanför skolans område. Under läsåret försämrades den psykiska arbetsmiljön där personalen upplevde en försämrad dialog med skolledningen. Efter en del utvärderingar av skolledning och av LR kom vi gemensamt fram till att ta hjälp av en konsult som arbetar med arbetslagsutveckling från Kungälv som heter Strandska. Företagets arbetsmodell utgår från ett coachande förhållningssätt. Under 5 dagar coachades arbetsgruppen tillsammans med rektorn. En bieffekt av detta blev att personalen blev utbildad i coachande metoder. Resultatet har varit positivt där dialogen förbättrats och samarbetet fungerar konstruktivt. MÅL Lärande i en stödjande kultur, inflytande och delaktighet, trivsel och trygghet, miljö, personal Den programidé som togs fram av den arbetsgrupp som lade grunderna till Öppna programmet fungerar fortfarande som styrning och röd tråd i verksamhet. Ett övergripande mål är att erbjuda en utbildning med alternativa arbetssätt. Arbetet på Öppna programmet skall präglas av relationsbaserat lärande elevaktiva arbetssätt hög grad av individualisering stort elevinflytande personligt lärande goda möten tvärvetenskapliga och tematiska arbetssätt 5

6 Kortsiktiga mål tas fram av respektive arbetslag och gäller under ett år för att sedan utvärderas. Exempel på kortsiktiga mål: Att tydliggöra progression genom successivt ökande ansvar när det gäller planering och lärande. Att utveckla ämnesintegration och samarbete mellan lärarna. Att öppna skolan utåt genom redovisningar och projekt Att arbeta för att få eleverna att förstå hur de kan använda sitt eget inflytande och fortsätta ta ansvar och känna engagemang över sin studiesituation Mätbara mål i kärnverksamheten är främst relaterade till elevens resultat. Öppna programmets mål är: 0% Icke godkända betyg i kärnämnena och karaktärsämnena 100% av eleverna som får ett slutbetyg 100% av eleverna som når grundläggande behörighet RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Statistik för elever som slutade åk 3 vt 10 Antal elever i åk 3: 39 st (juni 2010) Antal med slutbetyg 36 st elever (92,3 %) Antal med förlängd studiegång 3 elever (7,7 %) Antal samlade betygsdokument 0 elever Kommentar: Eleverna med förlängd studiegång kommer fortsätta sina studier på Öppna programmet under ett fjärde år. Antal avhopp på Öppna programmet 09/10 3 elever Betyg i kärnämnen NV-ÖP i procent Satta betyg MVG VG G IG Ma ,3 54,5 18,2 Sv ,3 63,6 9,1 En ,3 72,7 Betyg i kärnämnen SP-ÖP i procent Satta betyg MVG VG G IG Ma Sv ,6 53,8 7,7 3,8 En Betyg i kärnämnen SP- Agneberg i procent Satta betyg MVG VG G IG Ma1201 9,5 51,4 35,2 3,8 Sv ,4 56,3 21,4 1,0 En ,6 50,0 30,4 1,0 6

7 Betyg i kärnämnen NV- Östrabo i procent Satta betyg MVG VG G IG S Ma ,6 37,9 4,5 Sv ,5 44,6 13,8 En ,8 37,3 11,9 1,5 1,5 Kommentar: Resultaten vad gäller Ma1201 visar på god måluppfyllelse i jämförelse med riket och UGS totalt. Detta kan dock tyckas självklart eftersom Öppna programmet erbjuder studieförberedande program. Det samma kan gälla för Sv1201 och En1201 där Öppna programmet har högre siffror än UGS, även om inte divergensen är så tydlig. Skolverkets rapport 2008 Inspektörerna vill dock framhålla verksamheten vid två program, ÖP och MP. Intervjuer och lektionsbesök vid dessa båda program visar att eleverna överlag har mycket bra kännedom om såväl kursplanernas mål som programmål. Eleverna kan därmed också koppla det de arbetar med till det de ska lära sig enligt målen. Med koppling till kursplaners mål, vet eleverna vad de ta kan ta ansvar för och ha inflytande över. Vidare ser inspektörerna ett flertal exempel på att eleverna tillsammans med läraren planerar och utvärderar undervisningen. Inspektörerna noterar också att lärare vid det Öppna programmet utgår från att elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. I Skolverkets rapport, som publicerades under våren 2008, om granskningen av Uddevalla kommuns skolor lyftes Öppna programmets verksamhet fram som ett positivt exempel på flera sätt. Ovanstående är hämtat ur rapporten och visar på det goda arbete som görs när det gäller målarbete och individualiserat arbetssätt. Rapporten blev ett bra avstamp för det utvecklingsarbete som intensifierades under läsåret och har fortsatt varit viktig för utvecklingen under ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Antalet sökande till Öppna programmet hade inför lå 2009/2010 stabiliserats. Det kan antas att den aktiva marknadsföringen av Öppna programmet har givit ett resultat. Under började funderingar gro i arbetsguppen på att inleda samarbete med något annat program gärna medieprogrammet som liksom ÖP haft ett par år med sviktande söktal. Rektorerna på programmen inledde sådana diskussioner ht 09. Kort därefter kom information om GY11 där det stod klart att MP skulle utgå som nationellt program. Detta lett till alltmer intensifierade samarbetsplaner som också inkluderat ES. Under vt 10 gjorde skolledningen an anlys av GY11:s innehåll och sammanställde ett dokument som framhåller de framtidsförmågor som finns i de nya examensmålen. Med hjälp av framtidsförmågorna har planerandet för ett framtida samgående eller samarbetande gjorts med många olika inslag. 7

8 Framtiden Vår bedömning är att Öppna programmet genom de alternativa arbetssätten har ett konkurrenskraftigt konsept som kan användas äbven i det nya som kommer i GY11. Vi vill fortsätta att ge eleverna en mycket stadig grund inför högre studier och yrkesliv. De resultat som uppnås kan inte negligeras. Den starka samverkan kring eleven som är grunden i arbetet på Öppna programmet är den enda framtida vägen för en skola som vill vara, inte bara ett alternativ utan, det naturliga förstahandsvalet för alla ungdomar som vill läsa samhällsprogrammet eller naturvetenskapliga programmet i Uddevalla. I framtiden görs det i samarbete med Medieprogrammets personal och Estetiska programmet och troligen under ett helt annat namn. 8

9 Del 2 - Gymnasial lärlingsutbildning Uddevalla gymnasieskola startade med gymnasial lärlingsutbildning redan ht-06 som en försöksverksamhet. Modellen som legat till grund för utformningen är de riktlinjer och tankar undervisningsrådet Björn Scheele (Skolverket) utformat kring en lärlingsutbildning på gymnasienivå som ger grundläggande behörighet för högre studier. När försöket startade ht- 06 var det inte klarlagt vilken plats denna typen av gymnasieutbildning skulle komma att få i gymnasieskolan. Idag har regeringen tillsatt statligt stöd för en nationell satsning på lärlingsutbildningar. Uddevalla gymnasieskola kommer då redan ha två års erfarenhet av att driva lärlingsutbildning och har sökt för att få stöd för 60 platser på lärlingsutbildningen. Lärlingsprogrammet är en specialutformad utbildning som ligger nära ett nationellt yrkesförberedande program. De inriktningar på den specialutformade utbildningen som det fanns elever på läsåret var: Byggprogrammet Hanverksprogrammet, frisör Elprogrammet Omvårdnadsprogrammet Industriprogrammet Fordonsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Organisation Ansvaret för lärlingsutbildningen ligger hos rektorn på Margretegärdeskolan som också ansvarar för Individuella- och Öppna programmet. På skolan finns lärare som undervisar i kärnämnen och gemensamma kurser samt de tre lärlingskoordinatorerna Robert Larsson, Maria Rudquist och Kristina Larsson Ekman. Ansvaret för yrkeskurserna i utbildningen ligger på respektive yrkesrektor som också bidrar med yrkeslärare. Eleverna på den gymnasiala lärlingsutbildningen har fått möjligheten att välja lärlingsformen efter att de först kommit in på ett yrkesprogram. Genom betygsurval har alla fått anmäla intresse för utbildningsformen och urvalet har kommit till efter intervjuer som syftat till att alla elever ska ha tillräckligt med information för att kunna göra ett medvetet val. Läsåret 09/10 hade GLU totalt 118 elever. Eleverna går tillsammans i en klass i kärnämnes- och gemensamma kurser. Studier på skolan sker under två dagar i veckan. Resten av veckan tillbringar eleven på ett företag i den bransch som yrkesutbildningen hör till. På arbetsplatsen följer eleven arbetet som övriga anställda när det gäller t.ex. tider och många arbetsuppgifter. På det här sättet kommer en elev på den gymnasiala lärlingsutbildningen att arbeta fler timmar i sin utbildning än övriga elever som går i en traditionell yrkesutbildning. Kvaliteten på utbildningen räknar vi med blir avsevärt högre för de elever som snabbt vill ut i arbete och där skolans traditionella former är ett hinder i sig. Lärlingsutbildningen är inte ett konkurrerande program till de nationella programmen utan ska ses som ett alternativt sätt att lära. Lärlingsformen breddar UGS pedagogiska modell och har som enda målsättning att fler elever ska ges större möjlighet att klara av sin gymnasieutbildning på bästa tänkbara sätt efter vars och ens behov. Vi bedriver handledarutbildning i egen regi för handledare på arbetsplatser, kärnämneslärare samt yrkeslärare. Under läsåret 09/10 har ca 40 handledare och ca 15 personer från skolans personalgrupper genomgått denna. 9

10 Personal På Margretegärdeskolan finns tre program som delar på följande funktioner: - Rektor (100%) - Biträdande rektor på IV (100%) - Assistent (100%) - kurator (100%) - skolsköterska (100%) - vaktmästare (50% 100%+50% delas med Sinclair) - IT-tekniker (75%) Övrig personal som jobbar på lärlingsutbildningen består av: - 2,5 lärlingskoordinatorer - 10 lärare som helt eller delvis jobbar som kärnämneslärare på lärlingsutbildningen - 16 yrkeslärare från de olika programmen Antal elever På programmet fanns under läsåret 09/ elever: 24 i år 3, 52 i år 2 och 42 i år 1. En successiv ökning är planerad. Totalt kommer lärlingsutbildningen att kunna ha upp till 225 elever med 75 elever i varje årskurs. Ekonomi Den gymnasiala lärlingsutbildningen är självbärande ekonomiskt. Statsbidrag betlas ut till de elever som ingår i det nationella lärlingsförsöket. Statsbidraget är på kr per elev och år. Under var det 94 elever som ingick i försöksverksamheten. I samband med att statsbidraget infördes reglerades GLU:s elevpeng ner från kr per år till kr per år. Resultat för hela ansvaret (IV, ÖP, GLU) i dec 2009 var kr Statsbidrag överfördes från 2009 till 2010 med ca kr Arbetsmiljö Efter ombyggnad av skolans lokaler fungerar arbetsmiljön frånsett att lärlingsutbildningen inte har en sammanhållen skolgång på vån 1 i Margretegärdeskolan. Med det ökande antalet elever på programmet kommer lokaler att ytterligare behöva anpassas. Undervisande lärare sitter i samma rum, vilket innebär större möjligheter för ämnesintegration och samarbete kring elevrelaterat arbete. 10

11 Mål Utbildningen är en treårig försöksverksamhet. I GY 11 blir lärlingsutbildningen permanent. Målen för utbildningen är direkt kopplade till formen med mer än hälften av utbildningen arbetsplatsförlagd. Genom den direkta kopplingen till arbetslivet vill vi - öka kvaliteten i lärandet - öka andelen som går ut gymnasiet efter tre år med grundläggande behörighet - öka anställningsbarheten hos eleverna som går ut gymnasiet - svara mot branschernas ökade efterfrågan på utbildad arbetskraft - ge alternativ till den som inte passar in i den traditionella skolans former Lärlingsutbildningen ska locka fler elever att välja Uddevalla gymnasieskola. Handledarutbildning genomförs och målet är att alla handledare på företag, kärnämneslärare samt yrkeslärare ska medverka. Resultat Den kvalitativa bedömning som kan göras bygger på en allmän bedömning av handledare på arbetsplatsen och av yrkesläraren. Samstämmigt säger de att lärlingseleverna på kort tid har nått högre mognad och fått mer kunskap än de elever som går på det nationella programmet med samma inriktning. Antal elever som tog studenten läsåret 09/10 var 21 stycken. Avgångsbetyg Avgångsbetyg för GLU åk 3 läsåret 09/10 i kärnämnena Svenska A, Svenska B, engelska A och Matematik A angett i procent. 11

12 Avgångsbetyg för UG åk 3 läsåret 09/10 i kärnämnena Svenska A, Svenska B, engelska A och Matematik A. 12

13 På UG har 1,8% fått S i något av ovanstående kurser. På GLU har inga elever fått S. I kursen Matematik A ligger GLU över snittet både på G och VG nivå. Detsamma gäller för kurserna Svenska A, Svenska B och Engelska A. Det finns en markant skillnad i ovanstående kurser när det gäller betyget MVG. Detta betyg uppnås inte i lika hög grad som på UG. Resultatet ovan kan dock påverkas av ett litet elevantal. En anledning skulle kunna vara att flertalet elever fokuserar på sina karaktärsämnen mer än ovanstående kurser. Utökat/reducerat program Avgångsklassen GLU 2010: inga reducerade program Avgångsklasser UG 2010: två elever med reducerat program Praktikplatser och lärlingsråd Lärlingskoordinatorerna ansvarar för att alla elever har en praktikplats och tillsammans med yrkesläraren bedöms arbetsplatsens kvalitet vad gäller möjligheten att genomföra hela utbildningen på just den arbetsplatsen. I de fall inte arbetsplatsen kan ge alla kurser som behövs på programmet kommer eleven att få byta till en arbetsplats som kompletterar den första. Farhågor har uttryckts kring risken att lärlingsplatser kommer att begränsa möjligheterna för yrkesprogrammen att hitta APU-platser för eleverna. På vissa program har dessa farhågor 13

14 besannats medan andra har visat på motsatsen. Lärlingarna och lärlingsformen har i många fall skapat positiva följdeffekter. Företag som tidigare varit tveksamma till APU-elever har tagit emot både lärlingar och APU-elever. Organisationen Företagarna har tydligt deklarerat att deras medlemmar kommer att ta emot lärlingar och samtidigt ta emot APU-elever. I något företag har man planerat att lärlingar i åk 3 kan vara handledare åt elever som gör sin första APU-period. Lärlingsråd ska hållas på alla programinriktningar. Ansvarig för lärlingsråden under 09/10 var yrkesrektorn och lärlingskoordinatorerna bjöd in till lärlingsråden. Till lärlingsråden blir branschen, yrkeslärarna, yrkesrektorn, rektorn för lärlingsutbildningen, elever och lärlingskoordinatorer inbjudna. Åtgärder för utveckling Lärlingsutbildningen är ett program som bygger på samverkan mellan Administrationen och kärnämnesundervisningen på Margretegärdeskolan, under rektorsansvaret hos Björn Wärnberg och de olika nationella yrkesförberedande programmens personal. Samverkan behöver utvecklas. Det som framför allt behöver förbättras är: - Schemaläggning i P1 för eleverna i åk 1 - Tjänstefördelning i samband med schemaläggning - Hur utbildningen ska administreras vilken rektor ska ansvara? Attityder i personalen på UGS till lärlingsprogrammet som idé och som företeelse är inte entydigt god och försvårar arbetet på programmet. Ledningsgruppen är inte klar över vilken organisation som är lämpligast. Framför allt gäller det frågan om lärlingsutbildningen ska drivas som ett eget specialutformat program eller om lärlingseleverna ska finnas inom det nationella yrkesförberedande programmet. Åtgärder för att förbättra inställning och attityd inom den egna organisationen behövs. Samstämmighet inom ledningsgruppen är nödvändigt. Information till all personal på yrkesförberedande nationella programmen kan vara en viktig komponent. Mer tydlig samverkan med branscherna en annan. Intagningen Intagningsförfarandet behöver en egen rubrik. Att få fram de elever som vill och ska gå lärlingsutbildningen kräver för mycket manuell handpåläggning. Inför ht 08 fick eleverna söka det nationella programmet och kryssa för intresse för att läsa i lärlingsform. Problemet är att många som kryssade för intresse för lärlingsutbildning inte visste vad de valde genom att markera intresset. Följden blir att lärlingskoordinatorerna måste ringa hundratals telefonsamtal för att vaska fram de slutliga lärlingseleverna. 14

15 Del 3 - Individuella programmet PRESENTATION Individuella Programmet Det som idag kallas Individuella Programmet i Uddevalla har en historik som sträcker sig över mer än 20 år. Det började med en 20-veckors yrkesintroduktion, övergick sedan till Ungdomscentrum och är idag en del av gymnasieskolan som ett eget och valbart program. Gemensamt för de olika modellerna har dock varit, och är fortfarande, att det gällt för samhället att på olika sätt arrangera vettig verksamhet för de ungdomar som lämnat grundskolan och som av olika anledningar både saknar möjlighet att omedelbart komma in på ett nationellt gymnasieprogram och att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Huvuduppgifter Programmets huvuduppgift har varit att erbjuda ungdomar från grundskolan möjlighet att bli behöriga i engelska, svenska och matematik. Utöver detta erbjuds också möjligheten att läsa andra ämnen så att eleverna får tillräckligt med poäng för att ta sig vidare. En kombination av teori och praktik ger dessutom ett bättre underlag för ett säkrare studie- och yrkesval. Eleven kan också välja att göra hela sin gymnasiala studietid på IV (arbetsplatsförlagd utbildning), men då är målet oftast ett samlat betygsdokument. Detta sker under ca 3 år och då får eleven varva studier med praktik och med hjälp av handledare valideras de karaktärsämnen arbetsplatsen kan erbjuda. Organisation På Margretegärdeskolan finns tre program som delar på följande funktioner: Rektor (100%) Biträdande rektor på IV (100%) Assistent (100%) kurator (100%) skolsköterska (100%) vaktmästare (50% 100%+50% delas med Sinclair) IT-tekniker (75%) Övrig personal som jobbar på IV-programmet består av: - 4 ungdomskonsulenter - 1 socialpedagog - 18 lärare ( minus nedsättningar och sjukskrivningar 15,5 tjänster) Genomförande Individuella programmet arbetar i 4 perioder. Höstterminen inleds med ett möte, där eleven med förälder träffar en lots och en konsulent. Tillsammans upprättar de en individuell studieplan som skall gälla under hela läsåret. Andra perioden börjar vid terminens mitt, och då kallas till ett nytt möte med samtliga parter där den första perioden följs upp. Fungerar studieplanen? Vid detta möte upprättas elevens IUP. Tredje perioden är vårterminens början, och då följer ånyo ett samtal med elev och förälder där ett möjligt val till nationellt gymnasieprogram diskuteras. Sista perioden har ett möte med elev och förälder i April månad, där de första tre perioderna utvärderas, samt att man ser på den sista: Vad behöver göras under den fjärde periodens slutspurt för att nå målet? Vi försöker att ge så många ungdomar som möjligt chansen att läsa upp så många poäng som är möjligt. Läsåret 09/10 har man kunnat läsa samtliga grundskolekurser i alla ämnen 15

16 utom musik. Vi har haft ett samarbete med Agneberg i ämnet hemkunskap. De elever som sedan behövt har också erbjudits gymnasiekurser i: Sv A och B; En A, B och C; Ma A, B och C; Re A och B, Sh A, Hi A; Nk A och B. Utöver detta läser alla elever en kurs i ämnet Livskunskap, och det är en kurs som ungdomskonsulenterna ansvarar för. På sina praktikplatser får eleverna chansen att pröva på flera olika yrkesinriktningar, vilket sedan underlättar valet av nationellt gymnasieprogram i början av vårterminen. En majoritet av eleverna känner en viss osäkerhet inför framtida studieval och möjligheten till praktik får många ungdomar att tänka till och bestämma sig. Ett flertal elever som haft det svårt i skolan får här dessutom en bra chans att visa att de är duktiga på något. Elever De elever som går på IV-programmet i Uddevalla representerar många grupper i samhället. Bland eleverna finns hela floran av psykiska, sociala och studiemässiga svårigheter. Helt klart finns en stor överrepresentation av ungdomar som hamnat utanför på något sätt, som ibland kallas barn i riskzonen, alltså tonåringar som befinner sig i en tydligt problemfylld inlärningssituation. Utanförskapet är av olika art och kan inte enkelt kategoriseras. Några av de typer av problem dessa elever kan leva i är: Psykisk ohälsa som fobier, självskadebeteende, anorexi och apati. Eget eller anhörigas missbruk t.ex. alkohol och narkotika, spelmissbruk. Andra elever är inte i en situation som på ovanstående sätt kan beskrivas som så allvarlig. Det är ungdomar som inte tycker sig passa in på något av de nationella programmen. De kan vilja jobba (praktisera) istället för att plugga och mycket mycket annat. En tydligare grupp är de nyanlända invandrare och flyktingar som kommer till Individuella programmet för att läsa svenska för invandrare och skaffa sig behörighet för gymnasiestudier genom att läsa svenska, engelska och matematik. Individuella programmet är dessa elevers chans att komma vidare. Personalens kompetens kommer i fokus i ett sammanhang som kan beskrivas som skört och i många fall är utrymmet att misslyckas mycket litet. Samverkan med andra myndigheter och andra instanser som arbetar med eleven och dennes familjesituation är en stor del av personalens vardagliga uppgift. Genom god samverkan kan vi undanröja hinder för lärande i skolan. För många av våra elever är skolan den tryggaste platsen de har i sina liv. De elever som på något sätt tappat fotfästet får erbjudande om att gå på NIKE. NIKE är ett samarbete mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Individuella programmet, där syftet är att med kreativt tänkande få eleven att åter hitta rutiner och mening i vardagen. Inskrivna elever vid läsårets början ht -09: 171 st. Inskrivna elever vid läsårets slut vt-10: 196 st. Totalt fanns det en genomströmning av 228 elever under hela läsåret. Antal satta grundskolebetyg blev 237 st. Antal satta gymnasiebetyg blev 186 st. Personal Personalgruppen har en bred sammansättning i ålder. Det är en varierad utbildningsbakgrund med speciallärare från grundskolan samt grundskollärare och gymnasielärare. Andelen behöriga lärare som arbetar som lärare är hög. Arbetslagsorganisationen består av 3 arbetslag som har samarbete sinsemellan. Den stora flexibilitet som krävs för att hantera en elevgrupp med många speciella behov gör att en enkel klasstruktur inte är möjlig att hålla under ett läsår. Det gör att arbetslagen inte blir sammanhållna så som vore önskvärt för en effektiv samverkan kring eleven. 16

17 Lokaler Det är en fortfarande brist på lokaler. Planeringen i huset har setts över för att hitta ett bättre samutnyttjande i byggnaden. En inredningsarkitekt har gett förslag, vi har byggt om och möblerat runt, vilket i dagsläget resulterat i väldigt väl utnyttjade lokaler. Antalet elever i huset har ökat, mest tack vare GLU, medan ÖP och IV har ganska stabila och jämna elevsiffror. Det är stundom trångt i huset men dock råder en hög trivsel bland elever och personal i Margretegärdeskolan. Utvecklingsområden för hur lokalerna används som en del av lärprocessen är rummens funktion och flexibilitet, rumsindelningen, möblemanget och hur lokalerna används ur ett ekonomiskt perspektiv. Rummens funktioner måste bli mer flexibla. Det gäller både från utlärandeperpektivet och inlärandeperspektivet. Om rummen kan bli multifunktionella och innehålla allt från fysiklaboration till läsrum kan vi på ett effektivisera både användandet av lokalytan och individens tidsåtgång för förflyttningar. Det är en allmän brist på små rum som kan användas för t.ex. grupparbeten. Klassrummen på Individuella programmet är relativt välanpassade och kan tillfredsställa många typer av inlärningsstilar genom variation i möbleringen. Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön har som yttersta kontrollpunkt skyddsronden som genomfördes under ht 09. Flera synpunkter lämnades då där åtgärder vidtagits enligt beslut av rektor. En allmän bedömning är att den fysiska arbetsmiljön är Godkänd men inte Väl godkänd. Den Psykiska arbetsmiljön klarar sig med ett bättre betyg som Väl godkänd. Ingen systematisk undersökning av den psykiska arbetsmiljön är genomförd men borde vara en naturlig del av utvecklingsarbetet för arbetsplatsen. Ekonomi Individuella programmet har ett stabilt ekonomiskt läge. Resultat för hela ansvaret (IV, ÖP, GLU) Resultat december 2009,netto kr MÅL Självförtroende Individuella programmets främsta mål är att hjälpa ungdomar att tro på sig själva och försöka få dem att ta eget ansvar. Kommer självförtroendet så kommer också studieresultaten och då kan ungdomarna dessutom bli behöriga, vilket innebär ett första steg på vägen att få ett fungerande liv. Först då kan eleven komma vidare med studier på ett nationellt program, folkhögskola eller någon annan sysselsättning. Detta kräver ett noggrant arbete inte minst från elevhälsan. Praktikdagarna är också en viktig del under IV-tiden, där eleverna kan känna att de utför ett meningsfullt arbete, klarar av någonting själva och lyckas. Avhoppare Det finns ett bra och fungerande system för hur och när elever kan överföras från ett nationellt program till IV-programmet. Ett fåtal av avhopparna slussas vidare till AF. Eleverna som hoppar av har oftast en väldigt god anledning till detta. De flesta har problem av olika slag och endast ett fåtal säger att avhoppet beror på att de valt fel gymnasieprogram. 17

18 Särskilt stöd Så långt vi förmår försöker vi att leva upp till detta uppdrag, antingen det sker i egen regi eller genom samarbete med andra instanser t ex BUP, socialtjänsten, polismyndighet, folkhögskola, behandlingshem m fl. Vi har kontinuerliga BIR-möten (Barn i Riskzonen) med andra instanser där syftet är att informera varandra om vad som sker i den egna verksamheten och att snabbt kunna fånga upp enskilda elever och ungdomsgrupper som befinner sig i utsatta livssituationer. Därefter kan vi agera utifrån våra olika professioner och ingripa innan det har gått för långt med droger, utanförskap, hot, våld osv. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Individuella programmet har lyckats förhållandevis väl med sina elever under det gångna året. 196 elever lämnade oss våren Utav dessa har en majoritet gått vidare till vidare studier på Nationellt program eller Folkhögskola. Att stärka elevernas självförtroende. Eleverna som kommer till IV-programmet gör det av många olika skäl, men gemensamt för de allra flesta är att de inte lyckats i något eller flera avseenden. Det är viktigt att den nya skolan som IV-programmet utgör ses som en möjlighet. Eleven möts av Oavsett vad som hänt tidigare är detta ditt livs chans kanske den sista. Det kan ta ett år eller flera, men här finns många vuxna som kan hjälpa dig om du själv vill. Det är ont om tid. Vi startar nu. Eleverna möts av förhållandevis små undervisningsgrupper, kamrater med likartade förutsättningar, engagerade, välutbildade och kompetenta vuxna i väl utnyttjade lokaler. Sökandet efter växandets punkt är att med den unge gemensamt hitta en bas att stå på och därifrån bygga upp en ny självkänsla. Här är det viktigt att pedagoger, ungdomskonsulenter, elevvårdsteam m.fl. ser detta som en gemensam uppgift. Programmet tar på fast tid varje vecka upp elevärenden. Kontinuerlig uppföljning och snabba åtgärder där föräldrar är en viktig samarbetspartner ger goda resultat. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING IV-programmets framtid Det har skrivits och sagts mycket om det individuella programmets framtid. I den bästa av världar hade alla lämnat grundskolan behöriga, alla hade gjort det rätta gymnasievalet Verkligheten har istället varit sådan att alltför många lämnar grundskolan inte bara obehöriga utan mycket obehöriga. Detta visar sig senare inte bara är ett tecken på inlärningssvårigheter utan på att alltför många unga mår dåligt och saknar mycket som basen för att kunna klara sin skolgång. En ökad samverkan mellan programmen har skett i och med att en rektor har ansvaret för hela huset: Individuella programmet, Gymnasial lärlingsutbildning och Öppna programmet. En förstärkning har dessutom kommit till under våren då husrektorn fått hjälp av två Biträdande rektorer (en på ÖP och en på IV). Den gymnasiala lärlingsutbildningen bygger helt och hållet på samverkan mellan yrkesprogrammen och lärlingsprogrammet på Margretegärdeskolan. Den ökade samverkan har lett till en förhoppning om att en ännu bredare samverkan ska ske mellan de tre programmen för att kunna skapa en ny ännu mer flexibel utbildningsform. I takt med att antalet IV-elever ökar kan då fokus läggas på de obehöriga eleverna, medan de behöriga kan få praktik genom IV och en del gymnasiekurser genom ÖP (Detta förutsätter förstås att eleven är i sådant skick att en normal klassrumsundervisning kan genomföras). Under vårterminen 2010 påbörjades arbetet med de 5 Introduktionsprogrammen som skall ersätta Individuella programmet. 18

Verksamhetsberättelse GLU läsåret 12-12

Verksamhetsberättelse GLU läsåret 12-12 Verksamhetsberättelse GLU läsåret 12-12 Gymnasial lärlingsutbildning Uddevalla gymnasieskola startade med gymnasial lärlingsutbildning redan ht-06 som en försöksverksamhet. Modellen som legat till grund

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Elfhems Gymnasium. Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet. Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010

Elfhems Gymnasium. Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet. Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010 Elfhems Gymnasium Gymnasial Lärlingsutbildning Individuella programmet Kvalitetsredovisning Kalenderåret 2010 Rektor: Carl Nyström 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Lärlingskonferensen i Sundsvall 100920 - dokumentation

Lärlingskonferensen i Sundsvall 100920 - dokumentation Lärlingskonferensen i Sundsvall 100920 - dokumentation Pass 1 Ämne: Handledarutbildning och hur denna kan genomföras Det är viktigt med handledarutbildning, då det är en ny arbetsform för företagarna!

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket.

Traineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket. NLK Den 28:e april genomfördes en konferens med tydlig regional prägel vid gamla Slagthuset i Malmö. Utbildningschef Matz Nilsson berättade om sin vision om hur Malmö stads unga befolkning ska beredas

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL EK EKONOMI HA HANDEL & SERVICE HT TURISM & RESOR LÄRLING HANDEL HOS OSS ÄR BÅDE DU OCH UTBILDNINGEN I CENTRUM! Du får något att göra efter gymnasiet! Under flera år har vi placerat oss i topp när det gäller

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Vad är kvalitet i APU/APL?

Vad är kvalitet i APU/APL? Vad är kvalitet i APU/APL? IPK:sYrkesutbildningsdagar december 2011 Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Slutbetänkande SOU 2011:72 Hur höjer vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning?

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Uddevalla Gymnasieskola Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion i Uddevalla Gymnasieskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11

Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 2011-11-03 1(10) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/11 UDDEVALLA GYMNASIESKOLA SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Agneberg Presentation och resultatredovisning Presentation av verksamheten Inom Uddevalla

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm

Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm Gymnasieskolan Futurum Dnr 54-2005:1938 Utbildningsinspektion i den fristående Gymnasieskolan Futurum i Stockholm Innehåll Inledning... 1 Underlag... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer