Kort om Linköping. Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats i regionen Residensstad/regionhuvudort

Transkript

1

2 Kort om Linköping invånare - landets femte största stad Låg snittålder 39 år 34 procent har högskoleutbildning Universitet Universitetssjukhus Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats i regionen Residensstad/regionhuvudort

3 Sociala risker En social risk kan definieras som sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden. Man talar om utsatthet ekonomisk utsatthet, utsatthet för brott, social utsatthet. Kan leda till socioekonomisk stress, upplevt utanförskap. På områdesnivå är de sociala riskerna starkt kopplade till en socioekonomisk otrygghet, dvs dåligt fungerande välfärdssystem, hög arbetslöshet, låga inkomster och trångboddhet. Lågt förtroende till lokalsamhället.

4 Linköpings demografi Andel personer år i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd

5 Linköpings demografi Ekonomiskt bistånd I Skäggetorp finns det ca 9500 personer folkbokförda. Prognoser visar att befolkning kommer öka kommande 10 år. Arbetslösheten (öppet arbetslösa samt i program m aktivitetsstöd) är i Skäggetorp 16,3%. I hela Linköpings kommun 5,0 %

6 Linköpings demografi Andel utrikesfödda

7 Kommunen - Skäggetorp, Berga och Ryd är en prioriterade stadsdelar - Medborgarkontor finns i dessa stadsdelar - Stadsdelssamordnare finns på medborgarkontoren. - Fritidsgårdar, 16+ vht, fältare, brobyggare, allaktivitetsparker, familjecentraler Polisen - Ökad närvaro på alla olika nivåer, IGV, områdespoliser samt span, i de prioriterade områdena - Arbetar underrättelsestyrt - Medborgardialog och medborgarlöfte - Samverkansmöten - Handlingsplan kommun/polis - Samverkansmöten - Handlingsplan kommun/polis - Policys gällande våldsbejakande extremism samt avhopparvht

8 Skäggetorp Ett särskilt utsatt område Ett särskilt utsatt område kännetecknas av: Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag Parallella samhällsstrukturer Våldsbejakande religiös extremism Närhet till andra utsatta områden Ett särskilt utsatt område uppvisar en problematik som i hög grad kräver gemensamma insatser från flera samhällsaktörer för att komma till rätta med existerande problem.

9 Skäggetorp Nollning är en beteckning för initieringsriter för nya studerande vid en skola. Syftet är att snabbt få de nyantagna studenterna att lära känna varandra och ge dem en positiv inledning på sina studier. Nollning har en lång tradition främst på Sveriges högskolor, men har under senare år spridits till gymnasieskolorna. Termen kan komma från att man tar emot dem som inte blivit ettor än, alltså "nollan". Efter ett antal händelser och utförda aktiviteter anses nollan ha blivit fullgod etta. Oftast finns det en särskild kommitté av äldre elever som ansvarar för nollningen på en skola

10 Skäggetorps historia Skäggetorp är en förortsstadsdel, med ett större stadsdelscentrum, i nordvästra delen av staden. Omkring mitten av 1960-talet påbörjades utbyggnaden av HSBs område och Nygård i södra delen av Skäggetorp. Dessa delområden färdigställdes i sin helhet i slutet av 1960-talet. Då påbörjades utbyggnaden i västra stadsdelen och där pågick utbyggnaden fram till år Under 1970-talet byggdes Ullevi ut och 1971 stod Skäggetorps Centrum klart. Under år 1986 färdigställdes 72 lägenheter i flerbostadshus intill Skäggetorp centrum.

11 Området Skäggetorp Området är byggt under 60 och 70-talen och är byggt helt i linje med det som kom att kallas för miljonprogram. Inre grön zon Ringväg Matargator Bostadszon utan trafik Dagen efter

12 NOLLNING 2015 nätter ute på stan

13 Samverkansmöten

14 Samverkansmöten Medverkande: - TIB Linköpings kommun, ordf. - Polisen - Räddningstjänsten - Stadsdelssamordnare - Rep. för fastighetsbolagen Tid: Torsdagar 08:00 Plats: Telefon, inför skollov har vi fysiska möten med fler deltagare

15 Samverkansmöten - Alla deltagare har som krav att komma förberedda och välinformerade, dvs man ska ha inhämtat information från sina verksamheter/kontakter/nätverk - Under mötet skapas en gemensam lägesbild och utifrån den tas beslut om hur resurser ska fördelas under kommande vecka - En sammanfattning skrivs och distribueras till respektive deltagares närverk. Varje deltagare återkopplar i övrigt till sina kontakter.

16 Samverkansmöten Vilka resurser finns? TIB: Polisen: Räddningstjänsten: Stadsdelssamordnare: Fastighetsbolag: - fältgrupp - brobyggare - trygghetsväktare - områdespolis - IGV - två heltidsbrandstationer - medborgarkontor - Ung puls - fritidsgård/skolor - näringsliv, föreningar, vht - väktare/störningsjour - vaktmästare - bovärdar

17 Framgångsfaktorer - Samverkan på politisk/strategisk/operativ nivå - Handlingsplan kommun/polis, policys - Kontinuiteten i samverkansmötena, ger möjlighet att snabbt ställa om, samt att sätta in extrainsatta möten - Den gemensamma lägesbilden, och prioriteringen av resurser

18 Utmaningar - Nattvandring - Goda krafter vilka är verkligen goda? - Överetablering av verksamheter skapar en konkurrens om ungdomarna - Att minska på projekten för att få långsiktighet och uthållighet i aktiviteter i området

19 Frågor Sofia Karlsson, säkerhetssamordnare Linköpings kommun Joel Gerdin, kommunpolis LPO Linköping Tack