Miljöanpassat byggande

Transkript

1 MILJÖN I LINKÖPING Miljöanpassat byggande

2 Att bygga miljöanpassat ALLT BYGGANDE INNEBÄR EN PÅVERKAN PÅ MILJÖN, dels genom de material vi väljer, dels genom den påverkan huset har under sin livstid i form av t.ex. energianvändning och näringsförluster via våra avlopp. Den kanske viktigaste aspekten vid ett husbygge är energin. Inte mindre än 85% av en byggnads totala energiåtgång sker under brukstiden, främst till uppvärmning. Val av plats, isolering, fönster och ventilation blir därför viktiga punkter att beakta. Att undvika fossil energi som värmekälla är självklart för ett miljöanpassat hus. Jord- eller bergvärme, biobränslen som ved eller pellets, gärna kompletterat med solfångare, är goda alternativ. Fjärrvärme är ett bra miljöval! Den mänskliga näringen ska tillbaka till jordbruksmarken. Detta kretslopp minskar behovet av konstgödsel och övergödningen av vattendrag och sjöar. Vi behöver skapa avloppssystem som bättre tar tillvara näringen och inte blandas med skadliga ämnen. Urinsortering kan vara ett alternativ. Att bygga miljöanpassat är också att värna om hälsan. Genom att välja sunda material och bygga ett välventilerat hus borgar man för en hälsosam innemiljö. Exempel på material är trä, sten, kakel, klinker, tegel, gips och linoleum. Färger, lim, fogmassor, skivor, isolering och inredningsdetaljer är andra viktiga val. Begär byggvarudeklaration! Att välja återbrukade material av god kvalitet är ett bra sätt att hushålla med resurser. Att hålla materialet fuktsäkert under hela byggtiden är en självklarhet. Det är inte lätt att välja rätt - byggplats, husutformning, material, uppvärmningssätt och avloppslösning är avgörande för hur ditt hus kommer att påverka miljön. Som byggherre gör Du det slutliga valet!

3 Återbruk i Ryd I Ryd bor 28 studenter i hus som byggdes i Finspång på 60-talet. Studentbostäderna på Björnkärrsgatan är visserligen uppförda i slutet av 90-talet, men material och inredning kommer till stor del från gamla hus. Det är slöseri med resurser att bara riva alla tomma lägenheter. Vi gör stora miljövinster genom att återbruka säger Lars- Göran Wirsén, Stångåstaden. Projektets första och viktigaste syfte var återbruk av betong. Den hälsovådliga blå lättbetongen har givetvis inte återanvänts, men betongväggar, bjälklag och tegelstenar är återbrukade. Ny betong kräver naturgrus som är en sinande resurs och det går åt mycket energi vid brytning, tillverkning och transporter. Här valde man istället att flytta hela block från Finspång och kapa dem i lämpliga storlekar till det nya huset. Listan på återbrukade material och inredningsdetaljer är imponerande. Lösisolering (236m 3!) samlades in och blåstes upp på översta bjälklaget i nybygget. Fasadtegel, fönster, dörrar, garderober, fönsterbänkar i marmor, trappräcken, toalettstolar, tvättställ, badrumsskåp och toapappershållare är andra exempel. Och vad sägs om bättre begagnat parkettgolv i alla lägenheter!? Även köksinredningen är återbrukad. Kyl och frys är dock nya dels innehöll de gamla freoner, dels har kyl- och frysapparater på bara 10 år blivit betydligt mer energisnåla. Hyran på Björnkärrsgatan är jämförbar med andra studentlägenheter. Men byggkostnaden är något högre, framförallt p.g.a. att det gått många arbetstimmar på utvecklingsarbete. Vi har lagt mycket tid på att lära oss säger Lars-Göran Wirsén. Men som byggherre måste man vara drivande. Det finns en konservatism i byggbranschen som man har att kämpa mot. Kontakt: Lars-Göran Wirsén, tel e-post: larsgoran.wirsen@stangastaden.se

4 Kretslopp i Skeda Leif Thomsen har byggt en modern by med kretslopp av näring och en effektiv energiförsörjning. Eklunden består av tre villor och två parhus. Leif menar att ekobyar alltför ofta blivit besvärliga projekt med dålig ekonomi. Nu ville han bygga bostäder där det är smidigt att bo, samtidigt som de har smarta lösningar när det gäller energi, kretslopp och andra miljöaspekter. Dessutom skulle hyran vara normal. Villkoret för att få bygga var att helt undvika läckage av näring eftersom vattendragen i området redan är hårt belastade, säger Leif Thomsen. Toaletterna är därför urinsorterande. Urinen leds till två urintankar och sprids på näraliggande jordbruksmark, eller på gräsmattorna vid regn. BDT-vattnet leds via en slamavskiljare till ett sandfilter med s.k. biohud. Vattnet används i ett åretruntväxthus och för bevattning av trädgårdarna. I växthuset kan de boende hyra in sig för odling av grönsaker. Källsorteringen är långtgående vilket gör att ett vanligt sopkärl med 14-dagarstömning räcker för samtliga bostäder! Energiförsörjningen sker med en miljögodkänd vedpanna på 100 kw som sköts av hyresgästerna enligt ett bestämt schema. I husen finns behaglig golvvärme under klinkern. Solfångare är på väg att installeras och dessa ska enligt kalkylen stå för 1/3 av energibehovet. I och med att de boende arbetar med vedhanteringen kan uppvärmningskostnaden hållas nere på 1000 kronor per lägenhet och år, säger Leif. Det finns fler smarta lösningar i Eklundens by. Gemensamt el-abonnemang håller nere de fasta kostnaderna. Husets tilluft tas in via jordrör som passerar skafferierna och bidrar till en jämn och sval temperatur året om. Och på husen blir det gröntak med fetbladsväxter. Kontakt: Leif Thomsen, tel e-post: leif@leif-thomsen-ab.se

5 Välisolerat i Hjulsbro Villa Strångert i Hjulsbro är vacker att titta på och den är full av miljöriktiga lösningar. Men föreställningen att miljöanpassat skulle vara dyrt kommer lite på skam. Huset blev inte mycket dyrare än ett traditionellt bygge, säger Lars Strångert. Investering verkar vara ett bättre ord än kostnad eftersom mycket pengar kommer att sparas varje år genom den låga energiåtgången. I den miljögodkända vedpannan eldar Lars ved som han själv kört hem, sågat och kluvit. Varmvattnet lagras i en välisolerad ackumulatortank på 2 m 3 och ger en behaglig golvvärme i hela huset. Under betongplattan ligger 20 cm isolering, i väggarna 35 och i taket 58 cm. Fönstren är treglas gasfönster. Ett oxidskikt släpper in solen som ett vanligt fönster, men reflekterar den utgående värmestrålningen. U-värdet är så lågt som 1,0 mot normalt 1,3-2,0. År 2000 gick det åt mindre än 6000 kwh (plus ved) för villan på 180 m 2 (inklusive garage pannrum och förråd). Detta ger en mycket låg årskostnad för energi. Dessutom är vedeldningen oväntad bekväm. Under en normal vinter eldar jag en gång i veckan och när det är riktigt kallt två gånger, säger Lars. Villa Strångert står under ständig övervakning av Linköpings Tekniska Högskola. Energiåtgång och temperatur mäts i olika delar av huset för att få större kunskap om hur man bygger det energieffektiva huset, utan att ge avkall på god ventilation och fuktsäkerhet. Huset har urinsorterande toaletter. Fekalierna går visserligen till kommunens ledningssystem, men urinen lagras i stora behållare och används i trädgården. Material i huset har valts för att få lägsta möjliga emissioner av hälsovådliga ämnen. Trä, klinker, gips och allergigodkända färger i hela huset. Tilluften renas dessutom i ett s.k. elektrofilter. Villa Strångert är i princip helt allergianpassad. Kontakt: Lars Strångert, tel e-post: lars.strangert@spiromec.se

6 Miljöanpassat byggande omsorg om natur och människa Linköpings kommun har antagit en policy för ekologiskt byggande i Linköping: Byggprojekt utförs enligt ekologiska principer och anpassas till platsens förutsättningar. Byggnationen skall utföras med hushållning av energi och vatten, gärna med lokala material för att minska transporterna. Uppvärmningssystem ska utgöras av fjärrvärme eller förnyelsebar energi. Dagvatten ska omhändertas lokalt. Avloppets näring ska utnyttjas som gödning i lantbruket om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Naturliga material som trä, sten och tegel ska användas, liksom material som är möjliga att återanvända, återvinna eller naturligt kan brytas ned. Byggnationen ska ske fuktsäkert och med god ventilation. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när det gäller elektriska installationer. Tillräckligt utrymme ska reserveras för källsortering och kompostering. LÄSA MER? Boverket nationell myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende - mötesplats för återvinnare i byggbranschen Kompetens- och informationscentrum kring ekologiskt hållbart byggande EKOBYGG 97/98 handbok och guide för miljöanpassat byggande, Ekobyggcentrum, Degerfors kommun, Degerfors Ekologi som inspirerar 12 miljöanpassade hus, Björkholm - Lindqvist, Svensk Byggtjänst 1996 Miljömanualen för byggsektorn. Miljöstiftelsen för byggsektorn. Örebro 2000 Folksams Byggmiljöguide. KONTAKTA? Linköpings kommun Energirådgivningen, e-post: energi@bygg.linkoping.se tel Miljöanpassat byggande, e-post: inger.andersson@bygg.linkoping.se tel Byggsektorns kretsloppsråd i Linköping: Aktuell kontaktperson för lokala kretsloppsrådet hittar du på webadressen: eller via tel Omslagsbild: Klimatzon av återbrukade fönster. Hallbergs hus i Vreta kloster. Grafisk form: Informationskontoret/Mediagruppen. Text: Mats Lönngren/MIKON. Foto: Kurt Adolfsson, Göran Billeson Tryck: Tryckhuset 2001