FRAMTIDENS ÄLDRE OMSORG

Transkript

1 FRAMTIDENS ÄLDRE OMSORG Ekonomi, kvalitet och verksamhetens förutsättningar Malin Lindén Ohlsson, Anna Eklund, Jenz Ek

2 1

3 FRAMTIDENS ÄLDREOMSORG INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Uppdrag... 5 Deltagare i utredningen... 5 Grundförutsättningar och bakgrund... 6 Tidigare beslut och pågående arbete... 6 Aktuell situation i Gagnefs kommun... 7 Särskilt boende för personer med somatiska sjukdomar... 7 Särskilt boende för personer med demenssjukdomar... 8 Befolkningsutveckling... 9 Framtida behov i Gagnefs kommun Lagar och förordningar Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen angående bemanning Myndighetsutövning Olika boendeformer för äldre personer Särskilt boende Trygghetsboende Parboende Korttidsboende Verksamhetensförutsättningar och kvalitet Utformning av boende för personer med demenssjukdom Utemiljön Personalutrymmen Personal Samordning av personal Personalens kompetens Rekrytering Kost Hemtjänst... 19

4 Dagverksamhet Transporter och resor Transporter av mat Övriga transporter Annan personal Specialist personal Tekniska lösningar IT Tvätt Lokalvård Parkeringar Friyta Alternativ Inledning Alternativ Nytt boende i Djurås Violen Tjärnsjögården Björbo servicehus Solgården Framtida behov Lagar och förordningar Verksamhetensförutsättningar och kvalitet Utformning av nytt boende Personal Lokaler för hemtjänst Kost Dagverksamhet Transporter Driftsbudget och investeringar alternativ Alternativ

5 Alternativ Minnesanteckningar möte Nytt demensboende Utredning Alternativ Nytt demensboende Björbo Tjärnsjögården boende för personer med demenssjukdom Gullvivan boende för personer med demenssjukdom Nytt boende för personer med demenssjukdom Berqvistska Inköp av villor Nytt boende för personer med demenssjukdom på Högsveden i Mockfjärd Älvudden Violen boende för personer med somatiska sjukdomar Solgården boende för personer med somatiska sjukdomar Björbo servicehus boende för personer med somatiska sjukdomar Framtida behov Lagar och förordningar Verksamhetensförutsättningar och kvalitet Utformning av nytt boende Personal Lokaler för hemtjänst Kost Dagverksamhet Transporter och resor Transporter för mat Övriga transporter Post, specialistpersonal, övriga, genererar ungefär samma kostnader som i dag Driftsbudget och investeringar alternativ Sammanställning och utvärdering Demensboende Boende för personer med somatiska sjukdomar Övrigt Utvärdering ekonomi Utvärdering kvalitet

6 Utvärdering verksamhetsförutsättningar Kostnader för utökning övrig personal Kraftigt sänkta driftkostnader (Personalkostnader) Areauppgifter och investeringar byggnader Investeringar mark Driftkostnader fastighet Bidrag Ekonomichefens bedömning ur finansiellt perspektiv Driftformer särskilt boende Bakgrund Drift i egen regi Eget ägande Funktionsupphandling Partneringupphandling Externt ägande Kooperativ hyresrätt Extern aktör bygger och äger, kommunen hyr och driver Drift i extern regi Eget ägande Kommunen bygger boendet upphandlar verksamhet Externt ägande Extern aktör bygger och driver boendet Kommunchefens och ekonomichefens bedömning

7 Sammanfattning Det finns idag 112 boendeplatser i Gagnefs kommun. Ca 50 % av dessa är platser för personer med demenssjukdom och 50% är platser för personer med somatiska sjukdomar. Fram till år 2030 kommer behovet enligt de framtidsprognoser som finns att vara 162 platser med samma fördelning. Ett par av de boenden som idag finns för personer med demenssjukdom är undermåliga/olämpliga (Solgården, Gullvivan och Törnholn). Den 22 november 2016 tog kommunstyrelsen beslut om att huvudinriktningen för demensboendets lokalisering ska vara vid Näset i Djurås. Kommunchefen fick då i uppdrag att fortsätta utredning av framtidens demensboende. En arbetsgrupp som består av personal från verksamheten har tillsammans tagit fram ett förslag efter de förutsättningar som lämnats från kommunstyrelsen och de förutsättningar som finns i verksamheten. Utredningsgruppen fick i uppdrag att ge förslag på byggnadens utformning, investeringskostnader och driftkostnader. Målet var att den slutliga utredningen skulle presenteras i kommunfullmäktige i mars beslutade kommunstyrelsen att ytterligare ett förslag som förordar fler demensboenden på fem olika platser i kommunen ska utredas. Med anledning av detta skjuts presentationen till fullmäktiges sammanträde i juni Utredande tjänstemän har tillsammans med personal från verksamheten och Projektledarbyrån, tittat på de båda alternativen och gjort en utvärdering efter de förutsättningar som finns i verksamheten och de förutsättningar som getts via kommunstyrelsens beslut. Förslagen namnges i utredningen som Alternativ 1 - vilket avser ett samlat demensboende Alternativ 2.- vilket avser flera demensboenden på flera platser i kommunen. Bägge alternativen har utretts utifrån en ändamålsenlig och kvalitativ verksamhet, driftsekonomi, investeringskostnader och arbetsmiljö. Det är svårt att räkna ut exakt hur mycket personal som behövs på de olika enheterna då det är de individuella behoven hos de som bor på boendena som styr. Det vi vet är att bemanningen alltid blir lite högre när det gäller demensboenden då dessa personer oftast behöver mer tillsyn. Kostnaden för personal ökar också om lokalerna inte är ändamålsenliga. De uträkningar som gjorts har utgått från en minsta bemanning med hänsyn till lokalernas utformning. Övriga uträkningar är gjorda efter hur det ser ut i dag. Detta kan komma att ändra sig i framtiden. Exempelvis kan bidrag upphöra att gälla och kostnader för investeringar kan också förändras över tid. Utvärderingen i detta material har fokus på framtidens demensboenden då frågan om andra former av boenden inte ingår i detta uppdrag. 4

8 Uppdrag Enligt beslut i kommunstyrelsen dnr KS/2012:752/01 ska alternativen utredas med utgångspunkt från ekonomi, kvalitet och verksamhetsförutsättningar. Vidare ingår att förslaget ska leda till kraftigt sänkta driftkostnader. Deltagare i utredningen Utredande tjänstemän är Malin Lindén Ohlsson socialchef, Jenz Ek ekonom, Anna Eklund verksamhetschef. Konsult från Projektledarbyrån samt arkitekt från Sweco En referensgrupp som består av undersköterskor, enhetschefer, demenssjuksköterska, sjuksköterskor, enhetschef kost, enhetschef städ, representant från tekniska kontoret, representant från IT avdelningen samt representanter från fackföreningen kommunal. Referensgruppen har tillsammans med utredande tjänstemän och projektledarbyrån, tagit fram grundförutsättningar när det gäller verksamhetens förutsättningar, kvalitet och sänkta driftkostnader, och tittat på de bägge förslagen. Stadsarkitekten har tagit fram planeringsförutsättningar och utkast till planprogram för två av lokaliseringarna. Chef för tekniska förvaltningen har tagit fram kostnader för drift och underhåll av byggnader Kommunchef och ekonomichef har tittat på drift och ägarformer och lämnat förslag på detta. 5

9 Grundförutsättningar och bakgrund Tidigare beslut och pågående arbete Under 2012 påbörjades planering för ett nytt demensboende i Gagnefs kommun. Arbetsgrupper upprättades och politiska beslut har tagits i frågan. Under 2014 gjordes en förfrågan av ett demensboende på 48 platser. Samtliga anbud förkastades då inget av anbuden uppfyllde kraven. Under 2016 har en styrgrupp och arbetsgrupp för nytt demensboende utsetts för att arbeta för att få ett nytt demensboende till Den 22 november 2016 tog kommunstyrelsen beslut Dnr KS/2012:752/01: 1. Att huvudinriktning för demensboendets lokalisering ska vara jordbruksmark vid Näset 2. Att ge kommunchefen i uppdrag att fortsätta utredningen med utgångspunkt från lokalisering enligt beslut 1. Den fortsatta utredningen ska omfatta gestaltning/idéskisser av byggnad och yttre miljö, förprojekteringsåtgärder i övrigt, påbörjande av detaljplanering, investerings- och driftkalkyler samt finansiering inklusive utredning av olika ägar- och driftsformer. Kommunstyrelsen uppdrog vid sammanträdet till kommunchefen att presentera ett förslag till byggnation och placering av äldreboende för dementa. Vidare ingick i uppdraget att förslaget ska leda till kraftigt sänkta driftkostnader. Utredningsgruppen fick då i uppdrag att ge förslag på byggnadens utformning, investeringskostnader och driftkostnader. Målet var att den slutliga utredningen skulle presenteras i kommunfullmäktige i mars beslutade kommunstyrelsen att ytterligare ett förslag som förordar fler demensboenden på fem olika platser i kommunen. Beslut Dnr KS/2012:752/01: 1. Ge kommunchefen i uppdrag att utreda de båda alternativen med utgångspunkt från ekonomi, kvalitet och verksamhetsförutsättningar. Då två alternativ ska utredas har presentationen i kommunfullmäktige flyttats fram till juni Utredningsgruppen har tillsammans med Projektledarbyrån och arkitekt arbetat fram en skiss på hur byggnaden kan se ut enligt förslag 1 och tittat på förslag 2 där färdiga ritningar funnits med i förslaget. Ritningar i förslag 2 har anpassats till verkliga förutsättningar och befintliga byggnader. Gruppen har i sitt arbete tagit hänsyn till de boendes perspektiv, personalens arbetsmiljö, tekniska lösningar och det driftekonomiska perspektivet. Gruppen har också tagit fram det material som finns under rubrikerna i den första delen - grundförutsättningar. Utredande tjänstemän har träffat Lars-Erik Granholm KOSA med syfte att få svar på otydligheter i underlag som lämnats. Minnesanteckningar från mötet har lagts till i alternativ 2. 6

10 I snitt är kostnaden för förbrukningsmateriel 74 kronor per vårddygn. Förbrukningsmateriel är inget som kan skilja de båda alternativen åt, därför har detta inte tagits med i utredningen. De nya särskilda boendena i förslagen har namngetts med geografiska namn för att göra utredningen mer tydlig och är endast ett arbetsnamn. Personalkostnaderna är ca 80 % av den totala kostnadsmassan och det är det som påverka driftkostnaderna mest. I utredningen är det bara personalkostnaderna som ligger i begreppet driftkostnader i verksamheten. Personalkostnaderna är uträknade utifrån 2016 års lönenivå. Nya lokaler för hemtjänst och dagverksamhet ingår inte heller i uppdraget, men har räknats med i sammanhanget då det finns flera samordningsvinster. Hemtjänsten Östra är också i behov av större lokaler. Kostnader för detta har redovisats separat i de olika alternativen. Aktuell situation i Gagnefs kommun Det finns i dag 112 boendeplatser i Gagnefs kommun särskilt boende. Det finns också 16 korttidsplatser. Trygghetsboende saknas. Särskilt boende för personer med somatiska sjukdomar Boende Antal lägenheter Violen 18 + en extra plats * Björbo servicehus 12 Tjärnsjögården 24 + två extra platser * Summa antal lägenheter 54 (57*) *På grund av platsbrist har ett rum, som inte är en lägenhet, på Violen tagits i anspråk som lägenhet. På Tjärnsjögården har två kontor tillfälligt gjorts om till lägenheter. En av dessa lägenheter används som parboende, där en person bor som har sin respektive på Solgården. Violen På Violen finns det18 lägenheter som har egen toalett och dusch, en lägenhet saknar detta men kan nyttja toalett och dusch i korridoren. Alla lägenheter saknar pentry/kök. På Violen finns två gemensamhetsutrymmen där de boende äter och har gemensamma aktiviteter. Björbo servicehus På Björbo servicehus finns det 12 lägenheter. De två största lägenheterna är lämpliga för parboende. Alla lägenheter har egen toalett/dusch och pentry. På Björbo servicehus finns det två gemensamhetsutrymmen, ett som är kök/matsal och ett som används till gemensamma aktiviteter. 7

11 Tjärnsjögården På Tjärnsjögården finns det 24 lägenheter som har egen toalett och pentry och 2 lägenheter som saknar pentry. Tjärnsjögården är uppdelad i tre avdelningar, två på nedre plan och en avdelning på plan två. På Tjärnsjögården finns det gemensamhetsutrymmen på varje avdelning. Gemensamhetsutrymmena består av en köks/matsals del och en del där de boende kan ha gemensamma aktiviteter. Gemensamhetsutrymmena ligger i mitten av varje avdelning och personal har bra överblick över lokalerna. Personalutrymmen saknas dock på avdelningarna och ligger i källaren. Särskilt boende för personer med demenssjukdomar Boende Antal lägenheter Gullvivan 10 Törnholn 14 Solgården 21 (+ 3 korttidsplatser) Summa antal lägenheter 45 Gullvivan På Gullvivan finns det 10 lägenheter som saknar egna toaletter, dusch och pentry. De boende delar på ett duschrum och 5 toaletter. Gullvivan kan ur den aspekten ses som ett undermåligt boende. Risk finns också att Gullvivan i framtiden inte håller måttet i förhållande till regelverk mm. Vid en inspektion från inspektionen för vård och omsorg 2016 godkändes lokalerna även om IVO menade att det var på gränsen för vad som kan anses vara skälig levnads nivå. Lokalerna är undermåliga på grund av att de som bor på Gullvivan inte har egen dusch och toalett. Problem med resistenta tarmbakterier ökar kraftigt i Sverige. Resistenta bakterier är bakterier som på olika sätt blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Därför blir sådana infektioner mycket svårbehandlade. När personer delar toalett och dusch sprids smittan vidare mellan de som bor på enheten. Olika kroniska smitt bärande sjukdomar gör därför att vissa personer inte kan bo på Gullvivan. När det gäller utbrott av andra sjukdomar så som exempelvis magsjuka är risken större att smittas när personer delar toalett och dusch. För personer med nedsatt hälsa innebär detta extra stort lidande och kan leda till andra följdsjukdomar. Törnholn Törnholn har delvis byggts om till trygghetsboende men används i dag som demensboende på grund av platsbrist. På Törnholn finns det 13 lägenheter som kan användas till demensboende. En lägenhet delas av två personer, där av 14 platser på Törnholn. Solgården Solgården har tillfälligt byggts om till ett demensboende. På Solgården finns det 24 lägenheter som har egen toalett och pentry. 21 lägenheter används i dag som boende 3 lägenheter är korttidsboende. 8

12 På Solgården finns det fyra avdelningar med ett gemensamhetsutrymme med kök/matsal. Avdelningarna saknar gemensamhetsutrymmen för andra aktiviteter. Huskroppens utformning gör att personalen inte kan ha överblick på avdelningen, vilket är mycket resurskrävande när det gäller personer med demens. Avstånden är också långa vilket gör att det kan ta tid för personal att ta sig från en avdelning till en annan nattetid då bemanningen är mindre. Befolkningsutveckling Prognoserna över den demografiska utvecklingen visar att andelen äldre kommer att öka. Det är svårt att säkert förutsäga hur detta kommer att påverka behovet av vård -och omsorgsboenden. Trots detta är det viktigt att Gagnefs kommun gör en analys av det långsiktiga behovet och bestämmer sig för en handlingsväg för att möta framtida utmaningar Befolkningsmängd 65 år och äldre Folkmängd år Folkmängd Antalet invånare äldre än 65 år kommer enligt företaget Statisticons befolkningsprognos att öka med ca 14 procent mellan år 2016 och Ökningen beror på att den stora 40-talistgenerationen uppnår pensionsålder samt att medellivslängden ökar. Som ovanstående diagram visar så kommer den största ökningen ske i åldersgruppen 80 år eller äldre. Den gruppen ökar från 593 invånare år 2016 till 999 invånare år Det motsvarar en ökning med ca 68 procent. 9

13 Framtida behov i Gagnefs kommun Det går att göra goda uppskattningar när det gäller det framtida behovet av äldreboende. Om behovet av särskilt boende i framtiden ligger kvar på samma nivå som idag, vilket man kan anta, kommer det att finnas 162 personer år 2030 som är i behov av särskilt boende för äldre eller demensboende. De blå fälten i nedanstående tabell är en beräknad prognos på kommande behov utifrån antalet äldre. För Gagnefs kommun innebär detta att ett större antal personer än i dag kommer att vara i behov av boende. Anledningen till att en minskande andel äldre har bott på ett särskilt boende under de senaste tre åren kan tillskrivas ett minskat utbud (antalet tillgängliga platser i kommunen har minskat) snarare än en minskad efterfrågan. Folkmängd Folkmängd Antal 65- Andel 64- Antal 80+ i Andel 80+ Totalt År år i säbo 79 säbo säbo i säbo säbo ,27% 83 14,19% ,46% 78 14,00% ,52% 70 12,77% ,05% 63 11,33% ,96% 64 11,23% ,04% 61 10,65% ,41% 81 13,66% ,41% 83 13,66% ,41% 85 13,66% ,41% 88 13,66% ,41% 89 13,66% ,41% 92 13,66% ,41% 96 13,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% ,41% ,66% 162 Säbo= Särskilt boende i En riskfaktor när man blir äldre är att få en demenssjukdom. Allt fler människor blir allt äldre. Detta medför att fler kommer att vara dementa framöver. Vid 75 års ålder har fem procent av befolkningen en demenssjukdom. Vid 85 års ålder har 30 procent en demenssjukdom. Vid 95 års ålder har över 50 procent en demenssjukdom, enligt forskning redovisad av demenscentrum. Utifrån tidigare erfarenhet och statistik bör behovet av platser för personer med demenssjukdom vara 50% av totala antal platser. 10

14 Lagar och förordningar Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Med permanent boende i särskilda boendeformer avses stadigvarande boende i särskilda boendeformer i motsats till tillfälligt boende (korttidsvård/korttidsboende). På vård- och omsorgsboende erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). För att tillgodose den enskildes behov kan vård- och omsorgsboenden ha olika inriktningar. Det kan vara inriktning mot demenssjukdomar, somatiska sjukdomar eller andra specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. Kommunen har även ansvar för att ta reda på vilka behov av vård- och omsorgsboende som finns och att planera för dem. Socialtjänstförordningen angående bemanning Regeringen har gjort ett förtydligande i Socialtjänstförordningen ( 2001:937,2 kap 3 ) Där framgår att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. På boenden för dementa krävs det därför mer personal under natten då dementa personer oftast inte kan använda larm för att påkalla hjälp. För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och vårdföretagarna tagit fram rekommendationer som bygger på förordningen. Förbundsstyrelsen har vid sammanträde den 20 januari beslutat att rekommendera Sveriges 290 kommuner att fatta beslut att anta rekommendationen i syfte att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid. Förordningen innehåller flera utgångspunkter vilka är: Vikten av individuell behovsbedömning Boendemiljön Bemanning Digitalisering och nya arbetssätt Individuell behovsbedömning I förordningen trycker man på vikten av individuella behovsbedömningar på särskilt boende. Socialnämnden i Gagnefs kommun har beslutat att alla som bor på särskilt boende i Gagnefs kommun ska få sina behov under dygnets alla timmar utredda. Detta säkerställer att bemanningen på kommunens särskilda boenden är tillräcklig. Biståndshandläggare i Gagnefs kommun har börjat ta beslut på alla särskilda boenden. Detta förväntas vara klart under Därefter ska besluten verkställas och särskilda boenden kommer att bemannas utefter detta. Detta innebär att personalen på särskilda boenden måste arbeta mer flexibelt. Det kan saknas på en avdelning eller boende och vara för mycket på en annan avdelning eller boende, personal måste då fördelas efter hur behovet ser ut. Detta kommer att ändras sig efter tid och behov. Om en person med ett stort omvårdnadsbehov avlider på ett boende minskar behovet av bemanning samtidigt som det kan öka då någon får ett utökat behov av hjälp. 11

15 Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Vid ny och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur snabbt detta ska ske bör utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller bemanning är möjlighet för personalen att arbeta heltid och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård och omsorgsbehovet som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikations hjälpmedel. Myndighetsutövning När behovet av omvårdnad eller tillsyn eller trygghet dygnet runt inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet kan den enskilde ansöka om ett vård- och omsorgsboende enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen. Bedömningen av behov av vård- och omsorgsboende grundar sig på: En helhetsbedömning där den enskildes situation sammanvägs med fysiska, sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Den enskildes omvårdnads- och medicinska behov över hela dygnet. När hemtjänstinsatserna och tillgången till sjuksköterska och/eller annan personal inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. Individuella beslut på särskilt boende Biståndshandläggarna i Gagnefs kommun tar individuella beslut särskilt boende. Besluten tas när den boende flyttar in och omprövas därefter minst en gång per år eller när behovet förändras. 12

16 Typ av boende Den som beviljas särskilt boende erbjuds plats där det finns en ledig lägenhet. Vid en demensdiagnos erbjuds personen ett demensboende. Den som bor i en viss kommundel kan därför inte garanteras plats i den egna kommundelen. Olika boendeformer för äldre personer Särskilt boende Hälso- och sjukvården och socialtjänstens äldreomsorg är delar av den svenska välfärden. De regleras av lagar som ställer den enskildes behov av vård och omsorg i centrum. Alla som anser sig behöva service och omsorg har rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. I 4 kap. 1 socialtjänstlagen står det: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som anser sig vara i behov av omfattande vård och omsorg kan ansöka om särskilt boende hos kommunens socialtjänst. En biståndshandläggare startar då en utredning, samlar information och tar ett beslut. Den som får avslag på särskilt boende kan överklaga beslutet. Ett särskilt boende är en boende- och vårdform där den enskilde får omvårdnad, service och tillsyn dygnet runt. Särskilt boende är ett eget boende med vanligt hyreskontrakt. Som hyresgäst betalar man hyra precis som för en vanlig lägenhet. Bostädernas utformning varierar, de flesta bostäder i Gagnefs kommun har egen toalett och dusch med undantag för Gullvivan där de boende delar toaletter och dusch. De som flyttar in på särskilt boende möblerar själva sina lägenheter med undantag för säng och madrass. Särskilt boende för äldre kan benämnas olika i olika kommuner i Gagnefs kommun finns det i dagsläget två olika typer av boende: Vård och omsorgsboende för personer med omfattade behov av stöd och hjälp Demensboende för personer med demensdiagnos Oavsett vad boendet kallas ska vården och servicen i det särskilda boendet vara anpassade till den enskildes behov av trygghet, gemenskap och självbestämmande. Trygghetsboende Trygghetsbostäder är inte ett särskilt boende och det behövs därför inget biståndsbeslut för att få en lägenhet. Kommunen bestämmer själv vilka kriterier som ska gälla för att få en lägenhet, oftast brukar det vara en viss ålder. Lägenheterna fördelas sedan precis som på den vanliga bostadsmarknaden där man får stå i kö för att få en lägenhet. Boendet ska ha utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Det ska också finnas personal viss del av dagen som kan stödja de boende med exempelvis aktiviteter mm. Den som behöver stöd från socialtjänsten kan ansöka om hemtjänst, trygghetslarm, avlösning i hemmet mm. hos kommunens biståndshandläggare. Stödet utförs då precis som i ordinärt boende. 13

17 Parboende Parboende är en garanti för par att bo tillsammans. Äldre par som levt ihop länge ska inte behöva flytta isär bara för att en av dem börjar behöva mer vård och omsorg. Det handlar om att garantera livskvalitet och trygghet för de par som vill fortsätta att leva tillsammans. Den som beviljas bostad i ett äldreboende har rätt att bo ihop med sin make eller sambo. Detta kallas parbogaranti. Förutsättningen är att paret har bott ihop en längre tid eller, om den ena parten redan bor i ett äldreboende, att paret dessförinnan har bott ihop en längre tid. Det spelar in om man har haft en gemensam permanentbostad eller ett gemensamt hushåll. Det är bara den som behöver ett äldreboende som ska stå som sökande till boendet, även om han eller hon vill ha med sig sin partner. Även äldre par där båda har beviljats bostad i ett äldreboende har rätt att bo tillsammans. Detta förutsätter att paret vill fortsätta leva tillsammans. Kommunen måste alltså erbjuda personer som uppfyller dessa kriterier parboende. Boendet måste inte verkställas i samma lägenhet, om makar bor i samma hus räknas det som parboende, man ska dock inte behöva gå ut (ta på sig ytterkläder) för att träffa varandra. Den som saknar beslut och flyttar med sin make/maka till särskilt boende har inte rätt att bo kvar om maken/makan inte längre bor på boendet. Korttidsboende Ett korttidsboende är ett boende där man vistas en kortare tid då man inte kan vara hemma. Det kan exempelvis vara för att rehabiliteras ytterligare efter en sjukhusvistelse, för att avlasta anhöriga eller i väntan på en plats på särskilt boende. Anhöriga till personer med demenssjukdom kan oftare än andra vara i behov av avlastning. På kommunens demensboenden har personalen kompetens för att ta hand om personer med demenssjukdom. Det finns därför 3 korttidsplatser på Solgården. Syftet förutom personalens kompetens är att det blir lättare för den dementa den dag man behöver flytta till ett särskilt boende. Ur verksamhetens synpunkt är det därför bra att ha korttidsplatser integrerade i verksamheten. Ett korttidsboende kan i lagens mening inte ersätta en plats på särskilt boende. Om den som väntar på boende vistas på korttidsboende 3 månader eller mer i väntan på särskilt boende får kommunen betala ett vite. Beslutet anses i lagens mening som icke verkställt. Detta rapporteras in till inspektionen för vård och omsorg (IVO) varje kvartal. IVO skickar sen ärendet vidare till förvaltningsdomstolen som utdömer vite för icke verkställda beslut. 14

18 Verksamhetensförutsättningar och kvalitet Verksamhetens förutsättningar och kvalitet är framtagen av referensgruppen. Förutsättningarna är baserade på egen erfarenhet, lagstiftning samt forskning inom området. Utformning av boende för personer med demenssjukdom En yteffektiv fastighet ger lägre fastighetskostnader och därmed ett större ekonomiskt utrymme för själva äldreomsorgen. Det finns en mängd olika aspekter på bra och effektivt vård- och omsorgsboende, som gäller allt från hygienrum, dagsljus och materialval till låssystem, brandskydd och energiförbrukning. Funktionsnedsättningen hos personer med demenssjukdom kan också minska om boendet är rätt utformat. Forskning visar på att personer med demens blir oroliga av långa korridorer, fel färger eller utformningar av gemensamhetsutrymmen, val av golvmaterial, känslan av att vara instängd mm. Det därför bra både för kvaliteten och ekonomin att bygga rätt. Bemanning på särskilt boende påverkas i ganska stor grad av byggnadens utformning. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. De faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning- kan personalen ha överblick. Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar-samtycke och integritet. Vid en ny- och ombyggnation är det därför viktigt att hänsyn tas till god överblick. Det går också att använda sig av teknik, exempelvis kameror i allmänna utrymmen nattetid. Det krävs dock att det finns personal som genast kan uppmärksamma att någon behöver hjälp och kan komma till undsättning. De flesta boenden som byggts tidigare är indelade avdelningsvis där personal på en avdelning inte kan se vad som händer på en annan avdelning, detta gör att bemanningen nattetid på demensboenden blir högre än vad den skulle behöva vara om personalen har överblick. Detta gäller främst personer med demenssjukdom som själva inte kan påkalla hjälp. Personer med demenssjukdom bör också ha ett boende som är anpassat för dementa där de andra som bor är dementa. Personer med somatiska sjukdomar har ingen förståelse eller ork och det uppstår ofta konflikt när dementa bor tillsammans med personer som inte har demenssjukdomar. Det blir också mer resurskrävande då personal måste finnas tillgänglig i större grad för att lösa konflikter. Den som har en demenssjukdom blir också orolig av det bemötande man får från omgivningen. Det är svårt att förklara och kräva att personer med somatiska sjukdomar ska bemöta sina dementa grannar på ett speciellt sätt då de ofta är sjuka och inte har orken till detta. Det är därför viktigt ur ett brukarperspektiv att demensboende och boende för personer med somatiska sjukdomar hålls isär så gott det går. 15

19 Besittningsrätten i hyreslagstiftningen gör dock att en person som får en demenssjukdom efter inflytt på särskilt boende för personer med somatiska sjukdomar, kan bo kvar trots erbjudande om flytt till demensboende. Förutom utformningen av fastigheten måste Gagnefs kommun som arbetsgivare ta hänsyn till personalens arbetsmiljö och de regler som gäller. Toaletter och arbetsytor runt sängar mm. måste vara anpassade efter arbetsmiljöverkets regler. Referensgruppens önskemål utifrån verksamhetens behov är att lägenheterna är minst 30 kvm, har ett pentry och toalett med dusch. Dörrarna ska vara så pass breda att det går att köra in och ut sängar. Det ska finnas ett medicinskåp i varje lägenhet vilket bör vara placerat så att det finns en arbetsyta i anslutning till skåpet. Medicinskåpet ska också vara placerat så att det kan nås av personer som sitter i rullstol. Badrummet bör ha en avvikande färg bakom toaletten då det är lättare för en person med demenssjukdom att känna igen toalettstolen. Taklister och golvlister bör vara bredare och ha en avvikande färg så att personer med demenssjukdom kan urskilja vägg, tak och golv. I de allmänna utrymmena ska det finnas möjlighet att vistas även om man ligger i en säng, det ska finnas tillräckligt med utrymme och fönster ska vara anpassade så att den som ligger i en säng kan se ut. Möbler bör också vara anpassade för målgruppen. Möjlighet för rekreation bör också finnas i huset. Exempel på detta är gym och aktivitetsrum med enklare utrustning och plats för gymnastik. Det bör också finnas möjlighet till hårvård, fotvård mm. Utemiljön Personer med demenssjukdom mår bra av att få sina sinnen stimulerade genom att vistas ute i naturen. Genom olika sinnesförnimmelser väcks minnen till liv. Forskning visar att naturen har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. När man inte längre är lika rörlig som tidigare blir miljön i närområdet viktig. Utsikten från fönstren, balkongen, uteplatsen med vackra blommor ger något vackert att titta på. Trädgård och utevistelse stimulerar kroppen och ökar motståndskraften mot sjukdomar. Naturen verkar avstressande och påverkar puls och blodtryck. Sömnkvalitén förbättras och benskörhet kan förebyggas. Det är därför viktigt att ett nytt demensboende byggs på en plats där utemiljön är tilltalande för de som bor där. Referensgruppens önskemål utifrån verksamhetens behov är att det ska finnas en innergård och en större trädgård utanför huset. På innergården ska det inte vara gräsmatta och det bör finnas upphöjda planteringslådor. Det är också önskvärt med en vinterträdgård. Trädgården utanför huset bör ha gräs och promenadslingor och staket ska smälta in i gårdens miljö. 16

20 Personalutrymmen Det ska finnas separata omklädningsrum för damer och herrar med plats för omklädningsskåp för samtlig personal. I omklädningsrummen bör det finnas möjlighet att duscha. På alla avdelningar ska det dessutom finnas personaltoaletter och utrymmen där personal kan dokumentera eller sköta annat administrativt arbete. Det måste också finnas ett personalrum där personal kan värma mat, äta mat samt ta igen sig på raster. Det måste också enligt arbetsmiljölagen finnas ett vilorum till personalen. Personal Samordning av personal I förordningen gällande bemanning som SKL tagit fram trycker man bl.a. på möjlighet för personalen att arbeta heltid och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård och omsorgsbehovet som finns. Att samordna och använda personalen i flera verksamheter ger en bättre kvalitet och minskar kostnader. Exempelvis kan hemtjänstpersonal ge stöd och hjälpa till när personer med demensdiagnos börjar på dagverksamhet, personal på dagverksamheten kan stötta och hjälpa till när personer med demensdiagnos flyttar in på särskilt boende. Detta skapar en trygghet för den som är i behov av hjälp. På Solgården har dagverksamheten (Rosengården) sina lokaler i samma byggnad som boendet. Personal från dagverksamheten kan tack vare detta hjälpa till och ge stöd till personal på Solgården och är ett bekant ansikte för de som flyttar in där. Behov kan också uppstå akut det är därför viktigt med närhet mellan verksamheterna när det gäller omfördelning av personal. Personalens kompetens Personalens bemötande och kunskap påverkar hur de demenssjuka mår och hur de kan hantera sin vardag. Det är därför viktigt att de som arbetar på ett demensboende har rätt kompetens. Kompetensen kan vara avgörande för hur den demente mår, om hen kommer in i duschen eller får i sig mat. Kompetensen erhålls via vidareutbildning, handledning och erfarenheter från det dagliga arbetet. Det har också blivit svårare att rekrytera undersköterskor vilket gör att de som har rätt kompetens måste ge mer stöd till de som saknar kompetens. 17

21 Rekrytering Arbetslösheten i Gagnefs kommun har under de senaste åren legat på en mycket låg nivå 3,8 % (2016) för hela riket var siffran 6,2 % (2016). Detta innebär att det har varit mycket svårt att rekrytera personal och hitta vikarier vid frånvaro. Under 2016 har personal vid ett flertal tillfällen nekats semester, ordinarie personal har beordrats ut och vikarier som inte fått tillräcklig introduktion har fått lov att börja arbeta direkt. Vård och omsorg har därför utvidgat sökområdet när det gäller personal till närliggande kommuner där arbetslösheten är högre. I tabellen nedan redovisas öppet arbetslösa (2016) för närliggande kommuner. Kommun Andel arbetslösa Borlänge 7,5 % Gagnef 3,8 % Falun 5,3% Leksand 4,3 % Rättvik 4,8 % Vansbro 3,4 % Källa: Kolada Enligt ovanstående tabell finns det störst andel arbetslösa i Borlänge och Falun. Pendlingsavståndet och allmänna kommunikationer har alltid en stor betydelse när människor väljer att arbeta utanför den egna kommunen. Placeringen av ett nytt demensboende har därför en stor betydelse ur rekryteringssynpunkt. Ca 50% av de som sökt sommarvikariat inom äldreomsorgen i Gagnefs kommun 2017 har Borlänge som bostadsort. Kost Det finns i dag ett kök på Tjärnsjögården/Solgården där all mat tillreds till alla boenden i Gagnefs kommun. Maten transporteras till Älvudden 3 gånger per dag. Till Björbo servicehus och Törnholn transporteras maten en gång per dag, varm mat till lunch och kall mat till middag som personalen värmer själva. Maten hålls varm i speciella varmhållningskantiner. När det gäller transportkostnader 2017 så är kostnaderna för att leverera mat till Älvudden, Törnholn och Björbo servicehus beräknade till 1025 tkr. Det kök som finns i dag har inte kapacitet att tillaga fler portioner än vad som lagas i dag. En utökning av platser enligt befolkningsprognosen, innebär därför att nuvarande kök byggs ut eller ett nytt kök byggs. 18

22 På vissa av dagens boenden sköter kökspersonalen disk och på vissa sköter personalen på boendet disken. Detta beror framför allt på kökens utformning på de olika boendena. På en del boenden har personalen ingen möjlighet att diska själva då plats och utrustning saknas för detta. Förutom den mat som levereras från centralkök behöver boendet egna kök på varje avdelning där man kan baka, tillreda mellanmål eller annat vid behov. Hemtjänst När Solgården byggdes om flyttade hemtjänstgruppen som arbetar i Gagnef till Djurås och gruppen slogs ihop till en hemtjänstgrupp. Vilket ur verksamhetssynpunkt är bra och en del i det effektiviseringsarbete som pågår i hemtjänsten. Grupperna har lättare att hjälpas åt vid högre arbetsbelastning då detta blir mer synligt när man har samma lokal. Detta innebär dock att lokalerna som hemtjänsten har i Djurås är för små. Personalgruppen består av 35 personer + vikarier. Hemtjänstpersonal måste dela omklädningsskåp. Tre personal delar ett skåp, vilket innebär att det blir svårt att få plats med kläder, speciellt vintertid. Hemtjänsten har också små kontor och arbetsplatser där man dokumenterar och planerar dagens arbete. Lokalerna ligger i samma hus som en servicebostad för personer med utvecklingsstörning på Fagervägen. En del som bor på Fagervägen blir väldigt störda av det spring som det innebär att ha hemtjänst i samma hus. Flera klagomål har inkommit sen hemtjänstgrupperna flyttade ihop. Hemtjänsten behöver därför större lokaler som inte stör övrig verksamhet. Dagverksamhet Det finns i dag en dagverksamhet för personer med demenssjukdomar på plan 1 Solgården. Antal deltagare har sedan augusti 2016 varit relativt lågt. I snitt har fyra personer deltagit per dag. Enligt demenssjuksköterska och ansvariga för verksamheten är fler personer på gång, det är dock oklart hur många det rör sig om, gissningsvis omkring 3 personer. Lokalerna har renoverats i samband med Solgårdens renoveringar. Tanken bakom placeringen är närheten till Solgårdens demensboende. Lokalerna som finns i dag är tillräckligt stora för de som vistas där. De som har fått dagverksamhet beviljat är där på dagtid. De flest brukar komma mellan kl. 9 och 10 och åker hem klockan 15. På dagverksamheten kan max 8 personer vara samtidigt. Gruppen ska enligt demenssjuksköterskan inte vara större då det blir rörigt för personer med demenssjukdom. I dag löses detta med att deltagarna är på dagverksamhet olika dagar, det kan också lösas med förmiddags och eftermiddags grupper. Eftersom en grupp om åtta deltagare är det mest lämpliga behöver lokalerna inte vara för stora och måste vara lätta för personalen att överblicka. De som bor på Solgården kan också delta i vissa aktiviteter som anordnas på dagverksamheten. Antal besökare på dagverksamheten varierar. Ibland är det få deltagare och då kan personal från dagverksamheten hjälpa till på boendet. Vissa dagar har det inte varit någon besökare alls, personal från Rosengården har då jobbat på Solgården som då inte behövt sätta in vikarier vid frånvaro. 19

23 När det gäller lokaler för dagverksamhet behövs ett större utrymme för måltider och samvaro och ett mindre för aktiviteter ex, lägga pussel, måla mm. där man kan stänga dörren. Det bör också finnas möjlighet till dusch och vila. Det måste finnas minst två rum som har plats för två sängar i varje där deltagarna kan vila vid behov. Transporter och resor Under en dag transporteras flera olika varor och tjänster till ett särskilt boende. Transporter av mat I Gagnefs kommun finns det ett tillagningskök som ligger i anslutning till Solgården/Tjärnsjögården. Från köket transporteras sen varm mat ut till kommunens olika boenden varje dag enligt följande: Solgården: Personal hämtar själva 3 gånger per dag Tjärnsjögården: Personal hämtar själva 3 gånger per dag Älvudden (Violen, Gullvivan och Rödklövern): Mat transporteras 3 gånger per dag. Törnholn: Mat transporteras 1 gång per dag. Björbo servicehus: Mat transporteras 1 gång per dag. Förutom detta transporteras även mat till Kajen som är ett psykiatriboende enligt LSS 2 gånger per dag. Kostnaden för transporter av mat beräknas bli ca 1,1 miljon 2017 Övriga transporter Transporter av förbrukningsmaterial, hjälpmedel (inkontinenshjälpmedel, framför allt), tvätt (lakan och handdukar) sker flera gånger i veckan utifrån behov. Gagnefs kommun debiteras i dag för transporterna vid varje stopp. Ju fler ställen som förbrukningsvaror mm. transporteras till desto högre kostnader. Även post transporteras dagligen mellan kommunens olika verksamheter. Annan personal Specialist personal Det finns flera specialistkompetenser som är knutna till äldreomsorgen. Dessa personer gör kortare besök på våra boenden och cirkulerar i verksamheten. Exempel på dessa funktioner är sjukgymnast, arbetsterapeut, demenssjuksköterska, sjuksköterskor (kväll, natt och helg). En läkare från Landstinget besöker också kommunens äldreboenden minst en gång per vecka eller vid behov. Övriga Vaktmästare, lokalvårdare, personal från IT avdelningen, kyrkan, väntjänsten, underhållare mm. När det gäller underhållare betalar Gagnefs kommun resor till och från våra särskilda boenden för den som anlitats. Med undantag för ideella organisationer. Med hänsyn till ekonomi och miljö är det önskvärt att transporter av varor och tjänster planeras och minimeras. Det är också viktigt att tänka på hur transporterna tas emot exempelvis bör lastkaj för 20

24 emottagande av transporter och sophantering ej placeras synligt för det boende på ett demensboende då detta kan skapa oro. Tekniska lösningar IT Boendet ska försörjas med fiber via stadsnät. Möjlighet till både fast och trådlös datakommunikation ska finnas. Tvätt På ett särskilt boende är det mycket som ska tvättas. Det finns också lagstiftningar som styr hur tvätten ska hanteras. Exempelvis måste personalens kläder tvättas efter varje arbetspass. All tvätt måste torka i torktumlare eller torkskåp, tvätten får inte lufttorka då det kan bildas bakterier. Smutsig tvätt måste hållas separerad från ren tvätt. Flertalet av de särskilda boenden som finns i Gagnef i dag tvättar personalkläder och de boendes kläder på boendet. En del lakan och handdukar skickas på tvätt till kommunens upphandlade tvätteri. Tvättstugan måste vara anpassad med tanke på personalens arbetsmiljö. Det måste finnas tillräckligt med utrymmen för att ta hand om tvätten, inte blanda smutsig tvätt med ren, arbetsytor för att vika tvätt mm. Hemtjänsten har också behov av en tvättmaskin som är avsedd för städmaterial samt ett torkskåp för samma ändamål. Demensboendets personal behöver ha möjlighet att tvätta städmaterial som de använder. Tvättmaskin avsedd för städmaterial samt torkskåp behövs. Hemtjänst och demensboende kan använda samma tvättmaskin till städmaterial vid en samlokalisering. Städorganisationen behöver en egen tvättstuga då städmaterial tvättas i stort sett hela dagen. Lokalvård Lokalvården behöver utrymmen för att förvara städmaterial samt egen tvättmaskin för moppar. Parkeringar I anslutning till boendet bör det finnas tillräckligt med parkeringar för personal och besökare. Beroende på boendets storlek ska det finnas ett antal handikappanpassade parkeringar. Parkeringarna bör vara placerade på ett sätt så att in- och utfarter inte oroar de som bor på boendet. De bör också vara placerade på ett trafiksäkert sätt så att de boende kan vistas fritt utanför bygganden. Friyta Utevistelse och naturupplevelser ska uppmuntras. Som en naturlig del ska därför friytor i tillräcklig omfattning finnas i anslutning till boendet. 21

25 Alternativ 1 Inledning Alternativ 1 förordar ett samlat demensboende, där man kan samla all kompetens på samma ställe. Förslaget 1 förordar vidare att boendet ska vara placerat i Djurås Alternativ 1 har sitt ursprung i tidigare utredningar som gjorts i samarbete mellan kommunens personal inom äldreomsorgen och ansvariga politiker. Inför ny planering av boende har därför avstamp tagits i tidigare utredningar samt uppstart av ny referensgrupp. Alternativ 1 Särskilda boenden Typ av boende Antal boendeplatser Nytt boende i Djurås 2020 Demenssjukdomar 48 Älvudden Violen Somatiska sjukdomar 18 Tjärnsjögården Somatiska sjukdomar 24 Solgården Somatiska sjukdomar 24 Björbo servicehus Somatiska sjukdomar 12 Summa boendeplatser Nytt boende Djurås 2030 Demenssjukdomar 30 Summa platser Övrigt Dagverksamhet vid nytt boende i Djurås Nya lokaler hemtjänst 2030 bör ytterligare 30 platser för personer med demenssjukdom finnas i nära anslutning till det demensboende som tas i bruk Enligt den prognos som finns kommer Gagnefs kommun behöva 162 platser Förslag 1 medger 155 platser vilket ligger i paritet med den prognos som finns bör det enligt prognos finnas 58 platser vilket innebär att stängning av Gullvivan inte kan ske förrän 2030 om prognosen håller. 22

26 Nytt boende i Djurås Personalkostnaderna är uträknad under förutsättning att lokalerna är anpassade för personer med demenssjukdom och att personalen lätt kan ha överblick. Kostnaderna är också uträknade efter en minibemanning då de boendes behov styr hur verksamheten bemannas. Beräkning är gjord efter utfall (löner) 2016 Nytt boende 2020 Antalplatser Personalkostnad per vårddygn Investering exklusive storkök hemtjänst och dagverksamhet kr 122,9 mnkr (2 korttidsplatser = 50 lägenheter) Beräkningen är gjord enligt följande bemanning: 2 personal per avdelning (10 lägenheter, ) dag/kväll + plus en extra resurs i hela huset 3,5 personal natt Bemanningen på natten kan på grund av lagstiftning inte vara lägre. Däremot kan tid fördelas så att någon är kvar längre på kvällen eller kommer tidigare på morgonen, därav en halv tjänst. Regeringen har gjort ett förtydligande i Socialtjänstförordningen (2001:937,2 kap 3 ) Där framgår att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Nytt boende 2030 Antalplatser Personalkostnad per vårddygn Investering kr 67,0 mnkr Beräkningen är gjord enligt följande bemanning: 2 personal per avdelning (10 lägenheter) + 1 personal i hela huset, dag/kväll 3 personal natt, under förutsättning att det nya boende dockas ihop med befintligt boende. 23

27 Violen Drivs som i dag, inga investeringskostnader. Beräkningen är gjord efter utfall Antalplatser Personalkostnad per vårddygn kr Lokalerna är i behov av viss upprustning alternativt ombyggnad. Tjärnsjögården Drivs som i dag, inga investeringskostnader. Beräkningen är gjord efter utfall Antalplatser Personalkostnad per vårddygn kr Lokalerna är i behov av viss upprustning alternativt ombyggnad. Björbo servicehus Drivs som i dag inga investeringskostnader. Beräkningen är gjord efter utfall Antalplatser Personalkostnad per vårddygn kr Lokalerna är i behov av viss upprustning alternativt ombyggnad. Solgården Då Solgården i dag drivs som en tillfällig demens boende där lokalerna inte är anpassade krävs det en högre bemanning än vad som skulle krävas om Solgården görs om till ett särskilt boende för personer med somatiska sjukdomar. Solgården kommer dock att behöva mer personal än andra boenden på grund av fastighetens utformning. Personalkostnader enligt budget är 2017, 1480 kronor per dygn. Då byggnaden inte tillåter överblick kommer kostnaderna förmodligen ligga högre än andra särskilda boenden även om man gör om det till särskilt boende för personer med somatiska sjukdomar. Antalplatser Personalkostnad per vårddygn Investering kr Ej aktuellt 24

28 Framtida behov Enligt de prognoser som finns att tillgå kommer 120 personer att vara i behov av särskilt boende år 2020 och 162 personer år Förslag 1 kan täcka behovet av platser i framtiden. Lagar och förordningar Under förutsättning att det nya boendet byggs så att personalen kan ha en god överblick kommer det att följa de rekommendationer som finns i denna del. Befintliga boenden, förutom Solgården, kan till största delen uppfylla kraven. Solgården kommer dock inte att uppfylla kraven på god överblick. När det gäller arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen mm. Finns det inget som pekar på att dessa krav inte kan uppfyllas. Verksamhetensförutsättningar och kvalitet Utformning av nytt boende Eftersom demensboendet är en helt ny byggnad kan hänsyn tas till de olika parametrar som referensgruppen pekar på. Utemiljön kan anpassas så att de boende får rätt stimulans. Placeringen medger samtidigt framtida utbyggnadsmöjligheter och en separat anslutningsväg så att närboende inte störs. Parkeringsytorna kan utökas efter behov. Personal Enligt förslaget kommer hemtjänst och dagverksamhet finnas i anslutning till det nya boendet, vilket ger fler samordningsvinster. Hemtjänstpersonal, personal på dagverksamhet och personal på boendet kan samverka och detta skapar i sin tur trygghet för de boende. Personalgrupperna kan också hjälpa varandra vid behov. När det gäller personalens kompetens kan de som har kompetens ge stöd till de som saknar kompetens. Det finns samordningsvinster när det gäller personalens flexibilitet då personal kan fördelas efter behov på en större enhet. Enhetschef och sjuksköterskor blir också mer specialiserade. Enligt förslaget ska det nya demensboendet ligga i Djurås. Det kan vara lättare att rekrytera personal som bor i Falun/Borlänge då det är pendlingsavstånd till Djurås och arbetslösheten är högre i Falun/Borlänge. Ca 50% av de som sökt sommarvikariat inom äldreomsorgen i Gagnefs kommun har Borlänge som bostadsort. 25

29 Lokaler för hemtjänst Vid en nybyggnation föreslås det att byggnaden ska ha plats för lokaler för hemtjänsten, under förutsättning att det kan utformas så att det inte blir störande för de boende. En viss samordningsvinst kan finnas då hemtjänstpersonal vid krissituationer kan hjälpa till på boendet. Personalutrymmen så som omklädningsrum och matsal kan även samordnas med övrig personal i huset. Hemtjänstpersonalen kan också fortsättningsvis hållas samman som en grupp. Investering 3,1 mnkr Kost Då köket inte har kapacitet för en utökning av antal portioner kan ett nytt kök byggas i anslutning till nytt demensboende. Om köket byggs med kapacitet för 120 portioner kan köket tillaga mat som transporteras inom Djurås samt till de västra kommundelarna, på så sätt minskas sträckan för transporten av mat. Kostnader för kost Två tillagningskök (Tjärnsjögården och nytt demensboende i Djurås) Antal portioner Personalkostnader Investeringar Transporter 120 Utökning av 2 tjänster 1 mnkr 7,6 mnkr. Minskade kostnader för transporten till Älvudden och minskade transportkostnader för transporten till Björbo servicehus. Befintligt kök Tjärnsjögården-Solgården Antal portioner Personalkostnader Investeringar Transporter 48 Hopslagning av personalbemanningen med det nya köket Ingen investering Inga transportkostnader. 26

30 Dagverksamhet Dagverksamheten för dementa fyller en viktig funktion speciellt för anhöriga som behöver avlastning. Vid byggandet av ett nytt demensboende där kompetens samlas är det därför bra att ha dagverksamheten integrerad, det blir också lättare om den som har en demenssjukdom behöver korttidsplats och boende då lokalerna ligger på samma plats. Personal från dagverksamhet kan ge personal på korttids och boende råd och stöd samt överföra arbetsmetoder som fungerar och hjälpa till på boendet vid behov. Personalkostnad Investering 740 tkr /år 4,4 mnkr Transporter Sträckan för transporter av mat minskar. Det blir också mindre sträckor för transporter av varor och tjänster vid ett större boende där allt finns samlat. Fraktkostnader för förbrukningsvaror, mat, samt reseersättningar till underhållare mm. kan förväntas minska. Driftsbudget och investeringar alternativ 1 Under förutsättning att byggnaden utformas så att personal kan ha överblick och att interiören i byggnaden anpassas efter personer med demenssjukdomar kan en driftbudget för boendet se ut enligt följande: Antal platser Genomsnittlig kostnad per vårddygn Investering 126 (2020) ,0 mnkr 156 (2030) ,0 mnkr Totalt.: 205 mnkr 27

31 Alternativ 2 Alternativ 2 förordar fem demensboenden i kommunen. Alternativ 2 förordar vidare att boendena ska vara placerade i olika delar av kommunen. I förslaget som lämnats som underlag till alternativ 2 föreslås det att Gullvivan ska ha 10 lägenheter efter ombyggnad. Detta är efter utredning inte möjligt, det får plats 6 lägenheter på Gullvivan efter ombyggnad. I alternativ 2 har man även räknat med dagverksamhet som 6 boendeplatser. På dagverksamheten är man endast under dagtid, antal platser bör därför minskas med 6. I förslaget har även korttidsplatser räknats med. Då detta inte är ett särskilt boende har dessa inte heller utretts i förslaget. Det har dock ingen större betydelse när det gäller att täcka behovet. För att tydliggöra vissa frågor har utredningsansvariga haft möte med Lars-Erik Granholm Minnesanteckningar från detta möte ligger med som en bilaga till ursprungligt förslag. Alternativ 2 Särskilda boenden Typ av boende Antal boendeplatser Nytt Björbo Demensboende 16 Björbo servicehus Somatiska sjukdomar 12 Solgården Somatiska sjukdomar 18 Tjärnsjögården Demensboende 24 Violen Somatiska sjukdomar 18 Gullvivan Demensboende 10 (6 efter utredning) Bergkvistska tomten Demensboende 32 Summa (126) boendeplatser Mockfjärd Högsveden 2030 Demensboende 32 (2030) Summa (158) boendeplatser 28

32 29

33 30

34 31

35 32