Koncernkontoret Avd. Hälso- och sjukvårdsstyrning. Anna Stålhammar Datum

Transkript

1 Koncernkontoret Avd. Hälso- och sjukvårdsstyrning Anna Stålhammar Datum Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens planeringsdirektiv med preliminär budgetram inför beslut om verksamhetsplan och budget 2018 med plan för

2 Region Skånes gemensamma målkarta Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Alla nämnder har i uppdrag, enligt reglementet, att arbeta med att utveckla medborgarkontakterna genom olika former av medborgardialog. Hur ska nämnden utveckla detta arbete under ? Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om en undersökning för att kartlägga hur skåningarna vill delta i hälso- och sjukvårdspolitiken mellan valen. Undersökning har särskilt fokus på hur deltagandeformerna bör skräddarsys för att tilltala olika grupper. Denna kunskap bäddar för nya påverkansformer och ett bredare deltagande, vilket i sin tur innebär högre legitimitet och bättre beslutskvalitet. Nedbrytning av Region Skånes strategiska mål Nämnden ska nedan, och med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i direktivets Ekonomiska avsnitt, riskbedöma (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen) och beskriva det egna arbetet utifrån Region Skånes övergripande mål. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara personcentrerad, jämlik, säker, hälsoinriktad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Prioriterade områden för planperioden är cancervård, psykisk ohälsa samt förlossningsvård och kvinnors hälsa. Dessa prioriterade områden ingår även i statliga satsningar enligt överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Region Skåne ska även arbeta i enlighet med övriga statliga satsningar och överenskommelser; kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess samt vård vid kroniska sjukdomar. Skånska hälso- och sjukvården ska utvecklas Befolkningsökningen i Skåne ligger fortsatt över rikets förväntade utveckling. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre personer medför ökat behov av såväl vårdplatser som läkarstöd i hemsjukvården. De stora framstegen i behandlingar av kroniska sjukdomar har lett till att allt fler överlever sin sjukdom men också lever en längre tid med sjukdom. Detta leder till att fler personer behöver uppföljning och behandling livet ut. Under 2016 tog Skånes kommuner emot drygt 7000 personer med uppehållstillstånd, d.v.s. personer som fått beslut om tillstånd att stanna i Sverige. Av dessa är många unga och cirka 700 är ensamkommande barn. Befolkningsutvecklingen leder till att ökade behov av hälso- och sjukvård samt tandvård kommer att uppstå inom framför allt hemsjukvård, ortopedi, gynekologi, barnmedicin, psykiatri och tandvård. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas för att tillgodose nuvarande och framtida behov. Fortsatt målinriktat arbete med kvalitet och effektivitet ska genomsyra verksamheterna. Arbetet med nivåstrukturering ska fortsätta. Cancervårdens utveckling i nationell samverkan och nivåstrukturering av vissa sjukdomstillstånd eller sällsynta behandlingsmetoder, är exempel på det. Primärvården med 2

3 hälsovalets vårdcentraler ska stärkas och utvecklingen av Hälsoval 2.0 fortsätta. Omställningen till digitalisering ska prioriteras, och e-hälsa och m-hälsolösningar införas. För effektiv och långsiktigt hållbar utveckling behöver en samlad och målinriktad plan för den skånska hälso- och sjukvården tas fram. Jämlik hälso- och sjukvård Region Skånes arbete för en jämlik vård tar sin utgångspunkt i Strategi för jämlik vård Fokus för planperioden är att minska de omotiverade skillnaderna i hälso- och sjukvården. Hälsan varierar mellan olika samhällsgrupper. En jämlik vård förutsätter att vården ser olikheterna mellan individer och deras behov och förmågor. Detta innebär bland annat att alla ska bemötas på ett respektfullt och jämlikt sätt. Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården har identifierats via en behovsinventering. Forskning visar på stora utmaningar för den jämlika vården, sådana utmaningar tros finnas även i Region Skåne. Eftersom vi i nuläget inte följer upp vården med ett jämlikhetsperspektiv är det svårt att identifiera dessa skillnader. Ett utvecklingsarbete pågår för att ta fram sådana uppföljningsmetoder. Via den nämnda behovsinventeringen så har omotiverade skillnader identifierats inom behandling vid diabetes, smärttillstånd och rehabilitering. Det kan exempelvis vara ojämlik tillgång till behandling med kontinuerliga insulinpumpar för barn med diabetes eller att äldre personer och personer med psykisk ohälsa, eller de som inte pratar eller förstår svenska, inte får samma tillgång till smärtbehandling som andra grupper. Stöd för barn med dyslexi 1 finns men behöver stärkas för barnen med svårigheter i form av dyskalkyli 2. De omotiverade stora skillnaderna i medellivslängd för gruppen med långvarig allvarlig psykisk ohälsa måste minska. Forskning visar också att en del migrantgrupper 3 har sämre fysisk och psykisk hälsa, fler otillfredsställda vårdbehov och lägre utnyttjande av förebyggande hälsovård och specialistvård, jämfört med inrikes födda. Inom tandvården är munhälsan generellt god men ojämlikt fördelad. I vissa migrantgrupper är dålig tandhälsa vanligt förekommande. Särskilt fokus ska läggas på att minska den ojämlika tandhälsan framförallt hos barn, ungdomar, personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar och äldre. Medvetenheten om ojämlikhet avseende läkemedelsförskrivning måste öka. Läkemedelsförskrivningen ska ske utifrån patientens individuella sjukdom/sjukdomar och behov. Under planperioden ska utveckling ske för en mer jämlik vård inom de identifierade områdena diabetes, rehabilitering, smärttillstånd samt psykisk ohälsa. Omotiverade skillnader ska inte förekomma. Uppföljning av jämlik hälso- och sjukvård ska fortsätta och eventuella omotiverade skillnader belysas. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att Regionstyrelsen uppdrar till Habiliterings och hjälpmedelsnämnden att förvaltning Habilitering och hjälpmedel får uppdrag att utöka Skånes Kompetenscentrum för Elever med Dyslexi (SKED) till att även omfatta dyskalkyli. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. 1 Specifika läs- och skrivsvårigheter 2 Specifika räknesvårigheter 3 Migranter är ett samlingsbegrepp för människor som flyttat över nationsgränser; asylsökande, nyanlända (beviljad asylansökan) samt exempelvis anhöriginvandrare. 3

4 Hälsoinriktat arbete är av största vikt nu och i framtiden för att minska ohälsan och för en hållbar hälsooch sjukvård. De flesta kroniska sjukdomar är möjliga att förebygga genom att påverka ogynnsamma levnadsvanor, som är de viktigaste orsakerna bakom de stora folksjukdomarna. Effektiv prevention innebär stora besparingar för individen, för hälso- och sjukvården och tandvården, och för samhället. Även när sjukdom är ett faktum har hälso- och sjukvården en betydande roll för att främja hälsan hos patienterna. För många av de kroniska sjukdomarna är levnadsvanorna fortsatt en viktig faktor som påverkar hälsan. Det förebyggande arbetet ska genomsyras av ett systematiskt jämlikhetsperspektiv då forskning tyder på att det annars snarare riskerar att öka skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper än att minska. 4 Hälso- och sjukvården ska arbeta i enlighet med regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobakspolitiken (ANDT-strategin) samt Tobacco endgame vars syfte är att minska skadeverkningarna av alkohol, tobak och droger. Av hälso- och sjukvårdens olika verksamheter har primärvården, med bland annat barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar, en stor kontaktyta mot de skånska medborgarna, så har även tandvården. Via dessa arenor ska hälsoinriktade insatser ske för att möjliggöra för medborgarna att göra medvetna val utifrån sin hälsa. Ett mer aktivt regionalt utvecklingsstöd ska etableras i samverkan med primärvården. Tidiga insatser för barn och ungdomars hälsa har en god potential med stark påverkan på deras framtida hälsa. Alla verksamheter ska arbeta i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (FN) och hälso- och sjukvården ska tidigt upptäcka risker och ge rätt insatser på rätt vårdnivå till barn och ungdomar. Kulturupplevelser kan förebygga ohälsa och bidra till tillfrisknande samt bättre vårdrelation och kommunikation mellan vårdare och patienter. Arbetet med kultur och hälsa utgår från Region Skånes strategi och handlingsplan för kultur och hälsa För att skapa långsiktiga förutsättningar för samverkan mellan kulturnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är samfinansiering av området en viktig framgångsfaktor. Exempel på områden är en jämlik tillgång till sjukhusclowner för barn på sjukhus i hela Skåne. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom, och att behov som personen själv formulerar har lika stor betydelse som de behov professionella vårdgivare identifierar. Det innebär partnerskap mellan personen, samt dess närstående, och professionell vårdgivare. Verksamheterna ska fortsatt arbeta med att tillämpa patientlagen så att målen uppnås om att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. Det ska finnas utrymme för olikheter, att människor har olika bakgrund eller kultur, och i varje enskilt möte ska vården visa intresse och förståelse för patientens totala livssituation. Patienter, närstående och medborgare ska ses som självklara aktörer i vården och ska i större utsträckning involveras i sin egen vård såväl som i förbättringsarbete och utveckling av exempelvis patientprocesser. Generell förståelse för migrationsrelaterad ohälsa behöver öka. Med migrationsrelaterad ohälsa avses ohälsa som kan relateras till migrationsprocessen (före, under eller efter migrationen) eller oskäliga hälsoskillnader mellan utlandsfödda personer och svenskfödda personer. Det förstnämnda handlar om ohälsa som kan uppstå på grund av svåra levnadsvillkor i ursprungslandet, umbäranden under flykt eller utsatthet i mottagarlandet. Det sistnämnda handlar om 4 Vårdanalys Förebygga för att överbrygga? Jämlikhet i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete mot ohälsosamma levnadsvanor 5 Region Skånes strategi för kultur och hälsa Region Skånes handlingsplan för kultur och hälsa

5 ojämlik hälsa som är kopplad till levnadsvillkor i mottagarlandet, som exempelvis tillgänglighet till hälso- och sjukvård. För att stärka medborgarnas delaktighet och nyttja den kraft som civilsamhället utgör finns en överenskommelse mellan Region Skåne och idéburen sektor i Skåne. Region Skåne har tecknat överenskommelser med flera idéburna organisationer i Skåne, så kallat Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP). I nuläget finns, inom hälso- och sjukvårdsområdet, tio IOP-överenskommelser med åtta organisationer. Hälso- och sjukvården har skyldighet att se till att den information som ges är förståelig för mottagaren. Informationen ska anpassas till mottagarens förutsättningar. Informationen kan vara såväl i det personliga mötet som i andra kanaler, exempelvis digitala. Ett samlat regionövergripande arbete behöver stärkas för utveckling av anpassad information, exempelvis genom innovativa IT-lösningar och översättning av information till olika språk. En samlad satsning på olika språk kan öka hälsolitteraciteten 6 hos asylsökande och nyanlända, bidra till en bättre förståelse hos målgruppen för hälso- och sjukvårdssystemet samt vara ett stöd för vårdens medarbetare i kommunikation med patienter. Den enskilde patienten, och närstående, ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i, och ha tillit till, de beslut som tas. Kontinuiteten och koordinering av patientens väg i vården behöver förbättras och patienten ska alltid få information om nästa steg i sin behandling. Såväl inom öppenvård som slutenvård ska omhändertagandet av äldre och sköra patienter ske med multiprofessionella team som ser till individens hela livssituation. Vid behov av inläggning på sjukhus ska sköra och multisjuka äldre i ökad omfattning få vård direkt på avdelning med särskilda resurser för detta. Vårdcentralerna har ett särskilt ansvar för kontinuitet och sammanhållen vård för dessa grupper. Samverkan med kommunerna i Skåne, enligt avtal om ansvarsfördelning och utveckling av hälso- och sjukvården 7, ska bygga på den enskilde individens behov och önskemål. Läkarstöd och mobila team som, införts 2016, är fortsatt viktiga och mobila lösningar såsom teknisk utrustning och distansmonitorering ska också bidra till trygg och säker vård. Patienten ska erbjudas att ta större del i, och ansvar för, sin egen vård och behandling och hur denna ska utformas. Rehabilitering ska vara en naturligt och självklar del i vårdkedjan och anpassas utifrån patientgruppers och individers behov. Rehabilitering bedrivs även inom den kommunala hälso- och sjukvården och utvecklingen ska ske inom ramen för avtal om ansvarsfördelning och utveckling mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Patienternas helhetsintryck av vården ska vara positivt. I uppföljning av helhetsintrycket, via Nationella Patientenkäten, samlas alla de komponenter som patienterna värdesätter. Höga värden på helhetsintryck skapar förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet vilket är en förutsättning för att högt förtroende i resten av befolkningen. Patientens förtroende ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras. Säker hälso- och sjukvård För en patient innebär en vårdskada ett lidande i form av fysisk eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som skulle kunna undvikits. Patientsäkerhet ska därför vara av högsta prioritet inom Region Skånes hälso- och sjukvård, och nollvision avseende vårdskador ska råda. Detta innebär att ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. En vårdskada beror per definition på en undvikbar brist i den del av en vårdgivares systematiska kvalitetsarbete som syftar till skydd mot vårdskada. Den bristen medför, utöver lidande, även 6 Hälsolitteracitet handlar om förmågan att förvärva, förstå och använda hälsorelaterad information. Vilken nivå av hälsolitteracitet en individ har spelar roll för dennes hälsa

6 kostnader som hade kunnat undvikas. Sveriges Kommuner och Landsting har uppmärksammat att de nationella kvalitetsbristkostnaderna för vårdskador under 2016 uppgick till sju miljarder kronor. Frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter som för de patienter som vårdas på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Patienten i sluten vård ska därför erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ske endast av medicinska skäl. En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att kunna erbjuda säker vård. Denna bygger i sin tur på en god arbetsmiljö samt en vårdmiljö av god hygienisk standard. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt och transparent riskförebyggande arbete. Patienten och närstående ska ses som viktiga aktörer, och i större utsträckning involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. De två viktigaste områden att fokusera på under planperioden är kontinuiteten och tillgängligheten för medicinskt prioriterade patienter. Andra viktiga områden är kommunikation i vårdens övergångar, förebyggande av självmord, vårdrelaterade infektioner, trycksår, prevention, fallolyckor, ohälsa i munnen, behandling av undernäring samt säker läkemedelshantering och läkemedelsrelaterade problemområden, exempelvis resistensutvecklingen för antibiotika. Stramas 10 punktsprogram för minskad antibiotikaresistens ska vara ledande. För att kunna genomföra mycket av ovanstående förutsätts att planperioden startas med ett strategiskt arbete för att skyndsamt säkra tillgången till adekvat bemanning utifrån befolkningens nutida och framtida behov. Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska vara god. Utveckling för bättre tillgänglighet ska fortgå med fokus på medicinska indikationer där nationella och regionala vårdprogram och riktlinjer ska följas. Arbetet för en säker och effektiv remisshantering och utveckling av processer och strukturer hur vården bedrivs ska fortsätta. Utveckling av uppföljning är centralt. Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga förstahandsval. Tillgänglighet har emellertid många dimensioner och ska därför ses ur ett brett perspektiv. Fler digitala lösningar, till patienter som kan och önskar ansvara för mer vård själva, ska införas. Det leder såväl till större autonomi som till ökad upplevd tillgänglighet. Information om vårdens utbud som är informativ, aktuell, lätt att hitta och möjlig att förstå bidrar också till ökad tillgänglighet och mindre administration genom att patienten kan remitteras rätt från början. Äldres hälsa, med anpassad vård för äldre inom hälsovalets äldrevårdscentraler, förstärkning av läkarstöd till kommunal hemsjukvård och slutenvården med ökade möjligheter till direktinläggningar dygnet runt, är viktiga åtgärder för att kunna erbjuda en tillgänglig och god vård till de mest sköra äldre. Vården behöver utvecklas för att förbättra tillgängligheten och omhändertagandet för personer med varaktig funktionsnedsättning. Tydlig information ska ges, vid varje beslut, om vilka val av vård och behandlingsalternativ som är möjliga, vilken vård som erbjuds samt förväntad väntetid. Informationen ska vara anpassad till patientens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även när Region Skåne stimulerar och driver utveckling av e-tjänster, exempelvis utvecklingen av 1177 Vårdguidens e-tjänster, tillgängligheten till kvalitetssäkrade appar eller interaktivitet i de digitala tjänsterna. Kunskapsbaserad vård Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det gäller såväl om det handlar om enskilda patientmöten som investeringar eller organisatoriska förändringar. Det är viktigt att stimulera och skapa förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas. 6

7 Transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet ska fortsatt utvecklas. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och rutiner samt behandlingar som inte är värdeskapande ska avvecklas. Metod för avveckling ska utvecklas under planperioden. Vårdprogram och riktlinjer är en väsentlig grund för jämlik och kunskapsbaserad vård. Införande och uppföljning ska säkras så att vårdprogram och riktlinjer efterlevs och får genomslag för den enskilde patienten. Uppföljningen ska utvecklas så att den blir mer riktad och konkret. Dialoger ska genomföras där data från olika källor används som kunskapsunderlag. Nationella kvalitetsregister är en viktig källa vid uppföljning. Täckningsgraden i kvalitetsregistren ska vara hög. Enklare hantering med mer automatiserad IT, interaktiva system, bättre beslutstöd och uppföljning behöver utvecklas. Den snabba utvecklingen av medicinska teknologier och behandlingar möjliggör att allt fler sjukdomar och funktionsnedsättningar kan upptäckas och behandlas vilket leder till ökad patientnytta och patienttillfredsställelse. Detta innebär förväntningar på hälso- och sjukvården att introducera och tillgängliggöra nya avancerade tekniker inom diagnostisk och behandling. Stamcellsforskning, genteknik, transplantationsverksamhet och bilddiagnostik är några områden. Inom läkemedelsområdet utvecklas kontinuerligt nya och effektiva läkemedel. Gemensamt för alla områden är att ofta, särskilt initialt, ökar kostnaderna vilket medför vikten av att kontinuerligt värdera varje ny teknik och nytt läkemedel utifrån patientnyttan. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter ska ses som en investering, inte bara för hälsa, utan också för god social och ekonomisk utveckling. Nya nationella riktlinjer och vårdprogram ger bättre förutsättningar för jämlik vård men införandet av dessa kan innebära ökade kostnader, särskilt initialt, exempelvis för vård av mycket för tidigt födda barn eller cancerläkemedel. Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning, med fokus på högre kvalitet och effektivitet, fortsätter i enlighet med Region Skånes läkemedelsstrategi och avtal för läkemedelsförsörjning. Effektiv hälso- och sjukvård Ett systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete ska bedrivas i enlighet med Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne Den skånska hälso- och sjukvården ska vara effektiv och uppnå bästa möjliga kvalitet och resultat i nivå med de bästa i landet. Hög kvalitet är förutsättning för en effektiv vård. Kvalitetsbristkostnader, exempelvis i form av vårdskador, har förutom onödigt lidande för patienten, även en negativ påverkan i form av att resurser måste tas i anspråk i onödan. En förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Att hela tiden utgå från hur patientnytta skapas i det individuella mötet har en avgörande betydelse för effektiviteten. Vården ska organiseras utifrån patientgruppers behov snarare än sjukvårdens organisatoriska delar. Omställning till nya arbetssätt behövs, exempelvis i form av övergång från sluten till öppen vård och användande av nya verktyg inom området e-hälsa. Kontinuitet är väsentligt för patienten och för att minska risker och icke värdeskapande resursanvändning. För att nå en effektiv vård ska alla verksamheter, i det systematiska kvalitetsarbetet, särskilt beakta vårdens övergångar så att patientprocesser över sjukvårdens organisatoriska gränser fungerar effektivt och säkert. I nuläget finns det många personer som har ett långvarigt behov av samordnad vård i Skåne. De flesta av dessa är äldre personer. Den demografiska utvecklingen bidrar till att gruppens storlek ökar. För denna målgrupp har Region Skåne och Skånes kommuner tecknat ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal där intentionen är att göra vården bättre, tryggare och mer effektiv. Avtalet ska bland annat lägga grunden till en ny teambaserad hemsjukvård i Skåne som ska vara fullt utbyggt För att vården för de här patienterna ska vara effektiv, trygg och säker behövs fortsatt utveckling av samarbetet med kommunen samtidigt som det behövs en översyn av hela vårdkedjan så att den fungerar ändamålsenligt för 7

8 målgruppen. I samtliga övergångar kommer det att behövas förstärkning av funktioner och teknik. Här berörs prehospital vård, akutsjukvård, vårdavdelningars planering inför utskrivning och vårdcentralernas förstärkta ansvar i utskrivningsprocessen. Ytterligare förstärkning kommer att krävas för hälsovalets läkarstöd till hemsjukvård, mer integrerade äldrevårdsmottagningar samt ökade möjligheter till direktinläggningar på samtliga sjukhus. De patienter som inte har behov av sjukhusets resurser ska så långt det är möjligt behandlas hemma i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Samordnad individuell plan ska användas som verktyg i planeringen. Region Skånes verksamheter ska produktions- och kapacitetsplanera, så att resurser kan planeras på ett adekvat sätt. Utveckling behöver stärkas av IT-stöd som möjliggör uppföljning och jämförelser av vårdens värde och effektivitet utifrån patientgrupper och inte organisatorisk enhet eller medicinsk specialitet. Tillgänglig data ska användas för att understödja utvecklingsarbete i syfte att skapa ökat värde. Fortsatt arbete med prioriterade områden De prioriterade områdena ingår i nationella överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Utvecklingen av cancersjukvården är prioriterat i enlighet med nationella överenskommelsen En nationell cancerstrategi för framtiden samt Regional cancerplan Den långsiktiga målsättningen avser god livskvalitet, minskat insjuknande och förlängd överlevnad. För att målen ska uppnås krävs ökad fokus på prevention, tidig diagnostik, god tillgänglighet, effektiv utredning och behandling i tid samt att rehabilitering och palliation integreras mer i patientprocesserna. Utveckling för bättre utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser ska fortsätta. Under 2018 ska utvecklingen av cancervården enligt cancerplanen säkerställas och de prioriterade insatserna genomföras. Fler standardiserade vårdförlopp ska införas och bättre IT stödsystem samt uppföljning utvecklas. Kostnader för läkemedel mot cancer förväntas öka. Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Den demografiska utvecklingen, med allt fler personer i fertil ålder, innebär ökade behov inom kvinnohälsa och förlossningsvård. Utveckling ska bland annat ske i enlighet med nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa samt Region Skånes strategiska plan för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa Övergripande målsättningen med den nationella överenskommelsen är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och jämlik vård inom förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Förbättringar inom förlossningsvården ska i första hand ske genom insatser som syftar till att förbättra bemanningssituationen. Statliga medel utgår om insatser genomförs enligt målen. För att nå målen om bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa är rätt kompetens på rätt plats en nödvändighet. Strategiskt arbete med att säkra tillgången till adekvat bemanning utifrån befolkningens nutida och framtida behov måste stärkas. Psykisk hälsa Psykisk ohälsa ökar i samhället generellt och hos unga i synnerhet. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar över huvud taget och särskilt tydligt hos kvinnor. Förebyggande insatser för att förbättra den psykiska hälsan är av stor vikt. Utveckling av den psykiska hälsan ska ske i enlighet med Region Skånes strategiska plan för psykisk hälsa. 8

9 Levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa samt attityder till psykisk ohälsa i befolkningen behöver förbättras. Lärdomar gällande psykisk ohälsa för asylsökande och nyanlända visar att det finns en utbredd psykisk ohälsa under de första åren i Sverige. För detta behövs en beredskap både inom primärvård och psykiatri. Forskning visar att psykisk ohälsa inom målgruppen också kan komma ett antal år efter ankomst till Sverige vilket kräver beredskap inom Region Skåne på 5-10 års sikt. Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och utveckla arbetet i linje med ingångna ramöverenskommelser om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag , uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen uppnås (risk): 12 Kännbar och sannolik Särskild frågeställning till HSN, sjukvårdsnämnder och habilitering och hjälpmedel: Hur ska verksamheten utveckla arbetet för att öka takten i implementeringen av e-hälsa och m- hälsolösningar? I enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne ska e-hälsolösningar utvecklas och införas under planperioden. Utgångspunkten för all e-hälsoutveckling ska vara en personcentrerad vård med fokus på nyttan för patienten men även för vårdens medarbetare. Under 2018 ska det påbörjade arbetet med digitalisering fortsätta, exempelvis utvecklingen av 1177 Vårdguidens e-tjänster, kvalitetssäkrade appar, interaktivitet i de digitala tjänsterna, samt utveckling av virtuella vårdbesök och digitala vårdrum. Arbetet med att forma Framtidens Hälso- och sjukvård i Skåne och frågan om hur digitalisering och utveckling av e-hälsa och m-hälsa 8 kan bidra till detta är en av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med utveckling och införande av nya e-tjänster. Samspelet mellan innovatörer och vårdgivare är en central faktor för att nå framgång i detta arbete. Nya digitala tjänster kan snarare bli en ökad belastning i verksamheten än en möjlighet om arbetssätt inte förändras. För att öka takten i implementering av e-hälsa och m-hälsolösningar krävs en omställning i hälso- och sjukvården. Omställningen handlar om flera perspektiv. I grunden handlar det om att verksamheterna behöver arbeta med verksamhetsförändring och utveckla arbetssätt som utgår från de möjligheter som digitaliseringen skapar. Under planperioden ska verksamhetsutveckling kopplad till digitaliseringen genomföras och engagera såväl vårdens medarbetare som ledning samt patienter. Insatser, som stödjer denna omställning, ska stärkas. Det påbörjade arbetet med ehälsocoacher, som stödjer utvecklingen, ska fortsätta. För ett långsiktigt hållbart och ordnat införande, samt för att nyttja de möjligheter som nya digitala lösningar innebär, ska en omställningsplan tas fram för planperioden. Införandet av e-hälsa och m- hälsolösningar ska följas upp utifrån perspektivet jämlik hälso- och sjukvård. För att öka takten med införande av e-hälsa och m-hälsolösningar ska styr- och ersättningssystem, som stödjer denna utveckling, utarbetas. Särskild frågeställning till HSN, sjukvårdsnämnder och habilitering och hjälpmedel: 8 M-Hälsa (mobil hälsa) är en underkategori till e-hälsa, som gäller användningen av mobila hälsoapplikationer för självdiagnosticering och hälsoövervakning på distans. 9

10 Hur ska verksamheten arbeta för att stödja och utveckla en modern, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på den skånska primärvården? Den skånska primärvården består i huvudsak av: vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, familjecentraler, ungdomsmottagningar, psykoterapimottagningar, smärtmottagningar/multimodal smärtbehandling samt barn- och ungdomspsykiatriska första linjens mottagningar. Primärvårdens roll som första linjens hälso- och sjukvård ska stärkas samtidigt som medborgarnas förtroende för primärvården måste öka. För att möjliggöra detta ska det påbörjade arbetet med att se över vårdcentralernas förutsättningar och ersättningsmodell fortsätta. Tillgängligheten, såväl vid akuta åkommor som för patienter med kronisk sjukdom, ska vara hög och kontinuerligt följas upp. Detta gäller både personliga besök hos läkare eller annan vårdpersonal och kontakter per telefon eller via digitala lösningar. Hög tillgänglighet skapar trygghet och förtroende. Sjukdomsförebyggande insatser, genom till exempel rådgivning och stöd för bättre levnadsvanor, ska öka. Vårdcentralerna ansvarar för en viktig del i akutsjukvården. För att patienter med akuta problem ska bli omhändertagna på rätt vårdnivå ska samverkan ske mellan vårdcentraler och sjukhusens akutmottagningar. I situationer med symtom som kan tyda på allvarlig bakomliggande sjukdom ska patienten erbjudas snabb rådgivning och bedömning så att eventuell allvarlig sjukdom tidigt kan upptäckas och behandlas. Vårdcentralerna har ett särskilt ansvar för patienter med kronisk sjukdom eller flera samtidiga sjukdomar. Kontinuiteten är viktigt och ska prioriteras. Vårdcentraler ska vara kontaktnivån för den kommunala hälso- och sjukvården och koordinera vården med specialistkliniker på sjukhus. Psykisk ohälsa är ett växande problem. Vårdcentraler har en viktig uppgift att identifiera, stödja och behandla. Lättare och medelsvår psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukfrånvaro och sjukskrivningar ökar mest i åldersgruppen år. Ungdomsmottagningarna ska utvecklas för att i större utsträckning arbeta förebyggande samt stödja unga med psykisk ohälsa. Samverkan med kommunerna i Skåne, enligt avtal om ansvarsfördelning och utveckling av hälso- och sjukvården, ska fortsatt utvecklas. Mobilt läkarstöd som gör fler hembesök till prioriterade grupper, samt i samverkan med hemsjukvården upprättar samordnade individuella vårdplaner, ska bidra till trygg, säker och effektiv vård som gör att fler kan stanna i sin hemmiljö. Mobila lösningar såsom teknisk utrustning och distansmonitorering ska också bidra till trygg och säker vård i hemmiljö. Vårdcentralerna ska också ta ett särskilt ansvar för att genom hälsoundersökningar identifiera hälsoproblem hos patientgrupper som idag ofta förbises. 10

11 En drivande utvecklingsaktör Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Den kliniska forskningen ska öka Region Skåne har en ambition att öka den kliniska forskningen och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinskt resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt eller tjänst. Utveckling av infrastruktur relevant för forskning samt nära samverkan med akademin och näringslivet kring nya centrumbildningar med stor relevans för hälso- och sjukvården ska fortgå. Likaså utvecklingen av nya behandlingsterapier såsom gen- och cellterapi. Arbetet med testbäddar för utveckling av kommunikationsteknologi inom vården ska utvecklas. Tillsammans med akademin ska Region Skåne verka för att den egna forskningen ges tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS genom att materialforskning kompletteras med applikationer för medicinsk forskning. Inom universitetslandstingen ska så kallade universitetssjukvårdsenheter årligen utses. Dessa enheter, som utvärderas av Socialstyrelsen, kommer att ha ett särskilt ansvar som kunskapshubbar, och så småningom bilda ett nationellt nätverk och vara förstahandsval för infrastrukturella satsningar. Sjukvårdshuvudmännens samverkan inom klinisk forskning och utveckling är angeläget för att bibehålla och ytterligare stärka sin position som en intressant region där den kliniska forskningen och utvecklingen ligger i framkant. Genom Region Skånes Life Science strategi, som beskriver såväl kortsiktig inriktning som långsiktig, ska klinisk forskning och innovationer stärkas. Visionen är att Region Skåne ska vara en ledare för regionala innovationsinsatser, med hälso- och sjukvården som hävstång, för snabb tillväxt och innovation inom Life Science-industrin. Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Ett aktivt samarbete i Södra sjukvårdsregionen, som innefattar Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge, är av stor betydelse för att upprätthålla och vidareutveckla den högspecialiserade sjukvården i Skåne. Samarbetet och profileringen mellan olika vårdnivåer inom sjukvårdsregionen ger bättre vård och attraktivare arbetsplatser. Detta tar sig uttryck i gemensam planering av vården och gemensamma planer för rekrytering och bemanning. Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Utvecklingen av e-hälsa ska ske i enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne år Arbetet inom ramen för e-hälsostrategin ska bidra till de nya lösningar och arbetssätt som krävs för att vi även i framtiden ska kunna erbjuda invånarna en tillgänglig, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård. Arbetet med att forma Framtidens Hälso- och sjukvård i Skåne och frågan om hur digitalisering och utveckling av e-hälsa/m-hälsa kan bidra till detta är en av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med utveckling och införandet av nya e-tjänster. Utgångspunkten för all e-hälsoutveckling ska vara en personcentrerad vård med fokus på värdet/nyttan för patienten. Detta med krav på bibehållen och förbättrad vårdkvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet och effektivitet. Region Skåne ska aktivt delta i utveckling av nationella e-tjänster och implementera redan tillgängliga e-tjänster. E-tjänster ska också användas som en möjlighet att utveckla och se över processer och arbetssätt med målsättningen att skapa en effektivare vård med hög tillgänglighet och god kvalitet. Samarbetet med kommunerna ska utvecklas inom en rad områden. Avtalet om ansvarsfördelning och utveckling av hälso- och sjukvården, som trädde i kraft 2016, skapar nya förutsättningar för utveckling, exempelvis av mobila tekniska lösningar i hemmet för de kroniskt sjuka. Informations- och kommunikationsteknik, inklusive beslutsstöd, samt kompetensutveckling och kompetensförsörjning är särskilt prioriterade områden. 11

12 Att utveckla nya behandlingsterapier är kostsamt. För att kunna utveckla de nya terapierna och använda dem på patient (det finns redan ett stort behov) behöver särskilda medel tillföras. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag , uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen nås (risk): 9 Kännbar och möjlig. Särskild frågeställning till samtliga nämnder: Hur ska verksamheten arbeta för att nå Region Skånes klimatmål? Arbete ska ske i enlighet med Region Skånes miljöprogram och dess mål. Alla verksamheter ska verka för en god miljö och hållbar utveckling. 12

13 Attraktiv arbetsgivare Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Region Skåne skall vara en hälsofrämjande arbetsplats och sjukfrånvaron ska minska En god arbetsmiljö är en förutsättning för Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare och då även för en väl fungerande kompetensförsörjning. Beslutad handlingsplan om sjukfrånvaro har en tydlig målsättning, sjuktalen ska minskas och frisktalen ska ökas, och ett antal aktiviteter inom handlingsplanen har redan påbörjats. Utifrån analyserna kommer ytterligare insatser att sättas in för att minska sjukfrånvaron. Arbetet med att tydliggöra Regions Skånes hälsofrämjande policy och insatser för det hälsofrämjande arbetet ska fortsätta och följs upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värdet på Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, Ledarskap och Delaktighet i medarbetarundersökningen ska öka Region Skåne ska ha arbetsplatser med en god arbetsmiljö och vara en god arbetsgivare med chefer som leder och utvecklar verksamheten i dialog med medarbetarna och där deras engagemang och kompetens tas till vara. Medarbetarnas kunskaper och perspektiv är oumbärliga för en verksamhet i ständig utveckling. Chefer skapar förutsättningar för kompetensutveckling och medarbetarna ges möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov. Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar, som tillsvidareanställningar, och en bra arbetsmiljö. Anställning på heltid är norm och deltid en möjlighet för de medarbetare som så önskar. Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp till skåningarnas behov och erbjuda den bästa vården och service samt locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig i framtiden. Bland många insatser som kan göras för att möta kompetensförsörjningsbehovet är kompetensmixplanering en av de viktigaste. Arbetet med kompetensmixplanering pågår i Region Skånes verksamheter, och en regional handlingsplan är beslutad, men arbetet måste växlas upp och få spridning till samtliga arbetsplatser. Region Skåne ska även arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksamheten och för att främja kompetensmixplanering. Kompetensutvecklingsinsatser har igångsatts för att avhjälpa bristen på specialistsjuksköterskor genom att inrätta utbildningsanställningar och förmåner för sjuksköterskor. Dessa insatser ska fortsätta såväl som möjligheten till utbildningsförmåner för sjuksköterskor som specialistutbildar sig inom prioriterade områden. Särskilda satsningar inom kompetensutvecklingsområdet har påbörjats för undersköterskor och insatser har gjorts för att stimulera nytänkande på arbetsplatser för vad undersköterskan kan ha för roll. Fortsatta insatser planeras kommande år. Ett internationellt kompetenscentrum för utlandsutbildade i Region Skåne är under bildande. Syftet är att bättre tillvarata den erfarenhet, expertis och språkkompetens som finns i dessa grupper samt samordna de behov av insatser och kompletteringar som krävs för en anställning i skånsk sjukvård. Utvecklingen av kompetenscentrum kommer att ske fortlöpande under planperioden. Beroendet av bemanningsföretag är inte långsiktigt hållbart, vare sig utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö eller ett kvalitetssäkrat utbildningsuppdrag. Den antagna strategin för att minska beroendet av bemanningsföretag och förvaltningarnas handlingsplaner ska noga följas upp. Som en del i arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag ska de regioninterna resursteamen vidareutvecklas. 13

14 Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag , uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen nås (risk): 12 Allvarlig och möjlig. 14

15 Långsiktigt stark ekonomi Inom ramen för nämndens ansvarsområde innebär ovan strategiska mål en nedbrytning i följande delmål: Det samlade regionbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnderna år 2017 omfattar ,2 miljoner kronor (2016: ,8 miljoner kronor). I budgetdirektivet 2018 har hälso- och sjukvården (exklusive Habilitering och hjälpmedel) tillförts extra resurser uppgående till 3,54 % att jämföra med ett prognostiserat LPIK på 2,7 % samt demografiutveckling på 1,7 %. Detta motsvarar ett effektiviseringskrav på 0,9 % eller 267 miljoner kronor i jämförelse med regionbidrag till regionbidrag. Någon kompensation för medicinsk- och medicinteknisk utveckling har inte tillförts hälso- och sjukvården. Nya nationella medicinska riktlinjer och vårdprogram kan innebära ökade kostnader och framför allt inom läkemedel ser nämnden ett ökat behov av resurser för läkemedel inom bl a cancer, hjärtsjukdomar, strokeförebyggande, diabetes. Läkemedelskostnaderna förväntas öka med 230 miljoner kronor årligen. I budgetdirektivet ges inte resursförstärkning till det underskott som prognostiseras för 2017 vilket per mars månad uppgår till 1,2 miljarder kronor. Detta tillsammans med budgetdirektivets förutsättningar innebär ett omfattande effektiviseringskrav som kan påverka Region Skånes förmåga att erbjuda en jämlik och säker vård med hög tillgänglighet och kvalitet. Tilldelade regionbidrag innebär också att det inte finns utrymme för finansiering av de nya eller ökade behov som identifierats inom ett antal områden. Hälso- och sjukvården i Region Skåne står inför stora utmaningar och prognostiserar ett stort underskott för 2017 samtidigt som tillgängligheten inom vissa områden långt ifrån är på en acceptabel nivå. Region Skånes mål att vara en attraktiv arbetsgivare ställer höga krav på en förbättrad arbetsmiljö. Att förbättra arbetsmiljö och tillgängligheten samtidigt som resursåtgången kraftigt måste reduceras innebär att arbetet med omställningen till nya effektivare vårdformer såsom t.ex. digitala vårdkontakter måste accelerera avsevärt. Samtidigt måste det i omställningen säkerställas att kvaliteten och patientsäkerheten inte försämras, detta i sin tur ställer krav på ordnande införanden vilket påverkar möjligt tempo i omställningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ser att, även om denna omställning tar fart under 2017, blir det svårt att klara det effektiviseringskrav som finns för att få en ekonomi i balans. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag , uppnå det strategiska målet (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det) Om inte målen uppnås (risk): 16 Sannolik och allvarlig 15

16 Ekonomiska ramar och regionbidrag Här finns möjlighet att, utöver vad som framkommer i nämndens svar, lämna yttrande på föreslagna ekonomiska ramar. TABELL- uppgifterna som är hämtade från sjukvårdsnämndernas yttrande är endast preliminära. Driftsnämndernas yttranden hanteras i SUND 11/5, SUS 12/5 och KRYH 18/5. 16

17 Beräknade behov (gamla och nya) År 2018 Ökat behov cancer, förlossning/kvinnosjukv/ neonatalvård samt psykisk ohälsa Kroniska sjukdomar Rehabilitering Övertagande ambulansdistrikt 1 Avsiktsförklaring Vårdförbundet Ökade läkemedelskostnader Prognostiserat underskott i sjukvården 2017 LPIK Demografi Förslag regionbidrag 155,0 mkr 50,0 mkr 75,0 mkr 60,0 mkr 40 mkr 230 mkr 1 196,6 mkr 871,4 mkr 386,2 mkr Diff regionbidrag och behov Hur ska detta hanteras och om nödvändigt prioriteras? Diff totalt behov jmf föreslaget regionbidrag 2 053,7 mkr Åtgärder i sjukvårdsnämndernas yttrande -323,1 mkr Strukturella, åtgärder, helårseffekter av handlingsplaner -17, intäktsförstärkningar Effektiviseringar ,6 mkr En budget i balans kräver ytterligare effektiviseringar om i genomsnitt 5 % År 2019 Läkemedelskostnader LPIK Demografi 230 mkr 933,2 mkr 426,9 mkr Diff totalt behov jmf föreslaget regionbidrag 767,4 mkr Om inte hela effektiviseringen under 2018 får effekt till i slutet av året 2018 ökar gapet. -767,4 mkr En budget i balans kräver ytterligare effektiviseringar om i genomsnitt 2,2 % I ovanstående tabell visar Hälso- sjukvårdsnämnden det samlade behovet inklusive nya behov som är prioriterade. Ett antal åtgärder har också identifierats som bör reducera resursbehovet men en differens kvarstår på 1,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,0 % i effektiviseringar och besparingar inom den skånska hälso- och sjukvården. Att åstadkomma en sådan omfattande kostnadsreducering med full effekt 2018 är ett utmanade mål och det krävs stora insatser för att den skånska hälso- och sjukvården under 2018 ska kunna uppnå målen avseende patientsäkerhet, hög kvalitet, tillgänglighet, god arbetsmiljö samt fortsatt medicinsk och medicinteknisk utveckling samt utbildning, med en ekonomi i balans. Ersättningsmodell Nuvarande ersättningsmodell rörande vårdproduktion till sjukvårdsförvaltningarna bygger på anslagsfinansiering, vilket innebär att en fast ersättning erhålls. Region Skåne tillämpar andra ersättningsmodeller inom andra områden, exempelvis för upphandlade avtal och för ersättningar till ackrediterade enheter i enlighet med Lagen om Valfrihet. Region Skåne bör fortsätta att utveckla de 17

18 olika ersättningsmodellerna under de kommande åren för att på bästa sätt stimulera att en hög kvalitet erhålls i hela vårdkedjan. Fördelning av Regionbidrag till Sjukvårdsnämnderna Enligt reglementet för Regionstyrelse, Nämnder och Revisorer har Hälso- och sjukvårdsnämnden följande ansvar: Nämnden har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ett samlat ansvar för ledningen av hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det innebär att nämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar förslag till regionfullmäktige till samlad hälso- och sjukvårdsbudget med fördelning till driftsledningsnämnderna. Nämnden ska före strukturbeslut som påverkar flera av sjukvårdsförvaltningarna invänta och beakta synpunkter från sjukvårdsnämnderna. I planeringsdirektivet har Regionstyrelsen fördelat regionbidragen till respektive sjukvårdsnämnd. Ingen differentiering har gjorts med hänsyn till demografiutveckling eller till att den bas som regionbidragen bygger på (produktion år 2010) väsentligt har ändrat sig fram till idag. En analys bör göras om en annan fördelning, som bättre reflekterar dagens förhållanden, ska tillämpas. Den slutliga fördelningen kommer också att behöva att ta hänsyn till, under året, fattade beslut som påverkar förvaltningarnas uppdrag samt effekter av eventuella arbetsuppgiftsförflyttningar. Yttrande med anledning av att HSN är driftsledningsnämnd för Medicinsk Service Beslut är fattat om en ny samlad prehospital organisation vilket innebär att dessa verksamheter skall överföras till förvaltningen Medicinsk Service. Detta innebär i sin tur att Region Skånes prehospitala enhet (RSPE), prioritering och dirigering av prehospital verksamhet vid SOS alarmcentral samt 1177 Vårdguiden på telefon, övergår från Regionstyrelsens förvaltning till Medicinsk Service den 1 september Vidare övergår Ambulanssjukvården i distrikt 3 (nordvästra Skåne) från Skånevård Sund den 1 januari 2018 samt Ambulanssjukvården i distrikt 1 (sydvästra Skåne) från Falck ambulans AB den 1 februari Övertagande av verksamhet från extern leverantör: Statens momskompensation för köp av tjänster från privata vårdgivare uteblir, ökade löne- och sociala avgifter vid övergång till Region Skånes kollektivavtal och andra överenskommelser. Sammanlagt beräknas kostnaderna öka med 60 miljoner kronor årligen vilket framgår av tabellen över ökade behov. Överföring av verksamhet inom Region Skåne: Flertalet av de berörda verksamheterna har under 2017 efter politiska beslut utökat sin verksamhet sjukvårdsupplysning per telefon har under 2017 förstärkts för att förbättra tillgängligheten. Under 2018 kommer helårseffekt av detta beslut. Nationell samverkan inleds i år vilket förväntas innebära en ökad kostnad för Region Skåne. - Prioritering och dirigering av prehospital verksamhet har under 2017 byggt upp sin verksamhet. Även här kommer helårseffekt av detta under