Barnhushållens ekonomi

Transkript

1 Social Insurance Report Barnhushållens ekonomi Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2017 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Hanna Hultin

3 Förord Denna rapport redovisar utvecklingen av sex olika resultatindikatorer med syfte att utvärdera den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllelse. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. Resultatindikatorerna visar att den ekonomiska familjepolitiken förbättrar barnfamiljernas ekonomi och har stor betydelse för barnhushållens ekonomiska situation, i synnerhet för hushåll med låga inkomster och/eller många barn. Även om mammorna fortfarande tar ut den absoluta majoriteten av föräldrapenningen, visar resultaten att alltfler föräldrar delar lika på föräldrapenningen. Sedan början av 2000-talet har den disponibla inkomsten ökat i samtliga undersökta hushållstyper, men den har ökat mindre för ensamstående än för sammanboende föräldrar. Ökningen har även varit mindre för hushåll med relativt låga inkomster än för hushåll med högre inkomster. Ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, har fortfarande en utsatt ekonomisk situation jämfört med andra typer av hushåll. Särskilt utsatta är hushåll med en ensamstående förälder som är född utanför Sverige. Hanna Hultin och Michael Wiberg på avdelningen för Analys och prognos har genomfört analysen och skrivit rapporten. Ett stort tack riktas till Gabriella Sjögren Lindquist, Inspektionen för socialförsäkringen, och Ulrik Lidwall, avdelningen för Analys och prognos vid Försäkringskassan. I egenskap av granskare av rapporten har de bidragit med värdefulla kommentarer. Stockholm, juni 2017 Gabriella Bremberg Chef för Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 9 Inledning Kort om uppdraget och det statistiska underlaget Vad är ett barnhushåll och hur många finns det? Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Vad är ekonomisk utsatthet? Att mäta jämställt föräldraskap Den ekonomiska familjepolitiken från ett barnrättsperspektiv och från ett barnperspektiv Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll Indikator 6: Jämställt föräldraskap Referenser Appendix A: Tabellbilaga Appendix B: Teknisk bilaga... 82

5 Sammanfattning Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2017 ett uppdrag att presentera och analysera utvecklingen av ett antal resultatindikatorer som syftar till att mäta den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllnad. Dessa mål är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. I rapporten analyseras enbart den del av den ekonomiska familjepolitiken som utgörs av utbetalningar från Försäkringskassan. Dessa innefattar föräldraförsäkring, barnbidrag, vårdbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd. Resultatindikatorerna är indelade i följande sex områden: Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll Indikator 6: Jämställt föräldraskap Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomi Indikatorerna visar att den ekonomiska familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomi, i synnerhet för hushåll med låga inkomster och/eller många barn. Totalt utgör förmåner från den ekonomiska familjepolitiken cirka 9 procent av barnhushållens disponibla inkomst, för ensamstående med två eller fler barn är denna andel mer än dubbelt så hög, 23 procent. Eftersom löneinkomsterna ökat mer än de belopp som betalas ut inom den ekonomiska familjepolitiken har familjeförmånernas andel av den disponibla inkomsten minskat över tid. Minskningen är tydligast bland ensamstående med flera barn. I rapporten visas även att hushåll med barn har en lägre disponibel inkomst per konsumtionsenhet än hushåll utan barn och att ensamstående föräldrar har en lägre inkomst än sammanboende föräldrar. Vidare visar resultaten att kvinnor har en lägre disponibel inkomst än män och att hushåll bestående av personer med utländsk bakgrund har lägre inkomst än svenskfödda. Skillnaderna mellan grupperna har ökat över tid, den disponibla inkomsten ökar bland samtliga hushållstyper, men ökningen är större bland dem med 5

6 högre inkomster, och mindre bland hushåll med låga inkomster. Denna trend har pågått under hela 2000-talet, och var särskilt stark fram till Bland barnhushållen är disponibla hushållsinkomsten lägst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. När hushållen delas upp på om man har nyinvandrade hushållsmedlemmar eller inte, visar resultaten att den disponibla inkomsten är ännu lägre i hushåll med minst en nyinvandrad hushållsmedlem. Detta speglar sannolikt det faktum att utrikesfödda, och bland dem framför allt nyinvandrade, har en sämre position på arbetsmarknaden och lägre arbetsinkomster än personer födda i Sverige (Försäkringskassan 2017). Hushåll med många barn, ensamstående kvinnor och utrikesfödda föräldrar oftast ekonomiskt utsatta Förekomsten av ekonomisk utsatthet mäts både som andelen med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten under kalenderåret, och som en disponibel inkomst under 60 procent av medianen under 2011, som används som basår. Med båda dessa mått, som kallas låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard, är ensamstående föräldrar mer utsatta än sammanboende, hushåll med fler barn är mer utsatta än hushåll med färre barn och hushåll med utrikesfödda föräldrar mer utsatta än svenskfödda. Andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har ökat svagt sedan 2011, medan det fasta måttet visar på en minskning under samma period. Skillnaden beror på att inkomstspridningen blivit större, samtidigt som inkomsterna ökat även för de hushåll som har lägst inkomster. Den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att minska andelen hushåll med låg ekonomisk standard. Om dessa transfereringar räknas bort från barnhushållens inkomster skulle andelen med låg ekonomisk standard vara 9 procentenheter högre (25 procent i stället för 16 procent). Störst roll spelar den ekonomiska familjepolitiken för ensamstående föräldrar med två eller flera barn. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten har dock minskat sedan början av 2000-talet, i takt med att familjeförmånerna utgör en allt mindre andel av hushållens disponibla inkomst. Jämställdheten i föräldraskapet ökar långsamt Resultaten pekar även på en ökad jämställdhet i föräldraskapet, mätt i fördelningen av föräldrapenningdagarna. Andelen föräldrapar som delar lika på föräldrapenningen under barnets två första år har ökat från 8 procent för barn födda 2005 till 14 procent för barn födda Andelen som delar lika på tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år är högre och har endast ökat marginellt (från 23 till 24 procent) mellan 2008 och Fördelningen av uttagen föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samvarierar med föräldrarnas utbildningsnivå och om föräldrarna är födda i Sverige eller utrikes. 6

7 Metodologiska överväganden Att en högre andel av ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, har låg ekonomisk standard kan delvis bero på att de ofta har lägre inkomster och i högre utsträckning arbetar deltid. Men en viktig metodologisk reservation är att eftersom barn med separerade föräldrar antas bo hos, och helt försörjas av, den förälder de är folkbokförda hos finns en risk för att ensamstående föräldrars försörjningsbörda överskattas i dessa analyser. För att uppskatta vilken betydelse växelvis boende barn har för barnhushållens ekonomiska standard har Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Försäkringskassan utfört känslighetsanalyser. Dessa visar att felskattningen av den disponibla hushållsinkomsten är marginell i de aggregerade grupper som redovisas i rapporten. Till exempel minskar andelen med låg ekonomisk standard från 38 till 35 procent bland ensamstående med barn, när man tar hänsyn till växelvist boende barn. Dock innefattar de aggregerade grupperna i sin tur subgrupper med mycket olika ekonomisk standard. Exempelvis har 16 procent av ensamstående kvinnor med enbart växelvist boende barn låg ekonomisk standard 2016, medan motsvarande andel bland ensamstående kvinnor med fullt boende barn är 51 procent. En annan källa till osäkerhet består i att datamaterialet från och med 2014 baseras på de helt registerbaserade urvalen MSTAR/STAR, i stället för SCBs intervjuundersökning Hushållens Ekonomi (HEK), vilken inte längre genomförs. Denna övergång innebär ett tidsseriebrott mellan 2013 och 2014 som gör det svårt att jämföra resultaten före och efter dessa årtal. Den generella bilden är dock att resultaten inte avviker från det som kan förväntas utifrån de befintliga tidsserierna. Övergripande slutsatser Sammantaget visar denna rapport att den ekonomiska familjepolitiken i många avseenden bidrar till barnhushållens välfärd och till att minska skillnaderna mellan hushåll med och utan barn. Resultaten visar genomgående att förmånerna är mest betydelsefulla för hushåll med ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, med flera barn, samt för hushåll med utrikesfödda föräldrar. Andelen ekonomiskt utsatta är också högst i dessa grupper. Resultaten pekar dock också på att de ekonomiska familjeförmånernas betydelse för barnfamiljernas ekonomiska välfärd har minskat över tid. Den kraftigaste minskningen skedde fram till Sedan dess har utvecklingen stabiliserats något. Att familjeförmånerna har en minskande betydelse, samt en minskande omfördelande effekt, kan förklaras av att ersättningsnivåerna i både de behovsprövade och generella bidragen inte har ökat i samma takt som reallönerna. Arbetsinkomster blir därför allt viktigare, medan transfereringarna minskar i betydelse. Dessutom har skatteavdraget på arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, under senare år gjort att skatten på arbete är lägre än på ersättningar från föräldraförsäkringen, vilket 7

8 också kan ha bidragit till att den ekonomiska familjepolitikens andel av hushållens disponibla inkomst minskat. Även långsiktiga demografiska förändringar kan ha betydelse för utvecklingen. Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare, och förstagångsföräldrarnas genomsnittliga ålder stiger. Detta bidrar till att färre barn föds, samtidigt som det i första hand är hushåll där föräldrarna har förhållandevis höga inkomster som får fler än två barn. Detta påverkar på lång sikt inkomstfördelningen bland barnfamiljer, och även betydelsen av den ekonomiska familjepolitiken. Förändringar i migrationens omfattning och karaktär, till exempel i andelen arbetskrafts- respektive flyktinginvandring, påverkar sannolikt den ekonomiska utvecklingen för hushåll med utrikesfödda. 8

9 Summary This report presents indicators for target fulfillment within the Swedish economic family policy. The governmental objectives to be measured is that the economic family policies should contribute to a good standard of living among all families with children, and decrease the economic differences between households with and without children. Moreover, the economic family policies should contribute to a gender equal parenthood. The indicators are divided into the following six areas: Indicator 1: The distribution of the family benefits. Indicator 2: The importance of the family benefits for the economic standard of households with children Indicator 3: The redistributive effects of the economic family policies Indicator 4: The income and income development of households with children Indicator 5: Economic hardship in households with children Indicator 6: Gender equal parenthood The importance of the economic family policies The indicators show that the family benefits are of great importance for families with children, especially for low income households and households with many children. In total, benefits from family support benefits constitute around 9 percent of the disposable household income in families with children. Among single parents with more than one child, the proportion is more than twice as high, 23 percent. The economic family policies share of the disposable household income have decreased over time. One of the explanations for this is that the labor incomes have increased more than the amounts disbursed in the form of family benefits. This report shows that the equalized disposable income is lower in households with children than in households without children. The income is also lower among single parents relative to cohabiting parents, and lower among foreign-born parents than among Swedish-born parents. The between-group differences have increased over time, median disposable income has increased in all household types, but the increase is larger among households with a relatively high income. This trend has been ongoing during the entire 2000s, and was particularly pronounced until Among households with children, single-parent households with a non-swedish born parent have the lowest economic standard. When households are divided into those with or without a newly immigrated member, the results indicate that the equalized disposable income is even lower in households with a 9

10 newly immigrated member. This is likely due to a worse labor-market position and lower labor incomes among foreign-born individuals, particularly among the newly immigrated (Försäkringskassan 2017). Economic hardship most common among households with many children, single women and foreign-born parents In this report, the prevalence of economic hardship is defined in two different ways. Firstly, low economic standard is defined as having an equalized disposable household income less than 60 percent of the median disposable household income in Sweden during a given year. Secondly, fixed low economic standard is defined as having an equalized disposable household income less than 60 percent of the median in Sweden in year 2011, adjusted to the price level in each year using the consumer price index. Both these measures show that single parents are more vulnerable than cohabiting parents, and that households with more children are more vulnerable than households with fewer children. However, using the first measure, the results indicate that the percentage of households with a low economic standard has increased slightly since 2011, and the second, fixed measure, indicates a decrease during the same time period. The difference is due to increasing incomes (also in households in the lower end of the income range), and simultaneously increasing income dispersion. Family policy contributes to reducing economic hardship among families with children. Without the family benefits, the share of households living in economic hardship would be around nine percentage points higher than it currently is (25 percent instead of 16 percent). However, the economic family policy contributes less to reducing the economic hardship than in the beginning of the 2000s. Slowly increasing parental equality The results also indicate increasing gender equality in parental leave. The prevalence of parents sharing the parental benefit days during a child s first two years has increased from 8 percent for children born 2005 to 14 percent for children born The percentage of parents sharing temporary parental benefit days are higher and has only changed marginally between 2008 and 2011 (from 23 to 24 percent). Equality in parental benefit use is associated with the parents levels of education and whether parents are foreign- or Swedish-born. Methodological considerations One explanation to the fact that single parents, primarily women, are more economically vulnerable than other groups, is that they often have a lower labor income and more frequently work part time. However, due to data 10

11 limitations, there is a risk that the equalized disposable income in singleparent households is underestimated. Children with separated parents can only be registered as living with one parent, although they often share their time between the mother and father, so called joint physical custody (JPC). Since children with separated parents are most often registered to live with their mother they will appear in the data as being completely supported by their mothers, although around one third of them are also partially living with their fathers. Statistics Sweden has performed sensitivity analyses to estimate the effect of children with JPC living arrangements on the overall economic standard of families with children. The results indicate that the effect, in terms of incorrect estimation of median disposable incomes, is marginal for the aggregate groups used in this report. As an example, the prevalence of low economic standard decreases from 38 to 35 percent among single parent households, after adjustment for JPC. However, the aggregate household types used in the report consists of subgroups with severely different economic standards, for instance 16 percent of single mothers with only JPC have low economic standard, but among single mothers with only full physical custody the prevalence is 51 percent. Another methodological limitation is that the data material before and after 2014 have different sources. Before 2014, the data is based on the interview survey Household finances conducted by Statistics Sweden. Since 2014 the data source is the fully register-based samples MSTAR/STAR, also provided through Statistics Sweden. This change implies that yearly comparisons are difficult to interpret. However, the general impression of the results is that they do not divert from what would be expected based on the previous time series. General conclusions In summary, this report shows that family benefits in many aspects are of importance for the living standards of households with children, and to decrease the economic differences between households with and without children. The results indicate that the family benefits are most important for households with single parents, particularly women, households with more than one child, as well as households with foreign-born parents. The prevalence of economic hardship is also highest in those groups. However, measured as the share of the disposable income, the importance of the family benefits has diminished over time. The decrease was most pronounced until 2010, since then the development has stabilized somewhat. One explanation for the decreasing importance of family benefits is that the amounts disbursed have not increased to the same extent as the labor incomes. The development is also influenced by long-term demographic changes in the Swedish society. Young individuals enter the labor market later than before, and first-time parents average age is increasing. This implies that fewer children are born and that households with more than two children are more predominantly high-income households. This affects the income 11

12 distribution among families with children, and subsequently the importance of the economic family policies. Long-term development in the extent and type of migration will likely affect economic development in households with foreign-born parents. 12

13 Inledning Den ekonomiska familjepolitiken ska enligt regeringens budget för 2017 bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. Den ekonomiska familjepolitiken innefattar föräldraförsäkring, barnbidrag, vårdbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och bidrag till internationella adoptioner 1, vilka utbetalas av Försäkringskassan. Utöver dessa finns även pensionsrätt för barnår, barnpension, och efterlevandestöd till barn, som Pensionsmyndigheten ansvarar för. De indikatorer som presenteras i denna rapport är begränsade till förmåner som betalas ut av Försäkringskassan. Den ekonomiska familjepolitikens förmåner kan delas in i tre olika grupper; försäkringar, generella bidrag och behovsprövade bidrag. Försäkringsdelen utgörs av föräldrapenningen, där även tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning ingår. Dessa ersättningar ger ersättning för förlorad inkomst i samband med frånvaro från arbetet på grund av till exempel vård av barn. I de flesta fall baseras storleken på dessa ersättningar på tidigare inkomster. De generella bidragen, som utgörs av barnbidrag och adoptionsbidrag, karaktäriseras av att ett lika stort belopp betalas ut till alla familjer som uppfyller vissa villkor. De generella bidragen är alltså inte inkomstrelaterade. 2 För de behovsprövade bidragen, där bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd ingår, bestäms rätten till stöd utifrån familjens behov och/eller inkomst. Under 2016 uppgick Försäkringskassans utbetalningar av förmåner riktade till barnfamiljer till strax över 78 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 40 procent av Försäkringskassans totala utbetalningar och omkring 2 procent av BNP. Den ekonomiska familjepolitiken ska ses i ett större sammanhang, även övriga utgiftsområden har stor inverkan på barnfamiljernas levnadsstandard. Skatter, reallöneutveckling och arbetsmarknad är andra faktorer som har stor betydelse för barnfamiljernas ekonomiska situation. Dessutom finns andra familjepolitiska förmåner i form av subventionerade tjänster, såsom barnomsorg och tandvård för barn, samt sjukvård för barn och blivande föräldrar. 1 I den här rapporten omfattar inte den ekonomiska familjepolitiken adoptionsbidraget. Detta eftersom denna förmån inte modelleras i FASIT. 2 Barnbidraget betalades tidigare ut endast till en av föräldrarna, om föräldrarna inte ansökte om delning. För barn födda efter första mars 2014 betalas hälften av bidraget till respektive förälder givet att föräldrarna har delad vårdnad om barnet. 13

14 Kort om uppdraget och det statistiska underlaget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2017 presentera och analysera utvecklingen av de indikatorer för den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllelse som tidigare tagits fram i samråd med Socialdepartementet. Försäkringskassan ska också vidareutveckla indikatorer som syftar till att följa upp hur den ekonomiska familjepolitiken bidrar till ett jämställt föräldraskap. Riksförsäkringsverket och sedermera Försäkringskassan har haft liknande uppdrag i omgångar sedan Den här rapporten blir den nionde i ordningen. Fram till och med 2013 tas fem av indikatorerna fram med hjälp av Statistiska centralbyråns databaser Hushållens ekonomi (HEK) och Integrationsdatabas för sjukskrivnings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Sedan 2014 genomförs inte längre HEK, utan resultaten baseras i stället på de helt registerbaserade urvalet MSTAR/STAR tillsammans med LISA. Databaserna innehåller uppgifter om hushållens sammansättning och inkomster, och uppdateras en gång per år med ett års fördröjning. Data finns alltså tillgängligt fram till För att beräkna utvecklingen även för 2016 används simuleringsverktyget FASIT. 3 De värden som presenteras för 2016 är alltså en framskrivning, och baseras endast på övergripande nivå på ett verkliga utfall. Eftersom MSTAR/STAR är ett urvalsregister finns en viss statistisk osäkerhet i de resultat som presenteras. Därför kan det vara svårt att dra säkra slutsatser om både förändringar över tid och skillnader mellan grupper utifrån ett enskilt år, eftersom dessa kan uppstå på grund av slumpmässig variation. Utöver detta innebär tidsseriebrottet mellan 2013 och 2014 att det är svårt att tolka förändringar mellan dessa år. Indikatorerna redovisas genomgående för hushåll med ensamstående och sammanboende föräldrar. Vissa av resultaten delas även upp med avseende på om föräldrarna är födda i Sverige eller utomlands. När det är möjligt och relevant redovisas resultaten för ensamstående föräldrar även uppdelade på kvinnor och män. De flesta indikatorer presenteras dels för 2016, dels som en tidsserie från Tidsserier där ensamstående föräldrar delas upp med avseende på kön startar Två delindikatorer, medianen för den disponibla hushållsinkomsten per konsumtionsenhet 4, och andelen hushåll med låg ekonomisk standard, redovisas i år även uppdelat på hushåll med och utan minst en nyinvandrad hushållsmedlem. 5 För en av indikatorerna, jämställt föräldraskap, baseras resultaten på uppgifter om utbetalningar av föräldrapenning i Försäkringskassans datalager 3 Datakällorna och simuleringsverktyget beskrivs mer ingående i appendix B. 4 Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Den disponibla hushållsinkomsten delas med hushållets sammanlagda konsumtionsvikt för att justera för hushållets försörjningsbörda. En mer detaljerad beskrivning av båda begreppen finns i appendix B. 5 I dessa analyser räknas en hushållsmedlem som nyinvandrad om hen har ett invandringsår inom tre år från Dessa definitioner beskrivs mer ingående i appendix B. Delindikatorerna där nyinvandrade särredovisas har valts ut i dialog med Socialdepartementet. 14

15 Store. Endast föräldrar som varit vårdnadshavare tills barnet fyllt två år, fått maximalt ett barn under året och där en förälder är man och en är kvinna finns med i datamaterialet. Endast barn födda i Sverige ingår. För föräldrapenning studeras utbetalningar av föräldrapenning som har skett till dess att ett barn fyllt två år för barn födda 2005, 2008, 2011, och För tillfällig föräldrapenning används uppgifter om utbetalningar när barnet är mellan två och fyra år, för barn födda 2008 och Vad är ett barnhushåll och hur många finns det? Vad är ett barnhushåll? Hushållsdefinitionen är mycket viktig i denna rapport. I MSTAR/STAR används definitionen bostadshushåll vilket utgår från Hushålls och Bostadsstatistikens (HoB) uppgifter från folkbokföringen på lägenhetsnivå. Individer folkbokförda på samma fastighet och samma lägenhet (om fastigheten innefattar mer än en lägenhet) räknas till ett hushåll. Hushåll kategoriseras efter hushållstyp enligt följande: 1. Samboende: a) Gift/registrerad partner b) Sambo med gemensamma barn c) Sambo utan gemensamma barn (skattas enligt följande definition: två personer folkbokförda i samma lägenhet, som är minst 18 år, av olika kön, där åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år, och är inte nära släkt. Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet) 2. Ensamstående är man om man är den enda personen över 19 år i hushållet 3. Övriga hushåll (hushåll med flera vuxna som inte kan klassas som samboende eller utan folkbokförda vuxna). Utöver detta identifieras huruvida hushållen är barnhushåll, dvs. innehåller minst två folkbokförda personer med en förälder-barn relation. En förälder barn relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller Annan person (t.ex. fosterförälder) till någon i hushållet. Personer 0 19 år räknas som barn. Barn till separerade föräldrar är oftast folkbokförda hos mamman, även om de bor växelvis hos båda sina föräldrar. I databaserna ser det därför ut som att ensamstående föräldrar ensamma försörjer sina barn, även om många i praktiken delar försörjningsansvaret med den andra föräldern. Ensamstående föräldrars försörjningsbörda överskattas alltså, vilket kan leda till att till exempel den ekonomiska utsattheten bland ensamstående föräldrar framstår 6 Barn födda 2005 finns inte med då Försäkringskassan bytte handläggningssystem under denna period och uppgifter om tillfällig föräldrapenning finns i två olika registerkällor. Kohorterna 2008 och 2011 registrerades i samma system varvid dessa används i rapporten. Kohorten 2013 kan ej användas eftersom inte samtliga dessa barn har fyllt fyra år ännu. 15

16 som större än den egentligen är. Omkring 35 procent av alla barn med ensamstående föräldrar bor ungefär lika mycket hos båda sina föräldrar och andelen har ökat över tid (Statistiska Centralbyrån, 2014). I de flesta fall där barnen bor växelvist delar föräldrarna lika på de kostnader som uppstår, eller står för de kostnader som uppstår när man har barnet boende hos sig (Statistiska Centralbyrån 2014). I årets rapport redovisar vi dock vissa resultat där vi uppskattar betydelsen av växelvist boende barn för den disponibla hushållsinkomsten (se appendix B). Resultaten är uppskattningar framtagna av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Försäkringskassan. Analyserna beskrivs mer detaljerat i appendix B. Antalet barnhushåll i Sverige För att ge en bild av hur många personer som berörs av den ekonomiska familjepolitiken visas i Figur 1 befolkningssammansättningen i Sverige under 2016 med avseende på hushåll med och utan barn. Uppdelningen är gjord utifrån föräldrarnas civilstånd och kön, men även deras barn är inräknade i antalet personer som bor i respektive hushållstyp 7. Totalt fanns strax över 9,6 miljoner personer i Sverige Av dessa bodde knappt 3,9 miljoner i hushåll med sammanboende föräldrar och minst ett barn. Totalt 0,7 miljoner bodde i hushåll med en ensamstående förälder. Majoriteten av de ensamstående föräldrarna var kvinnor, men i många av dessa hushåll bor barnen alltså även delvis hos en annan förälder. 7 De antal som anges här är baserade på det registerbaserade urvalet STAR. Fördelningen över olika hushållstyper skiljer sig något från tidigare år då intervjuundersökningen HEK användes. Detta beskrivs närmare i appendix B. 8 Siffran anger fysiska personer i helårshushåll, vilket innebär att de är folkbokförda i landet både i början och slutet av I resten av rapporten presenteras resultat för individer i åldrarna 0-64 år, vilket gör att antalet individer inte är detsamma. 16

17 Figur 1 Antal personer fördelade efter hushållstyp 2016 Alla Ensamstående Varav kvinnor Sammanboende Varav män Utan barn Varav kvinnor Med barn Varav kvinnor Utan barn Med barn Varav män Varav män Med 1 barn Varav kvinnor Varav män Med 2+ barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3+ barn Varav kvinnor Varav män Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT 17

18 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken De resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken som presenteras i denna rapport belyser betydelsen av olika delar av den ekonomiska familjepolitiken. Indikatorerna visar situationen under ett år och många visar också utvecklingen över tid. Några av indikatorerna illustrerar särskilt skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands, medan andra har fokus på barnens levnadsvillkor. För två delindikatorer visar vi i år även skillnader mellan hushåll med nyinvandrade medlemmar och hushåll utan nyinvandrade 9. För hushåll med ensamstående föräldrar beskrivs situationen för kvinnor och män var för sig när det är möjligt och relevant. Indikatorerna är indelade i sex områden: Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning, visar hur stor andel av den ekonomiska familjepolitiken som tillfaller olika typer av barnhushåll och hushåll i olika delar av inkomstfördelningen. Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard, visar hur stor andel av den ekonomiska standarden (mätt som hushållets disponibla inkomst) som kommer från den ekonomiska familjepolitiken i olika typer av hushåll. Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter, visar hur den ekonomiska familjepolitiken omfördelar ekonomiska resurser mellan olika typer av hushåll. Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling, visar den ekonomiska standarden ett givet år, och utvecklingen över tid, för olika typer av hushåll. Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll, visar andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll och andelen långvarigt ekonomiskt utsatta barnhushåll. Här visas även hur många barnhushåll som hamnar under gränsen för låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken dras ifrån hushållens disponibla inkomst. Hur ekonomisk utsatthet definieras förklaras nedan. Indikator 6: Jämställt föräldraskap, visar kvinnor och mäns andel av föräldrapenninguttaget under barnets två första år och andelen par som delar jämställt under de två första åren, för föräldrar till barn födda 2005, 2008, 2011 och Utöver detta redovisas motsvarande uppgifter för uttag av tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan 2 och 4 år för barn födda 2008 och För en närmare beskrivning av definitionen av nyinvandrad, se appendix B. 18

19 Vad är ekonomisk utsatthet? Hur ekonomisk utsatthet ska definieras och vad det betyder i dagens samhälle är en omdebatterad fråga. Därför presenteras här mycket kortfattat några av de metoder som vanligtvis används för att mäta ekonomisk utsatthet, både i Sverige och internationellt. Fattigdom började studeras inom samhällsvetenskapen i samband med den industriella revolutionen. Trots begreppets långa historia finns det ingen konsensus kring hur fattigdom ska definieras. Diskussionen handlar i första hand om huruvida fattigdom ska ses som något absolut eller som något relativt. I grunden handlar frågan om vad som menas med fattigdom, vilket har betydelse för vilka åtgärder som bedöms lämpliga för att bekämpa fattigdom (Alm m.fl. 2010). Absolut fattigdom Som absolut fattiga räknas personer som faller under en fattigdomsgräns som utgörs av en lägsta godtagbar levnadsnivå. Vilken fattigdomsgräns som används varierar. En vanlig definition är att sätta ihop en varukorg med produkter som anses vara nödvändiga för en acceptabel levnadsstandard, och hushåll som inte har råd att konsumera dessa varor betraktas som fattiga. I Sverige används ofta normen för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens absoluta fattigdomsmått utgår från normen för ekonomiskt bistånd 1985, uppräknat med inflationen. Detta mått bygger i sin tur på skattningar av vilken konsumtion som krävs för att uppnå en skälig levnadsstandard (Socialstyrelsen 2010). Även detta fattigdomsmått är på sätt och vis relativt, eftersom det är beroende på hur man ser på vad som är en skälig levnadsnivå. Samtidigt så är det stabilt över tid. Relativ fattigdom Relativ fattigdom definieras utifrån levnadsnivån i det omgivande samhället. Hushåll jämförs alltså med andra hushåll, och deras inkomster. Det är därför möjligt att alla de fysiska behoven är uppfyllda men att familjen ändå lever i (relativ) fattigdom i jämförelse med andra hushåll och att familjemedlemmarna på grund av detta kanske inte kan delta fullt ut i sociala relationer och sammanhang. En vanlig illustration är att äga en bil, vilket kan anses vara en lyx i vissa länder, men i ett samhälle där nästan alla familjer har en bil (och där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd) kan det vara en förutsättning för att kunna konkurrera om arbetstillfällen och delta i sociala aktiviteter (Iceland 2005). Beräkningen av relativ fattigdom kan göras på flera sätt, men oftast används medianinkomsttagares inkomster som referenspunkt. Inom EU sägs en person vara fattig i relativ mening (eller under risk för fattigdom) om den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet understiger 60 procent av 19

20 befolkningens medianinkomst. 10 Det relativa fattigdomsmåttet är konstruerat så att en generell inkomstökning för alla i samhället inte nödvändigtvis minskar antalet fattiga. För att fattigdomen ska minska krävs att de med låga inkomster får en större inkomstökning än dem som befinner sig ovanför fattigdomsgränsen. Mått på ekonomisk utsatthet i denna rapport I denna rapport definieras ekonomisk utsatthet på två olika sätt. Det första måttet (som vanligtvis används inom EU) definierar en person som ekonomiskt utsatt om dennas disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten för samtliga personer under kalenderåret. Detta mått benämns låg ekonomisk standard (ibland förkortat LES). Det andra måttet som används är om en person har en disponibel inkomst under 60 procent av medianen för samtliga personer under ett basår. Gränsvärdet under basåret räknas för följande år upp med inflationen. Detta andra mått kallas för fast låg ekonomisk standard och innebär att (den inflationsjusterade) gränsen för vad som betraktas som fattigdom inte förändras under den tidsperiod som studeras. Eftersom detta mått enbart tar hänsyn till förändringar i penningvärdet, och inte förändringar i reala inkomster eller inkomstfördelningen, kan det vara problematiskt att använda måttet under en alltför lång tidsperiod. Atkinson med flera (2002) argumenterar för att en period på fem år är det längsta tidsperspektiv som kan betraktas som acceptabelt. För längre perioder finns risken att de förhållanden som gällde under basåret inte längre gäller, och måttet representerar i så fall inte längre verkliga levnadsförhållanden. Därför används 2011 som basår i denna rapport. Att mäta jämställt föräldraskap I budgetpropositionen för 2017 anger regeringen att ett av målen med den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Jämställdhetspolitiken och dess mål Regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs av riksdagen 2006 i enlighet med förslagen i propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (Proposition 2005/06:155). För att uppnå det övergripande målet fastställdes fyra delmål. 10 Vad som ingår i den disponibla inkomsten och hur disponibel hushållsinkomst per konsumtionsenhet beräknas beskrivs i den tekniska bilagan i appendix B. Där beskrivs även begreppen median, medeltal och kvintiler, som används i olika delar av rapporten. 20

21 De fyra delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den jämställdhetspolitiska propositionen har tagit sin utgångspunkt i de förslag som formulerats i Jämställdhetspolitiska utredningens betänkande Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66). Därefter har ett antal skrivelser till riksdagen formulerats för att göra övergripande prioriteringar för politiken (bland annat Regeringens skrivelse 2011/12:3). Hur bidrar den ekonomiska familjepolitiken till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls? Ett uttalat mål med familjepolitiken i allmänhet, och föräldraförsäkringen i synnerhet, att främja arbetskraftsdeltagande för båda föräldrarna och ge barn möjlighet till omvårdnad från båda sina föräldrar (Ds 2004:41, och Regeringens kommittédirektiv 2016:10). I den mån detta lyckas, kan det bidra till ökad måluppfyllelse för flera av de jämställdhetspolitiska målen. De ekonomiska mekanismerna i föräldraförsäkringen är både kortsiktiga, då den fyller ut en del av inkomstbortfallet under föräldraledigheten, och långsiktiga, i form av att arbetsmarknadsanknytning och löneinkomster upprätthålls efter att barnet har fötts (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2015). En stark arbetsmarknadsanknytning bland kvinnor kan också ses som en viktig förutsättning för att nå betydelsefulla positioner i arbetslivet och därmed bidra till en jämnare fördelning av makt och inflytande. Samtidigt kan en generös föräldraförsäkring medföra att kvinnor är föräldralediga länge, vilket i sin tur kan bidra till en sämre löne- och karriär-utveckling än män (S 2011:5). En tidigare studie från Försäkringskassan visar att det finns ett samband mellan hur föräldraledighet och obetalt hem- och omsorgsarbete delas, så till vida att par som delar på föräldraledigheten i högre grad delar på det obetalda hem- och omsorgsarbetet (Försäkringskassan 2013a). Men resultaten visar också att sambandet är olika starkt inom olika områden av det obetalda arbetet. En jämnare fördelning av föräldraledigheten anses vara en viktig pusselbit för att nå en mer jämställd fördelning av det totala obetalda hem- och omsorgsarbetet (Försäkringskassan 2013a). 21

22 Hur bidrar den ekonomiska familjepolitiken till ett jämställt föräldraskap? Jämställt föräldraskap är ett omfattande begrepp, som kan innefatta formellt omsorgsansvar, såväl som hushållsarbete, engagemang och delaktighet i beslut rörande barnet. Den här uppföljningen kommer att fokusera på hur föräldrar fördelar det formella ansvaret för de yngsta barnen mellan sig. Mäns andel av föräldrapenninguttaget, samt andelen föräldrapar som delar lika på föräldrapenninguttaget (mätt som att båda föräldrarna tar mellan 40 och 60 procent av dagarna) är vanligt förekommande mått på jämställdheten i föräldraskapet (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2015, och Försäkringskassan 2015a). Dessa mått används också i denna rapport, både avseende uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning: 1. Föräldrapenning: Kvinnor och mäns genomsnittliga andel av uttagna dagar med föräldrapenning under ett gemensamt barns två första år och andelen par som delar jämställt under dessa två första år. 2. Tillfällig föräldrapenning: Motsvarande uppgifter för uttaget av tillfällig föräldrapenning som för föräldrapenning (punkt 1) när barnet är mellan 2 och 4 år. Dessa mått skall dock inte blandas samman med fördelningen av föräldraledigheten, då föräldraförsäkringen tillåter stor flexibilitet i förhållande till hur föräldrarna tar ut betald respektive obetald föräldraledighet. Enligt en studie från Försäkringskassan från 2013 tar både män och kvinnor ut föräldraledighet för en betydligt längre period än de tar ut föräldrapenning för (Försäkringskassan 2013a). Den obetalda andelen av föräldraledigheten hade ökat för både män och kvinnor sedan 2003 då en liknande undersökning genomfördes. Resultaten visade också att mäns och kvinnors föräldraledighet i hög grad har olika form, där huvuddelen av mäns föräldraledighet tas när barnet är äldre och som deltidsledighet. Avgränsningar i definitionen av jämställdhet Inom ramen för den här indikatorn studeras jämställdhet mellan män och kvinnor med delad vårdnad om ett gemensamt barn, oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte. Det innebär en begränsning eftersom jämställdhet inom andra familjekonstellationer inte belyses. Den ekonomiska familjepolitiken från ett barnrättsperspektiv och från ett barnperspektiv Försäkringskassan antog 2015 en barnrättspolicy som anger att myndigheten i hela sin verksamhet ska beakta varje barns rätt att leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov (Försäkringskassan 2015b). De första två målen med den ekonomiska familjepolitiken att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, och att minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn, överensstämmer väl med denna policy. De omfördelande aspekterna av den ekonomiska familjepolitiken kan också ses som ett sätt att ge fler föräldrar 22

23 förutsättningar att utöva sin föräldraroll och sitt föräldraansvar för barnets bästa, vilket är ytterligare en komponent i barnrättsperspektivet. Man kan även problematisera barns välfärd utifrån ett antagande om att barn mår bra både av att ha ekonomisk trygghet och att föräldrarna har tillräckligt med tid med dem (Riksförsäkringsverket, 2003). Ur den synvinkeln kan även det tredje målet för den ekonomiska familjepolitiken, att bidra till ett jämställt föräldraskap, anses vara i linje med barnets bästa. Men konflikter kan uppstå mellan olika mål, om till exempel de ekonomiska stöden till barnfamiljerna är höga minskar incitamenten att arbeta och stöden kan användas för att låta den ena föräldern vara hemma, vilket kan påverka jämställdheten i föräldraskapet negativt (Riksförsäkringsverket, 2003). Den ekonomiska familjepolitiken påverkar i hög grad barns levnadsvillkor (för en övergripande sammanfattning se Ds 2004:41), men i den här rapporten synliggörs barnets perspektiv främst genom att barnhushållens situation studeras. I rapporten studeras den disponibla inkomsten i olika hushåll och ekonomiskt utsatthet där den disponibla hushållsinkomsten ställs i relation till medianen i befolkningen. Genomgående är utgångspunkten hushållet eller grupper av hushåll med samma struktur (t.ex. barnhushåll, barnhushåll med en ensamstående förälder osv.). En låg hushållsinkomst kan dock ha olika betydelse för barn och vuxna i samma hushåll. För att tydliggöra barns perspektiv mer konkret behöver man studera barns egna upplevelser av ekonomi och ekonomisk utsatthet. En kunskapsöversikt av svenska och internationella studier om barns erfarenheter av ekonomisk knapphet pekar på att andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll varierar kraftigt mellan västeuropeiska länder, men att det ändå finns generella likheter i barns upplevelser av ekonomisk utsatthet i olika länder (Harju, 2005): ekonomisk utsatthet påverkar barn både materiellt, socialt och emotionellt. Exempel på detta framkommer i Näsmans (2012) intervjustudier av barn i ekonomiskt utsatta familjer. Resultaten av dessa visar att inte bara vuxna utan även barn i ekonomiskt utsatta familjer förmedlar känslor av oro för ekonomin. Näsman (2012) visar även hur den ekonomiska utsattheten omfattar olika slags delaktighet hos barnen, både i form av att man har en djup förståelse för familjens ekonomiska situation, och hur den påverkar föräldrarna psykiskt, men också i form av att man beskriver strategier för att underlätta situationen, och undvika att vara en börda för familjen. Vidare innebar barnens position i hushållet både ekonomisk maktlöshet och rätt att spela ut barns rätt till försörjning. Den ekonomiska utsattheten påverkade även sociala relationer i skolan och på fritiden. I intervjuerna framkom strategier som barnen använde för att dölja familjens brist på pengar, som att man självmant avstod från aktiviteter som kunde kosta och samtal där familjeekonomin diskuterades. Barns olika strategier för att hantera familjens dåliga ekonomi kan delas upp i aktiv coping (t.ex. jobba extra eller spara pengar) och passiv coping (t.ex. att avstå från aktiviteter som kostar pengar) (Harju, 2005). 23

24 Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning Indikator 1 illustrerar hur den ekonomiska familjepolitikens förmåner fördelas mellan olika typer av barnhushåll, med avseende på både sammansättning och plats i inkomstfördelningen. Hushåll med sammanboende delas upp i hushåll med ett, två, respektive tre eller fler barn. Hushåll med ensamstående föräldrar delas upp i hushåll med ett och två eller fler barn, eftersom relativt få ensamstående föräldrar har fler än två barn. Diagram 1.1 visar hur den ekonomiska familjepolitikens olika förmåner fördelades mellan olika typer av hushåll under Sju procent av utbetalningarna gjordes till ensamstående föräldrar med ett barn, medan 13 procent betalades till ensamstående med två eller fler barn. Sammanboende med ett, två och tre eller fler barn fick 20, 37 respektive 24 procent av utbetalningarna. Att en så stor del av utbetalningarna gick till sammanboende med två barn beror på att en stor del av barnhushållen (omkring 40 procent) har den sammansättningen. Försäkringsförmånerna betalas i stor utsträckning till sammanboende föräldrar. Ensamstående föräldrar med ett eller flera barn erhöll under respektive 5 procent vardera av utbetalningarna inom föräldraförsäkringen, medan sammanboende med ett, två eller flera barn fick 28, 42 respektive 22 procent av dessa utbetalningar. Skillnaden mellan ensamstående och sammanboende föräldrar beror till stor del på att föräldrarna ofta bor tillsammans medan barnen är små, och separationer är vanligare efter att föräldraledigheten är över (Försäkringskassan 2011). De generella bidragen betalas till stor del till sammanboende föräldrar med två eller fler barn. Detta beror på att förhållandevis många barn bor i dessa hushåll, och barnbidragets flerbarnstillägg ökar ju fler barn som bor i hushållet. Ensamstående erhåller däremot den största delen av de behovsprövade bidragen. Ensamstående föräldrar med ett och två eller fler barn erhöll 20 respektive 37 procent av dessa transfereringar I diagram 1.2 separeras ensamstående föräldrar med avseende på förälderns kön. En mindre andel av den ekonomiska familjepolitiken betalas till ensamstående fäder eftersom gruppen är liten (26 procent av alla ensamstående barnhushåll och 4 procent av alla barnhushåll). De behovsprövade bidragen betalas i stor utsträckning ut till ensamstående kvinnor med barn. 24

25 Diagram 1.1 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till olika typer av hushåll 2016 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT Diagram 1.2 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till hushåll med ensamstående föräldrar 2016 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT I diagram 1.3 delas personerna in i fem lika stora grupper baserat på disponibel inkomst. I kvintil ett finns den femtedel som har lägst disponibel inkomst, i kvintil två den femtedel som har näst lägst inkomst och så vidare (en utförligare beskrivning finns i den tekniska bilagan i appendix B). En stor del av den ekonomiska familjepolitiken betalas ut till personer med låg disponibel inkomst. Totalt sett får den lägsta kvintilen 26 procent av det utbetalade beloppet. Eftersom de försäkringsmässiga ersättningarna grundar sig på den sjukpenninggrundade inkomsten är dessa utbetalningar relativt låga till de hushåll som har lägst inkomster. I stället utbetalas större delen av 25

26 försäkringsförmånerna till personer i kvintil två, tre och fyra. Den femte kvintilen består framför allt av hushåll med äldre barn, som inte längre har rätt till föräldrapenning. Därför är deras del av försäkringsförmånerna förhållandevis liten. Dessutom bidrar taket i föräldraförsäkringen till att en del hushåll i kvintil fem som har rätt till föräldrapenning inte får föräldrapenning i relation till sina löneinkomster 11. De generella bidragen tillfaller i något högre grad hushåll med låga inkomster, men fördelningsprofilen är betydligt tydligare för behovsprövade bidrag. Hälften av dessa går till hushåll i den lägsta inkomstkvintilen. Att hushåll med låg inkomst erhåller en så stor del av dessa förmåner beror till stor del på att möjligheten att få bostadsbidrag är begränsad till hushåll som har låga inkomster i förhållande till sin försörjningsbörda. Det är även så att underhållsstödet i första hand betalas ut till ensamstående, som ofta har lägre inkomster än sammanboende (underhållsstöd kan även betalas ut till separerade föräldrar som är sammanboende med en ny partner). Att även hushåll i de högsta kvintilerna får del av de behovsprövade bidragen beror på att vårdbidraget ingår i dessa förmåner. Vårdbidraget är inte behovsprövat med avseende på hushållets ekonomi utan bestäms av barnets behov. Diagram 1.3 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till barnhushåll efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2016 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT Sammanfattningsvis visar denna indikator att den ekonomiska familjepolitiken till stor del betalas ut till hushåll med många barn. De behovsprövade ersättningarna betalas i första hand ut till hushåll med ensamstående föräldrar och hushåll med låga inkomster, vilket är förväntat utifrån hur regelverket är utformat. 11 Vid beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivå bortses det från inkomster som överstiger 10 gånger prisbasbeloppet vid beräkningen av SGI. 26

27 Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard Indikator 2 visar hur stor betydelse den ekonomiska familjepolitiken har för barnhushållens ekonomiska standard. Detta visas genom att redovisa hur stor andel av barnhushållens disponibla inkomst som kommer från den ekonomiska familjepolitikens förmåner. Måtten visas för 2016 och som en tidsserie från 1998 till Diagram 2.1 visar att knappt nio procent av barnhushållens disponibla inkomst per konsumtionsenhet kommer från den ekonomiska familjepolitiken. Andelen är störst bland ensamstående med två eller fler barn, 23 procent. Andelen är lägst bland sammanboende med ett barn, med drygt 5 procent. Hur stor andel av inkomsten de olika typerna av förmåner utgör varierar mycket mellan hushållstyperna. För ensamstående med flera barn utgör de behovsprövade bidragen 12 procent av inkomsten. För sammanboende utgör i stället försäkringsförmånerna en stor del, men de generella bidragens betydelse ökar med antalet barn i hushållet. Diagram 2.1 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT 27

28 I diagram 2.2 redovisas hur stor andel av den disponibla inkomsten som består av förmåner från den ekonomiska familjepolitiken i hushåll med ensamstående kvinnor och män med barn. Även där visas att den ekonomiska familjepolitikens andel är större för hushåll med flera barn, och även att andelen är större för ensamstående kvinnor än för ensamstående män. För ensamstående kvinnor med två eller fler barn utgör förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken 27 procent av hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet. Framför allt utgör de behovsprövade bidragen en stor andel, 14 procent, för ensamstående kvinnor med fler än ett barn. Diagram 2.2 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för hushåll med ensamstående föräldrar Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR 2015, framskrivet med FASIT I diagram 2.3 visas hur de ekonomiska familjeförmånernas andel av den disponibla inkomsten förändrats sedan Under hela perioden har transfereringarna spelat störst roll för ensamstående föräldrar med två eller fler barn. Över tid har den ekonomiska familjepolitikens haft en minskande betydelse för hushållens disponibla inkomst, i synnerhet för ensamstående. Detta beror delvis på att bidragsbeloppen inte ökat i samma takt som lönerna. Till exempel låg inkomstgränsen för när ett hushåll har rätt till bostadsbidrag på samma nivå från 1997 till 2011, vilket innebär att allt fler hamnat över gränsen när lönenivåerna stigit. En illustration av den kraftiga löneutvecklingen visas i diagram A2.1 i appendix A, som visar reallöneindex, det vill säga löneutvecklingen i relation till prisutvecklingen, för perioden Dessutom har barnbidraget varit oförändrat sedan Även underhållsstödet var oförändrat mellan 2006 och

29 Diagram 2.3 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014, och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I diagram 2.4 visas utveckligen för ensamstående kvinnor och män med ett eller flera barn. Familjepolitikens ersättningar har under hela perioden spelat störst roll för ensamstående kvinnor med flera barn, och minst roll för ensamstående män med ett barn. Diagram 2.4 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR för 2014, och STAR för 2015 och Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 29

30 Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter Indikator 3 beskriver hur den ekonomiska familjepolitiken inverkar på fördelningen av den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet bland samtliga personer, även de över 64 år. Detta illustreras genom att visa i vilken utsträckning transfereringar från den ekonomiska familjepolitiken påverkar fördelningen av den disponibla inkomsten, mätt som Ginikoefficienten. Gini-koefficienten är ett mått på inkomstspridningen inom ett land eller en grupp. Koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1, där ett lågt värde indikerar mindre ekonomiska skillnader (0 betyder att inkomsten är helt jämnt fördelad och 1 betyder att en person får alla inkomster i det samhälle man studerar). 12 Resultaten visar att den ekonomiska familjepolitiken tillför ekonomiska resurser till barnhushållen, som ofta har en lägre inkomst än hushåll utan barn, och därför kan sägas vara omfördelande. Framför allt de behovsprövade bidragen bidrar till att höja inkomsten bland de hushåll som har lägst ekonomisk standard, men även försäkringarna och de generella bidragen bidrar till att jämna ut inkomstskillnaderna. För att visa hur de olika förmånerna påverkar den totala inkomstspridningen beräknas så kallade koncentrationskoefficienter för de olika inkomstslagen. Koncentrationskoefficienterna visar hur de olika typerna av inkomst fördelar sig över inkomstskalan när personerna rangordnas efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Koncentrationskoefficienten kan anta värden mellan 1 och 1. Ju högre värde, desto starkare är inkomstkällan koncentrerad till dem med hög inkomststandard. Ett negativt värde anger att inkomsttypen i större utsträckning tillfaller dem med låg inkomststandard. Om koncentrationskoefficienten för ett visst inkomstslag är lägre än Gini-koefficienten för disponibel inkomst per konsumtionsenhet betyder det att inkomstslaget bidrar till att jämna ut skillnaderna i disponibel inkomst mellan hushåll. Motsatt gäller dock för negativa transfereringar, där en hög koncentrationskoefficient innebär en omfördelande effekt. I tabell 3.1 visas olika inkomstslags koncentrationskoefficienter och deras bidrag till Gini-koefficienten. Den andra kolumnen visar olika transfereringar som dess andel av den disponibla hushållsinkomsten. Faktorinkomsten (summan av löne-, företagar- och kapitalinkomster innan skatt) och positiva transfereringar (däribland familjeförmånerna) minus negativa transferer- 12 För en mer detaljerad beskrivning av Gini-koefficienten, se appendix B. 30

31 ingar (huvudsakligen skatter) bildar den sammanlagda disponibla hushållsinkomsten. I kolumn tre kan noteras att Gini-koefficienten för den totala disponibla inkomsten är 0,3. Både faktorinkomsten och de negativa transfereringarna har en koncentrationskoefficient som är högre än Ginikoefficienten (0,5 respektive 0,4). Det beror på att inkomsterna och skatteinbetalningarna är större högre upp i inkomstfördelningen. Koncentrationskoefficienten för de familjepolitiska transfereringarna är negativ, vilket innebär att de till största delen tillfaller hushåll med låga inkomster. Kolumn fyra visar att den ekonomiska familjepolitiken minskar Gini-koefficienten med 2,9 procent, vilket innebär att dessa transfereringar bidrar till att minska inkomstojämlikheten. Störst omfördelande effekt har de behovsprövade bidragen. Tabell 3.1 Olika inkomstslags betydelse för de totala inkomstskillnaderna Samtliga personer Andel av ekonomisk standard Koncentrations koefficient Bidrag till Ginikoefficienten Faktorinkomst 102,56 0,45 147,45 Övriga transfereringar 27,44 0,02 1,33 Familjepolitiska transfereringar 4,59 0,20 2,89 varav försäkring 2,05 0,12 0,81 varav generella bidrag 1,69 0,16 0,84 varav behovsprövade bidrag 0,85 0,46 1,24 Negativa transfereringar 34,59 0,42 45,90 Gini-koefficient 0,31 100,0 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 3.1 visar hur den ekonomiska familjepolitikens bidrag till Ginikoefficienten förändrats sedan Ju mer negativt talet är, desto mer bidrar förmånen till omfördelningen. Diagrammet visar att den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt har minskat sedan Störst är minskningen för de behovsprövade bidragen. Minskningen skedde framför allt i början av 2000-talet, vilket kan bero på att bidragsnivåerna (i synnerhet i de behovsprövade ersättningarna) inte ökade i samma takt som lönerna (se diagram A2.1 för reallöneutvecklingen under samma tidsperiod). Sedan 2007 har den omfördelande effekten varit relativt stabil. 31

32 Diagram 3.1 Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt (bidrag till Gini-koefficienten), Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I diagram A3.1 i appendix A redovisas den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt för barn mellan 0 och 19 år. Diagrammet visar att den ekonomiska familjepolitiken bidrar mer till omfördelningen om man bara ser till barn och ungdomar, men trenden är likartad. 32

33 Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling Indikator 4 visar utvecklingen av barnhushållens ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Detta mått relaterar hushållets disponibla inkomst till hushållets sammansättning, vilket gör att det går att jämföra den ekonomiska situationen mellan personer som bor i olika typer av hushåll. 13 I de följande diagrammen visas medianen 14 av den disponibla inkomsten för olika hushållstyper och i olika delar av inkomstfördelningen. Diagram 4.1 visar hur medianen för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för olika hushålltyper har förändrats sedan För alla studerade hushållstyper noteras en ökad medianinkomst under tidsperioden, men skillnaden i medianinkomst mellan olika hushållstyper har också ökat över tid. Lägst ekonomisk standard har hushåll med ensamstående föräldrar. Diagram 4.1 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll, Personer 0 64 år. Antal kronor per år, 2015 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014, och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 13 Mer om definitionerna av disponibel inkomst och konsumtionsenhet finns att läsa i appendix B. 14 Medianen är det mittersta värdet om alla hushåll placeras i inkomstordning, från lägst till högst inkomst. 33

34 I diagram 4.2 visas motsvarande utveckling som i diagram 4.1, men ensamstående föräldrar har delats upp på kön. Diagrammet visar att kvinnor har lägre disponibel inkomst än män, och att den inkomsterna är lägre i hushåll med många barn. Ensamstående kvinnor med ett barn har dock lägre inkomster än ensamstående män med två barn. Högst disponibel hushållsinkomst bland ensamstående har män utan barn. Diagram 4.2 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar, Personer 0 64 år. Antal kronor per år, 2015 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I de data som den här rapporten baseras på räknas ett barn till separerade föräldrar som helt boende hos den förälder där de är folkbokförda, detta trots att cirka 35 procent av dessa barn bor växelvist hos sina föräldrar (Statistiska Centralbyrån, 2014). För att uppskatta betydelsen av växelvist boende barn för barnhushållens disponibla inkomst har Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Försäkringskassan genomfört känslighetsanalyser. Resultaten, som redovisas i appendix B (tabell B1.1 tabell B1.3), visar att felskattningen i de grupper som redovisas i diagram 4.1. och 4.2 är marginella i jämförelse med om man tar hänsyn till växelvist boende. 15 Exempelvis skattas medianen för den disponibla inkomsten för ensamstående med barn till kr år 2016 efter att hänsyn tagits till växelvis boende barn, i jämförelse med kr i diagram 4.1. Även när resultaten delas upp på ensamstående män och kvinnor är skillnaderna relativt små. Den disponibla medianinkomsten för ensamstående kvinnor med två eller 15 Det är viktigt att ha i åtanke att dessa skattningar är baserade på en statistisk modell, och alltså inte de faktiska boendeförhållandena för barnen. Analyserna och antagandena för dessa finns mer detaljerat beskrivna i appendix B. 34

35 fler barn ökar från kr till kr. Generellt sett minskar inkomstskillnaderna något mellan hushållstyperna i dessa analyser eftersom försörjningsbördan för växelvist boende barn delas upp över flera hushåll (dvs. en del hushåll utan barn får växelvist boende barn). Dessa uppskattningar förändrar dock inte de övergripande resultaten att ensamstående har lägre inkomst än sammanboende och kvinnor lägre inkomst än män. Inom gruppen ensamstående med barn finns dock grupper av hushåll där det är stor skillnad på den disponibla inkomsten, beroende på om man har endast växelvist boende barn, endast fullt boende barn eller en kombination av dessa. Till exempel är medianen för den disponibla hushållsinkomsten per konsumtionsenhet kr för ensamstående kvinnor med enbart växelvist boende barn, medan den är kr för ensamstående kvinnor med enbart fullt boende barn. Tabell 4.1 sammanfattar utvecklingen av den disponibla inkomsten mellan 2011 och Procentuellt sett har den ekonomiska standarden ökat mest för ensamstående utan barn. Den procentuella inkomstökningen mellan åren är nästan lika stor för ensamstående föräldrar som för övriga hushållstyper, men sker där från en betydligt lägre mediannivå. Tabell 4.1 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2016 och dess procentuella förändring Personer 0 64 år Medianen av ekonomisk standard år 2016 Ensamstående utan barn ,5 varav kvinnor ,6 varav män ,5 Ensamstående med barn ,4 varav kvinnor ,1 varav män ,0 Sammanboende utan barn ,3 Sammanboende 1 barn ,4 Sammanboende 2+ barn ,6 Förändring (procent) Källa: Hushållens ekonomi för 2011 och STAR för 2016, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 4.3 visar hur medianen av den disponibla inkomsten utvecklats i hushåll med svensk och utländsk bakgrund mellan 1998 och Hushåll med föräldrar födda i Sverige har under hela perioden högre ekonomisk standard jämfört med hushåll med utrikesfödda föräldrar. Detta gäller både för ensamstående och sammanboende föräldrar. I hushåll med två föräldrar där den ena föräldern är född utanför Sverige är den ekonomiska standarden något lägre än i hushåll med två svenskfödda föräldrar, men högre än i hushåll med två utrikesfödda föräldrar. Hushåll med två utrikesfödda föräldrar, vilka utgör ungefär 15 procent av barnhushållen 2016, har lägre disponibel inkomst än hushåll men svenskfödda ensamstående föräldrar. Lägst inkomst har ensamstående utrikesfödda föräldrar, vilka utgör knappt fem procent av barnhushållen. 35

36 Skillnaden mellan samboende med minst en svenskfödd förälder och övriga grupper ökar under tidsperioden. Även skillnaderna mellan ensamstående med svensk respektive utländsk bakgrund ökar. Ökningen inkomstskillnaderna är störst under början av 2000-talet, efter 2010 är utvecklingen mer likartad mellan hushållstyperna. Diagram 4.3 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll med svensk eller utländsk bakgrund, Personer 0 64 år. Antal kronor per år, 2016 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I diagram 4.4 visas utvecklingen av den disponibla inkomsten bland ensamstående kvinnor och män med svensk och utländsk bakgrund. Ensamstående män med utländsk bakgrund utgör en så liten grupp i urvalsundersökningen Hushållens Ekonomi att resultaten blir alltför osäkra, därför utelämnas resultaten för den gruppen. Bland de ensamstående föräldrarna är inkomsten högst hos män födda i Sverige, och lägst bland utrikesfödda kvinnor. Skillnaderna mellan grupperna har ökat något sedan 2008, men är relativt stabila de senaste tre åren. 36

37 Diagram 4.4 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar med svensk eller utländsk bakgrund*, Personer 0 64 år. Antal kronor per år, 2016 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014, STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i diagrammet. I tabell 4.2 sammanfattas hur den disponibla inkomsten har förändrats bland hushåll med svensk och utländsk bakgrund sedan Under denna tidsperiod har inkomsterna har ökat mest bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund, dock är medianinkomsterna i absoluta tal lägst i dessa grupper. I appendix A, tabell A4.1 redovisas den disponibla hushållsinkomsten 2016 uppdelat på ensamstående och sammanboende hushåll med och utan minst en utrikesfödd hushållsmedlem som invandrat till Sverige inom de senaste 3 åren. 16 Resultaten visar att medianen för den disponibla inkomsten genomgående är lägre i hushåll med nyinvandrade hushållsmedlemmar än motsvarande hushållstyp utan nyinvandrade medlemmar. Lägst är den disponibla inkomsten i nyinvandrade ensamståendehushåll med barn. 16 Se appendix B, för en mer detaljerad beskrivning av definitionen av nyinvandrad. 37

38 Tabell 4.2 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet år 2016 och dess procentuella förändring i barnhushåll med svensk eller utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Medianen av disponibel inkomst år 2016 Ensamstående med barn, svensk bakgrund ,5 varav kvinnor ,6 varav män ,8 Ensamstående med barn, utländsk bakgrund ,9 varav kvinnor ,7 varav män* Sammanboende med barn, svensk bakgrund ,5 Sammanboende med barn, svensk och utländsk bakgrund ,2 Sammanboende med barn, utländsk bakgrund ,4 Förändring (procent) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i tabellen. Diagram 4.5 visar inkomstfördelningen för olika hushåll för år 2002, 2011 och 2016 genom att redovisa gränsvärden för den 10:e percentilen (tio procent av hushållen har en inkomst som är lägre än detta värde), samt den 25:e, 50:e (medianen), 75:e och 90:e percentilen. Sedan 2011 har den disponibla inkomsten höjts för alla hushållstyper. Samtidigt har skillnaderna i disponibel inkomst ökat, både mellan olika hushållstyper och mellan hushåll inom varje grupp. Diagrammet visar att nivån på den disponibla inkomsten är lägre och spridningen (avståndet mellan den tionde och 90 percentilen) är mindre bland hushåll med barn, jämfört med hushåll utan barn. Till viss del kan skillnaderna bero på att ålderssammansättningen skiljer sig åt mellan hushåll med och utan barn. Vidare är nivån högre och spridningen större i hushåll med två sammanboende föräldrar, jämfört med ensamstående föräldrar. Sedan 2002 har spridningen ökat inom alla hushållstyper. I appendix A, diagram A4.2 och tabell A4.3, visas utvecklingen av den ekonomiska standarden i percentiler av inkomstfördelningen. Inkomsterna har under hela tidsperioden ökat mest för dem med högst inkomster. Vid en jämförelse av den procentuella inkomstutvecklingen mellan 2011 och 2016 är dock skillnaderna mellan inkomstgrupperna ganska små. 38

39 Diagram 4.5 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet och dess fördelning i percentiler över personer i olika typer av hushåll 2002, 2011 och Personer 0 64 år. Antal kronor per år, 2016 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för åren 2002 och Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 39

40 Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll Indikator 5 visar andelen personer i barnhushåll som lever med knappa ekonomiska resurser. Här används två olika mått på ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer: Andelen personer i hushåll vars disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianen för den disponibla hushållsinkomsten i hela befolkningen. Detta mått kallas låg ekonomisk standard. Andelen personer i hushåll vars disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianen under basåret Det vill säga, för det första året i tidsperioden mäts låg ekonomisk standard på samma sätt som ovan, men för resterade tidsperioder justeras gränsvärdet för 2011 med inflationen. Detta mått kallas för fast låg ekonomisk standard. I avsnittet presenteras även hur stor andel av personer i barnhushåll som levt med låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard under hela perioden , vilket innebär en långvarig ekonomisk utsatthet. Därefter redovisas hur stor andel av personerna i barnhushåll som skulle komma att leva i ekonomisk utsatthet om den ekonomiska familjepolitikens förmåner dras bort från hushållets inkomster. Detta görs med en statisk ansats, det vill säga, i analysen antas att personers beteende inte påverkas när den ekonomiska familjepolitiken försvinner. Till exempel antas att de vuxna i hushållet inte börjar arbeta mer för att kompensera för de förlorade ersättningarna. Detta ger en bild av den ekonomiska familjepolitikens förmåga att minska den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. I diagram 5.1 visas var gränsen för ekonomisk utsatthet går med de två olika måtten. Gränsen för låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard är densamma 2011, därefter är den reala (inflationsjusterade) gränsen för fast låg ekonomisk standard konstant under hela tidsperioden. Efter 2011 stiger gränsen för låg ekonomisk standard, vilket beror på att medianen för den disponibla inkomsten ökat mer än inflationen mellan 2011 och

41 Diagram 5.1 Gränsvärden för låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden och MSTAR för 2014, STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 5.2 visar hur andelen med låg ekonomisk standard förändrats sedan 1998 för olika typer av hushåll. Totalt beräknas omkring 16 procent av alla personer i barnhushåll leva med låg ekonomisk standard Bland ensamstående är andelen högre, strax under 38 procent. För sammanboende är andelen med låg ekonomisk standard högre ju fler barn som finns i hushållet. Sedan 1998 har andelen med låg ekonomisk standard ökat i alla hushållstyper, särskilt bland ensamstående föräldrar, men sedan 2008 har ökningstakten avtagit något. Sedan 2014 anas en svag minskning av andelen med låg ekonomisk standard bland ensamstående med barn, men det är ännu för tidigt för att uttala sig om huruvida minskningen är bestående. 41

42 Diagram 5.2 Andel (%) med låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 5.3 visar utvecklingen av andelen med låg ekonomisk standard bland ensamståendehushåll, uppdelat på förälderns kön. Uppdelningen gör det tydligt att låg ekonomisk standard är vanligare bland ensamstående kvinnor än bland ensamstående män. Särskilt hög är prevalensen av låg ekonomisk standard i hushåll med ensamstående kvinnor med barn. I appendix B (tabell B1.1 B1.2) redovisas SCBs känslighetsanalyser av betydelsen av växelvist boende barn för skattningen av låg ekonomisk standard. Resultaten visar att felskattningarna som sker när analyserna inte tar hänsyn till växelvis boende barn är små för de aggregerade grupper som redovisas i rapporten, exempelvis minskar andelen med låg ekonomisk standard bland ensamstående med barn från 38 procent till 35 procent för 2016 om man tar hänsyn till växelvist boende barn. Även om ensamstående delas upp i kvinnor och män, är skillnaderna mellan de ojusterade resultaten och de justerade skattningarna relativt små. Andelen med låg ekonomisk standard bland ensamstående kvinnor med flera barn minskar från 52 till 49 procent för Även när hänsyn tas till växelvis boende barn har en högre andel av ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, låg ekonomisk standard, än sammanboende föräldrar. Inom gruppen ensamstående med barn är dock skillnaderna stora (tabell B1.3), och andelen med låg ekonomisk standard betydligt högre bland föräldrar med fullt boende barn än bland föräldrar med enbart växelvist boende barn. 42

43 Diagram 5.3 Andel (%) med låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Tabell 5.1 visar andelen med låg ekonomisk standard 2016, och förändringen mellan 2011 och I de flesta grupper är förändringarna relativt små. Andelen med låg ekonomisk standard har ökat mest för ensamstående kvinnor med barn. Tabell 5.1 Andel (%) med låg ekonomisk standard efter hushållstyp 2016, och förändring (procentenheter) mellan 2011 och Personer 0 64 år Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 Ensamstående utan barn 23,0 0,0 varav kvinnor 23,1 0,6 varav män 23,0 0,5 Ensamstående med barn 37,6 3,0 varav kvinnor 43,3 4,0 varav män 21,1 1,5 Sammanboende utan barn 4,7 0,1 Sammanboende 1 barn 8,3 0,4 Sammanboende 2+ barn 14,2 2,4 Samtliga i barnhushåll 16,3 1,6 Samtliga i hushåll utan barn 13,0 1,6 Förändring (procentenheter) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 43

44 I diagram 5.4 och 5.5 visas i motsvarande hushållstyper som ovan andelen hushåll med fast låg ekonomisk standard. Gränsen för fast låg ekonomisk standard är här definierad som att den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianen för basåret 2011, uppjusterat med inflationen. Totalt cirka 12 procent av alla barnhushåll beräknas leva med fast låg ekonomisk standard För ensamstående med och utan barn, har andelen med fast låg ekonomisk standard sjunkit under perioden, för ensamstående med barn från knappt 35 procent till knappt 27 procent. För sammanboende har andelen med fast låg ekonomisk standard i legat relativt stabilt över hela tidsperioden. När ensamstående separeras med avseende på kön visar resultaten i diagram 5.5. att andelen med fast lågt ekonomisk standard sjunkit i samtliga grupper, dock något mindre för ensamstående män med 1 barn. Precis som när ekonomisk standard definieras relativt, visar diagram 5.5 att ensamstående kvinnor med barn i högre grad lever med fast låg ekonomisk standard än ensamstående män med barn. Diagram 5.4 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll. Personer 0 64 år Källa: Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av MSTAR 2015 med hjälp av FASIT. 44

45 Diagram 5.5 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I tabell 5.2 sammanfattas utvecklingen mellan 2011 och Liksom i figurerna ovan är förändringarna i huvudsak små. Förekomsten av fast låg ekonomisk standard har minskat i alla grupper, framför allt bland ensamstående utan barn och ensamstående kvinnor med barn. Tabell 5.2 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard efter hushållstyp 2016, och förändring (procentenheter) mellan 2011 och Personer 0 64 år Andel (%) med fast låg ekonomisk standard 2016 Ensamstående utan barn 15,8 7,2 varav kvinnor 14,8 7,7 varav män 16,5 6,9 Ensamstående med barn 26,8 7,9 varav kvinnor 31,1 8,2 varav män 14,4 5,2 Sammanboende utan barn 3,3 1,3 Sammanboende 1 barn 5,7 2,2 Sammanboende 2+ barn 10,1 1,6 Samtliga i barnhushåll 11,6 3,1 Samtliga i hushåll utan barn 8,9 5,7 Förändring (procentenheter) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 45

46 De resultat som presentats ovan visar att det har en avgörande betydelse för resultatet hur låg ekonomisk standard definieras. Det gäller både när man intresserar sig för nivån och för förändringen över tid. Oavsett mått är dock andelen med låg ekonomisk standard högre bland ensamstående än bland sammanboende, och i hushåll med många barn. Ensamstående kvinnor med barn är också oavsett mätmetod mer utsatta än män. Skillnaderna mellan hur måtten utvecklats beror på att både inkomstnivån och skillnaderna mellan dem med lägst och dem med högst inkomst ökat. Att inkomstspridningen ökar gör att fler faller under gränsen för låg ekonomisk standard. Eftersom realinkomsterna samtidigt ökar i botten av inkomstfördelningen, om än inte lika mycket som bland dem med högre inkomster, så minskar andelen som har en inkomst som är lägre än gränsen för fast låg ekonomisk standard. Diagram 5.6 visar hur andelen med låg ekonomisk standard förändrats över tid för olika typer av hushåll med svensk och utländsk bakgrund. Andelen med låg ekonomisk standard är högst bland hushåll där föräldrarna är födda utanför Sverige, allra högst bland ensamstående utrikesfödda föräldrar. Bland sammanboende skiljer sig andelen med låg ekonomisk standard mycket mellan par där båda är födda i Sverige och par där båda är utrikesfödda. Bland sammanboende svenskfödda föräldrar är andelen med låg ekonomisk standard5 procent, jämfört med 40 bland sammanboende utrikesfödda föräldrar. I tabell A4.1 i appendix A redovisas andelen med låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll 2016, samt uppdelat på om minst en hushållsmedlem är utrikesfödd och invandrat till Sverige inom de senaste 3 åren eller ej. 17 Tabellen visar stora skillnader inom hushållstyper beroende på om hushållen har nyinvandrade familjemedlemmar eller inte. Till exempel är andelen med låg ekonomisk standard 55 procent bland sammanboende hushåll med två eller flera barn där minst en hushållsmedlem är nyinvandrad. Motsvarande andel är 12 procent bland sammanboende med två eller flera barn utan nyinvandrade familjemedlemmar. Högst är andelen med låg ekonomisk standard i nyinvandrade ensamståendehushåll med barn, där 69 procent av hushållen har låg ekonomisk standard I diagram A5.1 i tabellbilagan (appendix A) delas ensamstående föräldrar upp med avseende på både bakgrund och kön. Andelen med låg ekonomisk standard är nästan dubbelt så hög bland ensamstående utrikesfödda kvinnor med barn, jämfört med ensamstående svenskfödda kvinnor med barn. 17 För en mer ingående beskrivning av definitionen på nyinvandrad, se appendix B. 46

47 Diagram 5.6 Andel (%) med låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med svensk eller utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi (HEK) för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I tabell 5.3 sammanfattas utvecklingen mellan 2011 och 2016 i hushåll med föräldrar födda i och utanför Sverige. Mellan dessa år är förändringen i de flesta grupper ganska liten. Andelen ekonomiskt utsatta har ökat framför allt bland ensamstående svenskfödda kvinnor med barn. Bland barnhushåll bestående av ensamstående eller sammanboende med utländsk bakgrund har andelen med låg ekonomisk standard minskat något mellan 2011 och

48 Tabell 5.3 Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016, och förändring (procentenheter) mellan 2011 och 2016 i olika typer av hushåll med svensk och utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 Ensamstående utan barn, svensk bakgrund 20,8 0,7 varav kvinnor 21,2 1,1 varav män 20,5 0,4 Ensamstående utan barn, utländsk bakgrund 31,4 4,6 varav kvinnor 30,9 2,3 varav män 31,7 6,4 Ensamstående med barn, svensk bakgrund 29,2 2,4 varav kvinnor 34,5 3,0 varav män 15,2 1,1 Ensamstående med barn, utländsk bakgrund 56,0 3,9 varav kvinnor 61,4 1,0 varav män* Sammanboende utan barn, svensk bakgrund 2,7 0,1 Sammanboende med barn, svensk bakgrund 5,1 0,8 Sammanboende utan barn, svensk och utländsk bakgrund 7,0 0,5 Sammanboende med barn, svensk och utländsk bakgrund 12,7 0,5 Sammanboende utan barn, utländsk bakgrund 16,0 0,8 Sammanboende med barn, utländsk bakgrund 40,0 1,3 Förändring (procentenheter) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i tabellen. I diagram 5.7 visas motsvarande utveckling för andelen som lever med fast låg ekonomisk standard. Bland samboende och ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund har andelen med fast låg ekonomisk standard minskat, i övrigt har utvecklingen varit relativt stabil. I diagram A5.2 i tabellbilagan delas ensamstående föräldrar upp med avseende på kön och svensk och utländsk bakgrund. 48

49 Diagram 5.7 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med svensk eller utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Källa: Hushållens ekonomi för perioden , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Tabell 5.4 sammanfattar utvecklingen av andelen som lever med fast låg ekonomisk standard hushåll med svensk och utländsk bakgrund mellan 2011 och Andelen har minskat i alla grupper och minskningen märks i synnerhet bland ensamstående och samboende födda utanför Sverige, dock är andelen med fast låg ekonomisk standard fortfarande betydligt högre bland utrikesfödda än bland svenskfödda. 49

50 Tabell 5.4 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard 2016, och förändring (procentenheter) mellan 2011 och 2016 i olika typer av hushåll med svensk och utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 Ensamstående utan barn, svensk bakgrund 13,7 6,4 varav kvinnor 13,0 7,1 varav män 14,2 5,9 Ensamstående utan barn, utländsk bakgrund 23,4 12,6 varav kvinnor 21,9 11,4 varav män 24,5 13,7 Ensamstående med barn, svensk bakgrund 19,0 7,7 varav kvinnor 22,5 8,9 varav män 9,8 4,3 Ensamstående med barn, utländsk bakgrund 43,1 16,9 varav kvinnor 47,9 12,6 varav män* Sammanboende utan barn, svensk bakgrund 1,7 0,9 Sammanboende med barn, svensk bakgrund 3,0 1,3 Sammanboende utan barn, svensk och utländsk bakgrund 5,1 1,4 Sammanboende med barn, svensk och utländsk bakgrund 8,6 4,7 Sammanboende utan barn, utländsk bakgrund 12,3 4,5 Sammanboende med barn, utländsk bakgrund 31,0 10,3 Förändring (procentenheter) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i tabellen. Diagram A5.3 visar en annan aspekt av hur den ekonomiska fördelningen förändras. Här visas hur stor andel av barnhushållen vars disponibla inkomst per konsumtionsenhet ligger i olika intervall i förhållande till medianen för samtliga hushåll. Tolv procent av hushållen har en inkomst som ligger nära gränsvärdet för låg ekonomisk standard (50 till 70 procent av medianinkomsten), vilket innebär att små förändringar i den ekonomiska standarden eller i hur gränsen sätts kan få stor betydelse för hur många som beräknas leva med låg ekonomisk standard. Förändringarna mellan 2011 och 2016 är dock mycket små. 50

51 Långvarigt låg ekonomisk standard I diagrammen ovan definierades låg ekonomisk standard utifrån om individerna hade en låg inkomst under ett kalenderår. Det finns dock mycket som tyder på att hushåll som lever med låg ekonomisk standard under flera år i följd är mer utsatta än hushåll som har låga inkomster under en kortare period (Socialstyrelsen 2013). I detta avsnitt beskrivs andelen personer som levt i ekonomisk utsatthet under en längre period, mätt både som låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard. Här används material från LISA-databasen, som bara innehåller information om vuxna personer. Hushållsdefinitionen är något annorlunda här jämfört med i HEK och MSTAR/STAR, vilket innebär att det inte går att göra några direkta jämförelser med det föregående avsnittet. Data från LISA-databasen kan inte användas i framskrivningsverktyget FASIT och därför presenteras utvecklingen endast mellan 2011 och Diagram 5.8 visar hur stor andel av personer i barnhushåll som levde med låg ekonomisk standard under ett, två, tre, fyra eller fem av åren Eftersom hushåll kan byta hushållstyp under tidsperioden, till exempel genom att separera eller få fler barn, utgår beräkningen från vilken hushållstyp personerna tillhörde under Bland samtliga åringar levde knappt 25 procent med låg ekonomisk standard under något åren Tolv procent levde med låg ekonomisk standard under minst tre av åren. Diagrammet visar att andelen med låg ekonomisk standard är högre bland ensamstående än bland sammanboende och att en högre andel av hushåll med flera barn lever med låg ekonomisk standard under längre perioder än hushåll med färre barn. Bland ensamstående med två eller fler barn levde 49 procent med låg ekonomisk standard någon gång under perioden, och drygt en fjärdedel, 27 procent, levde med låg ekonomisk standard under minst tre år. Ungefär 12 procent levde med låg ekonomisk standard under hela perioden, vilket motsvarar cirka personer. Bland sammanboende utan barn, där andelen med låg ekonomisk standard är lägst, var motsvarande andelar 12 procent (någon gång under perioden) och fem procent (minst tre år). 51

52 Diagram 5.8 Andel (%) personer år med låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år 2011 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA När ensamstående föräldrar delas upp utifrån kön (diagram 5.9) blir det tydligt att andelen som lever med låg ekonomisk standard under längre perioder är högre bland kvinnor än män. Bland ensamstående kvinnor med två eller fler barn levde 30 procent med låg ekonomisk standard under minst tre år under perioden. Motsvarande siffra för ensamstående män med två eller fler barn var 16 procent. Diagram 5.9 Andel (%) ensamstående personer år med låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år 2011 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA 52

53 I diagram 5.10 delas hushållen upp utifrån föräldrarnas bakgrund. På samma sätt som tidigare resultat i rapporten är det här tydligt att den ekonomiska utsattheten är större bland utrikesfödda. I synnerhet utrikesfödda ensamstående flerbarnsföräldrar är utsatta, i denna grupp har 68 procent låg ekonomisk standard någon gång under perioden, 46 procent har det under minst tre år och 24 procent under alla fem åren. Diagram A5.4 i tabellbilagan visar att även när hushåll med ensamstående delas upp utifrån kön och svensk och utländsk bakgrund är kvinnor mer ekonomiskt utsatta än män och mest ekonomiskt utrsatta är utrikesfödda ensamstående kvinnor. Diagram 5.10 Andel (%) personer år med svensk och utländsk bakgrund med låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år Föräldrar med svensk och utländsk bakgrund Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA I diagram 5.11, 5.12 och 5.13 visas motsvarande beräkningar för andelen hushåll med fast låg ekonomisk standard. Dessa diagram uppvisar samma mönster som diagrammen för låg ekonomisk standard ovan. I diagram A5.5 i appendix A delas ensamstående upp med avseende på kön och svensk och utländsk bakgrund. 53

54 Diagram 5.11 Andel (%) personer år med fast låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år 2015 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA Diagram 5.12 Andel (%) ensamstående personer år med fast låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år 2011 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA 54

55 Diagram 5.13 Andel (%) personer år med svensk och utländsk bakgrund med fast låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år Föräldrar med svensk och utländsk bakgrund Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten I det här avsnittet redovisas vilken betydelse den ekonomiska familjepolitiken har för att minska andelen hushåll med låg ekonomisk standard. Det görs genom att beräkna hur stor andel av barnhushållen som skulle ha låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från deras disponibla inkomst (givet ett oförändrat arbetsutbud, skattetryck etcetera). Diagram 5.14 visar hur stor andel av olika typer av hushåll som skulle ha en låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitikens förmåner helt eller delvis räknas bort. Bland alla barnhushåll hade 16 procent låg ekonomisk standard Om de behovsprövade bidragen räknas bort stiger andelen till 18 procent och om de generella bidragen eller föräldraförsäkringen räknas bort till 20 procent. Om hela den ekonomiska familjepolitiken räknas bort är andelen med låg ekonomisk standard 25 procent. Resultaten skiljer sig mycket åt mellan olika typer av barnhushåll. Utan transfereringar från den ekonomiska familjepolitiken skulle andelen med låg ekonomisk standard vara betydligt högre bland ensamstående med två eller fler barn. I denna grupp skulle 66 procent ha en låg ekonomisk standard utan familjeekonomiska förmåner, jämfört med 46 procent med förmåner. Minst roll spelar förmånerna för sammanboende med ett barn. De behovsprövade bidragen har störst betydelse för ensamstående, medan de generella bidragen är mest betydelsefulla för familjer med flera barn. 55

56 Diagram 5.14 Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 5.15 visar att bland ensamstående föräldrar spelar den ekonomiska familjepolitiken störst roll för kvinnor. Bland ensamstående kvinnor med två eller fler barn skulle 73 procent ha låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitikens förmåner inte fanns. Diagram 5.15 Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år. Ensamstående föräldrar Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 56

57 Diagram 5.16 visar andelen som skulle leva med fast låg ekonomisk standard om hela eller delar av den ekonomiska familjepolitiken inte fanns. Total levde 12 procent av alla barnfamiljer med fast låg ekonomisk standard under Andelen stiger till 14 procent om antingen de behovsprövade bidragen eller föräldraförsäkringen räknas bort och till 15 procent om de generella bidragen räknas bort. Utan hela den ekonomiska familjepolitiken skulle 20 procent av alla barnfamiljer leva med fast låg ekonomisk standard. Även här har ersättningarna störst betydelse för ensamstående föräldrar, främst ensamstående kvinnor med barn (diagram 5.17). Diagram 5.16 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard 2016 om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 57

58 Diagram 5.17 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard 2016 om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år. Ensamstående föräldrar Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram 5.18 visar hur den ekonomiska familjepolitikens betydelse för att minska andelen hushåll med låg ekonomisk standard förändrats över tid. Här räknas de olika delarna av den ekonomiska familjepolitiken bort från hushållens disponibla inkomster för varje år under perioden 1998 till År 2016 levde 16 procent med låg ekonomisk standard. Om de behovsprövade bidragen räknas bort stiger andelen med två procentenheter, om även de generella bidragen räknas bort stiger andelen med ytterligare 3 procentenheter. Om hela den ekonomiska familjepolitiken räknas bort stiger andelen ekonomiskt utsatta till totalt 25 procent (vilket motsvarar den bild som visas i diagram 5.14). Den ekonomiska familjepolitikens förmåga att minska andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har minskat över tid, samtidigt som andelen som har låg ekonomisk standard har ökat, framför allt under början av 2000-talet. 58

59 Diagram 5.18 Andel (%) med låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år i barnhushåll Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. I diagram 5.19 visas motsvarande utveckling för andelen som skulle leva med fast låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken inte fanns. Denna andel har minskat något sedan Diagram 5.19 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållets disponibla inkomst. Personer 0 64 år i barnhushåll Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 59

60 Sammanfattningsvis visar indikator 5 att förekomsten av ekonomisk utsatthet i hög grad är beroende av vilket mått som används. Oavsett definition är andelen ekonomiskt utsatta högre bland ensamstående än bland samboende, högre bland ensamstående kvinnor än bland ensamstående män, och högre bland utrikesfödda än bland svenskfödda föräldrar. Familjeförmånerna bidrar till att minska den ekonomiska utsattheten bland barnhushållen, särskilt för de grupper där den ekonomiska utsattheten är som störst. Men i takt med att familjeförmånernas andel av den disponibla inkomsten har minskat över tid, har även förmånernas betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten avtagit. Denna utveckling var starkast under början av 2000-talet, sedan 2010 utvecklingen stabiliserats. 60

61 Indikator 6: Jämställt föräldraskap Indikator 6 visar jämställdheten i föräldraskapet mätt i uttagna dagar med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Förändringen över tid visas över olika barnkohorter. En viktig skillnad i de två urvalen är att fördelningen av tillfällig föräldrapenning endast visas för par där båda föräldrarna förvärvsarbetade vid barnets födsel. Anledningen till det är att tillfällig föräldrapenning, till skillnad för föräldrapenningen, helt är en ersättning för inkomstbortfall, vilket i vissa fall kan innebära att bara en förälder i en familj kan ta ut ersättning om den andra är arbetslös eller studerande. Diagram 6.1 samt 6.2 visar den genomsnittliga andelen av de uttagna dagarna med föräldrapenning för respektive förälder, samt andelen föräldrapar som delar lika på föräldrapenninguttaget. 18 Andelen uttagna föräldrapenningdagar för kvinnor ligger på en relativt stabil nivå kring 80 procent för alla fyra barnkohorterna. En svag minskning över tid av denna andel och en motsvarande ökning av männens andel, från 17 till 21 procent, går att utläsa från diagram 6.1. Diagram 6.1 Genomsnittlig andel (%) av uttagna dagar med föräldrapenning under barnets två första år. För barn födda 2005, 2008, 2011 och 2013 Källa: Försäkringskassans datalager STORE 18 Att dela lika definieras i den här rapporten som att båda föräldrar tar minst 40 procent av de uttagna dagarna. 61

62 Diagram 6.2 visar att andelen föräldrapar som delar lika föräldrapenningdagarna är relativt liten. Andelen ökar med tid, från 8 procent för barn födda 2005 till 14 procent år för barn födda Diagram 6.2 Andel (%) av föräldrapar som delar lika (båda föräldrar tar minst 40 %) på antalet uttagna dagar med föräldrapenning under barnets två första år. För barn födda 2005, 2008, 2011 och 2013 Källa: Försäkringskassans datalager STORE Andelen par som delar lika är högre ju högre utbildningsnivå föräldrarna har. Man kan också notera att i de par där kvinnan har forskarutbildning, ligger andelen par som delar lika klart över övriga utbildningskategorier förför samtliga årskullar, vilket framgår av diagram

63 Diagram 6.3 Andel (%) av föräldrapar som delar lika (båda föräldrar tar minst 40 %) på antalet uttagna dagar med föräldrapenning under barnets två första år. Uppdelat efter kvinnans utbildningsnivå vid barnets födsel. Källa: Försäkringskassans datalager STORE Att jämställdheten i föräldrapenninguttaget ökar med ökad utbildningsnivå gäller oavsett om jämställdhet mäts som andelen som delar lika på föräldrapenninguttaget eller som mannens genomsnittliga andel av uttagna dagar med föräldrapenning (se Appendix, diagram A6.1 A6.3). Mönstret är även detsamma oavsett om man utgår från mannens eller kvinnans utbildningsnivå vid barnets födsel. Andelen par som delar lika är dock inte lika hög i par där mannen har forskarutbildning som i par där kvinnan har forskarutbildning (se appendix A, diagram A6.1). Antalet föräldrapar där kvinnan är forskarutbildad är dock litet i materialet och resultaten ska tolkas med försiktighet. En tidigare socialförsäkringsrapport från Försäkringskassan (2013b) visade att hög utbildning starkt ökade sannolikheten för att föräldrapar delar föräldrapenningdagarna jämställt. En vanlig tolkning av utbildningsgradienten i föräldrapenninguttaget är att högre utbildning medför både större ekonomiska marginaler och mer jämställda attityder (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, 2015). Enligt en studie av Duvander (2014) hade inte utbildningsnivån någon påverkan på längden på en grupp svenska kvinnor och mäns föräldraledighet, efter att man kontrollerat för inkomst och attityder till jämställdhet. Andelen av föräldraparen som delar lika på föräldrapenningdagarna varierar även beroende på föräldrarnas födelseland. 19 Föräldrapar där båda är svenskfödda eller där mamman är utrikesfödd delar lika på föräldrapenningen i högst utsträckning i samtliga fyra årskullar (diagram 6.4). Andelen som delar lika ökar dock i samtliga grupper. I diagram A6.4 visas i 19 I datamaterialet ingår endast barn födda i Sverige. 63

64 stället pappans genomsnittliga andel av uttaget efter föräldrarnas födelseland. Mönstret är detsamma som för andelen som delar lika, men pappans andel av uttaget är högst i par där mamman är utrikesfödd och pappans svenskfödd. Att framför allt pappans födelseland är av betydelse för föräldrapenninguttaget är i linje med tidigare studier (Försäkringskassan 2013b). Diagram 6.4 Andel (%) av föräldrapar som delar lika på antalet uttagna dagar med föräldrapenning under barnets två första år. Uppdelat på föräldrarnas födelseland Källa: Försäkringskassans datalager STORE Mäns respektive kvinnors genomsnittliga andel av uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning anges i diagram 6.5. De kohorter som används är barn födda 2008 och För båda kohorterna tar kvinnorna en större andel av den tillfälliga föräldrapenningen, ungefär 60 procent av de uttagna dagarna. Den genomsnittliga andelen av uttaget för kvinnor respektive män följer samma mönster som uttaget av föräldrapenningdagar, men männens genomsnittliga andel av dagarna med tillfällig föräldrapenning är betydligt högre än för föräldrapenningen. Trots att mäns genomsnittliga andel av uttaget är runt 40 procent i båda årskullar är det dock bara ungefär en fjärdedel av föräldraparen som delar lika på uttaget (diagram 6.6). En förklaring till detta kan vara att det finns män i materialet som tar en betydligt högre andel av dagarna än 60 procent, vilket drar upp genomsnittet, men dessa räknas inte in bland föräldraparen som delar lika. 64

65 Diagram 6.5 Genomsnittlig andel (%) av uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning för barn födda 2008 och 2011 när barnet är mellan två och fyra år, för kvinnor respektive män Källa: Försäkringskassans datalager STORE Diagram 6.6 Andel (%) av föräldrapar som delar lika (båda föräldrar tar minst 40 %) på antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan 2 och 4 år. För barn födda 2008 och 2011 Källa: Försäkringskassans datalager STORE 65

66 När utbildningsnivå beaktas är mönstret i uttag av tillfällig föräldrapenning detsamma som för föräldrapenning, där andelen av dagarna fördelas jämnare hos de föräldrapar där kvinnan har en högre utbildningsnivå. Dock är utbildningsgradienten inte lika tydlig som för föräldrapenning och par där kvinnan har en forskarutbildning utmärker sig inte på samma sätt (diagram 6.7). Mönstret är liknande även om man utgår från mannens utbildning (diagram A6.5). Däremot är skillnaderna mindre med avseende på utbildningsnivå, när man studerar mannens genomsnittliga andel av tillfällig föräldrapenning (diagram A6.6 A6.7) Diagram 6.7 Andel (%) av föräldrapar som delar lika på tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på kvinnans utbildningsnivå vid barnets födsel. Källa: Försäkringskassans datalager STORE Diagram 6.8 visar andelen av föräldrapar som delar lika på uttaget av tillfällig föräldrapenning uppdelat på svenskfödda och utrikesfödda föräldrar. Även är här mönstret mycket likt det för föräldrapenninguttaget, det vill säga att andelen som delar lika är högst bland föräldrapar där båda är svenskfödda följt av par där mamman är utrikesfödd. Dock är skillnaderna mellan grupperna mindre för uttaget av tillfällig föräldrapenning än för föräldrapenninguttaget. 66

67 Diagram 6.8 Andel (%) av föräldrapar som delar lika på tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på föräldrarnas födelseland. Källa: Försäkringskassans datalager STORE 67

68 Referenser Alm, Susanne, Bäckman, Olof, Gavanas, Anna, och Kumlin, Johanna (2010:13), Utsatthetens olika ansikten. Institutet för framtidsstudier, arbetsrapport 2010:13. Atkinson, Anthony, Cantillon, Bea, Marlier, Eric och Nolan, Brian (2002), Social Indicators: The EU and Social Inclusion, Oxford University Press: Oxford Berkman, Lisa. och Kawachi, Ichiro. Social epidemiology. Oxford University Press, New York, 2000 Betänkande 2005/06: AU11. Nya mål i jämställdhetspolitiken. DeMaio, Fernando G. (2007), Income inequality measures, Journal of Epidemiology and Community Health 61: Duvander, Ann-Zofie (2014), How long should parental leave be? Attitudes to gender equality, family, and work as determinants of women s and men s parental leave in Sweden, Journal of Family Issues 35 (7): Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (2015), Familjepolitik för alla? En ESO-rapport om föräldrapenning och jämställdhet. Stockholm: Rapport 2015:5. Försäkringskassan (2010a), Jämställdhetsbonusen en effektutvärdering. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2010:5. Försäkringskassan (2011), Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2011:5. Försäkringskassan (2013a), Ojämställd arbetsbörda. Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2013:9 Försäkringskassan (2013b), De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag? Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2013:8 Försäkringskassan (2014a), Barnhushållens ekonomi utveckling, omfördelning och valfrihet. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2014:11. Försäkringskassan (2014b), Låg kunskap om jämställdhetsbonus. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2014:1. 68

69 Försäkringskassan (2015a), Jämställdhet och sjukfrånvaro Förstagångsföräldrar och risken för sjukfrånvaro vid olika jämställdhetssituationer och effekter på sjukfrånvaron av reformer inom föräldraförsäkringen. Stockholm: Socialförsäkringsrapport 2015:3. Försäkringskassan (2015b), Försäkringskassans barnrättspolicy. Stockholm: Dnr Försäkringskassan (2017), Migration och socialförsäkringen Rapport från forskarseminariet i Umeå januari Socialförsäkringsrapport 2017:6. Harju, Anne (2005), Barn och knapp ekonomi. Växjö universitet: Rapportserie i socialt arbete. Nr 1, Iceland, John (2005), Measuring Poverty: Theoretical and Empirical Considerations, Measurement: Interdisciplinary Research and Perspectives. 3(4): Kawachi, Ichiro, och Kennedy, Bruce P. (1997), The relationship of income inequality to mortality: Does the choice of indicator matter Social Science and Medicine. 45, (7) Näsman Elisabeth (2012) Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Gothia förlag, Stockholm 2012 Proposition 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Regeringskansliet (2004), Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). Regeringskansliet (2011), Jämställdhetspolitikens inriktning (Regeringens skrivelse 2011/12:3). Regeringskansliet (2016), Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen (Regeringens kommittédirektiv Dir. 2016:10) Riksförsäkringsverket (2003), Socialförsäkringsboken 2003 Årets tema: Mamma, pappa, barn tid och pengar. Stockholm: Statistiska Centralbyrån (2014a), Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation. Demografiska rapporter 2014:1 Statistiska Centralbyrån (2014b), Hushåll och individers ekonomiska standard vid barns växelvisa boende simulerat resultat i FASIT. Avdelningen för nationalekonomi och mikrosimuleringar, Resultatrapport Dnr 2014/189. SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Socialstyrelsen (2010), Social rapport

70 Socialstyrelsen (2013), Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer : underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg SOU 2005:66. Jämställdhetspolitiska utredningen. Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål. S 2011:5. Pensionsåldersutredningen. Arbetslivskarriärer bland kvinnor och män i Sverige Jobbkvalitet, hälsoutveckling och arbetsmarknadsutträde. Wilkinson, Richard och Pickett, Kate (2010), Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Karneval förlag, Stockholm

71 Appendix A: Tabellbilaga Diagram A2.1 Reallöneindex Källa: Egna beräkningar av data från SCB Nationalräkenskaperna, Konsumentprisindex samt Arbetskraftsundersökningen Diagram A3.1 Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter (bidrag till Gini-koefficienten) Barn 0 19 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi , MSTAR 2014 och STAR för Värden för 2016 är baserade på STAR 2015, framskrivet med FASIT. 71

72 Diagram A4.1 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet bland barn 0 19 år. Antal kronor per år, 2016 års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens Ekonomi för åren , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2016 med hjälp av FASIT. 72

73 Tabell A4.1 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet och andel (%) med låg ekonomisk standard Uppdelat hushållstyp och om det finns minst en nyinvandrad 20 hushållsmedlem Medianen för disponibel hushållsinkomst per konsumtionsenhet 2016 Ensamstående utan barn, nyinvandrad Ensamstående utan barn, ej nyinvandrad Ensamstående med barn, nyinvandrad Ensamstående med barn, ej nyinvandrad Samboende utan barn, nyinvandrad Samboende utan barn, ejnyinvandrad Samboende 1 barn, nyinvandrad Samboende 1 barn, ej nyinvandrad Samboende 2+ barn, nyinvandrad Samboende 2+ barn, ej nyinvandrad Andel (%) med låg ekonomisk standard 2016 Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas STAR. Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Tabell A4.2 Medianen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2016 bland barn 0 19 år och dess procentuella förändring Medianen av ekonomisk standard år 2016 Barn 0 6 år ,2 Barn 7 12 år ,2 Barn år ,6 Flickor ,8 Pojkar ,2 Barn 0 19 år ,5 Förändring (procent) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens Ekonomi (HEK) för 2011, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 20 En individ räknas som nyinvandrad om hen är utrikesfödd och har ett invandringsdatum inom 3 år från

74 Diagram A4.2 Utvecklingen av disponibel inkomst per konsumtionsenhet (percentiler) bland barnhushåll. Personer 0 64 år års penningvärde Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens Ekonomi (HEK) för , MSTAR för 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Tabell A4.3 Ekonomisk standard (percentiler) bland personer i barnhushåll samt dess procentuella förändring Ekonomisk standard 2015 Percentil ,69 Percentil ,09 Percentil 50 (median) ,34 Percentil ,76 Percentil ,77 Förändring (procent) Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens Ekonomi (HEK) för 2011, värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. 74

75 Diagram A5.1 Andel (%) med låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar med svensk eller utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi , MSTAR 2014 och STAR Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i diagrammet. Diagram A5.2 Andel (%) med fast låg ekonomisk standard i olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar med svensk eller utländsk bakgrund. Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi , MSTAR 2014 och STAR för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. * Ensamstående fäder med utländsk bakgrund är en mycket liten grupp och utelämnas därför i tabellen. 75

76 Diagram A5.3 Andel (%) i olika inkomstintervall. Inkomst i procent av medianinkomsten 2011 och Personer 0 64 år Källa: Egna beräkningar av SCB:s databaser Hushållens ekonomi för Värden för 2016 är en framskrivning av STAR 2015 med hjälp av FASIT. Diagram A5.4 Andel (%) personer år med svensk och utländsk bakgrund med låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år Ensamstående föräldrar med svensk och utländsk bakgrund Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA 76

77 Diagram A5.5 Andel (%) personer år med svensk och utländsk bakgrund med fast låg ekonomisk standard under 1 5 år under perioden Redovisat efter hushållstyp år Ensamstående föräldrar med svensk och utländsk bakgrund Källa: Egna beräkningar av SCB:s databas LISA Diagram A6.1 Andel (%) av föräldraparen som delar lika på föräldrapenninguttaget (båda tar minst 40 %), för barn födda 2005, 2008 och Uppdelat på mannens utbildningsnivå vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE 77

78 Diagram A6.2 Mannens genomsnittliga andel (%) av det totala antalet uttagna dagar med föräldrapenning, för barn födda 2005, 2008 och Uppdelat på kvinnans utbildningsnivå vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE Diagram A6.3 Mannens genomsnittliga andel (%) av uttagna dagar med föräldrapenning, under barnets två första åruppdelat på mannens utbildningsnivå vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE 78

79 Diagram A6.4 Mannens genomsnittliga andel (%) av uttagna dagar med föräldrapenning, under barnets två första år. Uppdelat på föräldrarnas födelseland Källa: Försäkringskassans datalager STORE Diagram A6.5 Andel av föräldraparen som delar lika på tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på mannens utbildningsnivå vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE 79

80 Diagram A6.6 Mannens genomsnittliga andel av uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på kvinnans utbildning vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE Diagram A6.7 Mannens genomsnittliga andel av uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på mannens utbildningsnivå vid barnets födsel Källa: Försäkringskassans datalager STORE 80

81 Diagram A6.8 Mannens genomsnittliga andel av uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan två och fyra år. Uppdelat på föräldrarnas födelseland Källa: Försäkringskassans datalager STORE 81