Barnhushållens ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhushållens ekonomi"

Transkript

1 Social Insurance Report Barnhushållens ekonomi Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2016 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Hanna Hultin Carlos Arreyes Webbplats:

3 Förord Denna rapport redovisar utvecklingen av sex olika resultatindikatorer med syfte att utvärdera den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllelse. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. Resultatindikatorerna visar att den ekonomiska familjepolitiken förbättrar barnfamiljernas ekonomi och har stor betydelse för barnhushållens ekonomiska situation, i synnerhet för hushåll med låga inkomster och/eller många barn. Även om mammorna fortfarande tar ut den absoluta majoriteten av föräldrapenningen, visar resultaten att alltfler föräldrar delar lika på föräldrapenningen. Sedan 2010 har den disponibla inkomsten ökat i samtliga hushållstyper, men den har ökat mindre för ensamstående än för sammanboende föräldrar. Ökningen har även varit mindre för hushåll med relativt låga inkomster än för hushåll med högre inkomster. Ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, har fortfarande en utsatt ekonomisk situation jämfört med andra typer av hushåll. Särskilt utsatta är hushåll med en ensamstående förälder som är född utanför Sverige. Carlos Arreyes, Michael Wiberg och Hanna Hultin på avdelningen för Analys och prognos har genomfört analysen och skrivit rapporten. Ett stort tack riktas till Gabriella Sjögren Lindquist, Inspektionen för socialförsäkringen, och Marit Gisselmann, avdelningen för Analys och prognos vid Försäkringskassans huvudkontor. I egenskap av granskare av rapporten har de bidragit med värdefulla kommentarer. Stockholm, juni 2016 Elisabeth Hopkins Tillförordnad chef för Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 Inledning... 9 Kort om uppdraget och det statistiska underlaget Vad är ett barnhushåll och hur många finns det? Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Vad är ekonomisk utsatthet? Att mäta jämställt föräldraskap Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll Långvarigt låg ekonomisk standard Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten Indikator 6: Jämställt föräldraskap Den ekonomiska familjepolitikens betydelse avslutande kommentarer Referenser Appendix A: Tabell- och diagrambilaga Appendix B: Teknisk bilaga Data Definitioner... 71

5 Sammanfattning Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2016 ett uppdrag att presentera och analysera utvecklingen av ett antal resultatindikatorer som syftar till att mäta den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllnad. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. I rapporten analyseras enbart den del av den ekonomiska familjepolitiken som utgörs av utbetalningar från Försäkringskassan. Indikatorerna visar att den ekonomiska familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomi, i synnerhet för hushåll med låga inkomster och/eller många barn. Totalt utgör förmåner från den ekonomiska familjepolitiken cirka 9 procent av barnhushållens disponibla inkomst, för ensamstående med två eller fler barn är denna andel mer än dubbelt så hög, 23 procent. Eftersom löneinkomsterna ökat mer än de belopp som betalas ut inom den ekonomiska familjepolitiken har familjeförmånernas andel av den disponibla inkomsten minskat över tid, framför allt bland ensamstående med flera barn. I rapporten visas även att hushåll med barn har en lägre disponibel inkomst per konsumtionsenhet än hushåll utan barn, att ensamstående föräldrar har en lägre inkomst än sammanboende föräldrar, och att kvinnor har en lägre inkomst än män. Skillnaderna mellan grupperna har ökat över tid, den disponibla inkomsten ökar bland samtliga hushållstyper, men ökningen är större bland de med högre inkomster, och mindre bland hushåll med låg ekonomisk standard. Denna trend har pågått under flera år, och var särskilt stark fram till Därefter har en viss utplaning skett. Bland barnhushållen är den ekonomiska standarden lägst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. Det är även i denna grupp som andelen ekonomiskt utsatta är högst, mellan 42 och 55 procent lever i ekonomisk utsatthet beroende på vilket mått som används. Detta speglar troligtvis det faktum att utrikes födda har en sämre position på arbetsmarknaden och lägre arbetsinkomster än personer födda i Sverige. Ekonomisk utsatthet mäts både som andelen med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten under kalenderåret, och som en disponibel inkomst under 60 procent av medianen under 2010, som används som basår. Med båda dessa mått, som kallas låg ekonomisk standard och fast låg ekonomisk standard, är ensamstående föräldrar mer utsatta än sammanboende och hushåll med fler barn är mer utsatta än hushåll med färre barn. Det första måttet visar att andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll varit relativt stabilt sedan 2010, medan det andra måttet visar på en svag minskning under samma period. Skillnaden beror på att inkomstspridningen 5

6 ökat, samtidigt som inkomsterna ökat även för de hushåll som har lägst inkomster. Den ekonomiska familjepolitiken spelar stor roll för att minska den ekonomiska utsattheten. Om dessa transfereringar räknas bort från barnhushållens inkomster skulle andelen med låg ekonomisk standard vara 9 procentenheter högre (25 procent i stället för 16 procent). Störst roll spelar den ekonomiska familjepolitiken för ensamstående föräldrar med två eller flera barn. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten har dock minskat sedan början av 2000-talet, i takt med att familjeförmånerna utgör en allt mindre andel av hushållens disponibla inkomst. Att ensamstående föräldrar, framför allt ensamstående kvinnor, är mer ekonomiskt utsatta än andra kan delvis bero på att de ofta har lägre inkomster och i högre utsträckning arbetar deltid. Men en viktig metodologisk reservation är att eftersom barn med separerade föräldrar antas bo hos, och helt försörjas av, den förälder de är folkbokförda hos finns en risk för att ensamstående föräldrars försörjningsbörda överskattas i dessa analyser. Det är möjligt att skillnaderna mellan ensamstående och sammanboende föräldrar, och skillnaderna för ensamstående över tid, skulle framstå som mindre om det gick att ta hänsyn till att omkring 30 procent av alla barn med separerade föräldrar har ett växelvist boende och därmed försörjs av båda sina föräldrar, och att denna andel ökat under senare år. En annan källa till osäkerhet består i att datamaterialet från och med 2014 baseras på det helt registerbaserade urvalet MSTAR, i stället för SCBs intervjuundersökning Hushållens Ekonomi (HEK), vilken inte längre genomförs. Denna övergång innebär ett tidsseriebrott mellan 2013 och 2014 som gör det svårt att jämföra resultaten före och efter dessa årtal. Den generella bilden är dock att resultaten inte avviker från det som kan förväntas utifrån de befintliga tidsserierna. Resultaten pekar även på en ökande jämställdhet i föräldraskapet, mätt i fördelningen av föräldrapenningdagarna. Andelen föräldrar som delar lika på uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är högre bland par med barn födda 2011 än bland barn födda 2008, respektive Trots de positiva förändringarna tar dock kvinnorna fortfarande ut majoriteten av föräldrapenningdagarna. Fördelningen av uttagen föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samvarierar med föräldrarnas utbildningsnivå. Sammanfattningsvis har den ekonomiska familjepolitiken stor betydelse för barnhushållens levnadsstandard och för att minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Mätt som andel av den disponibla inkomsten har dock den ekonomiska familjepolitikens betydelse minskat över tid. 6

7 Summary This report presents indicators for target fulfillment within the Swedish economic family policy. The governmental goal to be measured is that the economic family policies should contribute to a good standard of living among all families with children, and decrease the economic differences between households with and without children. Moreover, the economic family policies should contribute to a gender equal parenthood. The indicators show that the family benefits are of great importance for families with children, especially for low income households and households with many children. In total, benefits from family support benefits constitute around 9 percent of the disposable income in families with children. Among single parents with more than one child, the proportion is more than twice as high, 23 percent. This report shows that equalized disposable income is lower in households with children than in households without children. The income is also lower among single parents relative to cohabiting parents. The differences has increased over time, average disposable income has increased in all household types, but the increase is larger among households with a relatively high income. Among households with children, single-parent households with a non-swedish born parent have the lowest economic standard. This group is also more likely to experience economic hardship; between 42 and 55 percent have a low standard of living depending on how the threshold is defined. In this report, economic hardship is defined in two different ways. Firstly, low economic standard is defined as having an equalized disposable income less than 60 percent of the median disposable income in Sweden during a given year. Secondly, fixed low economic standard is defined as having an equalized disposable income less than 60 percent of the median in Sweden in year 2010, adjusted to the price level in each year using the consumer price index. Both these measures show that single parents are more vulnerable than cohabiting parents, and that households with more children are more vulnerable than households with fewer children. However, using the first measure, the results indicate that the percentage of households with a low economic standard has been relatively stable since 2010, and the second measure indicates a small decrease during the same time period. The difference is due to increasing incomes (also in households in the lower end of the income range) and simultaneously increasing income dispersion. Family policy contributes substantially to reducing economic hardship among families with children. Without the family benefits, the share of households living in economic hardship would be around nine percentage points higher than it is today. However, the family policy contributes less to reducing the economic hardship than in the beginning of the 2000s. One explanation to the fact that single parents (primarily women) are more economically vulnerable than other groups is that they often have a lower 7

8 labor income and more frequently work part time. However, due to data limitations, there is a risk that the equalized disposable income in singleparent households is underestimated. Children with separated parents can only be registered as living with one parent, although they often share their time between the mother and father. Since children with separated parents are most often registered to live with their mother they will appear in the data as being completely supported by their mothers, although around one third of them are also partially living with their fathers. It is possible that the differences between single and cohabiting parents would appear smaller if it was possible to account for the fact that a large portion of all children whose parents are separated alternate between living with their mothers and living with their fathers. Moreover, another important limitation is that the data material before and after 2014 have different sources. Before 2014, the data is based on the interview survey Household finances conducted by Statistics Sweden. Since 2014 the data source is the fully register-based sample MSTAR, also provided through Statistics Sweden. This change implies that yearly comparisons are difficult to interpret. However, the general impression of the results is that they do not divert from what would be expected based on the previous time series. The results also indicate that the economic family policies contribute to a gender equal parenthood to an increasing extent. More parents choose to share the parental benefit days, as well as the temporary parental benefit days, in 2011 than in 2008, and However, despite the positive progress, mothers still use the majority of the days with parental benefit. Equality in parental benefit use is associated with the parents levels of education. In summary, this report shows that family benefits are of great importance for the living standards of households with children, and to decrease the economic differences between households with and without children. However, measured as the share of disposable income, the importance of benefits has diminished over time. 8

9 Inledning Den ekonomiska familjepolitiken ska enligt regeringens budget för 2016 bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap. Den ekonomiska familjepolitiken innefattar föräldraförsäkring, barnbidrag, vårdbidrag, underhållsstöd och bidrag till internationella adoptioner, vilka utbetalas av Försäkringskassan. Utöver dessa finns även pensionsrätt för barnår, barnpension, och efterlevandestöd till barn, som Pensionsmyndigheten ansvarar för. De indikatorer som presenteras i denna rapport är begränsade till förmåner som betalas ut av Försäkringskassan. Den ekonomiska familjepolitikens förmåner kan delas in i tre olika grupper; försäkringar, generella bidrag och behovsprövade bidrag. Försäkringsdelen utgörs av föräldrapenningen, där även tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning ingår. Dessa ersättningar ger ersättning för förlorad inkomst i samband med frånvaro från arbetet på grund av till exempel vård av barn. I de flesta fall baseras storleken på dessa ersättningar på tidigare inkomster. De generella bidragen, som utgörs av barnbidrag och adoptionsbidrag, karaktäriseras av att ett lika stort belopp betalas ut till alla familjer som uppfyller vissa villkor. De generella bidragen är alltså inte inkomstrelaterade. 1 För de behovsprövade bidragen, där bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd ingår, bestäms rätten till stöd utifrån familjens behov och/eller inkomst. Under 2015 uppgick Försäkringskassans utbetalningar av förmåner riktade till barnfamiljer till strax över 75 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Försäkringskassans totala utbetalningar och omkring 2 procent av BNP. Den ekonomiska familjepolitiken ska ses i ett större sammanhang, även övriga utgiftsområden har stor inverkan på barnfamiljernas levnadsstandard. Skatter, reallöneutveckling och arbetsmarknad är andra faktorer som har stor betydelse för barnfamiljernas ekonomiska situation. Dessutom finns andra familjepolitiska förmåner i form av subventionerade tjänster, såsom barnomsorg och sjukvård för barn och blivande föräldrar. 1 Barnbidraget betalades tidigare ut endast till en av föräldrarna, om föräldrarna inte ansökte om delning. För barn födda efter första mars 2014 betalas hälften av bidraget till respektive förälder givet att föräldrarna har delad vårdnad om barnet. 9

10 Kort om uppdraget och det statistiska underlaget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2016 presentera och analysera utvecklingen av de indikatorer för den ekonomiska familjepolitikens måluppfyllelse som tidigare tagits fram i samråd med Socialdepartementet. Fram till och med 2013 tas fem av indikatorerna fram med hjälp av Statistiska centralbyråns databaser Hushållens ekonomi och Integrationsdatabas för sjukskrivnings- och arbetsmarknasstudier (LISA). Sedan 2014 genomför inte längre HEK, utan resultaten baseras i stället på det helt registerbaserade urvalet MSTAR tillsammans med LISA. Databaserna innehåller uppgifter om hushållens sammansättning och inkomster, och uppdateras en gång per år med ett års fördröjning. Data finns alltså tillgängligt fram till För att beräkna utvecklingen även för 2015 används simuleringsverktyget FASIT. 2 De värden som presenteras för 2015 är alltså en framskrivning, och baseras inte på ett verkligt utfall. Eftersom MSTAR är en urvalsundersökning finns en viss statistisk osäkerhet i de resultat som presenteras. Därför kan det vara svårt att dra säkra slutsatser om både förändringar över tid och skillnader mellan grupper utifrån ett enskilt år, eftersom dessa kan uppstå på grund av slumpmässig variation. Utöver detta innebär tidsseriebrottet mellan 2013 och 2014 att det är svårt att tolka förändringar mellan dessa år. Indikatorerna redovisas för hushåll med ensamstående och sammanboende föräldrar. Vissa av resultaten delas även upp med avseende på om föräldrarna är födda i Sverige eller utomlands. När det är möjligt och relevant redovisas resultaten för ensamstående föräldrar även uppdelade på kvinnor och män. De flesta indikatorer presenteras dels för 2015, dels som en tidsserie från Tidsserier där ensamstående föräldrar delas upp med avseende på kön startar För en av indikatorerna, jämställt föräldraskap, baseras resultaten på uppgifter om utbetalningar av föräldrapenning i Försäkringskassans datalager Store. Endast föräldrar som varit vårdnadshavare tills barnet fyllt två år, fått maximalt ett barn under året och där en förälder är man och en är kvinna finns med i datamaterialet. För föräldrapenning studeras utbetalningar av föräldrapenning som har skett till dess att ett barn fyllt två år för barn födda 2005, 2008, och För tillfällig föräldrapenning används uppgifter om utbetalningar när barnet är mellan 2 och 4 år, för barn födda 2008 och Datakällorna och simuleringsverktyget beskrivs mer ingående i appendix B. 3 Barn födda 2005 finns inte med då Försäkringskassan bytte handläggningssystem under denna period och uppgifter om tillfällig föräldrapenning finns i två olika registerkällor. Kohorterna ch 2011 registrerades i samma system varvid dessa används i rapporten. 10

11 Vad är ett barnhushåll och hur många finns det? Vad är ett barnhushåll? Hushållsdefinitionen är mycket viktig i denna rapport. I MSTAR används definitionen bostadshushåll vilket utgår från Hushålls och Bostadsstatistikens (HoB) uppgifter från folkbokföringen på lägenhetsnivå. Individer folkbokförda på samma fastighet och samma lägenhet (om fastigheten innefattar mer än en lägenhet) räknas till ett hushåll. Hushåll kategoriseras efter hushållstyp enligt följande: 1. Samboende: a. Gift/registrerad partner b. Sambo med gemensamma barn c. Sambo utan gemensamma barn (skattas enligt följande definition: två personer folkbokförda i samma lägenhet, som är minst 18 år, av olika kön, där åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år, och är inte nära släkt. Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet) 2. Ensamstående är man om man är den enda personen över 19 år i hushållet 3. Övriga hushåll (hushåll med flera vuxna som inte kan klassas som samboende eller utan folkbokförda vuxna) Utöver detta identifieras huruvida hushållen är barnhushåll, dvs. innehåller minst två folkbokförda personer med en förälder-barn-relation. En förälderbarn-relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller Annan person (t.ex. fosterförälder) till någon i hushållet. Personer 0 19 år räknas som barn. Antalet barnhushåll i Sverige För att ge en bild av hur många personer som berörs av den ekonomiska familjepolitiken visas i Figur 1 befolkningssammansättningen i Sverige under 2015 med avseende på hushåll med och utan barn. Uppdelningen är gjord utifrån föräldrarnas civilstånd och kön, men även deras barn är inräknade i antalet personer som bor i respektive hushållstyp 4. Totalt fanns strax över 9,5 miljoner personer i Sverige Av dessa bodde 3,9 miljoner i hushåll med sammanboende föräldrar och minst ett barn. Totalt personer bodde i hushåll med en ensamstående förälder. Majoriteten av de ensamstående föräldrarna var kvinnor, men i många av dessa hushåll bor barnen alltså även delvis hos en annan förälder. 4 De antal som anges här är baserade på det registerbaserade urvalet MSTAR. Fördelningen över olika hushållstyper skiljer sig något från tidigare år då intervjuundersökningen HEK användes. Detta beskrivs närmare i appendix B. 11

12 Figur 1 Antal personer fördelade efter hushållstyp 2015 Alla Ensamstående Varav kvinnor Sammanboende Varav män Utan barn ,406,000 Varav kvinnor ,868,000 Med barn Varav kvinnor Utan barn Med barn Varav män Varav män Med 1 barn Varav kvinnor Varav män Med 2+ barn Med 1 barn Med 2 barn Med 3+ barn Varav kvinnor Varav män Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken De resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken som presenteras i denna rapport belyser betydelsen av olika delar av den ekonomiska familjepolitiken. Indikatorerna visar situationen under ett år och många visar också utvecklingen över tid. Några av indikatorerna illustrerar särskilt skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands, medan andra har fokus på barnens levnadsvillkor. För hushåll med ensamstående föräldrar beskrivs situationen för kvinnor och män var för sig när det är möjligt och relevant. 12

13 Indikatorerna är indelade i sex områden: Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning, visar hur stor andel av den ekonomiska familjepolitiken som tillfaller olika typer av barnhushåll och hushåll i olika delar av inkomstfördelningen. Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard, visar hur stor andel av den ekonomiska standarden (mätt som hushållets disponibla inkomst) som kommer från den ekonomiska familjepolitiken i olika typer av hushåll. Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter, visar hur den ekonomiska familjepolitiken omfördelar ekonomiska resurser mellan olika typer av hushåll. Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling, visar den ekonomiska standarden ett givet år, och utvecklingen över tid, för olika typer av hushåll. Indikator 5: Ekonomiskt utsatta barnhushåll, visar andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll och andelen långvarigt ekonomiskt utsatta barnhushåll. Här visas även hur många barnhushåll som hamnar under gränsen för låg ekonomisk standard om den ekonomiska familjepolitiken dras ifrån hushållens disponibla inkomst. Hur ekonomisk utsatthet definieras förklaras nedan. Indikator 6: Jämställt föräldraskap, följer upp hur den ekonomiska familjepolitiken bidrar till ett jämställt föräldraskap. Här visas kvinnor och mäns andel av föräldrapenninguttaget under barnets två första år och andelen par som delar jämställt under de två första åren, för föräldrar till barn födda 2005, 2008 och Utöver detta redovisas motsvarande uppgifter för uttag av tillfällig föräldrapenning när barnet är mellan 2 och 4 år för barn födda 2008 och Vad är ekonomisk utsatthet? Hur ekonomisk utsatthet ska definieras och vad det betyder i dagens samhälle är en omdebatterad fråga. Därför presenteras här mycket kortfattat några av de metoder som vanligtvis används för att mäta ekonomisk utsatthet, både i Sverige och internationellt. Fattigdom började studeras inom samhällsvetenskapen i samband med den industriella revolutionen. Trots begreppets långa historia finns det ingen konsensus kring hur fattigdom ska definieras. Diskussionen handlar i första hand om huruvida fattigdom ska ses som något absolut eller som något relativt. I grunden handlar frågan om vad som menas med fattigdom, vilket 5 Barn födda 2005 finns inte med då Försäkringskassan bytte handläggningssystem under denna period och uppgifter om tillfällig föräldrapenning finns i två olika registerkällor. Kohorterna 2008 och 2011 registrerades i samma system varvid dessa används i rapporten. 13

14 har betydelse för vilka åtgärder som bedöms lämpliga för att bekämpa fattigdom (Alm med flera 2010). Absolut fattigdom Som absolut fattiga räknas personer som faller under en fattigdomsgräns som utgörs av en lägsta godtagbar levnadsnivå. Vilken fattigdomsgräns som används varierar. En vanlig definition är att sätta ihop en varukorg med produkter som anses vara nödvändiga för en acceptabel levnadsstandard, och hushåll som inte har råd att konsumera dessa varor betraktas som fattiga. I Sverige används ofta normen för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens absoluta fattigdomsmått utgår från normen för ekonomiskt bistånd 1985, uppräknat med inflationen. Detta mått bygger i sin tur på skattningar av vilken konsumtion som krävs för att uppnå en skälig levnadsstandard (Socialstyrelsen 2010). Även om detta fattigdomsmått beror på hur man ser på vad som är en skälig levnadsnivå, och i den bemärkelsen är relativt med avseende på det omgivande samhället, så är måttet stabilt över tid. Relativ fattigdom Relativ fattigdom definieras utifrån levnadsnivån i det omgivande samhället. Hushåll jämförs alltså med andra hushåll, och deras inkomster. Det är därför möjligt att alla de fysiska behoven är uppfyllda men att familjen ändå lever i (relativ) fattigdom i jämförelse med andra hushåll och att familjemedlemmarna på grund av detta kanske inte kan delta fullt ut i sociala relationer och sammanhang. En vanlig illustration är att äga en bil, vilket kan anses vara en lyx i vissa länder, men i ett samhälle där nästan alla familjer har en bil (och där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd) kan det vara en förutsättning för att kunna konkurrera om arbetstillfällen och delta i sociala aktiviteter (Iceland 2005). Beräkningen av relativ fattigdom kan göras på flera sätt, men oftast används medianinkomsttagares inkomster som referenspunkt. Inom EU sägs en person vara fattig i relativ mening (eller under risk för fattigdom) om den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet understiger 60 procent av befolkningens medianinkomst. 6 Det relativa fattigdomsmåttet är konstruerat så att en generell inkomstökning för alla i samhället inte nödvändigtvis minskar antalet fattiga. För att fattigdomen ska minska krävs att de med låga inkomster får en större inkomstökning än de som befinner sig ovanför fattigdomsgränsen. Mått på ekonomisk utsatthet i denna rapport I denna rapport definieras ekonomisk utsatthet på två olika sätt. Det första måttet (som vanligtvis används inom EU) definierar en person som ekonomiskt utsatt om dennas disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten för samtliga personer under kalenderåret. Detta mått benämns låg ekonomisk standard (ibland förkortat LES). Det andra måttet 6 Vad som ingår i den disponibla inkomsten och hur disponibel inkomst per konsumtionsenhet beräknas beskrivs den tekniska bilagan i appendix B. Där beskrivs även begreppen median, medeltal och kvintiler, som används i olika delar av rapporten. 14

15 som används är om en person har en disponibel inkomst under 60 procent av medianen för samtliga personer under ett basår. Gränsvärdet under basåret räknas för följande år upp med inflationen. Detta andra mått kallas för fast låg ekonomisk standard och innebär att (den inflationsjusterade) gränsen för vad som betraktas som fattigdom inte förändras under den tidsperiod som studeras. Eftersom detta mått enbart tar hänsyn till förändringar i penningvärdet, och inte förändringar i reala inkomster eller inkomstfördelningen, kan det vara problematiskt att använda måttet under en alltför lång tidsperiod. Atkinson med flera (2002) argumenterar för att en period på fem år är det längsta tidsperspektiv som kan betraktas som acceptabelt. För längre perioder finns risken att de förhållanden som gällde under basåret inte längre gäller, och måttet representerar i så fall inte längre verkliga levnadsförhållanden. Därför används 2010 som basår i denna rapport. Att mäta jämställt föräldraskap I budgetpropositionen för 2016 anger regeringen att ett av målen med den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Jämställdhetspolitiken och dess mål Regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs av riksdagen 2006 i enlighet med förslagen i propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (Proposition 2005/06:155). För att uppnå det övergripande målet fastställdes fyra delmål. De fyra delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den jämställdhetspolitiska propositionen har tagit sin utgångspunkt i de förslag som formulerats i Jämställdhetspolitiska utredningens betänkande Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66). Därefter har ett antal skrivelser till riksdagen formulerats för att göra övergripande prioriteringar för politiken (bland annat Regeringens skrivelse 2011/12:3). 15

16 I Regeringskansliet samordnas jämställdhetspolitiken av Jämställdhetsenheten (för närvarande Socialdepartementet). Dåvarande Jämställdhetsombudsmannen (JämO) hade fram till 2009 i uppdrag att utöva tillsyn över lagar om diskriminering på grund av kön. Den 1 januari 2009 trädde en ny gemensam diskrimineringslag i kraft (SFS 2008:567). I samband med detta slogs Jämställdhetsombudsmannen samman med de övriga tre tidigare ombudsmännen mot diskriminering i en ny sammanslagen myndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO). 7 Hur bidrar den ekonomiska familjepolitiken till de jämställdhetspolitiska målen? Ett uttalat mål med familjepolitiken i allmänhet, och föräldraförsäkringen i synnerhet, är att kvinnors deltagande i förvärvsarbete, respektive mäns deltagande i omvårdnadsarbetet, ska öka (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2015). I den mån detta lyckas, kan det bidra till ökad måluppfyllelse för flera av de jämställdhetspolitiska målen. De ekonomiska mekanismerna i föräldraförsäkringen är både kortsiktiga, då den fyller ut en del av inkomstbortfallet under föräldraledigheten, och långsiktiga, i form av att arbetsmarknadsanknytning och löneinkomster upprätthålls efter att barnet har fötts (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2015). En stark arbetsmarknadsanknytning bland kvinnor kan också ses som en viktig förutsättning för att nå betydelsefulla positioner i arbetslivet och därmed bidra till en jämnare fördelning av makt och inflytande. En tidigare studie från Försäkringskassan visar att det finns ett samband mellan hur föräldraledighet och obetalt hem- och omsorgsarbete delas, så till vida att par som delar på föräldraledigheten i högre grad delar på det obetalda hem- och omsorgsarbetet (Försäkringskassan 2013a). Men resultaten visar också att sambandet är olika starkt inom olika områden av det obetalda arbetet. En jämnare fördelning av föräldraledigheten anses vara en viktig pusselbit för att nå en mer jämställd fördelning av det totala obetalda hem- och omsorgsarbetet (Försäkringskassan 2013a). 7 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). 16

17 Hur bidrar den ekonomiska familjepolitiken till ett jämställt föräldraskap? Jämställt föräldraskap är ett omfattande begrepp, som kan innefatta formellt omsorgsansvar, såväl som hushållsarbete, engagemang och delaktighet i beslut rörande barnet. Försäkringskassans uppföljning kommer att fokusera på hur föräldrar fördelar det formella ansvaret för de yngsta barnen mellan sig. Mäns andel av föräldrapenninguttaget, samt andelen föräldrapar som delar lika på föräldrapenninguttaget (mätt som att båda föräldrarna tar mellan 40 och 60 procent av dagarna) är vanligt förekommande mått på jämställdheten i föräldraskapet (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2015, och Försäkringskassan 2015). Dessa mått används också i denna rapport, både avseende uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning: 1. Föräldrapenning: Kvinnor och mäns andel av föräldrapenninguttaget under ett gemensamt barns två första år och andelen par som delar jämställt under dessa två första år. 2. Tillfällig föräldrapenning: Motsvarande uppgifter för uttaget av tillfällig föräldrapenning som för föräldrapenning (punkt 1) när barnet är mellan 2 och 4 år. Dessa mått ska dock inte blandas samman med fördelningen av föräldraledigheten, då föräldraförsäkringen tillåter stor flexibilitet i förhållande till hur föräldrarna tar ut betald respektive obetald föräldraledighet. Enligt en studie från Försäkringskassan från 2013 tar både män och kvinnor ut föräldraledighet för en betydligt längre period än de tar ut föräldrapenning för (Försäkringskassan 2013a). Den obetalda andelen av föräldraledigheten hade ökat för både män och kvinnor sedan 2003 då en liknande undersökning genomfördes. Resultaten visade också att mäns och kvinnors föräldraledighet i hög grad har olika form, där huvuddelen av mäns föräldraledighet tas när barnet är äldre och som deltidsledighet. Avgränsningar i definitionen av jämställdhet Inom ramen för den här indikatorn studeras jämställdhet mellan män och kvinnor med delad vårdnad om ett gemensamt barn, oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte. Det innebär en begränsning eftersom jämställdhet inom andra familjekonstellationer inte belyses. 17

18 Indikator 1: Den ekonomiska familjepolitikens fördelning Indikator 1 illustrerar hur den ekonomiska familjepolitikens förmåner fördelas mellan olika typer av barnhushåll, med avseende på både sammansättning och plats i inkomstfördelningen. Hushåll med sammanboende delas upp i hushåll med ett, två, respektive tre eller fler barn. Hushåll med ensamstående föräldrar delas upp i hushåll med ett och två eller fler barn, eftersom relativt få ensamstående föräldrar har fler än två barn. Diagram 1.1 visar hur den ekonomiska familjepolitikens olika förmåner fördelades mellan olika typer av hushåll under Sju procent av utbetalningarna gjordes till ensamstående föräldrar med ett barn, medan 13 procent betalades till ensamstående med två eller fler barn. Sammanboende med ett, två och tre eller fler barn fick 20, 37 respektive 22 procent av utbetalningarna. Att en så stor del av utbetalningarna gick till sammanboende med två barn beror på att en stor del av barnhushållen (omkring 40 procent) har den sammansättningen. Försäkringsförmånerna betalas i stor utsträckning till sammanboende föräldrar. Ensamstående föräldrar med ett eller flera barn erhöll under 2015 fyra procent vardera av utbetalningarna inom föräldraförsäkringen, medan sammanboende med ett, två eller flera barn fick 29, 43 respektive 21 procent av dessa utbetalningar. Skillnaden mellan ensamstående och sammanboende föräldrar beror till stor del på att föräldrarna ofta bor tillsammans medan barnen är små, och separationer är vanligare efter att föräldraledigheten är över (Försäkringskassan 2011). De generella bidragen betalas till stor del till sammanboende föräldrar med två eller fler barn. Detta beror på att förhållandevis många barn bor i dessa hushåll, och barnbidragets flerbarnstillägg ökar ju fler barn som bor i hushållet. Ensamstående erhåller däremot den största delen av de behovsprövade bidragen. Ensamstående föräldrar med ett och två eller fler barn erhöll 19 respektive 37 procent av dessa transfereringar I diagram 1.2 separeras ensamstående föräldrar med avseende på förälderns kön. En mindre andel av den ekonomiska familjepolitiken betalas till ensamstående fäder eftersom gruppen är liten (27 procent av alla ensamstående barnhushåll och 5 procent av alla barnhushåll). De behovsprövade bidragen betalas i stor utsträckning ut till ensamstående kvinnor med barn. 18

19 Diagram 1.1 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till olika typer av hushåll 2015 Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT Diagram 1.2 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till hushåll med ensamstående föräldrar 2015 Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT I diagram 1.3 delas personerna in i fem lika stora grupper baserat på disponibel inkomst. I kvintil ett finns den femtedel som har lägst disponibel inkomst, i kvintil två den femtedel som har näst lägst inkomst och så vidare (en utförligare beskrivning finns i den tekniska bilagan i appendix B). En stor del av den ekonomiska familjepolitiken betalas ut till personer med låg disponibel inkomst. Totalt sett får den lägsta kvintilen 26 procent av det utbetalade beloppet. Eftersom de försäkringsmässiga ersättningarna grundar 19

20 sig på den sjukpenninggrundade inkomsten är dessa utbetalningar relativt låga till de hushåll som har lägst inkomster. I stället utbetalas större delen av försäkringsförmånerna till personer i kvintil två, tre och fyra. Den femte kvintilen består framför allt av hushåll med äldre barn, som inte längre har rätt till föräldrapenning. Därför är deras del av försäkringsförmånerna förhållandevis liten. De generella bidragen tillfaller i något högre grad hushåll med låga inkomster, men fördelningsprofilen är betydligt tydligare för behovsprövade bidrag. Drygt hälften av dessa går till hushåll i den lägsta inkomstkvintilen. Att hushåll med låg inkomst erhåller en så stor del av dessa förmåner beror till stor del på att möjligheten att få bostadsbidrag är begränsad till hushåll som har låga inkomster i förhållande till sin försörjningsbörda. Det är även så att underhållsstödet i första hand betalas ut till ensamstående, som ofta har lägre inkomster än sammanboende (underhållsstöd kan även betalas ut till separerade föräldrar som är sammanboende med en ny partner). Att även hushåll i de högsta kvintilerna får del av de behovsprövade bidragen beror på att vårdbidraget ingår i dessa förmåner. Vårdbidraget är inte behovsprövat med avseende på hushållets ekonomi utan bestäms av barnets behov. Diagram 1.3 Andel (%) av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till barnhushåll efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet 2015 Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT Sammanfattningsvis visar denna indikator att den ekonomiska familjepolitiken till stor del betalas ut till hushåll med många barn. De behovsprövade ersättningarna betalas i första hand ut till hushåll med ensamstående föräldrar och hushåll med låga inkomster. Detta utfall är förväntat utifrån regelverkets utformning. 20

21 Indikator 2: Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnhushållens ekonomiska standard Indikator 2 visar hur stor betydelse den ekonomiska familjepolitiken har för barnhushållens ekonomiska standard. Detta visas genom att redovisa hur stor andel av barnhushållens disponibla inkomst som kommer från den ekonomiska familjepolitikens förmåner. Måtten visas för 2015 och som en tidsserie från 1998 till Diagram 2.1 visar att drygt nio procent av barnhushållens disponibla inkomst per konsumtionsenhet kommer från den ekonomiska familjepolitiken. Andelen är störst bland ensamstående med två eller fler barn, knappt 23 procent. Andelen är lägst bland sammanboende med ett barn, med drygt 5 procent. Hur stor andel av inkomsten de olika typerna av förmåner utgör varierar mycket mellan hushållstyperna. För ensamstående med flera barn utgör de behovsprövade bidragen drygt 11 procent av inkomsten. För sammanboende utgör i stället försäkringsförmånerna en stor del, men de generella bidragens betydelse ökar med antalet barn i hushållet. Diagram 2.1 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll Personer 0 64 år Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT 21

22 I diagram 2.2 redovisas hur stor andel av den disponibla inkomsten som består av förmåner från den ekonomiska familjepolitiken i hushåll med ensamstående kvinnor och män med barn. Även där visas att den ekonomiska familjepolitikens andel är större för hushåll med flera barn, och även att andelen är större för ensamstående kvinnor än för ensamstående män. För ensamstående kvinnor med två eller fler barn utgör förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken 26,9 procent av hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet. Framför allt utgör de behovsprövade bidragen en stor andel, 13,8 procent, för ensamstående kvinnor med fler än ett barn. Diagram 2.2 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för hushåll med ensamstående föräldrar Personer 0 64 år Källa: MSTAR 2014, framskrivet med FASIT I diagram 2.3 visas hur de ekonomiska familjeförmånernas andel av den disponibla inkomsten förändrats sedan Under hela perioden har transfereringarna spelat störst roll för ensamstående föräldrar med två eller fler barn. Över tid har den ekonomiska familjepolitikens haft en minskande betydelse för hushållens disponibla inkomst, i synnerhet för ensamstående. Detta kan till viss del bero på att bidragsbeloppen inte ökat i samma takt som lönerna. Till exempel låg inkomstgränsen för när ett hushåll har rätt till bostadsbidrag på samma nivå från 1997 till 2011, vilket innebär att allt fler hamnat över gränsen när lönenivån stigit. Dessutom har barnbidraget varit oförändrat sedan Även underhållsstödet var oförändrat mellan 2006 och Den höjning som genomfördes i oktober 2015 avpeglas inte i resultaten nedan eftersom 2015 års siffror är baserade på en framskrivning av I diagram 2.4 visas utveckligen för ensamstående kvinnor och män med ett eller flera barn. Familjepolitikens ersättningar har under hela perioden spelat störst roll för ensamstående kvinnor med flera barn, och minst roll för ensamstående män med ett barn. 22

23 Diagram 2.3 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer i olika typer av hushåll. Personer 0 64 år Ensamstående med 1 barn Sammanboende med 1 barn Sammanboende med 3+ barn Ensamstående med 2+ barn Sammanboende med 2 barn Källa: Hushållens ekonomi (HEK) för perioden och MSTAR för 2014, värden för 2015 är en framskrivning av MSTAR 2014 med hjälp av FASIT Diagram 2.4 Den ekonomiska familjepolitikens andel (%) av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika typer av hushåll med ensamstående föräldrar. Personer 0 64 år Ensamstående med 1 barn, man Ensamstående med 2 barn, man Ensamstående med 1 barn, kvinna Ensamstående med 2 barn, kvinna Källa: Hushållens ekonomi för perioden och MSTAR för 2014, värden för 2015 är en framskrivning av MSTAR 2014 med hjälp av FASIT 23

24 Indikator 3: Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekter Indikator 3 beskriver hur den ekonomiska familjepolitiken inverkar på fördelningen av den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet bland samtliga personer, även de över 64 år. Detta illustreras genom att visa i vilken utsträckning transfereringar från den ekonomiska familjepolitiken påverkar fördelningen av ekonomisk standard, mätt som Gini-koefficienten. Gini-koefficienten är ett mått på inkomstspridningen inom ett land eller en grupp. Koefficienten kan anta värden mellan 0 och 1, där ett lågt värde indikerar mindre ekonomiska skillnader (0 betyder att inkomsten är helt jämnt fördelad och 1 betyder att en person får alla inkomster i det samhälle man studerar). Resultaten visar att den ekonomiska familjepolitiken tillför ekonomiska resurser till barnhushållen, som ofta har en lägre inkomst än hushåll utan barn, och därför kan sägas vara omfördelande. Framför allt de behovsprövade bidragen bidrar till att höja inkomsten bland de hushåll som har lägst ekonomisk standard, men även försäkringarna och de generella bidragen bidrar till att jämna ut inkomstskillnaderna. För att visa hur de olika förmånerna påverkar den totala inkomstspridningen beräknas så kallade koncentrationskoefficienter för de olika inkomstslagen. Koncentrationskoefficienterna visar hur de olika typerna av inkomst fördelar sig över inkomstskalan när personerna rangordnas efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Koncentrationskoefficienten kan anta värden mellan 1 och 1. Ju högre värde, desto starkare är inkomstkällan koncentrerad till dem med hög inkomststandard. Ett negativt värde anger att inkomsttypen i större utsträckning tillfaller dem med låg inkomststandard. Om koncentrationskoefficienten för ett visst inkomstslag är lägre än Gini-koefficienten för disponibel inkomst per konsumtionsenhet betyder det att inkomstslaget är mer jämnt fördelat än den disponibla inkomsten och därmed bidrar till att minska inkomstskillnaderna. I tabell 3.1 visas olika inkomstslags koncentrationskoefficienter och deras bidrag till Gini-koefficienten. Gini-koefficienten för den totala disponibla inkomsten är 0,30. Både faktorinkomsten (som framför allt består av inkomst av arbete och kapital) och de negativa transfereringarna (främst skatter) har en koncentrationskoefficient som är högre än Gini-koefficienten (0,44 respektive 0,41). Det beror på att inkomsterna och skatteinbetalningarna är större högre upp i inkomstfördelningen. Koncentrationskoefficienten för de familjepolitiska transfereringarna är negativ, vilket innebär att de till största delen tillfaller hushåll med låga inkomster. Den ekonomiska familjepolitiken minskar Gini-koefficienten med 2,78 procent, vilket innebär att 24

25 dessa transfereringar bidrar till att minska inkomstojämlikheten. Störst omfördelande effekt har de behovsprövade bidragen. Tabell 3.1 Olika inkomstslags betydelse för de totala inkomstskillnaderna Samtliga personer Andel av ekonomisk standard Koncentrations koefficient Faktorinkomst 100,8 0,44 146,1 Övriga transfereringar 27,9 0,02 1,6 Familjepolitiska transfereringar 4,8 0,2 2,8 varav försäkring 2,2 0,1 0,7 varav generella bidrag 1,8 0,1 0,9 varav behovsprövade bidrag 0,8 0,5 1,3 Negativa transfereringar 33,4 0,4 44,9 Gini-koefficient 0,3 100,0 Källa: M-star, värden för 2015 är en framskrivning av M-star 2014 med hjälp av FASIT Bidrag till Ginikoefficienten Diagram 3.1 visar hur den ekonomiska familjepolitikens bidrag till Ginikoefficienten förändrats över tid sedan Ju mer negativt talet är, desto mer bidrar förmånen till omfördelningen. Diagrammet visar att den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt minskat sedan Störst är minskningen för de behovsprövade bidragen. Minskningen skedde framför allt i början av 2000-talet, vilket kan bero på att bidragsnivåerna (i synnerhet i de behovsprövade ersättningarna) inte ökade i samma takt som lönerna. Sedan 2007 har den omfördelande effekten varit relativt stabil. Diagram 3.1 Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt (bidrag till Gini-koefficienten), Källa: Hushållens ekonomi (HEK) för perioden och MSTAR för 2014, värden för 2015 är en framskrivning av MSTAR 2014 med hjälp av FASIT 25

26 I diagram A3.1 i appendix A redovisas den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt för barn mellan 0 och 19 år. Diagrammet visar att den ekonomiska familjepolitiken bidrar mer till omfördelningen om man bara ser till barn och ungdomar, men trenden är likartad. 26

27 Indikator 4: Barnhushållens inkomst och inkomstutveckling Indikator 4 visar utvecklingen av barnhushållens ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Detta mått relaterar hushållets disponibla inkomst till hushållets sammansättning, vilket gör att det går att jämföra den ekonomiska situationen mellan personer som bor i olika typer av hushåll. 8 I de följande diagrammen visas medianen 9 av den disponibla inkomsten för olika hushållstyper och i olika delar av inkomstfördelningen. Vid tolkningen av diagrammen och tabellerna är det viktigt att ha tidsseriebrottet mellan 2013 och 2014 i åtanke (se appendix B för mer information om detta). Diagram 4.1 visar hur medianen för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för olika hushåll har förändrats sedan För alla studerade hushållstyper noteras en ökad medianinkomst under tidsperioden, men skillnaden i medianinkomst mellan olika hushållstyper har också ökat över tid. Lägst ekonomisk standard har hushåll med ensamstående föräldrar och hushåll med många barn. Större försörjningsbörda är alltså förknippat med lägre ekonomisk standard. 8 Mer om definitionerna av disponibel inkomst och konsumtionsenhet finns att läsa i appendix B. 9 Medianen är det mittersta värdet om alla hushåll placeras i inkomstordning, från lägst till högst inkomst. 27

Barnhushållens ekonomi

Barnhushållens ekonomi Social Insurance Report Barnhushållens ekonomi Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2015 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Anna Persson 010-116

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (79) Svar på regeringsuppdrag Rapport Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2018 Försäkringskassan Datum: 2018-06-11 Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer

Läs mer

Barnhushållens ekonomi utveckling, omfördelning och valfrihet

Barnhushållens ekonomi utveckling, omfördelning och valfrihet Social Insurance Report Barnhushållens ekonomi utveckling, omfördelning och valfrihet Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan

Läs mer

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-04 Dnr: 005553-2012 Avser punkt 5 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...

Läs mer

Barnhushållens ekonomi

Barnhushållens ekonomi Social Insurance Report Barnhushållens ekonomi Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2017 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Hanna

Läs mer

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken

Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken Social Insurance Report Resultat indikatorer för den ekonomiska familje politiken ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Mats Johansson 08-58 00 15 42 Jan Almqvist

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för försäkringsutveckling Mats Johansson Telefon 1-116 97 85 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 29-6-26 Dnr 5788-29 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Social Insurance Report Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson 08-786 97 85 mats.johansson@forsakringskassan.se

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2013-06-24 Dnr: 003027-2013 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2008-04-28 Dnr 10846-2008 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1.

Läs mer

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken?

ANALYSERAR 2007:7. Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? ANALYSERAR 2007:7 Hur påverkar den ekonomiska familjepolitiken? Resultatindikatorer för 2006 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Mats Johansson 08-786 97 85

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag Datum Vår beteckning 2019-06-11 001579-2019 1 (56) Svar på regeringsuppdrag Rapport Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2019 Försäkringskassan Datum: 2019-06-11

Läs mer

ANALYSERAR 2006:17. Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med ungdomsperspektiv

ANALYSERAR 2006:17. Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med ungdomsperspektiv ANALYSERAR 2006:17 Resultatindikatorer för den a familjepolitiken med ungdomsperspektiv Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Mats Johansson 08-786 97 85 mats.johansson@forsakringskassan.se

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statens budget för 2018 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 Diagramförteckning... 5 1 Förslag

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn Ekonomisk trygghet 2 för familjer och barn Förslag till statens budget för 209 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 Diagramförteckning... 5 Förslag till

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statens budget för 2017 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning Tabellförteckning... 5 Diagramförteckning... 6 1 Förslag

Läs mer

ANALYSERAR 2003:11. Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

ANALYSERAR 2003:11. Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ANALYSERAR 2003:11 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statens budget för 2016 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

LOs yttande över SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull

LOs yttande över SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Joa Bergold/CA 2011-10-11 20110350 ERT DATUM ER REFERENS 2011-0629 S2011/5725/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttande över SOU 2011:51

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Föräldrapenninguttag före och efter en separation SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade Detta är en sammanfattning

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Uppdrag att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor

Uppdrag att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor 1 (27) Ungdomsstyrelsen och Socialdepartementet Uppdrag att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor Försäkringskassan har av regeringen fått uppdraget att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor.

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige Socialförsäkringsutskottets yttrande 2013/14:SfU3y Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 18 mars 2014 att ge socialförsäkringsutskottet

Läs mer

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Förhandlingssektionen Charlotta Undén, Tina Eriksson, Carina Rajala Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv 10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn En ny modell för föräldraförsäkringen Slutbetänkande av Utredningen om en modern föräldraförsäkring 35 Föräldrapenninguttag barn födda 2007 30 25

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden?

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Konferens Barnfattigdom Nordens Välfärdscenter 19 mars 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se Research of

Läs mer

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn En ny modell för föräldraförsäkringen Slutbetänkande av Utredningen om en modern föräldraförsäkring 35 Föräldrapenninguttag barn födda 2007 30 25

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Statistiska centralbyrån 201

Statistiska centralbyrån 201 )DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt

Läs mer

Ensamstående föräldrars ekonomiska situation

Ensamstående föräldrars ekonomiska situation Social Insurance Report Ensamstående föräldrars ekonomiska situation ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson 010-116 97 85 mats.johansson@forsakringskassan.se

Läs mer

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017 Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Ekonomisk trygghet. för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. för familjer och barn Ekonomisk trygghet 12 för familjer och barn Förslag till statsbudget för 2008 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Ekonomisk trygghet för

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Kommittédirektiv Översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2004:44 Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reglerna

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2

BARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2 BARN och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska centralbyrån 2002 Demograhic reports 2001:4 Children and their Families 2000 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn

Ekonomisk trygghet. 12 för familjer och barn Ekonomisk trygghet 2 för familjer och barn Förslag till statsbudget för 2009 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Ekonomisk trygghet för familjer

Läs mer

Jämställdhet Mål och verklighet

Jämställdhet Mål och verklighet Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #jämställdhet #svpol Statistiska_centralbyran_scb SCB:s seminarier i Almedalen

Läs mer

BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1. Utveckling av SCB:s Barn- och familjestatistik

BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1. Utveckling av SCB:s Barn- och familjestatistik BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje BAKGRUNDSFAKTA BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje Statistiska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:2

Policy Brief Nummer 2018:2 Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive

Läs mer

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING BRIEFING PAPER #17 april 218 Avskaffa barnbidraget Isak Kupersmidt SAMMANFATTNING Den 1 mars 218 höjde regeringen barnbidraget och studiehjälpen med syftet att stärka barnfamiljernas ekonomi. Den här rapporten

Läs mer

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 10 februari 2016 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding, Länsstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 0901, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2007 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2007 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101)

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101) 2018-05-02 Rnr 4.18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101) Saco, Sveriges Akademikers

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Föräldrapenninguttag före och efter en separation ISF Granskar och analyserar Rapport 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade sf Gra

Läs mer

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

FÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE. Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj

FÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE. Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj FÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj UPPLÄGG: Svensk familjepolitik kontexten Yrkesarbete, föräldraledighet, omsorg och hushållsarbete

Läs mer

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2356 av Johan Forssell m.fl. (M) Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Konferensen Barn som anhöriga Västra Götalandsregionen 5 februari 2015 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

Läs mer

8. Familjeliv/ Family Life

8. Familjeliv/ Family Life 8. Familjeliv/ Family Life Många olika hushåll Familjen betyder mycket i vårt land. Liksom i de flesta andra länder. Familjer kan se väldigt olika ut. Den vanligaste är ett par utan barn. Den näst vanligaste

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn , HE 21 SM 1001, korrigerad version Inkomstfördelningsundersökningen 2008 Redovisning på riksnivå Income distribution survey 2008 I korta drag Korrigering 2012-01-25 Tabell 6 och 7 har korrigerats avseende

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer