Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

Transkript

1 1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas. Vid motstridiga krav gäller det hårdare kravet * Eventuella avsteg ska kontinuerligt godkännas av byggprojektledaren. Pos Inarbetat Ej aktuellt Avsteg EN1 EN1.1 EN1.2 EN1.3 EN1.4 EN1.5 EN1.6 EN1.7 Generella förutsättningar Energi ska användas effektivt för ett fastighetsbestånd med liten negativ miljöpåverkan. GFABs har som mål att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 vilket följer internationella, nationella och kommungemensamma mål för samma period. Vid nybyggnation skall projekteringen och genomförandet av projektet miljöklassas enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. I ombyggnadsprojekt avgörs från fall till fall huruvida Miljöbyggnad skall användas Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskal, U-värden och köldbryggor samt värmeåtervinning. Byggnadens utformning bör vara effektiv, med liten omslutande area relativt golvarean. Vid ombyggnation ska de delar som berörs av ändringen energieffektiviseras. Fokus bör ligga på klimatskal samt värme- kyla- och ventilationssystem. Undermätare av energiförbrukning Undermätare av energi ska installeras i samtliga nybyggnader samt ombyggnader då de tekniska systemen byts ut så att byggnadens specifika energianvändning kan mätas. GFAB:s krav på nyproduktionerad byggnad är max energiförbrukning köpt energi på halva BBR kravet. Vid ombyggnad gäller BBR kravet. De fasta förutsättningarna som gäller vid energiberäkningarna för GFAB:s fastigheter är följande: - 22 graders inomhustemperatur (silver enligt miljöbyggnad kräver 22 grader för att kundnöjdheten skall uppnås enligt PPD simulering) - Solinstrålning ska vara 110 kwh/m 2 år, räknat på fönsterarean, användas. - Klimatdata ska vara från Gävle eller norrut. - Köldbryggor ska vara med i beräkningen. - Värmetillskottet från människor och maskiner ska hämtas från en framtagen rapport från ÅF som heter Gavlefastigheters Fasta förutsättningar, energiberäkningar dat EN2 EN2.1 EN2.2 EN2.3 Energi Vid nyproduktion skall byggnadens energibehov vara max 50 % av gällande energikrav enligt BBR. Vid större ombyggnationer skall en energieffektivisering om 25 %, enligt kraven för certifiering enligt Green Building, uppnås. Energikraven skall verifieras genom en energiberäkning vid projekteringen. Indata enligt GFABs Fasta förutsättningar, energiberäkningar se bilaga 1. Beräknad energianvändning skall redovisas så att man tydligt kan utläsa:

2 2(5) EN2.4 EN2.5 EN2.6 EN2.7 Energianvändning fördelat på: o Värme/Kyla till rumsapparater o Värme/Kyla till ventilation o Varmvatten och VVC o Fastighetsel. Beräkningsmarginal Klimatdata Rumstemperaturer Atemp U-värden och areor, U-medel skall anges. Köldbryggor Infiltration Vädringspåslag Rörförluster Verkningsgrad i ev. kylmaskiner och värmeproduktionscentraler Ventilation: Flöden, Drifttider, SFP samt Temperaturverkningsgrad Interna värmelaster i kwh/år, personvärme och apparater Programvara och version för simulering För uppvärmning skall i första hand fjärrvärme användas. Behovet av komfortkyla skall minimeras. Åtgärder för att minska kylbehovet, tillexempel solavskärmning skall väljas i första hand. Elvärme skall undvikas i största möjliga mån. Vid val mellan olika lösningar bör LCC-analys utföras för bästa ekonomi på lång sikt. Indata som kalkylperiod, energipris och räntor bestäms i samråd med beställaren. EN3 EN3.1 EN3.2 Klimatkrav Som lägstanivå gäller dimensionerande temperaturer enligt Projekteringsanvisning värme-sanitet. Eventuellt kan andra inomhustemperaturer krävas för att nå Miljöbyggnad nivå silver. För att undvika höga innetemperaturer sommartid bör solavskärmning som t.ex. markiser, fast yrre solavskärmning eller persienner användas för fönster i syd, öst och väst. EN4 EN4.1 EN4.2 EN4.3 EN4.4 EN4.5 Belysning Belysningen ska planeras med energieffektiva lösningar. Effektiva armaturer och ljuskällor med högsta ljusutbyte och lång livslängd ska väljas. Belysningen skall styras på ett funktionellt och energieffektivt sätt. Lämplig styrning undersöks, t.ex. möjlighet att använda dagsljusstyrning. Där så är lämpligt används överordnad närvarodetektering. Ytterbelysningen manövreras automatiskt med ljusreläer och tidfunktioner. Finns överordnat styrsystem ansluts ytterbelysningen till det. För verksamheter med normalt belysningsbehov bör installerad belysningseffekt i genomsnitt inte vara högre än 10 W/m2 i primära utrymmen och 6 W/m2 i sekundära Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

3 3(5) EN5 EN5.1 EN5.2 EN5.3 utrymmen. Med sekundära utrymmen avses korridorer, trapphus och dylikt. Värdena är exklusive arbetsplatsbelysning som exempelvis bordsbelysning. Ventilation Som lägstanivå gäller tekniska krav enligt GFABs Projekteringsanvisning Luft Där skall ventilation utföras med värmeåtervinning. Värmeväxlare skall väljas med så hög temperaturverkningsgrad som möjligt om inte verksamheten begränsar vilken typ som är lämplig t.ex. pga. överföring av föroreningar. Rum med stor variation på belastningen ska ha möjlighet till VAV. EN6 EN6.1 EN6.2 EN6.3 EN6.4 Mätning Energimätning skall genomföras så att det är möjligt att följa byggnadens energianvändning fördelat på fastighetsenergi och verksamhetsenergi. Mätare skall finnas så att följande poster kan utläsas separat, där de förekommer: Värme/kyla till rumsapparater. Värme/kyla till ventilation Energi för tappvarmvatten samt VVC Kallvattenförbrukning Fastighetsel (definition enligt BBR och SVEBY) Verksamhetsel Interna produktonskällor (t.ex. solceller, värmpumpar) mäts så att produktion och prestanda kan följas Energikrävande installationer som ej är kopplade till en specifik byggnad, t.ex. omfattande utomhusbelysning på fritidsanläggningar. Mätare bör presentera använd energi/mängd samt momentana värden. Mätare bör kommunicera med fastighetens överordnade system, där sådant finns, för insamling av värden. Mätvärdena bör loggas per dygn(sparas i 2 månader) och månad(sparas i 2år) för uppföljning av energianvändningen och enklare felsökning då något värde avviker från förväntat. Temperaturer på frånluft, uteluft, avluft och tilluft samt efter värmeväxlaren skall kunna mätas för kontroll av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad. EN7 EN7.1 EN7.2 EN7.3 Besiktning Till slutbesiktning skall mätprotokoll med installerade mätare finnas, innehållande mätarnas beteckning och placering, betjäningsområde samt vilken enhet som mäts. Där överordnat styr- och övervakningssystem finns skall mätsignalen som registreras i systemet kalibreras mot verklig förbrukning. Prestanda på teknisk utrustning som ventilationsaggregatens RFP samt temperaturverkningsgrad skall verifieras. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

4 4(5) BILAGA 1. Fasta förutsättningar, energiberäkningar 1 Bakgrund Detta är ett förslag på schablonvärden för internlaster, att använda vid energiberäkningar, för att beräkningarna i olika projekt skall bli rimliga och jämförbara med varandra. Finns projekterade värden för personantal, belysning etc. framtagna för projektet skall dessa användas istället för schablonvärdena nedan! 2 Standardindata 2.1 Interna värmelaster För bostäder och kontor gäller SVEBYs standarder för indata. ( Brukarindata bostäder Brukarindata kontor Med sporthallar avses anläggningar för t.ex. bollspel och gymnastik, inte ishallar eller badhus. Post Skolor 1 Förskolor Sporthallar Verksamhetstid h/vecka Innetemperatur Min Personer 2 Antal/m 2 0,04 0,07 0,04 3 W/person W/m Verksamhetsel totalt kwh/m 2, år Varav tillgodogjord 70 % 70 % 70 % värme då värmebehov finns Belysning Vistelserum (W/m 2 ) Serviceutrymmen (W/m 2 ) Reduceringsfaktor vid 0,6 0,6 0,6 belysningsstyrning (närvaro/dagsljus) Utrustning W/m 2 2 Tabell 1. Värmetillskott från människor och utrustning Fastighetsenergi Till fastighetsenergi räknas den energi som, vid normalt brukande, behöver levereras till byggnaden under ett år för: Uppvärmning 1 Exklusive storkök. 2 Totalt antal i hela byggnaden skall ej överstiga 70 % av projekterat dimensionerande personantal i byggnaden. 3 Stora personer avger mer värme än små. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

5 5(5) Komfortkyla Tappvarmvatten Energi relaterad till byggnadens behov, t.ex. Fläktar, pumpar, motorer mm. Följande poster tillhör också fastighetsenergi och skall räknas med i byggnadens specifika energianvändning i de fall de förekommer: Golvvärme i våtrum. Handdukstork avsedd för uppvärmning (i stället för radiator). Elvärme som kallrasskydd. Utebelysning för gemensam entré samt utrymme under gemensamt skärmtak mm. Belysning i gemensamma utrymmen som trapphus, fläktrum och undercentraler. El till hiss, inklusive belysning. Elvärme i hängrännor, stuprör etc. avsedd att förhindra isbildning Tappvarmvatten Posten varmvatten är ofta en post med relativt stor betydelse för den totala beräknade specifika energianvändningen och kan variera mycket från fall till fall. Följande värden för varmvatten är ett förslag på rimliga nivåer. Post Skolor Förskolor Sporthallar Varmvatten 4 Varmvattenanvändning (kwh/m 2, år) (25) VVC förlust (kwh/m 2,år) Tabell 2. Schablonvärden för varmvattenanvändning. För idrottshallar kan man anta att den större delen av varmvattenanvändningen avser de idrottsutövandes hygien baserat på den fysiska ansträngningen vilket räknas som verksamhetsenergi och inte ingår i byggnadens specifika energianvändning. Samtidigt förekommer varmvattenbehov för administrativ personal, städning etc., här satt till 2 kwh/m 2,år. Tolkningen enligt Boverket är att denna senare varmvattenandel ingår i byggnadens specifika energianvändning. 3 Referenser SVEBY, Brukarindata kontor version 1, Brukarindata bostäder version Energimyndigheten, STIL2 Energianvändning i Idrottsanläggningar STIL2 Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor LCC-belysning ver Sveriges centrum för nollenergihus, Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus, Lokaler Jan Enligt SVEBY, verklig användning kan skilja sig mycket beroende på brukarvanor. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx