Beskrivning avseende Mediamätning

Transkript

1 Beskrivning avseende Mediamätning MALMÖ STAD - STADSFASTIGHETER Senast reviderad:

2 Allmänt Den grundläggande anledningen till att installera ett mätsystem är för att kunna följa byggnadens medianvändning över tiden, identifiera avvikelser och möjliggöra analys av energianvändningen. Mätsystemet skall även möjliggöra uppföljning och verifiering av de krav som ställts på byggnadens energianvändning. Det innebär att om ställda krav på en specifik byggnad kräver mer, eller annan mätning än vad som föreskrivs i bilagan mätning, så måste även dessa krav på mätning uppfyllas.

3 1. MEDIAMÄTNINGAR Mätningar skall genomföras på ett sådant sätt att det är möjligt att följa byggnadens och brukarens energianvändning. Det innebär att om objektet omfattar flera byggnader ska dessa mätas separat. Om objektet omfattar flera brukare ska det inom respektive projekt beslutas om dessa ska mätas separat. Huruvida mätning görs via abonnemangsmätare, interna under-/fördelningsmätare eller med kombination av båda typerna, beslutas utifrån förutsättningarna inom respektive projekt. 1.1 Definitioner energi Nedan angivna definitioner gäller under förutsättning att andra definitioner ej rekommenderas i projektspecifika handlingar, typ funktionsprogram eller liknande Fastighetsenergi: Den energi som används för att driva de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt samt energi för uppvärmning av byggnaden. Exempel på detta är energi till värmesystemet, elanvändningen för fläktar, pumpar, kompressorer, motorer, hissar, reglercentraler, avfrostning av hängrännor och dylikt. Den el (eller annan energi) som används i allmänna utrymmen och för tekniska installationer gemensamma för samtliga hyresgäster. Allmänna utrymmen är källare, vind korridorer, utomhusbelysning och gemensam tvättstuga etc Hushållsenergi* Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för spis, kyl, frys, disk, tvätt och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Även annan typ av energi än el kan räknas till hushållsenergi, till exempel varmvatten Verksamhetsenergi *: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner, motorvärmare och dylikt. Även annan typ av energi än el kan räknas till verksamhetsenergi, till exempel viss del av varmvattenanvändningen till ett bageri eller restaurang/kök eller gas till spisar i ett kök. * Likhetstecken kan oftast sättas mellan verksamhets- och hushållsel. Dock finns undantag, t ex boende där det verksamhet och hyresgäster inte är samma juridiska person.

4 1.2 MÄTNING Mätning skall i varje byggnad finnas så att minst nedanstående kan följas: Uppvärmning: Energimätning skall ske separat för samtliga värmekällor, exempel på sådana värmekällor är värmepump, solfångare, fjärrvärme, elpanna, elradiatorer eller gas. Eventuellt behov av att t ex separera radiatorkrets från hetvattenkrets beslutas inom respektive projekt. Kyla. Se interna produktionskällor. Elenergi. Elsystemen ska planeras så att elförbrukningen kan mätas separat för respektive byggnad. Elenergi för verksamhet/hyresgäst och fastighet ska gå att separera från varandra. Fastighetsel. Eventuell elvärme skall gå att separera från övrig fastighetsel. Finns värmepump/kylvärmepump ska elmatning till denna mätas (se interna produktionskällor). Verksamhets-/hushållsel. Behov av ytterligare fördelningsmätning inom verksamhets- och/eller hushållsel utreds och beslutas inom respektive projekt. Till exempel för att separera elanvändningen i ett skolkök från skolverksamhetens elanvändning. Annan el. Där det finns energikrävande installationer som ej är kopplade till specifik byggnad, t ex omfattande utomhusbelysningar på fritidsanläggningar, skall behovet av separat mätare för dessa utredas. Interna produktionskällor. Där det förekommer interna produktionskällor (solfångare, solceller, värmepumpar, kylvärmepumpar, vindkraft etc.) skall dessa mätas på ett sådant sätt att anläggningens produktion och prestanda (t ex COP) kan följas. Detta även om installationen används för att generera kyla. Tappvarmvatten. Mätare för varmvatten monteras på ingående kallvattenledning till varmvattenberedare eller motsvarande, eller på ett sådant sätt att konsekvensen av en eventuell VVC beaktas. Där det förekommer att stora volymer varmvatten används för specifika områden, t ex en restaurangverksamhet, badanläggning, skall behovet av separat mätare för dessa utredas. Kallvatten. Kallvatten mäts separat till varje fastighetsobjekt, eventuell mätning av enskilda byggnader beslutas inom respektive projekt. Där det förekommer att stora volymer kallvatten används för specifika områden, t ex för bevattning eller spolning av pist i ishallar, skall behovet av separat mätare för dessa utredas. 1.3 Krav på mätare och mätplatser Abonnentmätare För abonnentmätare gäller vid varje tidpunkt gällande installationsvillkor från respektive nätägare/leverantör Interna under-/fördelningsmätare, givare samt övriga mätare Interna under-/fördelningsmätare skall levereras i respektive entreprenad, d.v.s. elmätare levereras av elentreprenören, vattenmätare av rörentreprenören etc.

5 1.3.3 Mätplatsen/Mätartavlan Mätplatsen/mätartavlan ska märkas med respektive mätares försörjningsområde. Märkning i direkt anslutning till mätaren men ej på mätaren. Mätplatsen ska placeras så att det är möjligt att läsa av mätare utan tekniska hjälpmedel Kommunikation med överordnat system Mätare som ska kommunicera med överordnat system ska följa specifikationer enligt ATB- SRÖE Värmemängdsmätare Integreringsverk: Ej batteridrivet Temperaturgivare: Dykrör eller direktgivare används alltid i första hand. Dykrör anpassas till respektive rörlednings material (koppar eller rostfritt) Givarens instickslängd anpassas till centrumlinjen av röret, alternativt placeras i en rörkrök. Direktgivare monteras med avstängningsventiler eller på sådant sätt att givaren kan bytas utan längre driftstopp eller omfattande nedtappningar. Anliggningsgivare får endast användas då inga andra alternativ är möjliga. Givarna skall då monteras med värmeledande pasta för bästa möjliga avkänning. Flödesgivare: Monteras normalt i den ledning som har den lägsta temperaturen. Ej batteridriven. Utanpåliggande flödesmätare ( t ex clamp-on ) används ej. Monteras med avstängningsventiler eller på sådant sätt att mätare kan bytas utan längre driftstopp eller nedtappningar Flödesmätare för kall- och varmvatten Mätare för varmvatten monteras på ingående kallvattenledning till varmvattenberedare eller motsvarande, eller på ett sådant sätt att konsekvensen av en eventuell VVC beaktas. Flödesmätare för kall- och varmvatten Ej batteridriven. Mätare monteras i konsol med avstängningsventiler, eller på sådant sätt att mätare kan bytas utan längre driftstopp eller nedtappningar Mätare ska dimensioneras så att god mätnoggrannhet uppnås i såväl max- som minflöde. Detta kan medföra parallellkopplade mätare, framför allt i anläggningar med stora variationer i vattenanvändningen. Vid mätning av VVC-flödet skall säkerställas att flödet i kretsen överstiger mätarens minsta tillåtna flöde (Q-min) Elmätare Elmätare: Sekundärmätning (via transformatorer) skall om möjligt undvikas vid intern undermätning/fördelningsmätning. Vid sekundärmätning skall transformatorer dimensioneras efter respektive anläggning och transformatorer ska väljas så att god mätnoggrannhet uppnås inom relevant mätområde.

6 På sekundärmätta anläggningar skall provningsplint med frånskiljningsfunktion vara monterad under mätaren. Elmätare av minst motsvarande Klass 1 (enligt IEC ) eller Klass B (enligt EN ) vid mätning av aktiv energi. Dvs. ± 1 % onoggrannhet. Transformatorer av minst noggrannhetsklass 0,5, eller motsvarande. För produktionsanläggningar (solceller, vindkraft etc.) minst noggrannhetsklass 0,2S.