Remiss angående översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag)

Transkript

1 Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum Vår referens Torsten Persson Arkitekt Fö torsten.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss angående översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) SN Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till översiktsplan för del av Kirseberg. Serviceförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. I yttrandet föreslås servicenämnden att helt ställa sig bakom förslaget till en fördjupad översiktsplan för del av Kirseberg. Nämnden föreslås lyfta vikten av ett förvaltningsövergripande samarbete för att kunna tillgodose behovet av en utbyggnad av den offentliga samhällsservicen. Här är det angeläget att intentionerna med Plan för samhällsservicens markbehov kopplas till ett förvaltningsövergripande samarbete. Förslag till beslut Servicenämnden föreslås besluta att godkänna förslaget till yttrande över översiktsplan för del av Kirseberg och skicka det till stadsbyggnadsnämnden, samt att justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag Remiss angående översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) FÖP2034_Samrådsförslaget_ _lågupplöst FÖP2034_MKB_Samråd_ Tjänsteskrivelse Översiktsplan för del av Kirseberg Yttrande FÖP del av Kirseberg Beslutsplanering Servicenämndens arbetsutskott Servicenämnden Ansvariga Benny Thell, affärsområdeschef stadsfastigheter Carina Tempel, servicedirektör SIGNERAD

2 Malmö stad Servicenämnden 1 (2) Datum Adress Henrik Smithsgatan 13 Diarienummer SN Yttrande Till Stadsbyggnadsnämnden Remiss angående översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) Servicenämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Servicenämnden ställer sig helt bakom stadsbyggnadsnämndens samrådsförslag angående översiktsplan för del av Kirseberg. Yttrande Servicenämnden ställer sig helt bakom samrådsförslaget som ett väl genomtänkt och välbehövligt dokument. Servicenämnden vill lyfta fram att det i planområdets direkta närhet redan finns fungerande stadsstrukturer att bygga vidare på. Här finns flera potentialer till ett förverkligande av översiktsplanens intentioner om att skapa en tät, grön, funktionsblandad och integrerad stad. Redan befintliga gröna ytor, som till exempel koloniområdet, är intressanta att beakta. Potentialen till att bli Malmös nya hot-spot är spännande. Nämnden noterar att den fördjupade översiktplanen särskilt beaktar dessa förutsättningar. Nämnden är helt enig i sin uppfattning om att den fördjupade översiktsplanen kommer att bidra till skapandet av en förbindande stadslänk mellan Malmö stads centrum och Kirsebergsstaden i stadens ytterkant. En unik funktion kommer att finnas i Östervärns station och dess kommande roll som en viktig kommunikationsnod. Den fördjupade översiktplanen belyser detta samtidigt som planen särskilt lyfter fram att det är förtätningen med bostäder, kontor, handel och verksamheter som starkt kommer att bidra till områdets framtida utveckling. Malmö stads markägande är idag tämligen begränsad inom planområdet och en utbyggnad av servicebehovet av förskole- och grundskoleplatser kräver att mark reserveras i god tid för dessa ändamål. En översyn bör göras av befintligt byggnadsbestånd för att se om det finns

3 objekt med höga kulturhistoriska värden som särskilt lämpar sig för förädling till samhällsservice. Detta är även viktigt ur ett bevarandeperspektiv, med tanke på Malmö stads historia. Servicenämnden anser att det i det här sammanhanget är angeläget att intentionerna med Plan för samhällsservicens markbehov kopplas till ett förvaltningsövergripande samarbete. 2 (2) Ordförande Petra Bergquist (S) Nämndsekreterare Lena K Nilsson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

4

5

6

7

8

9

10 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSFÖRSLAG JANUARI

11 Innehåll Synpunkter Förord 3 Sammanfattning 4 Stadsbyggnadsvision 7 Planområdets värden och mål 8 Planens huvuddrag 10 Planeringsriktlinjer 16 Bostadsbyggande 17 Arkitektur och stadsmiljö 18 Samhällsservice 20 Plats för näringsliv och handel 22 Grön stad 24 Naturmiljöer 26 Vatten 27 Kultur- och fritidsaktiviteter 28 Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag 30 Lokal och regional kollektivtrafik 32 Hållbar avfallshantering 34 Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi 35 Risk, säkerhet och markföreningar 36 Buller och luftföroreningar 38 Riksintressen 39 Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont 41 Genomförande 43 Konsekvenser 47 Planförutsättningar 52 Området i ett regionalt perspektiv 54 Historik och kulturhistoriska värden 55 Planprocessen och fortsatt arbete 58 Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara stadsbyggnadskontoret till handa senast Hit kan du vända dig för att få dem framförda. hemsida: e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik. postadress: Malmö stadsbyggnadskontor Malmö Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta Hansson. e-post: lotta.hansson@malmo.se telefon: LÄSANVISNING Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten (sidorna 52-57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge. Vad är en fördjupning av översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap men är inte juridiskt bindande. Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen, planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.

12 Förord Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineffektivt markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse. Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln Köpenhamn- Malmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Geografisk avgränsning 3

13 SAMMANFATTNING Sammanfattning STADSBYGGNADSVISION I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar till en mer sammanhängande och integrerad stad. PLANOMRÅDETS VÄRDEN OCH MÅL Områdets värden i dag är, bland annat, dess varierade och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning. Målen är att integrera planområdet med den övriga staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner, att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen. PLANENS HUVUDDRAG Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst nya bostäder och lika många arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till mer än inom gångsavstånd från Östervärns station. RIKTLINJER Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven har integrerats i planeringsriktlinjerna. GENOMFÖRANDE Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord- Attraktiv och hållbar stad Plats för kommunal service Fler bostäder med olika upplåtelseformer Attraktiva mötesplatser Fler arbetsplatser Överbrygga barriärer socialt ekonomiskt Förbättra och förstora innerstaden ekologiskt Nya parker och plats för biologisk mångfald Samverka med näringslivet Stationnära förtätning Hushålla med jordbruksmarken Främja miljöanpassade transporter FAKTARUTA Planområdets areal: ca 15 ha Tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning). Bostäder kvm BTA Kontor kvm BTA Handel kvm BTA Förskola kvm BTA Skola kvm BTA Totalt: ca nya bostäder ca nya arbetsplatser 4

14 SAMMANFATTNING nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt. Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas ske under 2015/2016. RIKSINTRESSEN Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation, kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka syftet med riksintressena negativt. KONSEKVENSER En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder. Förekomst av markföroreningar behöver undersökas och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. ÖVERGRIPANDE STRUKTUR Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten. 5

15 6 VISION OCH MÅL

16 VISION OCH MÅL Stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader. ÖSTRA MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång eller kliva på tåget för att åka till Rosengård. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen, vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små gröna platser för till exempel odling. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 7

17 VISION OCH MÅL Planområdets värden och mål Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare. Guidningar, som den om det historiska Kirseberg, är mycket populära. INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna boendemiljöer som uppmuntrar till möten. I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också är en viktig jämlikhetsfråga. Målet är att Östervärns station blir en trygg och viktig möteplats. LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde. Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna. DEN GRÖNA STADSDELEN De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till rekreation, motion, lek och möten. Att göra grönskan mer framträdande inte bara genom fler gröningar och grannskapsparker utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg, i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor. Stadsodling i form av odlingslotter. 8

18 VISION OCH MÅL KULTURELL IDENTITET I VARIERADE MILJÖ Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud och uttryck. Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens, Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett gott stadsliv. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på byggnadernas funktion och typ av gata. Kulturhistoriska minnen inom området Järnvärksverkstäderna idag. ROBUST STRUKTUR SOM TÅL OLIKA FRAMTIDSSCENARIER Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid. Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området. Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse. Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan Funktionalistisk arkitektur vid Ellstorpsparken. 9

19 PLANENS HUVUDDRAG Planens huvuddrag Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området. Nyhamnen Malmö C mot Lund Sjölunda Sege Park Planområdet PLANOMRÅDET I ETT REGIONALT PERSPEKTIV En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund är av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station, samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv. Triangeln Norra Sorgenfri Rosengård mot Hyllie Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund. ÖSTERVÄRNS STATION EN NYCKEL FÖR UTVECKLINGEN Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns ÖVERGRIPANDE STRUKTURKARTA Läkning av staden sker genom förtätning. Möjliga alternativ se även sida

20 PLANENS HUVUDDRAG station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken effektivt i det stationsnära läget har mycket hög prioritet. UTBYGGNAD AV PLANOMRÅDET Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de goda kollektivtrafikförbindelserna som finns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga. Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker, gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området Nästan hela planområdet ligger inom meters avstånd från Östervärns station. Två av stadens befintliga/planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen. 11

21 PLANENS HUVUDDRAG STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna. Planförslaget innebär ett tillskott av minst arbetsplatser och nya bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt elever och flera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca boende och verksamma gångavstånd till Östervärns station. Gång- och cykeltrafik ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika högt belastande biltrafik går genom planområdet ska parkering i huvudsak lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande. Den befintliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i högsta grad diversifierad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen. Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna som finns inom planområdet. Samtidigt ska det finnas utrymme för nyskapande arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten. Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 12

22 PLANENS HUVUDDRAG station, Södra Bulltoftavägen och runt den befintliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring Värnhem, Östervärn och Ellstorp. NYA KOPPLINGAR SOM LÄKER STADEN Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, trafikleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteffektiv exploatering i stationsnära läge. En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna. En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de boende inom Järnvägsverkstäderna. När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreffekter. En nedgrävning av Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång- och cykelkoppling, parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken med Johanneslust, ses över. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar över Simrishamnsbanan UTBLICKAR BORTOM ÖVERSIKTSPLANENS TIDSHORISONT Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreffekter som trafiken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till Nyhamnen kommer att innebära ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. 13

23 PLANENS HUVUDDRAG NORR OM HORNSGATAN Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från bland annat buller och luftföroreningar. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRNS STATION Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas nära och integreras med stationen. STADSKARAKTÄR OCH BEBYGGELSETÄTHET Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. ÖSTERVÄRN OCH ELLSTORP Norr om Östervärn och Ellstorp ska den tillkommande bebyggelsen anpassas till den befintliga när det gäller täthet och struktur. I norr innebär det sluten kvartersstad som i Östervärn och i söder kommer bebyggelsen att inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil. JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen mellan Sallerupsvägen och Singelgatan. 14

24 PLANENS HUVUDDRAG Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNAS CENTRUM Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärshistoriska industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse som struktureras så att de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna lyfts fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nord-sydliga och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre exploateringsgrad än i den närmaste omgivningen. Det ska finnas utrymme för att skapa spännande kontraster mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas storskalighet. SÖDRA OCH ÖSTRA JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNA Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet med Kirsebergsstaden präglas av en brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5 våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 15

25 PLANERINGSRIKTLINJER Planeringsriktlinjer Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar. ANVÄNDANDET AV PLANERINGSVERKTYGEN För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre- cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven spänner över flera sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa. Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 16

26 PLANERINGSRIKTLINJER Bostadsbyggande Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Men det finns ett behov av fler stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att fler ska ha möjlighet att stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation. Planområdet kan rymma cirka nya bostäder när det är fullt utbyggt. Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord-sydliga stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna. På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda fler urbana kvalitéer för dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden. Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats för lek, rekreation och avkoppling. PLANERINGSRIKTLINJER Befintligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder. Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller genom att skapa trädgårdar för dem som bor i flerfamiljshusens bottenvåningar. Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner, upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå. Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters rörelsebehov och behov av trygghet. Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i flerfamiljshusens bottenvåningar längs större stråk och noder. A Läs mer i Förslag till handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö (antaget av Kommunstyrelsen i oktober 2009). 17

27 Arkitektur och stadsmiljö PLANERINGSRIKTLINJER Den industriella historien ska kunna lämna sitt avtryck inom området. A Läs mer om stadens gestaltning i den kommuntäckande översiktsplanen på Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs plats och Hyllie station behövs, med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. En trygg och befolkad stationsmiljö är avgörande för attraktiviteten för kollektivtrafiken. Hur det kulturhistoriska värde som finns i Lundavägens koloniområde skall kunna tas tillvara i framtida struktur behöver studeras vidare. Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och uttryck genom att ta utgångpunkt i det befintliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den befintliga i täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det offentliga rummet norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johanneslusts stilar och skalor vid Singelsgatan, som blir den samlande gatan. Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd i dag, och utemiljöerna har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar. Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister där barn även kan leka tryggt. Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen. 18

28 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Med utgångspunkt i befintliga strukturer ska en tät och funktionsblandad stadsdel byggas. Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets offentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt. Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk. Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna utvecklas inom området, till exempel i de befintliga storskaliga lokalerna, i avvaktan på mer permanenta projekt. Särskild hänsyn ska tas till befintliga kulturhistoriska värden i samband med framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär. Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas. Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och utvecklas. Det finns en stor potential att finna innovativa lösningar och synergieffekter vid samutnyttjande. Förståelse för och tolkning av platsens karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar görs i Malmö." En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla visioner och ambitioner för Malmös arkitektur tas fram under Arbetet ska fungera som ett verktyg som kan väcka intresse och engagemang för den arkitektur som vi förvaltar och bygger i Malmö. En möjligt utformning av Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 19

29 PLANERINGSRIKTLINJER Samhällsservice Som ett steg på vägen mot en bättre strategisk planering av den offentliga servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning av stadsbyggnadskontoret på att ta fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Beträffande samhällsservice har planen flera syften, däribland att finna en gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer för planering i tät stadsmiljö, samt att upplysa om hanteringen av mark- och avtalsfrågor. Arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö har delvis legat till grund för detta avsnitt om offentlig service. Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre. Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för att nya LSS-bostäder ska finnas tillgängliga i alla delar av staden. Det finns två vårdcentraler i området vilka för närvarande ger ett bra utbud. För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser, är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det finns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan offentlig- och kommersiell service. Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och tryggt sätt. Därför är goda kollektivtrafikförbindelser samt närhet till gång- och cykelstråk viktiga. Yteffektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare staden. När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till cirka 850 förskoleplatser och cirka grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett beräknat samlat behov av cirka 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa behov tillkommer de underskott som finns i Malmös centralare delar, vilka inte inkluderats i beräkningarna ovan. PLANERINGSRIKTLINJER För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till utbyggnad av samhällsservice. Byggs fler bostäder än vad som från början planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt. För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras. Markutnyttjandet ska vara effektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets befintliga bebyggelse. Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av förskolor och dess uteytor. För att effektivisera markutnyttjandet ska solitära byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår. 20

30 PLANERINGSRIKTLINJER Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och smälter samman med övrig bebyggelse. De grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas. För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för framför allt gång- och cykeltrafik. Om en lokalisering nära biltrafikleder inte kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv. Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse. Kollektivtrafik ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området. Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse. SAMHÄLLSSERVICE Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött. De grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse finns i den östra delen och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit. Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt. 21

31 PLANERINGSRIKTLINJER Plats för näringsliv och handel A Läs mer i Näring till näringslivet! Näringslivspolitisk strategi för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige ). Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels- och näringslivssynpunkt. Stationens närområde trafikeras i dag av många busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor kvalitet. I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och stationsnära miljö. En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som befintlig handel. Även utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående trafiken. I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger i dag bland annat Trafikverkets trafikledningscentral, en transformatorstation och Rosendals avloppspumpstation. Området har ett ineffektivt markutnyttjande och kan på sikt utgöra en resurs för framtida förtätning. Mot Sallerupsvägen finns möjlighet för betydligt fler arbetsplatser och där finns redan i dag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det finnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna. Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det finns en flexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse. 22

32 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett flertal olika funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna. Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat trafiktempo, så att handeln kan tillgodogöra sig de många trafikrörelserna. Dessutom är det allt fler som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ. Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd mot Kontinentalbanan. Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas till blandad stad och rymma ett flertal olika sorters arbetstillfällen. Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter. Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges flexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner. Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen. NÄRINGSLIV OCH HANDEL 23

33 PLANERINGSRIKTLINJER Grön stad Principiell bild av ett nätverk av parker och gröna stråk. Stora parker är ett självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt placerade i stadsstrukturen. Inom och angränsande till planområdet finns det gröna kvalitéer att bygga vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det finns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade. Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön profil. Inom Järnvägsverkstäderna finns det god potential att komplettera den befintliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över eller under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Sege Park, Flygfältsparken och Ellstorpsparken. Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande mötesplatser men är också värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt ger förutsättningar för biologisk mångfald och möten ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Det fortsatta planarbetet kommer studera på vilket sätt befintliga koloniområdens värden kan tas till vara i den framtida stadsstrukturen. MÖTESPLATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMRÅDEN 24

34 PLANERINGSRIKTLINJER Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och fickparker är tillsammans med trädplanteringar i befintliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen alltid något grönt i sikte. Inom planområdet finns det stor potential att skapa detta, inte bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar och vid ledningsunderhåll. Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas effektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det finns goda möjligheter till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation. PLANERINGSRIKTLINJER Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva. Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med bebyggelsen. Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna. Ett grönt aktivitetsstråk i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för rekreation, fritidsaktiviteter och möten. I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen alltid något grönt i sikte. Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen. Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet. A Läs mer i Grönplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige ). Längs Spångatan i Malmö finns alltid något grönt i sikte. Principen "alltid något grönt i sikte". 25

35 PLANERINGSRIKTLINJER Naturmiljöer Simrishamnsbanan idag. BALANSERINGSPRINCIPEN innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat funktionellt sammanhang. Inom och intill planområdet finns det gröna kvaliteter i form av ett antal gröningar, flera koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. De miljöer som ligger i anslutning till järnvägen i norra Ellstorp och intill järnvägverkstädernas vagnhall, har utvecklat en särskild flora med flera sällsynta arter. Delar av markmiljön och träden hyser naturvärden som blir alltmer sällsynta i det sydskånska landskapet och den täta staden. Befintlig grönska, särskilt de stora träden, utgör en resurs för området. Planering enligt balanseringsprincipen är ett sätt att vid exploatering undvika eller kompensera negativ påverkan på naturvärdena och därmed höja kvaliteten i planområdet. Området närmast och längs Simrishamnsbanan har möjlighet att i ett tidigt skede utvecklas till ett grönstråk, så att rekreativa och biologiska värden kan etableras innan järnvägen trafikeras. Att länka samman Simrishamnsbanans grönstråk med övrig grönstruktur inom planområdet, till exempel gröningar och odlingsområden, Beijers park, parkstråket vid Mölledalsgatan och Flygfältsparken, förstärker stråkets positiva effekt. PLANERINGSRIKTLINJER Ett grönstråk längs Simrishamnsbanan ska bli ett permanent stråk för rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp. Möjligheten att temporärt utnyttja spårområdet till rekreation och för biologisk mångfald innan järnvägen trafikeras ska utredas. Möjligheten att använda grönytefaktorn, som är en räknemodell för att säkerställa gröna kvaliteter, ska prövas i nya detaljplaner där det är tillämpligt. Underbyggda gårdar ska undvikas så att de kan rymma stora träd och rik grönska. Befintlig vegetation ska så långt som möjligt tillvaratas i den framtida planeringen av planområdet. Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen. A Läs mer i Naturvårdsplan för Malmö stad (antagen av Kommunfullmäktige ). Steg 1 GRÖNYTEFAKTOR är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel. Steg 2 Utveckling av grönstråk längs Simrishamnsbanan. Ett grönstråk längs banan avsätts tidigt för att kunna rymma enkel eller dubbelspår i framtiden. Mindre platser längs stråket ger variation, livsutrymme för olika arter men även för olika rekreativa aktiviteter. 26

36 PLANERINGSRIKTLINJER Vatten Det finns många fördelar med ett medvetet och långsiktigt vattenvårdsarbete. Det finns möjligheter att säkra grundvattnet, skapa ekosystemtjänster, gynna växt- och djurliv, skapa upplevelsevärden, reducera översvämningsrisker och minska läckage av näringsämnen till Öresund. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten, byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn- och källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. Ett duplikatsystem med separerata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan men spillvattenledningarna har inte kapacitet att användas för hela den planerade utbyggnaden. Inom planområdet kan det finnas läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för att läckage uppstår som i sin tur kan påverka grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och dess kemiska status. För att klara den ökad dagvattenbelastningen när området bebyggts kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Redan i dagsläge finns det behov av nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen, något som bedöms bli allt vanligare. Förutom förebyggande av kapacitetsproblem så kan öppen dagvattenhantering tillföra såväl estetiska, pedagogiska som ekologiska värden, samtidigt som fördröjning kan medföra att vattnet renas. Öppen dagvattenhantering är ett viktigt, attraktivt och väl beprövat gestaltningselement i stadsbilden och kan lyfta områden som ligger långt ifrån kanalerna och havet. Fördröjning av dagvatten behöver inte bara ske på allmän mark utan kan med fördel även ske på kvartersmark och då samtidigt ge de boende upplevelsemässiga kvaliteter. En tematisk översiktsplan för vatten kommer att tas fram under 2014/2015. Där behandlas miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA- och dagvattenhantering med mera. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar kommer planen att utgöra ett planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus i kommunens vatten. PLANERINGSRIKTLINJER Avloppssystemen ska dimensioneras så att risken för skadlig uppdämning minimeras. Ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten ska säkerställas så att dagvattnet fördröjs, renas och infiltreras. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske på ett markeffektivt sätt, exempelvis genom att ytor för dagvattenhantering även kan fungera för andra ändamål när de inte är vattenfyllda. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska så långt möjligt uppnås genom reglering i detaljplan. Nya lösningar för en resurseffektiv användning av vatten ska eftersträvas, till exempel återanvändning av tvättvatten för toalettspolning eller bevattning av trädgården med regnvatten. Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan medföra att tungmetaller når dagvattnet, exempelvis zink och koppar. Koloniområden ska vara anslutna till det kommunala VA-nätet. 27

37 Kultur- och fritidsaktiviteter PLANERINGSRIKTLINJER Att få utrymme för fysisk aktivitet i det offentliga rummet kräver ibland nytänkande men behöver inte vara så komplicerat. Detta är ett exempel från en gatumiljön i Bejing, Kina. Stadsodling ger möjlighet till möten mellan olika samhällsgrupper. Bilden visar odlingslotter på bostadsgård i Hindby i Malmö. Kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i ett hållbart samhälle. De utgör kittet mellan människor och kan bidra till att skapa gemenskap, möten och mening i tillvaron. Ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bör därmed eftersträvas. Inom planområdet finns det delar med ett rikt och etablerat kulturliv med engagerade invånare. Det finns dock få lokaler och institutioner för kulturella aktiviteter. Befintliga byggnader skulle kunna bidra med billiga lokaler och därmed kunna användas för att stödja det lokala kulturlivet. Utrymme finns också för etablering av ett kulturcenter som riktar sig till hela Malmö och som skulle kunna öka områdets attraktivitet. Det skulle också bidra till att integrera planområdet i övriga staden. Vikten av fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande är väldokumenterad och det har visat sig att benägenheten att röra sig ökar om det finns ett gott utbud av aktiviteter nära hemmet. I den allt hårdare konkurrensen om mark i staden tenderar grönska och plats för fritidsaktiviteter nedpriorieras relativt andra funktioner. För att få till stånd en god tillgång till hälsofrämjande aktiviteter i området blir det därför nödvändigt att vara kreativ, utnyttja ytorna smart och se på möjligheterna till samutnyttjande med andra funktioner. Nytänkande bör eftersträvas vid planering av olika fritidsaktiviteter så att en bredare målgrupp kan nås. Traditionella idrottsanläggningar tenderar på grund av sin tydliga fysiska och funktionella avgränsning att bli relativt exkluderande och domineras av unga män. Unga tjejers och kvinnors möjlighet att utöva fysisk aktivitet bör därför ges särskilt fokus. Genom att i planeringsprocessen arbeta mer målgruppsinriktat kan utformningen och val av aktiviteter anpassas för olika användares behov. Att integrera ytor för fysisk aktivitet med andra mötesplatser gör att gränserna mellan idrott, lek och socialt umgänge blir mindre tydliga och skapar bättre förutsättningar för ett bredare deltagande och oväntade möten. Förutom ett basutbud för spontan aktivitet kan också en målpunkt som riktar sig till hela Malmö ytterligare stärka planområdets attraktivitet. En sådan målpunkt bör vara lättillgänglig från kollektivtrafik och övergripande cykelstråk. Olika slags stadsodling kan bli en gemensam nämnare för stora delar av planområdet. Stadsodling kan skapa förutsättningar för delaktighet och samhörighet samt bidra till bättre hälsa. Planområdet kommer att utvecklas under lång tid och tillfälliga verksamheter och aktiviteter kan bli en viktig del i kultur- och fritidsutövandet. Byggnader och ytor som står tomma i väntan på utveckling har potential att fyllas med aktiviteter, även om användningen inte är permanent. 28

38 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Inom planområdet ska det finnas en målpunkt med inriktning på fysisk aktivitet och kultur som lockar användare från andra delar av Malmö. Permanenta lokaler för kulturutövning ska finnas inom planområdet och bostäder ska ha tillgång till ett basutbud av ytor för spontan fysisk aktivitet inom 500 meter. För att uppnå en effektiv markanvändning ska markens och lokalernas möjligheter till samutnyttjande och flexibilitet alltid ses över. Nytänkande kring sådana lösningar ska prövas i området. Då fysiska aktiviteter ska förläggas till en skolgård är det dock viktigt med insyn in i skolgården så den upplevs som trygg. Ett grönt aktivitetsstråk ska planeras söderut längs Österhagsgatan och dess förlängning. Längs detta stråk ska det ges utrymme för ett antal olika spontana fysiska aktiviteter. Dessa funktioner ska kunna samutnyttjas av närliggande skolor. I östra delen av planområdet, längs Simrishamnsbanan, ska en fullskalig fotbollsplan förläggas. Planen ska även vara öppen för allmänheten och ge möjlighet till andra idrottsaktiviteter. Möjligheterna att i anslutning till fotbollsplanen även placera ytterligare aktiviteter bör eftersträvas. Förutsättningarna för att anlägga en längre motionsslinga genom och runt området ska undersökas. Utrymme för olika former av odling ska finnas, till exempel stadsodling och kolonilotter. Östra Sommarstadens koloniområdet ska bevaras. Nya odlingsmöjligheter ska etableras längs Simrishamnsbanan. Möjlighet till etablering av odlingslotter i nya grönområden eller på tak ska prövas. I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas. Rosens Röda Matta har utvecklats tillsammans med en grupp unga tjejer och utgått från deras behov. Resultatet blev en anläggning med inriktning mot musik och dans. Tagensbo Skole i Köpenhamn är ett bra exempel på samutnyttjande. Skolan rustade upp sin skolgård Bland annat anlades en delvis nedgrävd multisporthall, med vistelseytor på taket, samt ett antal multisportplaner. Samtliga aktiviteter är öppna för allmänheten utanför skoltid och blir därmed ett tillskott i närmiljön. 29

39 PLANERINGSRIKTLINJER Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag Med Simrishamnsbanan i schakt skapas en yteffektiv lösning som både underlättar passager över banan som bullerskyddsåtgärderna. Källa Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla, Utformningen av trafiksystemet, både på övergripande- och detaljnivå, är avgörande för att kunna nå målen avseende attraktiva boende- och näringslivsmiljöer. Det spelar också en roll för möjligheten att nå en jämlik och jämställd, trygg och säker, hälsofrämjande och barnanpassad stadsmiljö. Det råder olika förutsättningar i planområdets olika delar men överlag finns det en stor potential att uppnå en bättre trafikmiljö och en tydligare prioritering mellan trafikslagen. I Malmö stads pågående arbete med att ta fram en trafikoch mobilitetsplan, kommer prioriteringarna mellan trafikslagen att konkretiseras. Planområdets centrala läge i staden ger tillsammans med närheten till Östervärns station och annan kollektivtrafik goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister. Nya bostäder och målpunkter på båda sidor av Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan kan tillgängliggöras via nya trafikkopplingar över eller under järnvägarna. Området vid Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan domineras av starka biltrafikströmmar. Dit anländer den större delen av den regionala bil- och regionsbusstrafiken som kommer till Malmö norrifrån, innan den fördelas mellan de anslutande gatorna. Trafiklösningarna har stor betydelse för närmiljön och områdets attraktivitet. Åtgärder som leder till sänkta fordonshastigheter skulle särskilt underlätta för barn och äldre att vistas i gatumiljön. NYA OCH BEFINTLIGA KOPPLINGAR FÖRBI JÄRNVÄGEN 30

40 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Vardagsaktiviteter ska vara enkla att nå till fots eller med cykel. Fotgängare och cyklister ska samlas till aktiva stråk och i stadsmiljön ska det tydligt synas att fotgängare och cyklister är prioriterade. Kollektivtrafiken kan dock behöva prioriteras i vissa korsningspunkter. Lokalgatorna ska med fördel kunna utformas och regleras som gång- eller cykelfartsgator. Det ska vara säkert och tryggt att ta sig till och från skolor och förskolor i gatuplan. Detta gäller även för stråken till Östervärns station och busshållplatserna, som är viktiga mötesplatser. De ska utformas så att det upplevs som trygga miljöer och gärna placeras nära andra utåtriktade funktioner. Hornsgatan, Lundavägen och Sallerupsvägen, som är hårt trafikerade, ska utformas så att stadsmässighet uppnås. De ska således inte enbart utformas för transporter i längsgående riktningen utan även för tvärgående rörelser. På så sätt minskar gatornas barriärverkan. Även på andra huvudgator och kollektivtrafikstråk ska det vara tätt mellan tydligt angivna och säkra passager för fotgängare och cyklister. Genom att anlägga broar över den i schakt nedgrävda Simrishamnsbanan och tunnlar under den högt belägna Kontinentalbanan ska stadsbebyggelsen på båda sidor järnvägarna läkas samman. Befintliga korsningsmöjligheter vid Vattenverksvägen, Östra Fäladsgatan och Mölledalsgatan ska bibehållas. En ny huvudgata ska via en bro över Simrishamnsbanan koppla samman Singelgatan med Södra Bulltoftavägen. Huvudgatan ska ha en urban utformning med gatuträd och cykelbana. I och med skapande av denna gata minskar genomfartstrafiken på Johanneslustgatan/Mölledalsgatan. Nya gång- och cykelkopplingar ska skapas mellan Järnvägsverkstäderna och Ellstorp och mellan Järnvägsverkstäderna och Johanneslust. I samband med anläggning av Simrishamnsbanans planskilda korsning under Kontinentalbanan ska en gång- och cykelkoppling skapas parallellt med Simrishamnsbanan. Där service, handel och andra publika aktiviteter planeras ska möjligheter till angöring, lastning och lossning vid kantsten studeras. Detta ska dock inte omöjliggöra för gång, cykling eller vistelse längs gatan. Kantstensparkering ska om möjligt kombineras med trädplanteringar. Återvändsgator med vändplatser ska undvikas. Genom ett öppet lokalt rutnät ska biltrafiken silas istället för att koncentreras till några få genomfarter. Lågt bilinnehav ska uppmuntras till exempel genom anslutning av bostäderna till bilpooler. Av kostnads- och stadsutvecklingsskäl ska parkering så långt möjligt lösas i parkeringshus, som med fördel lokaliseras i anslutning till huvudgatorna eller vid Östervärns station. De kan även placeras invid järnvägarna och på så sätt utgöra bullerskydd för bakomliggande bebyggelse. Markparkering ska så långt möjligt undvikas för att utnyttja marken så effektivt som möjligt. A Läs mer i Fotgängarprogram Malmö den gångvänliga staden (antaget av Tekniska nämnden ). A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad (antaget av Tekniska nämnden ). A Läs mer i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm, Pr 3087 (antaget i Kommunfullmäktige september 2010). 31

41 PLANERINGSRIKTLINJER Lokal och regional kollektivtrafik Två av stadens befintliga och planerade tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att sammanlänka planområdet med den övriga regionen. Planområdet genomkorsas av två järnvägar, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. I dag trafikeras ingen av dessa med persontåg. Simrishamnsbanan är i princip igenvuxen och Kontinentalbanan trafikeras bara med godståg. Det pågår dock ett arbete med att få till stånd trafikering med persontåg på Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Det är en ringlinje med pågatåg som trafikerar Kontinentalbanan och Citytunneln med fyra avgångar i timmen och som beräknas kunna förverkligas 2015/2016. Östervärns station skulle i så fall åter tas i bruk och de i dagsläget boende och arbetsplatser som ligger inom meter från stationen skulle få direkt tillgång till det regionala tågnätet. Med detta räknesätt har stationen Skånes sjätte största resandeunderlag och vid full utbyggnad av planområdet ökar detta till sammantaget boende och sysselsatta. Stationen utgör då en samlande kraft och ger planområdet ett tydligt regionalt sammanhang. Malmö stad arbetar även med att på sikt få till stånd persontågstrafik på Simrishamnsbanan, som binder samman Malmö med Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Trafikverket håller på att ta fram en järnvägsutredning som avser att beskriva, analysera och utvärdera alternativa järnvägssträckningar och järnvägslösningar längs sträckan samt redovisa dess konsekvenser. Det närbelägna Värnhemstorget är en av stadens viktigaste och tyngsta kollektivtrafikknutpunkter och trafikeras av ett flertal stads- och regionbussar som inkommer från orter norr och öster om staden. Många av regionbussarna når Malmö via Stockholmsvägen medan en del trafikerar Lundavägen och Sallerupsvägen. Av stadsbusslinjerna är det bara linje 4 som går genom de centralare delarna av Kirseberg. KOLLEKTIVTRAFIK 32

42 PLANERINGSRIKTLINJER Det finns stor potential att utveckla busstrafiken med tätare trafik med bättre komfort och framkomlighet, med fler destinationer och med nya linjer. På sikt kan vissa linjer komma att ersättas med spårvagn. Utvecklingen av gatunätet och områdets övergripande struktur är avgörande för att möjliggöra en sådan utveckling. I och med öppnandet av Östervärns station blir nya kopplingar mellan stads- och regionsbussar och därmed Värnhemstorget intressant att se över. PLANERINGSRIKTLINJER Ett reservat ska säkerställas längs Simrishamnsbanan så att den på sikt kan göras dubbelspårig. Banan ska även kunna trafikeras med duo-spårvagn. Det kan bli aktuellt som alternativ till pågatåg eller användas på delsträckor där turtätheten behöver bli större, till exempel mellan Malmö och Staffanstorp. Duospårvagnen ska då som alternativ kunna kopplas till Södra Bulltoftavägen och trafikera gatan vidare in mot Värnhemstorget. Detta förutsätter emellertid att ett lokalt spårnät först har etablerats i Malmö. Tåg som kommer från Simrishamnsbanan ska kunna stanna vid Östervärns station, som ligger på den västra sidan av Kontinentalbanan, och sedan fortsätta mot Malmö centralstation. För att detta ska vara möjligt ska Simrishamnsbanan ges möjlighet att planskilt korsa Kontinentalbanan så att den når stationen på den västra sidan. I händelse av att Citytunneln når sitt kapacitetstak ska det eftersträvas att tekniskt kunna åstadkomma direkta persontågsförbindelser från Östervärns station till Köpenhamn och Lund. Möjligheten att på sikt anlägga en tågstation längs Stambanan i anslutning till Sjölundaviadukten ska utredas. Ett sådant stationsläge skulle stärka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund och inte bara lyfta Kirseberg utan även Östra Hamnen till ett mer lättillgängligt och attraktivt etableringsläge. En spårväg ska kunna anläggas mellan Värnhemstorget och Segevång. Området vid Östervärns station ska utformas så att byten mellan spårväg och tåg underlättas. I enlighet med förslaget till den kommuntäckande översiktplan ska det studeras om det är möjligt att flytta kollektivtrafikens stomlinjestråk till Östervärnsgatan, Södra Bulltoftavägen och sedan vidare norrut genom centrala Kirseberg mot Segevång. Som alternativ till att låta kollektivtrafiken trafikera Östervärnsgatan kan bussarna ledas via Lundavägen och en framtida spårväg gå Nobelvägen-Sallerupsvägen. Södra Bulltoftavägen ska ha en frihöjd under Kontinentalbanan så att den kan passeras med spårvagn. Även på Sallerupsvägen ska en spårvagnsförbindelse från Malmö centrum till Husie, Bara och Klågerup möjliggöras. Såväl stadsbussarna som regionbussarna som passerar Östervärns station ska erbjudas en stationsnära angöringsmöjlighet för resandeutbyte med regiontågen. I stomlinjestråken där bussarna riskerar att fastna i bilköer ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält och signalprioritering. A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik - Strategi för genomförande (antaget av Kommunstyrelsen ). 33

43 PLANERINGSRIKTLINJER Hållbar avfallshantering A Läs mer i Avfallsplan för Malmö och Burlöv Återvinningscentraler är för återbruk, grovavfall och farligt avfall. Återvinningsstationer är till för förpackningar och tidningar. Fastighetsnära insamling är till för förpackningar och tidningar. Energi och resurser sparas genom materialåtervinning av avfallsfraktioner som samlas in genom källsortering. Malmö har i den antagna avfallsplanen satt mål på sorteringsgraden av olika fraktioner och huvudmålet är att reducera den mängd som går till förbränning. Stadens mål är att det år 2015 är 35 procent av matavfallet som samlas in och behandlas biologiskt och att 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning. Utsortering av matavfall är på väg att införas i hela Malmö. Av matavfallet produceras biogas som framför allt används inom transportsektorn. Från restavfallet utvinns sedan energi genom förbränning. Detta utgör en viktig del av fjärrvärmeförsörjningen i Malmö. I den hållbara staden är det grundläggande att avfallshanteringen kan ske i och nära bostaden, med utrymme för sortering. Även insamlingsplatser i stadens offentliga rum är avgörande för att alla ska kunna hantera olika typer av avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt. Genom att införa kvartersnära återvinningscentraler kan Malmö stad förbättra sin service och förbättra tillgängligheten. En sådan återvinningscentral kräver mindre plats än en konventionell och vänder sig i större utsträckning till besökare från närområdet som anländer till fots eller med cykel. Här kan kommuninvånare byta grejor, göra sig av med avfall samtidigt som en ny naturlig mötesplats skapas i området. PLANERINGSRIKTLINJER En plats för en kvartersnära återvinningscentral, med inslag av återbruk och reparationer, ska planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer i södra Kirsebergsstaden. Plats för ett antal återvinningsstationer för avlämning av papper, glas med mera ska säkerställas tidigt i planprocessen. Vid planeringen av bostäder och verksamheter ska det finnas utrymme för fastighetsnära insamling och sortering av avfall som uppkommer i vardagen, till exempel matavfall. Exempel på kvartersnära återvinningscentral. En kvartersnära återvinningscentral med återbruk kan bli en naturlig mötesplats i området. 34

44 PLANERINGSRIKTLINJER Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi Energisektorn inklusive transporter står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaserna och bidrar därmed till miljöproblem och global uppvärmning. Mot bakgrund av det i Energistrategi för Malmö uppsatta målet att fram till år 2030 öka andelen förnybar energi till 100 procent, måste planområdets framtida energibehov leda till en reducering av koldioxidutsläppen. Lokalt producerad förnybar energi bedöms i det sammanhanget få allt större betydelse. Dessutom krävs det en avsevärd effektivisering av energianvändningen för att reducera energibehovet. Framtidens bostäder och verksamhetslokaler behöver därför bli resursmässigt effektivare, byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Som ett naturligt resultat av bebyggelsetillskottet kommer det totala energibehovet i form av värme, kyla, varmvatten och el att öka. Målet är att ökningen avseende det totala energibehovet blir så lågt som möjligt. Detta kan uppnås genom att ny bebyggelse uppförs energieffektivt, att äldre byggnader med sämre energiprestanda energieffektiviseras eller rustas upp och genom lokal förnybar energiproduktion i området, exempelvis i form av solenergi eller aquifer med värmepump. Långsiktig hushållning med resurser innebär byggnader med lång livslängd, hög energiprestanda och därmed låga drifts- och underhållskostnader. En hög och långsiktig energieffektivisering kan förutom miljövinster även ge en värdehöjning i området. En tätare stad ger sannolikt bättre förutsättningar att minimera systemförluster inom energiförsörjningen och ger mer kostnads- och resurseffektiva lösningar, exempelvis genom att nyttja lokalt energiöverskott och spillenergi inom området. Med hög ambitionsnivå kan lösningar som kombinerar god arkitektur och intressant miljöteknik hittas. Antalet boende och arbetande inom området kommer att öka och därmed även persontransporter med bil. Planområdets centrala läge och rika utbud på alternativa färdmedel medför dock att andelen bilresor inte förväntas öka sett i förhållande till övriga resesätt. A Läs mer i Energistrategi för Malmö (antagen av Kommun fullmäktige ). A Läs mer i Miljöprogram för Malmö stad (antaget av Kommunfullmäktige ). PLANERINGSRIKTLINJER För ny bebyggelse ska förutsättningarna för en miljöcertifiering utredas. En energistrategi för planområdet ska tas fram i ett tidigt skede av planprocessen. Energieffektivisering av gamla och nya byggnader är ett kostnadseffektivt sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas så långt som möjligt. Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme. Energisamverkan mellan olika byggnader ska eftersträvas, så att spillenergi från till exempel verksamhetslokaler och handel överförs till bostäder. Utveckling av hus som är självförsörjande på energi och hus som skapar energiöverskott, så kallade noll- och plusenergilösningar, ska prövas för att höja planområdets attraktionsvärde. Etablering av lokala förnybara energikällor ska utredas, till exempel i form av solenergipaneler på tak och fasader. "Grön" fjärrvärmeförsörjning av området ska eftersträvas. Sunda material som ger ett gott inomhusklimat ska användas för att minska negativ miljöpåverkan och risk för allergier och sjukdomar. A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD (antaget av Kommunfullmäktige ). Programmet är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Det gäller på kommunal mark, men kan också användas som riktlinjer på privat mark. 35

45 PLANERINGSRIKTLINJER Risk, säkerhet och markföreningar Uppmärksamhetsavstånd för bebyggelse nära järnväg. Då bebyggelse placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger ska en särskild riskanalys genomföras. A Läs mer i Riskanalys för Malmö rangerbangård som har varit på samråd under vintern 2012 (Trafikverket). Riskerna i planområdet består i huvudsak av rangerbangården, de transporter av farligt gods som sker på Kontinentalbanan och eventuellt på Simrishamnsbanan. Inom området finns det inga andra verksamheter som medför betydande risk för omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka riskhänsyn behöver tas. Vetskapen om att det transporteras farligt gods på till exempel Kontinentalbanan kan väcka oroskänslor hos de närboende samtidigt som samhället är beroende av dessa transporter. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit ett så kallad uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Kontinentalbanan ligger på bank och angivna uppmärksamhetsavstånd räknas därför från släntslutet. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras. Om det behövs ska riskanalysen visa på förslag till riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd är hänsyn tagen till urspårningsrisken. I den kommuntäckande översiktsplanen är även Simrishamnsbanan markerad som järnväg för farligt gods. Det ligger i linje med att kommunen av säkerhetsskäl gärna ser godstrafik förflyttas från väg till järnväg. Det är dock inte sannolikt att det blir godstrafik på sträckan och i Trafikverkets järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, som är under framtagande, utgår man från att banan inte kommer att trafikeras med gods. I utredningen beaktas dock risken för urspårning av persontåg. Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under utarbetat en riskanalys för Malmö godsbangård och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet ska riskanalyser genomföras för att visa om, och i så fall hur, bebyggelsen kan skyddas och hur godsbangårdens fortsatta verksamhet kan säkerställas. Stora delar av planområdet har använts för olika typer av förorenande verksamheter, vilket medför att det finns både påträffade och misstänkta markföroreningar. För de områden som består av fyllnadsmassor finns det en generell misstanke om markföroreningar. Någon genomarbetad kartläggning är dock inte gjord. 36

46 PLANERINGSRIKTLINJER PLANERINGSRIKTLINJER Riskanalyser ska genomföras för bebyggelse som lokaliseras inom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd till järnvägar och Trafikverkets angivna avstånd till godsbangården. Ett fåtal godstransporter ska kunna trafikera Simrishamnsbanan, kanske 1-2 godståg per dygn, förutsatt att konsekvenserna av de åtgärder som behövs för att bibehålla en god säkerhetsnivå inte blir för omfattande för ekonomin, stadsbilden eller möjligheten att bygga en tät och blandad stad. Simrishamnsbanan ska ligga i tråg, vilket höjer säkerheten för intilliggande bebyggelse både vid urspårning och vid olycka med farligt gods. Malmö stad ska, i enlighet med den kommuntäckande översiktsplanen, fortsätta verka för en yttre godsbana utanför stadsbebyggelsen så att mängden farligt gods på Kontinentalbanan på sikt kan reduceras. Åtgärder som avsevärt försvårar denna funktion ska inte planeras så länge inte en ny järnväg för godståg anläggs utanför Malmös stadsbebyggelse. Fortsatt planläggning behöver föregås av markundersökningar för att lokalisera markföroreningar och fastställa behov av åtgärder. Området norr om Ellstorp idag. UPPMÄRKSAMHETSAVSTÅND Uppmärksamhetsavstånd för kontor längs järnväg där det transporteras farligt gods (30 meter). Uppmärksamhetsavstånd för bostäder längs järnväg där det transporteras farligt gods (80 meter). Uppmärksamhetsavstånd för risker vid vistelse utomhus vid olycka på godsbangården. Bebyggelse kan placeras närmare järnväg och bangård än vad riktlinjerna anger men då ska en särskild riskanalys genomföras. 37

47 PLANERINGSRIKTLINJER Buller och luftföroreningar A Läs mer i Malmö stads Tillämpningstidskrift för buller (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden ). God ljud- och luftkvalitet är viktig för att Malmö ska vara en hälsosam stad att leva i men även för att stärka Malmös attraktivitet. Buller och luftföroreningar måste därför uppmärksammas och beaktas i den fortsatta planeringen. Planområdet exponeras av vägtrafikbuller från framför allt Stockholmsvägen, Lundavägen, Hornsgatan och Sallerupsvägen och tågtrafikbuller från Kontinentalbanan, Stambanan och bangårdsområdet. Beroende på hur Simrishamnsbanan utformas kan även denna ge upphov till bullerstörningar. Om Simrishamnsbanan läggs i ett nedsänkt läge minskar bullerstörningarna och möjliggör bebyggelse närmre spåren utan att ytterligare bullerskydd behöver uppföras. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och finpartiklar. Inom planområdet är det endast vid Hornsgatan där miljökvalitetsnormerna överskrids, det är för kvävedioxid. En ökad befolkning i kombination med nya målpunkter och servicefunktioner kan i sig medföra ökad biltrafik med tillhörande störningar som följd. En tätare bebyggelse i anslutning till gatorna bidrar visserligen till tystare miljöer på den skyddade sidan men kan ytterligare belasta luftkvaliteten lokalt. Med en variation av hushöjder och en medveten utformning av bebyggelsestrukturen kan luftcirkulationen underlättas. Malmö stad arbetar för att minska antalet onödiga transporter med bil till förmån för gång, cykel och resor med kollektivtrafik. Detta ger förutsättningar för en bättre ljud- och luftkvalitet än vad som annars hade varit fallet. PLANERINGSRIKTLINJER Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. Grönt motsvarar 55 dba. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik. Verksamheter som medför bullerstörningar för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet. Den nya bebyggelsens innehåll och utformning behöver ta hänsyn till spridningen av luftföroreningar och buller. I de mest bullerstörda delarna ska verksamhetslokaler och parkeringshus kunna användas för att skydda bakomliggande bostadsbebyggelse. Möjligheten att bygga genomgående lägenheter för att klara kraven på "tyst sida" ska också prövas. Där bullerskydd är oundvikliga ska de ges en stadsmässig och yteffektiv utformning. För att minimera buller och utsläpp ska såväl huvudgator som lokalgator utformas så att ett lugnt trafiktempo uppnås. Vegetation ska finnas längs gatorna för att förbättra luftkvalitén. Åtgärder som bidrar till ökat användande av kollektivtrafik eller cykel ska uppmuntras. 38

48 RIKSINTRESSEN Riksintressen PLANOMRÅDET BERÖRS AV FÖLJANDE SJU RIKSINTRESSEN. Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan) Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan) Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan) Riksintresse för tågstationer (Östervärns station) Riksintresse för Malmö godsbangård Riksintresse och föreslaget till utökning av riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö Riksintresse för kustzonen RIKSINTRESSEN FÖR JÄRNVÄG Planområdet berör riksintresset för järnväg avseende Stambanan, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. Vid genomförande av planförslaget kommer ny bebyggelse att lokaliseras i närheten av dessa riksintressen. Bebyggelsens läge och utformning kommer att behöva anpassas avseende buller, vibrationer, säkerhet och luftkvalitet för att inte inkräkta på riksintressena. Vilka åtgärder som behöver vidtas kommer att studeras vidare i efterföljande detaljplanearbete i samråd med bland annat Trafikverket. Avsikten är att tillkommande bebyggelse inte ska påverka riksintressena på ett sätt som medför nya begränsningar för dagens eller den framtida tågtrafiken. För att stärka kapaciteten för godstransporter på järnväg har Malmö stad i den kommuntäckande översiktsplanen redovisat ett reservat för en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen. Riksintresset för Simrishamnsbanan innefattar endast enkelspår. Med tanke på de lokala, regionala och nationella satsningarna på att öka kollektivtrafiken och spårbundna tranporter lämnar planförslaget utrymme för dubbelspår längs Simrishamnsbanans sträckning. På så sätt stärks riksintresset ytterligare. Godstransporter kan bli möjliga och planförslaget tar höjd för detta men sannoliktheten bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning som låg. För att minska Simrishamnsbanans konflikter med andra intressen föreslås banan förläggas i tråg på en del av sträckan. Att Simrishamnsbanan passerar under Kontinentalbanan medför ingen påverkan på riksintressena då Kontinentalbanans funktion kommer att kvarstå. En dialog med Trafikverket kommer att föras i tidiga skeden så att störningarna under byggskedet kan begränsas. Den järnvägsutredning som Trafikverket har utarbetat för Simrishamnsbanan visar att åtgärder på spårområdet vid Östervärns station snarare förbättrar för riksintressena än försvårar. A Läs mer om Trafikverkets järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Simrishamnsbanan som har varit på samråd under våren 2013 på RIKSINTRESSE FÖR TÅGSTATIONER I samband med att Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik kan läget för Östervärns station komma att behöva justeras. Detta påverkar inte riksintressets funktion. Däremot medför det föreslagna bebyggelsetillskottet ett ökat resandeunderlag, vilket stärker riksintresset. A Läs mer om värdebeskrivningen av riksintressen i Malmö stads digitala översiktsplan på op/karta. RIKSINTRESSE FÖR MALMÖ GODSBANGÅRD Malmö godsbangård är en strategiskt viktig rangerbangård med internationell trafik. En fortsatt utveckling av spårburen trafik ligger i linje med inriktningen i översiktsplanen för Malmö. Föreslagna åtgärder försvårar inte påtagligt nyttjandet av anläggningen. Förändrad markanvändning i riksintressets närhet kommer att genomföras med hänsyn till anläggningens funktionalitet, buller, vibrationer, säkerhet med mera. Detta är framför allt aktuellt i planområdets nordligaste delar. 39

49 RIKSINTRESSEN RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖ Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset anger att förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för riksintresset har Malmö stad i den kommunövergripande översiktsplanen pekat ut vilka områden som bedömts vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, så kallade kulturhistorisk särskilt värdefulla miljöer. Därutöver har bebyggelsen klassificerats i olika stadskaraktärer för vilka planeringsriktlinjer utarbetats. Planförslaget innebär en utbyggnad med blandad stadsbebyggelse med goda förutsättningar för bevarande av kulturmiljövärden, både avseende byggnader och strukturer. Planförslaget innebär till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och lågt exploaterad mark, vilket medför begränsad påverkan på värdefull bebyggelse. Intill Östervärn station ligger idag Malmös äldsta koloniförening Lundavägen. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan påverkas negativt av utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken. Den framtida strukturen kring stationen behöver därför studeras vidare. Den huvudstruktur som planförslaget anger har tagit fasta på den historiska strukturen i området i form av byggnader, öppna platser och genombrytningar genom Kontinentalbanans banvall. Ytterligare tillvaratagande av områdets kulturmiljövärden blir viktiga frågor i samband med plan- och lovbeslut. Malmö stad har i den kommunövergripande översiktsplanen också utarbetat ett förslag till utvidgning av riksintresseområdet, där hela planområdet inbegrips. RIKSINTRESSEN FÖR KUSTZONEN Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen som omfattar stora delar av västra Malmö. Främsta syftet med riksintresset är att skydda natur- och kulturvärden som är knutna till kustområdena och säkra dem allmänhetens tillgänglighet, för rekreation och turism. Eftersom planområdet avskärmas från kusten av hamn-, spår- och industriområden berörs det inte av syftet med riksintresset. RIKSINTRESSEN 40

50 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont Det nordvästra planområdet har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö. Samtidigt kan de miljö- och barriäreffekter som trafiken ger upphov till minimeras. Det goda kommunikationsläget och entréfunktionen innebär ett stort flöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En utveckling skulle innebära stora infrastrukturförändringar som bör föregås av fördjupade studier. BAKGRUND Området mellan bangården, Byggmästaregatan, Stockholmvägen och Hornsgatan är avskärmat av trafikleder. Bara 350 meter från Östervärns station och meter från Malmö Centralstation är stora delar av marken obebyggd eller utgörs av lågt utnyttjad industrimark. Den täta blandade staden slutar abrupt vid detta mellanrum som sammantaget ger ett intryck av att vistas i en utpräglat trafiktillvänd miljö. I området finns det omistliga byggnader med viktiga samhällhällsfunktioner som Trafikverkets ledningscentral och den fortfarande aktiva och kulturhistorisk värdefulla avloppspumpstationen Rosendal, uppförd i början av 1900-talet. Andra delar av området domineras av en transformatorstation, industrilokaler, trafikleder och dåligt använda parkeringsplatser. Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen finns det potential att skapa en stadsmässig struktur på lång sikt. Alternativa vägdragningar behöver studeras vidare. Vy från korsningen Lundavägen/Hornsgatan. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius. 41

51 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Stockholmsvägen kommer att vara den trafikled norrifrån som under överskådlig framtid ska ta hand om stora mängder motortrafik till och från en växande innerstad även om det finns ambitiösa mål om att minska mängden biltrafik inom, till och från staden. Den stora mängden trafik (personbilar, godstrafik och bussar) som i dag passerar igenom detta område ska ses både som en tillgång för Malmö som ett regionalt centrum men kan å andra sidan ha en negativ påverkan på stadens utveckling. Målet är att skapa en mer sammanhållen stad, en bättre och mer effektiv markanvändning och ett rikare stadsliv som gynnar gående och cyklister. Schematisk karta som visar hur mer blandad stad kan tillskapas. Om en utbyggnad med blandad stad visar sig vara möjligt även i den nordvästra delen av planområdet finns det potential för upp till 600 bostäder, arbetsplatser med ett behov av 150 förskole- och 200 skolplatser. ETT ALTERNATIV TILL DAGENS STADSSTRUKTUR Syftet med att utveckla det nordvästra planområdet är att utnyttja marken effektivare i ett centralt och stationsnära läge. Nya innerstadsliknande strukturer kan förbättra integrationen av hela planområdet i Malmö generellt och i Nyhamnen i synnerhet. Målet är en ny, tätare bebyggelse med nya målpunkter i närheten av Östervärns station, en offentlig miljö som är anpassad till fotgängare och cyklister, ett rikt stadsliv och en mer integrerad stad. Det finns ett flertal olika möjligheter att bryta den barriärskapande trafikstrukturen. Ett alternativ till dagens stadsstruktur är att flytta de stora trafikströmmarna till ett läge närmare Kontinentalbanan och bangården. Detta skulle skapa större utvecklingsmöjligheter för kvarteren runt om det nuvarande köpcentret söder om Hornsgatan. En ny gatustruktur skulle kunna uppnås med samma funktion och kapacitet som i dag men med en större blandning av trafikslag, ett lugnare trafiktempo, fler korsningspunkter för fotgängare och cyklister samt en förbättrad kollektivtrafik med reserverade körfält för bussar och anknytning till Östervärns station. Den mark som frigörs skulle kunna bebyggas och läka den fragmenterade stadsstrukturen. Mellan de trafikerade gatorna kan större sammanhängande och lugnare kvarter skapas. Luftkvalitén och skyddet mot bullret från Kontinentalbanan och trafiklederna kan då förbättras genom varierande byggnadshöjder och en sluten kvartersstruktur. VIDARE UTREDNINGAR NÖDVÄNDIGA Avsikten är att uppnå en utveckling som ger positiva sociala, miljömässiga och stadsmässiga effekter, men det krävs stora investeringar för att kunna förändra den befintliga infrastrukturen. I dagsläget kan det vara svårt att finna dessa resurser. Bortom genomförandetiden för översiktsplanen, som ligger ungefär 20 år framåt, kan markvärdet ha ökat så pass mycket att en innerstadsliknande exploatering av det nordvästra planområdet blir möjlig. Till dess behövs fortsatt dialog med markägarna, myndigheter och djupgående analyser samt en kostnadskalkyl. Det är viktigt att fastställa att en möjlig utveckling av detta delområde inte påverkar en tidigare utbyggnad av fastigheterna söder om Stockholms- och Lundavägen i anslutning till Östervärns station. 42

52 GENOMFÖRANDE Genomförande Malmö stad, markägare, fastighetsutvecklare och myndigheter bär gemensamt ansvar för att förverkliga de mål som ställs upp i översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt vilka processer som behöver följa efter planens antagande. Under genomförandet behöver samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag ytterligare intensifieras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Dialogen med medborgarna och andra aktörer, som har skett under översiktsplaneprocessen, behöver vidareutvecklas under genomförandetiden. Det är särskilt viktigt att boende i området upplever att de har möjlighet att ta del av och ge synpunkter på områdets utveckling. Dialogen bör utformas så att mäns, kvinnors, äldres, ungdomars och barns synpunkter blir hörda. STOR POTENTIAL MEN OKLAR UTBYGGNADSORDNING Planområdet beräknas rymma cirka bostäder och arbetsplatser. Detta generar i sin tur ett behov av minst 850 förskolplatser och drygt skolplatser. Tillsammans utgör den nya bebyggelsen cirka kvm BTA. Genomförandet av översiktsplanen kommer till stor del att vara beroende av faktorer som Malmö stad inte själv råder över. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kan vara svår att styra eftersom kommunens markinnehav är begränsat. Det är därför angeläget att alla förvaltningar inom Malmö stad anammar en öppen och positiv attityd till goda initiativ från fastighetsägare och byggherrar. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra förslag får ses på års sikt. När det gäller området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan ligger en möjlig utveckling bortom översiktsplanens tidshorisont. Ett positivt ställningstagande för en långsiktig utveckling av detta område betyder dock inte att en utbyggnad av kvarteren mellan Södra Bulltoftavägen, Lundavägen och Stockholmsvägen inte är möjlig i ett längre perspektiv. ÖSTERVÄRNS STATION Att Östervärns station åter tas i bruk är av stor betydelse för planområdet. Det kommer finnas goda möjligheter att ta tillvara hela planområdets potential när Malmöringen öppnas, vilket beräknas ske under I samband med öppnandet kommer det i första fasen ske mindre ombyggnader av Östervärns station. En tidig planering av området närmast stationen, både öster och väster om Kontinentalbanan, behövs för att ge en positiv signal för hela planområdets utveckling och för att skapa ett större resandeunderlag. Malmö stad har därmed ett stort intresse av att samarbeta med Trafikverket, som äger spårområdet, och privata markägare som driver planeringsprocessen för området kring stationen. Vidare utredningar om angöring av lokala och regionala bussar, risk- och konsekvensanalyser i samband med byggnation nära Kontinentalbanan och en möjlig framtida spårvagnsdragning längs Södra Bulltoftavägen behöver göras. Förutom Trafikverket, Malmö stad och de privata markägarna behöver samordning inledas med Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Räddningstjänsten Syd och andra berörda aktörer inom Malmö stad. 43

53 GENOMFÖRANDE Det är viktigt att området närmast stationen används så att det kollektivtrafiknära läget utnyttjas på ett bra sätt. Hur området ska utformas för att skapa en levande och trygg stationsmiljö behöver studeras vidare. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen. Om koloniområdet inte ska vara kvar i sitt nuvarande läge eller form behöver ett ersättningsområde inom rimligt avstånd säkras i god tid. Hur platsens kulturhistoriska värde ska tillvaratas behöver utredas, bland annat i samarbete med Malmö Muséer. SIMRISHAMNSBANAN OCH KONTINENTALBANAN När Simrishamnsbanan kommer att realiseras är i dagsläget inte möjligt att svara på. Under 2014 tar Trafikverket fram en järnvägsutredning för banan. Där redovisas järnvägens läge, utformning och konsekvenser. Innan nästa planeringsskede, som är att utarbeta en järnvägsplan, måste finansieringen vara säkrad. Har inte järnvägsbygget påbörjats senast fem år efter järnvägsplanen har vunnit laga kraft så upphör den, enligt dagens lagstiftning, att gälla. Arbetet med att finna en finansiering måste intensifieras och ske gemensamt av kommunerna längs järnvägen, Region Skåne och Trafikverket. Medan arbetet med att lösa finansieringen pågår så ska föreslagen järnvägssträckning bibehållas som reservat. Investeringarna för att starta trafik på Simrishamnsbanan behöver inte vara lösta för att planområdet ska kunna bebyggas. I dagsläget trafikeras det befintliga järnvägsspåret längs Simrishamnsbanan inte. Under planeringstiden skulle det vara fördelaktigt att spårområdet, som ägs av Trafikverket, blir temporär tillgängligt som en del av ett aktivitetsstråk. Samordning mellan Malmö stad och Trafikverket behöver ske i detta fall. Oklarheter om tidplanen kring Simrishamnsbanans tillkomst ska inte fördröja en utveckling av planområdet intill järnvägen. Markägarna längs Simrishamnsbanan och Malmö stad behöver samordna gatusträckningar och bebyggelsegräns längs banan med Trafikverket och Räddningstjänsten Syd. För att byggelsen ska kunna lokaliseras nära Simrishamnsbanan bör riskbedömning ske och säkerhetsscenarier ska prövas i fortsatt planarbete. Planeringsarbetet med att åstadkomma en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen har inte utvecklats vidare. En överföring av godstrafik från Kontinentalbanan skulle vara till fördel för planområdet. Reservatet ska därför kvarstå och dialogen för att skapa en samsyn mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska fortsätta. Bibehållandet av befintliga och skapandet av nya möjligheter att korsa den nedsänkta Simrishamnsbanan är väsentligt för att läka staden. Källa: Järnvägsutredning Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla KOPPLINGAR OCH EXPLOATERINGSGRAD Områdets centrala läge tillsammans med järnvägarnas barriärverkan gör det särskilt viktigt att vidta åtgärder som bryter barriärer och läker samman staden. Singelgatans förlängning genom Södra Kirsebergsstaden har stor betydelse för områdets tillgänglighet och framtida exploatering. Den kan temporärt anläggas utan att invänta Simrishamnsbanans trafikering och därefter byggas om till bro över den nya nedsänkta järnvägen. Detta gäller även den nya gång- och cykelförbindelse som föreslås sammanbinda Södra Kirsebergsstaden med Johanneslust. Andra kopplingar som behöver tillkomma är gång- och cykelförbindelser (kanske även som lokalgator) under Kontinentalbanan mellan Ellstorp och Södra Kirsebergsstaden och mellan Ellstorp och Johanneslust. Dessa kan eventuellt till- 44

54 GENOMFÖRANDE komma först i samband med anläggandet av Simrishamnsbanan. Östra Fäladsgatan, Vattenverksvägen och Mölledalsgatan korsar i dag Simrishamnsbanan i plan. Det kan de fortsätta göra men när trafikeringen av banan kommer igång ska de byggas om så att de korsar banan på bro. Kostnader för de tillkommande och bibehållna kopplingarna kan ställas emot områdets förbättrade integration med Malmö och effekter som ger bättre förutsättningar för en högre exploatering, större trygghet, bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, handel och grönområden. Det förbättrar också möjligheten att skapa verksamheter och nya målpunkter inom planområdet, framför allt i Södra Kirsebergsstaden. Livskvalitén hos de boende och värdet på området förväntas öka. Kopplingar gynnar både utvecklingen av marken längs järnvägen men även Malmö stad. Markägarna behöver tillsammans med Malmö stad ta ansvar för att tillsammans med Trafikverket reda ut möjligheter att finansiera och genomföra förbindelser förbi Kontinental- och Simrishamnsbanan. Även möjligheter till tillfälliga kopplingar mellan Johanneslust och Järnvägsverkstäderna i väntan på att Simrishamnsbanan åter tas i bruk ska prövas. Vid planering av Simrishamnsbanan behöver Trafikverket samordna planeringen med Malmö stad, markägarna och andra berörda förvaltningar och myndigheter. KOMMUNAL SERVICE Att tillhandahålla service, plats för fritid och ytor för rekreation och offentliga möteplatser skapar trygghet, höjer områdets attraktivitet och hjälper människor att ha en arena för delaktighet och dialog. Eftersom Malmö stad inte äger mycket mark inom området är det viktigt att ytorna för skolor, förskolor, olika typer av serviceboenden, fritidsanläggningar, parker, torg, gator och ytor för öppen dagvattenhantering reserveras i ett tidigt skede. Därför behöver markförvärv göras av Malmö stad. Inför detaljplanläggning behöver markägarna koordinera sina planer med Malmö stad som samordnar behovet för hela planområdet i enlighet med översiktsplanens intentioner. Det råder brist på förskolor, skolor, grönområden och andra typer av mötesplatser i planområdets närhet. Tillkommande funktioner behöver därmed även täcka de behov som finns i dag. Förutom att i tidigt skede förvärva mark finns det möjlighet att säkerställa tillkomsten av service genom att prioritera detaljplaner med sådant innehåll. Vissa servicefunktioner kan även tillhandahållas av privata aktörer. Skulle en sådan lösning innebära att nya multifunktionella och yteffektiva lösningar blir möjliga ska detta bejakas. EFFEKTIVARE MARKUTNYTTJANDE Genom samordning av olika funktioners eller intressenters ytanspråk kan marken användas effektivt. Då mark för dagvattenhantering inte är vattenfylld kan de till exempel användas för lek och bollspel. Samutnyttjande av fritidsytor, parker och skolgårdar kan också leda till att markanspråken sänks. Detsamma gäller parkeringsbehovet. Kontorsanställda och boende har behov av parkeringsplatser vid olika tidpunkter på dygnet. Genom samordnade parkeringslösningar sparas både mycket plats och pengar. Denna typ av lösningar ska eftersträvas varför dialog mellan flera olika parter behöver initieras. 45

55 46

56 KONSEKVENSER Konsekvenser Översiktsplanen för del av Kirseberg bygger på den kommuntäckande översiktsplanens mål att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Konsekvenser av översiktsplanens genomförande redovisas nedan för varje aspekt. Miljökonsekvenser Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför i hög grad översiktsplanen, som är framtagen för att som helhet minimera påverkan på miljön. Genomförande av översiktsplanen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med översiktplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och antagandehandlingar. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad översiktsplanen anger. Beskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. OLIKA ALTERNATIV Översiktsplanens miljökonsekvenser skall jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös kommuntäckande översiktsplan antogs maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från den kommuntäckande översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det mindre justeringar i planförslaget, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden. Nollalternativet ställs mot två utvecklingsalternativ. I och med att nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad markanvändning, Alternativet får benämningen Oförändrad markanvändning. Planförslaget jämförs också med alternativet Simrishamnsbanan förläggs i markplan. Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Konsekvenserna av om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren, och risker i samband med den spårbunden trafiken ökar. A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan för del av Kirseberg, som redovisas i ett separat dokument och fungerar som ett beslutsunderlag vid antagandet av översiktsplanen. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Området innehåller kända markföroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare verksamheter i området. Om översiktsplanen inte genomförs finns det en risk att markföroreningarna inte kommer att åtgärdas. 47

57 KONSEKVENSER Den ökade trafiken, som en större utbyggnad innebär, kan medföra negativa konsekvenser för luft och öka bullernivåerna. Luftkvalitén ligger redan i dag nära gränsen för det tillåtna intill planområdets större vägar. Delar av området är redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö och från järnvägarna som skär genom området. Nollalternativet skulle kunna ge en mindre risk för försämrad luftkvalitet och buller som förorsakas av transporter, som den nya bebyggelsen i planförslaget ger upphov till. Men dagens utveckling innebär att risken för buller och luftkvalitetsproblemen ändå ökar längs befintliga gator och järnvägsspår på grund av en ökad inpendling med bil. Genom medveten planering och byggande kan problem med buller och luftkvalitet minimeras. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärdar erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft och buller. Förutsättningar för att klara normerna för luft och buller bedöms inledningsvis bra om hänsyn tas i den efterföljande planeringen, till exempel genom lokalisering av verksamheter mot järnvägar, genomgående lägenheter med en tyst sida mot gården eller varierande byggnadshöjder för att öka luftcirkulationen. En utbyggnad nära Malmö centrum och Östervärns station skapar förutsättningar för ett hållbart resande. En tätare stad ger fler människor kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Genom att förbättra gång-cykel och kollektivtrafikförbindelser skapas förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minskas, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av planen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. POSITIV SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattningsvis är översiktsplanens positiva miljökonsekvenser följande: Ett effektivare markutnyttjande när tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny, tät bebyggelse. Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med god tillgång till lokal och regional kollektivtrafik och en god infrastruktur för gående och cyklister. Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer genom detaljplanläggning. Skapande av nya rekreativa stråk, kompletterade med parker, ytor för fritidsaktiviteter, gång- och cykelstråk. Skapande av nya naturmiljöer och kompensation för negativ påverkade naturvärden. Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av översiktsplanen bidrar till en hållbar utveckling av Malmö och motiveras av denna. Stadsutveckling i ett stationsnära läge är i linje med inriktningen i den kommuntäckande översiktsplanen. Genom förtätning och utnyttjande av de befintliga markresurserna sparas 48

58 KONSEKVENSER åkermark utanför den täta staden. I takt med att planprocessen fortsätter och frågor och delområden studeras i detalj behöver också förslagens miljökonsekvenser studeras vidare. MILJÖKVALITETSMÅL Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030 vilket innebär behov av särskilda insatser för lokal energiproduktion och energieffektiva byggnader. Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplanen bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de relevanta nationella miljömålen och Malmö stads miljömål. Sociala konsekvenser Införandet av sociala konsekvensbeskrivningar under planeringsarbetet är en av de åtgärder som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lett till. Beskrivningen av planförslagets sociala konsekvenser är strukturerad efter planområdets mål (sida 8 ). INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Tillgänglighet är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna ta del av stadens utbud. En ökad tillgänglighet är även en viktig förutsättning för att befintliga och nya mötesplatser ska kunna aktiveras av människor med olika bakgrund och intressen. Nya gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser som binder ihop planområdets delområden med Malmö centrum bidrar till att det blir lättare för fler att röra sig till, från och inom planområdet. Liv och rörelse i planområdet under olika tider på dygnet ökar möjligheterna till möten mellan människor med olika bakgrund. Dessutom kan den upplevda tryggheten i området öka. När Östervärns station tas i bruk kan den bli en viktig mötesplats för boende- och verksamma i området. Stationen kan skapa förutsättningar för en ökad funktionsblandning, med fler verksamheter och ett ökat serviceutbud i närområdet och längs samlande stråk. Genom att erbjuda ett varierat bostadsbyggande vad gäller hustyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och arkitektur, kan människor med olika förutsättningar och behov ges möjlighet att bosätta sig i planområdet. Om nya kopplingar och ett varierat bostadsutbud uteblir och Östervärns station inte utformas som en samlande och trygg mötesplats blir området mindre attraktivt att bo i och vara verksam i och det finns sämre möjligheter för ett aktivt stadsliv. Inflyttningen riskerar att avta eller stanna av vilket minskar underlaget för service och ytterligare försämrar områdets attraktivitet. Det blir även svårare att aktivera befintliga och nya mötesplatser i området som kan upplevas isolerade från resten av staden. 49

59 KONSEKVENSER LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Konsekvensen av att lokalisera servicefunktioner och mötesplatser nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång- och cykelstråk är att det blir enklare och närmare för fler att ta sig till, exempelvis, förskola, skola, arbete, livsmedelsbutik och fritidsaktiviteter. Genom att uppmuntra till aktivare rörelser ökar förutsättningarna för en jämlik livskvalité och hälsa. Ett ökat folkliv kring kollektivtrafiknoder och längs samlande stråk kan även förbättra den upplevda tryggheten. Gång- eller cykelavstånd till kvalitativa utemiljöer är särskilt viktiga för barn som är mer beroende av miljön nära hemmet. När servicefunktioner lokalieras nära kollektivtrafiknoder kan fler uppmuntras till att välja kollektivtrafik före bilen vilket förbättrar luftkvalitén, ökar trafiksäkerheten, minskar buller och främjar folkhälsan. Den positiva utvecklingen hotas om servicefunktioner och mötesplatser inte lokaliseras nära kollektivtrafiknoder, huvudstråk samt gång och cykelstråk. Vardagsrörelserna blir längre, biltrafiken ökar och säkerheten för fotgängare och cyklister försämras. Möjligheten att skapa aktiva mötesplatser och förbättra tryggheten i utemiljöer kan även minska. KULTURELL IDENTITET I VARIERANDE MILJÖ Genom att bevara och utveckla den kulturhistoriska strukturen och bebyggelsen och låta nya byggnader inspireras av den äldre arkitekturens uttryck kan områdets identitet stärkas och dess historia levandegöras. En ökad förståelse för områdets historia kan skapa en gemensam stolthet och öka engagemanget för områdets fortsatta framväxt. Genom att utveckla nya former för stadsodling, som är en populär företeelse i området i dag, tillsammans med de boende kan samhörigheten, identiteten och engagemanget för området stärkas. Det finns en risk att områdets identitet och det engagemang som finns på sikt urholkas om det inte utvecklas i enlighet med planförslagets intentioner. Bevarandet av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde kräver investeringar i marksaneringar och att bebyggelsen anpassas till dagens behov och lagkrav. Om inte de utmaningar som detta innebär kan tillgodoses är risken stor att attraktivteten minskar och att det blir svårare att skapa intressanta målpunkter för andra Malmöbor i området. Engagemanget riskerar dessutom att minska om mycket av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen försvinner. Om inte den stadsodlingskultur som finns i området i dag tas om hand och utvecklas i nya former när vissa av de befintliga koloniområdena försvinner kan trivseln, gemenskapen och sammanhållningen i området minska. DEN GRÖNA STADSDELEN Genom att skapa mer grönska och förbättra tillgängligheten till gröningar, parker och rekreationsområden kan förutsättningarna för hälsa, rekreation och trivsel förbättras. Mer grönska bidrar till förbättringar av luftkvalitén. Grönområden och gröna stråk uppmuntrar till motion, lek och rörelse. Om inte de gröna kvalitéerna och gång- och cykelkopplingarna förbättras enligt planens intentioner minskar förutsättningar för trivsel och hälsa i området som i dag präglas av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Barn, äldre och funktionshindrade bedöms påverkas särskilt negativt då de är mer beroende av miljön nära hemmet. 50

60 KONSEKVENSER Ekonomiska konsekvenser Att bedöma översiktsplans ekonomiska konsekvenser är ytterst komplext. Det finns inte några direkta målformuleringar för översiktsplanearbetet som rör kommunens ekonomi. Däremot finns outtalade mål om rimliga investeringar och låga driftskostnader. Att omvandla ett centralt område med goda kollektivtrafikförbindelser har bästa förutsättningar att på sikt ge samhällsekonomiska vinster. Genom att bebygga centralt belägen mark och minska områdets barriärer ökar möjligheterna att uppnå rationella storlekar på enheterna inom förskola, grundskola, omsorg och andra kommunala verksamheter. Ett nytillskott av boende och verksamma ger också möjlighet till bättre användning av redan gjorda investeringar i form av befintliga parker, gator och VA-nät. Planförslaget medför vidare att jordbruksmark inte behöver tas i anspråk eller att busslinjer måste förlängas. Det finns således fördelar med att marken bebyggs trots att det inom planområdet knappt finns någon kommunal mark avsedd för ny bebyggelse. Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem kan initialt medföra stora kostnader för uppbyggnad av infrastruktur och utökad kollektivtrafik. Simrishamnsbanan bedöms i Trafikverkets järnvägsutredning kosta 4 5 miljarder kronor. Att i Malmö kommun gräva ner banan i schakt skulle enligt samma utredning ge en kostnadsökning på ytterligare cirka 500 miljoner kronor. Eftersom Simrishamnsbanan inte finns med i Trafikverkets åtgärdsplan för så är kostnaderna inte möjliga att tidsätta. När järnvägen kan komma till stånd är beroende av finansiärernas vilja. I väntan på detta kan planområdet omvandlas med reservat för järnvägen. Stationen kan byggas om till starten av Malmöringen och i väntan på trafikeringen av Simrishamnsbanan kan tillfälliga plankorsningar byggas över spåren. En hög sysselsättningsnivå är bra av många skäl, bland annat för att öka kommunens skattekraft. Ur det perspektivet ger planområdet stora möjligheter. Översiktsplanen visar på goda etableringsmöjligheter för många av näringslivets olika grenar, tät kontorsbebyggelse i stationsnära miljö och spännande uppstartsmiljöer i de gamla järnvägsverkstäderna. Ett dynamiskt näringsliv är viktigt för staden och till förmån för Malmöborna och andra i regionen. En nyöppnad Östervärns station ger också Malmöborna i den nordöstra delen av staden tillgång till den regionala arbetsmarknaden på ett enklare sätt än idag. Stora delar av planområdet har varit under utredning en lång tid och därför blivit eftersatt. Efter hand som staden växt har det blivit allt mer intressant att se till områdets möjligheter. Bedömningen är att det är till godo för kommunen att planområdet bebyggs på så framåtsyftande sätt att uppsatta mål kan nås. Ambitionen att skapa ett attraktivt område med social balans och att nå ett effektivare markutnyttjande i ett centralt läge går i riktning mot en långsiktig kommunekonomiskt fördelaktig stadbyggnadsstruktur. 51

61 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Planförutsättningar I den kommuntäckande översiktsplanen anges prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningarna syftar till att generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och fler arbetstillfällen. Den kommuntäckande översiktsplanens inriktningar är vägledande för arbetet med översiktsplan för del av Kirseberg. NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är flexibel, yteffektiv och sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås. Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet och bidra till att länka ihop områden som i dag är omgärdade av trafikleder och järnvägar. Målet är att alla Malmöbor ska få en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att förtäta i befintliga miljöer ställer krav på att finna nya lösningar så att stadens samhällsfunktioner blir yteffektiva. Denna fördjupning av översiktsplan för Malmö omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en effektivare och grönare markanvändning. Det finns också möjligheter att minska de barriärer som finns i området och tydligare knyta det samman med stadens mer centrala delar. REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmös alla delar ska vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden, nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka områdets attraktivitetet för såväl verksamheter, företag och boende. 52

62 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt att inom stadsplaneringens ramar verka för ett ökat deltagande i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som omgärdar planområdet underlättas rörselser och befintliga och nya lokala målpunkter tillgängliggörs även för övriga Malmöbor. A Läs mer i Översiktsplan för Malmö (antagen av Kommunfullmäktige ). 53

63 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Området i ett regionalt perspektiv Malmö befinner sig i en expansiv region och har potential att tillsammans med Köpenhamn och Lund bli Skandinaviens näringslivscentrum med bästa möjliga förutsättningar för ett internationellt näringsliv. En rad satsningar pågår för att öka regionens attraktivitet för etableringar av verksamheter, besöksmål och bostäder. Bland dessa är utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och etableringen av ESS och Max IV i Lund, nya Öresundstågstationer och infrastruktursatsningar i spårburen kollektivtrafik. På sikt kan det även bli aktuellt med ytterligare en fast förbindelse över Öresund. De regionala visioner som finns i till exempel Öresundsregional utvecklingsstrategi (ÖRUS) och Regionalt utvecklingsprogram i Skåne (RUP) om hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden stämmer väl överens med Malmös regionala inriktning. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektivtrafik och bebyggelsestruktur särskilt viktiga för Malmö. Ett attraktivt område för bostadsbebyggelse och verksamhetsetableringar som erbjuder stadsliv, kommunikationer och service kring Östervärns station kan stärka Malmös och Malmö centrums roll i den regionala strukturen. Värnhem är redan i dag en viktig knutpunkt för regional busstrafik, med expressbussar till och från bland annat Lund. Vid öppnandet av Östervärns station för persontrafik stärks Östervärn och Värnhems roll som regional kommunikationsnod vid Malmös entré norrifrån ytterligare. När Simrishamnsbanan åter trafikeras med persontåg knyts också östra Skåne till Malmö. Det minskar avståndet mellan orterna längs Simrishamnsbanan och mellan Malmö och Lund samtidigt som det ger ytterligare flöde av människor genom planområdet. I samrådsunderlaget till en gemensam strukturbild för Malmö-Lund föreslås den flerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för Malmö-Lund med sikte på år Underlaget betonar vikten av att Malmös nordostliga miljöer längs ryggraden utvecklas till täta, urbana noder. En ny regionaltågstation vid Sjölundaviadukten kan förstärka nordöstra Malmös regionala betydelse ytterligare. MALMÖ-LUND LÄNKEN I NORRA MALMÖ Burlöv Malmö C Sjölunda Triangeln Hyllie I det långa perspektivet kan en ny station vid Sjölundaviadukten koppla Kirseberg närmare Malmö-Lund-länken och Mellersta hamnen. 54

64 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Historik och kulturhistoriska värden Från att ha varit ett område till stor del bestående av odlingar och ängsmark med sporadiska inslag av bebyggelse, blev Kirseberg under slutet av 1800-talet en allt mer befolkad stadsdel. Industrialismen innebar en stor inflyttning till Malmö med ett behov av fler bostäder för den växande arbetarbefolkningen. Den ökande befolkningen och en stor trångboddhet fick till följd att många människor levde under mycket ohälsosamma förhållande och i social misär. För att försöka råda bot på detta byggde Malmö, som en av de första städerna i Sverige, nödbostäder på flera ställen. Kirsebergs vattentorn byggdes 1915 om till bostäder för behövande och ett par år senare stod arbetarbostäderna i kvarteret Östergård klart, vilket befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. Delar av planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö (M:K 114) där Kirsebergsstaden är omnämnd i egenskap av arbetarstadsdel. I slutet av 1800-talet byggdes även järnvägen ut. Planområde genomkorsades av tre järnvägsspår; Kontinentalbanan, som fick sin nuvarande dragning, Simrishamnsbanan vars spår inte är i bruk och Malmö-Genarp som lades ner Järnvägsverkstäderna tillkom när Malmö Centralstation byggdes om i början av 1900-talet och de dåvarande verkstäderna behövde mer plats. I samband med detta fick Simrishamnsbanan sin nuvarande sträckning. Som mest arbetade personer vid verkstäderna och det var Malmös näst största arbetsplats. Nu hyrs området ut till andra icke järnvägsanknuta verksamheter. På platsen där den rivna lokverkstaden låg ligger i dag ett bussgarage med tillhörande verkstad. På det hela taget är det dock fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den tidens industribyggnader. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering är, trots att den idag bara består av en gräsmatta, en centralpunkt i området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer. Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. I Malmö Museers översiktliga kulturmiljöutredning för Järnvägsverkstäderna och omnejd (2013) beskrivs området och de olika delområdenas kulturhistoriska värden mer ingående. I kölvattnet av industrialiseringen och den stora inflyttningen till städerna startade kolonirörelsen för att ge arbetarbefolkningen möjlighet att ta del av grönska, frisk luft och odlingsmöjligheter. Det har tidigare funnits ett antal koloniområden inom planområdet men efterhand som bebyggelsen brett ut sig har de reducerats till två. Östra Sommarstadens koloniområde har kvar sitt ursprungliga utbredningsområde och en del kolonistugor från anläggandet på 1920-talet, vilket gör området kulturhistoriskt värdefullt. I den norra delen av kvarteret Tyr finns en rest av det äldsta bevarade koloniområdet i Malmö, Lundavägens koloniområde. Koloniområdet anlades 1905 men har sedan dess decimerats av infrastruktur och bebyggelse. Kolonierna i kvarteret Tyr hängde tidigare ihop med ett annat område, Hagstorp, som avvecklades 1990 och som har legat för fäfot sedan dess. Även egnahemsrörelsen, som inom planområdet finns representerat av Johanneslust egnahemsområde, var en reaktion på den ökande trångboddheten i städerna. Johanneslust egnahemsområde är, trots att de individuella husen genomgått stora förändringar, värdefullt tack vare sin karakteristiska stadsplan med enhetligt placerade huskroppar och byggnadsvolymer. Trädgårdarna är relativt stora vilket ger en lummig kvalitet till området. A Läs mer om den översiktliga kulturmiljöutredningen för Järnvägsverkstäderna med omnejd som Malmö Museer har tagit fram under 2013 på 55

65 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR På 1930-talet byggdes flerbostadshus i Ellstorp med en tydlig funktionalistisk prägel. Området uppfördes av HSB och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i Malmö. Under efterkrigstiden förtätades den östra delen av Kirsebergsvången med flerbostadshus. Bebyggelsen uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow Hübes stadsplan och består till största delen av lamellhus i tre våningar. Ellstorp byggdes efter en stadsplan från Bild: Malmö Museer. Inom, eller angränsande till, planområdet finns flera parker med kulturhistoriska värden. Beijers park anlades på privat initiativ men öppnades 1905 för allmänheten. Även Gerlachs park och Garnisonsparken har gamla anor och ett miljöskapande värde. I dag är industrimarken dåligt utnyttjad, glest bebyggd och utgör tillsammans med järnvägen och de hårt trafikerade gatorna en tydlig barriär mellan Kirsebergs- SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation,

66 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR STADSKARAKTÄRER INOM PLANOMRÅDET staden och det centrala Malmö. Verksamheterna som ligger inom området har en låg sysselsättningsgrad. Området utgör ingen trivsam miljö att vistas i och de tidigare järnvägsverkstäderna från början av 1900-talet, med sina öppna ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och tydliga industriella prägel, är därutöver inhägnat. Den angränsande bebyggelsen, den som en ny bebyggelse inom planområdet ska förhålla sig till och samspela med, är i högsta grad diversifierad och brokig. Den har vuxit fram efterhand och dess brokighet gör sig gällande på flera nivåer, såsom bebyggelsens skala och typologi som varierar starkt, precis som graden av detaljering och val av material. Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation,

67 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Planprocessen och fortsatt arbete PLANPROCESSEN Det är en förhållandevis lång process att ta fram en översiktsplan. I inledningsskedet inhämtas information från bland annat kommunens olika förvaltningar, institutioner, företag och boende. Detta utgör sedan underlag för det fortsatta planarbetet. När samrådsförslaget godkänts av Kommunstyrelsen inleds samrådsskedet. Då ges allmänhet, intresseföreningar, politiska partier, myndigheter, förvaltningar, grannkommuner med flera möjlighet att framföra sina åsikter på planen. Därefter följer ett arbete med att revidera förslaget. Under utställningsskedet är det möjligt att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Efter justeringar vidtar den politiska beslutsprocessen och översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. TIDPLAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning gäller för en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen är den rapport som tas fram under en miljöbedömning. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska löpa parallellt med framtagningen av en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i ett separat dokument. 58

68 Medverkande Denna översiktsplan är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete på uppdrag av kommunstyrelsen. BESTÄLLARE Kommunstyrelsen Christer Larsson, beställarens ombud, stadsbyggnadskontoret STYRGRUPP Johan Emanuelson, ordförande, stadsbyggnadskontoret Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Håkan Thulin, fastighetskontoret Ola Melin, gatukontoret Magnus Fahl, gatukontoret Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen PROJEKTGRUPP Lars Böhme, projektledare, stadsbyggnadskontoret Jonna Sandin, stadsbyggnadskontoret MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Malin Backman, stadsbyggnadskontoret Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Kenneth Fryklander, stadsbyggnadskontoret Åse Andreasson, stadsbyggnadskontoret Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret Tor Fossum, stadsbyggnadskontoret Katarina Garre, stadsbyggnadskontoret Andreas Nordin, gatukontoret Ola Nielsen, gatukontoret Sven Vordank, fastighetskontoret Oskar Berglund, fastighetskontoret Johanna Block, miljöförvaltningen LAYOUT, KARTOR OCH FOTO Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret Om inget annat anges äger Malmö stad upphovsrätten. ILLUSTRATIONER Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret Fojab Arkitekter MODELLBYGGE Björn Andersson, stadsbyggnadskontoret INFORMATION OM ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret, Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret, Telefon vx TRYCK Bojana Lukac, stadsbyggadskontoret 59

69 Den kommunövergripande översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska styrdokument för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av stad och landsbygd. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är kommunen skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan syftar i första hand till att ge vägledning inför kommande beslut gällande, mark, vatten och bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret fick i maj 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen att påbörja Översiktplan för del av Kirseberg, en fördjupning av den kommunövergripande översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat område. Denna typ av fördjupningar har till uppgift att pröva, konkretisera och på en mer detaljerad nivå tydliggöra de ställningstaganden som redovisas i den kommunövergripande översiktsplanen. Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra delar kan genomföras på tio till tjugo års sikt, ibland är tidsperspektiven ännu längre. Föreliggande förslag till översiktsplan är ett så kallat samrådsförslag. Under samrådsperioden, som beräknas genomföras under våren 2015, finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter revideras det och ytterligare synpunkter inhämtas under utställningsskedet. Slutlig beredning sker till kommunfullmäktige inför antagande.

70 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING till Översiktsplan för del av Kirseberg Samrådsunderlag januari 2015

71 2 Innehåll Vad är en miljökonsevensbeskrivning? 2 Miljökonsekvensbeskrivning 3 Sammanfattning och samlad bedömning 4 Avgränsning 6 Alternativ 7 Riksintressen 8 Risk och säkerhet 9 Föroreningar i mark och byggnader 11 Naturmiljö 12 Kulturmiljö 13 Resurseffektivitet 15 Energi 16 Klimatanpassning 17 Dagvatten 17 Miljökvalitetsnormer för vatten 18 Miljökvalitetsnormer luft 19 Buller 20 Miljökonsekvenser i relation till miljömål 22 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan 25 Uppföljning 26 Vad är en miljökonsevensbeskrivning? Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) kunna utläsas av planförslaget. En miljöbedömning ska också göras enligt Miljöbalken. En översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en bilaga till samrådsförslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. MKBn kommer inte att antas av kommunfullmäktige men är ett väsentligt beslutsunderlag vid antagande av översiktsplanen. MKBn utgör därtill ett stöd i fortsatta planeringsprocesser. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen. Planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer efter samråd av den fördjupade översiktsplanen uppdaterats och i vissa avseenden förtydligas och kompletteras. KONTAKT Tor Fossum, strategiavdelningen, stadsbyggnadskontoret telefon: e-post: tor.fossum@malmo.se

72 3 Miljökonsekvensbeskrivning BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med Översiktsplan för del av Kirseberg är att möjliggöra en fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av planområdet i anslutning till den planerade Östervärn station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är: Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service Attraktiva gröna stråk och kopplingar mellan planområdet, befintlig bebyggelse, stationen och centrum Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i MKB:n (Miljöbalken 6 kap. 3 MB). Genomförande av planen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter och bådadera redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt detaljplanering. METOD OCH PROCESS En avvägning av miljökonsekvenserna har skett kontinuerligt under framtagandet av översiktsplanens samrådsförslag. I miljökonsekvensbeskrivningen fokuseras på miljökvalitetsnormer för luft och buller, säkerhet och riskfaktorer. Konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö, dagvatten och resurseffektivitet har också bedömts. Bedömning har gjorts av hur översiktsplanen följer nationellt och regionalt uppsatta miljökvalitetsmål, samt Malmö stads miljöprogram. Miljökonsekvenserna har i första hand bedömts utifrån ett helhetsperspektiv. Det är väsentligt att olika miljöaspekter och konsekvenser på särskilda platser betraktas i ett större sammanhang, såväl geografiskt som tidsmässigt. Miljö konsekvenser måste också ses i sammanhang med sociala och ekonomiska aspekter. Miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs, behandlas under punkten "Alternativ". Samrådsförslaget innehåller en kortfattat beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, enligt de formella kriterier som anges i Miljöbalken, inleddes under arbetet med framtagande av samrådsförslaget. Underlag till miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av WSP. Dessa underlag har stadsbyggnadskontoret sedan använt vid framtagande av såväl samrådsunderlaget som miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd har hållits med Länsstyrelsen om avgränsning och alternativ. Underlagen handlades upp i ett tidigt skede i processen, och de alternativ som var utgångspunkt för miljöbedömningarna utöver nollalternativet, Simrishamnsbanan i nedsänkt läge och i markplan har legat till grund för utformningen av planförslaget. Under projektets gång har förutsättnignarna för nollaternativet ändrats i och med att den nya Översiktsplan för Malmö har antagits. Miljökonsekvensbeskrivningen ska en ligt Miljöbalken 6 kap. 12 innehålla 1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs, 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9.

73 4 Sammanfattning och samlad bedömning Översiktsplan för del av Kirseberg följer strategin att bygga en mer koncentrerad stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön och ligger i linje med den kommuntäckande Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 22 maj Inriktningen är att fortsätta enligt de principer som lades fast redan i den kommuntäckande översiktsplanen från år 2000 och i dess aktualisering från år På några punkter anges dock nya eller tydligare inriktningar för att stärka en positiv utveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt: en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare och överbrygga barrierer en inriktning enligt målen i Miljöprogram för Malmö stad en satsning på en mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av tåg med persontrafik på Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan en förstärkning av Malmös profil som grön stad genom mer vegetation i stadsrummen och utveckling av nya parker och naturområden Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg så ökar risken för negativ belastning på miljön såväl lokalt som regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste värmas upp. Miljökonsekvensbeskrivningen koncentrerar sig på denna typ av övergripande effekter på miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen tas områden upp som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av planområdet bedöms sammantaget som förhållandevis små. Sambandet mellan Östervärn station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inte försämras under förutsättning att planeringsriktlinjerna följs. KONSEKVENSER En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de uppställda målen i Miljöprogram för Malmö stad är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år Det kräver en satsning på energieffektiva byggnader och satsningar på vind- och solkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Positiva miljökonsekvenser av Översiktsplan för del av Kirsebergs genomförande är i korthet: Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer med regional och lokalbusstrafik i tillägg till tåget, och en god infrastruktur för gång och cykel Tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny bebyggelse Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer

74 5 Skapande av nya rekreativa stråk genom parker, gång och cykelstråk Skapande av nya naturvärden Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av Översiktsplan för del av Kirseberg bidrar till en hållbar utveckling av Malmö. Trafikstrategin i översiktsplan strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket också ger positiva konsekvenser för utsläpp och luftföroreningar och buller. Om utbyggnaden sker på någon annan mindre central plats i Skåne är det sannolikt att den genererar betydligt mer trafik. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Markföroreningar utgör den enskilt största negativa påverkan på den planerade utbyggnaden. Området innehåller kända och mistänkta föroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare och nuvarande verksamheter i området, och vidare provtagningar erfordras för att fastslå lämpliga åtgärder. Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad innebär, med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormerna för luft och buller vid hårt trafikerade gator. Miljökvalitetsnormerna för luft ligger redan i dag nära gränsen för det tillåtna intill några större vägar kring Värnhem. Området är i vissa delar redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö, och från järnvägarna som skär genom området. Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft. Brukningsvärd jordbruksmark påverkas inte negativt, en ny tät och blandad stadsbebyggelse i ett unikt stationsnära läge ligger i linje med stadens intentioner om att växa inåt och därigenom spara åkermark. Utbyggnaden är också viktig för Malmös tillväxt och har även stor betydelse för den regionala tillväxten. Planområdets lokalisering är även viktig för utvecklingen av Malmö-Lundregionen. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, buller, vattenförekomster samt fiskoch musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen att öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket att öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. MILJÖKVALITETSMÅL Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner inom klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi Totalt finns sexton nationella miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplan för del av Kirseberg bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av dem. Jämfört med alternativen anger översiktsplanen en utveckling som har större möjlighet att minska bilberoendet och spara

75 6 åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna på ett systematisk och åtgärdsinriktat sätt. Avgränsning Översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på övergripande nivå. Bedömning av konsekvenser på detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande detaljplaner. Eftersom det är översiktsplanen som ska miljökonsekvensbeskrivas är det i första hand de konsekvenser som uppkommer om planen efterlevs som tas upp. Bedömningen sker således utifrån förutsättningen att planen i alla väsentliga delar genomförs. Det betyder att konsekvensbeskrivningen tar upp såväl positiva som negativa miljökonsekvenser. Eftersom de olika åtgärderna som beskrivs i flera fall samverkar och syftar till att leda mot samma mål, finns det ett visst mått av upprepning avseende konsekvenserna. Planområdets avgränsning GEOGRAFISK AVGRÄNSNING För miljöbedömningen används samma geografiska avgränsning som planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg. TIDSAVGRÄNSNING Översiktsplanen ska utgöra ett styrande dokument för utvecklingen av planområdet i det långa perspektivet, i detta fall satt till två decennier. Tidsperspektivet gör att konsekvenserna bedöms på en översiktlig nivå med utgångspunkt i nuvarnade kunskapsläge. De reella konsekvenserna av genomförandet av planen kommer att påverkas av förändrade förutsättningar, hur samhället och miljön ändras under tidsperioden. BEDÖMDA MILJÖASPEKTER De miljömässiga konsekvenserna har utgått ifrån nationella, regionala och lokala miljömål och beskriver de betydande konsekvenser som mål, inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ger för risker och störningar. Fokus har särskilt lagts på konsekvenser för människors hälsa, luftkvalitet, buller samt klimatpåverkan. Dessa aspekter bedöms som särskilt kritiska i relation till planens genomförande.

76 7 Alternativ Nollalternativ Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös nya kommuntäckande översiktsplan antogs i maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är just en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från nya översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det i planförslaget mindre justeringar, framför allt har fler gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden. Andra alternativ Planförslaget jämförs utöver Nollalternativet med två utvecklingsalternativ. I och med att Nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad markanvändning, som får benämningen Oförändrad markanvändning. Detta alternativ innebär att nya arbetsplatser och bostäder lokaliseras i ett mindre centralt och kollektivtrafiknära läge. Planförslaget jämfördes i de upphandlade underlag utöver nollalternativet med två utvecklingsalternativ. Alternativen var A; Simrishamnsbanan förläggs i markplan, B Simrishamnsbanan förläggs nedgrävt i tråg. Konsekvenserna av om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren. I planförslaget förordas en nedsänkt Simrishamnsbana efter en avvägning av fler aspekter, kopplingar över spåren, tillgängligheten till området och miljökonsekvenserna. Detta alternativ är i samrådsförslaget med andra ord lika med planförslaget. Det andra alternativet kvarstår och är således att Simrishamnsbanan förläggs i markplan. ALTERNATIV OFÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING Alternativet innebär att det inte byggs inom planområdet och att markanvändningen fortsätter som idag. Alternativet kan lokalt innebära något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller i stadsmiljön, eftersom det inte tillkommer ny bebyggelse inom planområdet. Å andra sidan kan det innebära att staden inte förmår skapa en socialt hållbar och attraktiv stad med kollektivtrafiknära bebyggelse, vilket kan medföra att fler verksamma i Mal mö flyttar till kranskommunerna. Det leder i sin tur till mer inpendlingstrafik vilket ökar buller och luftföroreningar. Om spårvägar ej införs finns risk att staden inte kan erbjuda en konkurrenskraftig kollektivtrafik som kan ta andelar från biltrafiken. Om planförslagets satsningar på förnybar energi inte kommer till stånd finns risk att stadens mål om att bli självförsörjande med lokalt producerad förnybar energi inte kan uppfyllas. Som helhet kommer resursförbrukning och ut släpp av exempelvis koldioxid att bli större i detta alternativet jämfört med planförslaget.

77 8 ALTERNATIV SIMRISHMANSBANAN FÖRLÄGGS I MARKPLAN Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Bebyggelsen får också förläggas med något större avstånd till spåren, eftersom buller och risker i samband med den spårbundna trafiken ökar. Riksintressen Geografiskt sammanfaller planområdet med åtta riksintressen och föreslaget riksintresse. Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan) Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan) Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan) Riksintresse för tågstationer (Östervärns station) Riksintresse för Malmö godsbangård (angränsar till planområdet) Riksintresse för kustzonen Riksintresse och förslag till riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen. Då Kirseberg ligger i inlandet och därmed inte bidrar till syftet med riksintresset, inkluderas inte Riksintresse för kustzonen i analysen. Däremot skulle hänsyn kunna tas till riksintresset i form av att gröna korridorer leder till kustzonen och skapar så kallade utblickar mot havet. Planområdet tangerar endast riksintresset för godsbangården och därmed uteslöts riksintresset ur analyserna. En större riskavstånd än vid järnväg erfordas dock och ska beaktas i planeringen. Översiktsplanen har ingen påtaglig påverkan på riksintressena för järnväg och tågstationer. En vidare dialog med Trafikverket i tidiga skeden vid utbyggnaden längs järnvägen rekommenderas för att säkra att utvecklingen av järnvägarna inte förhindras i framtiden. Anläggningen av tunnlar och broar för att skapa planskilda väg- och järnvägskorsningar innebär nya inslag i stadsstrukturen. Deras påverkan på kulturmiljön beror på utformning och dimensioner. Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö och hela planområdet sammanfaller med det föreslagna riksintresset för kulturmiljö. Riksintresset består i olika delar som tillsammans utgör en historieresa genom Malmö stads olika skeden. Planen kan ha en påverkan på riksintressena för kulturmiljö, både gällande och föreslagna då förtätning kan påverka områdena som kategoriserats som öppen kvarterstad och småskalig bebyggelse. Att stadsutvecklingen fortgår behöver i sig inte vara något hot mot riksintresset, men utbyggnaden måste ske varsamt. Det är viktigt att tillse att ny bebyggelse och nya strukturer inte raderar ut tidigare epoker från den fysiska miljön utan istället varsamt binder dem samman till en sammanhängande stadsdel. Påverkan på riksintresset beror därför på utformningen av åtgärderna. Beroende på hur varsamt och medvetet utbyggnaden sker kan konsekvenserna bli positiva, men vid avsaknad av god planering kan det omvända ske. Planeringsriktlinjerna i den nya Översiktsplan för Malmö kan utgöra delar av underlaget, men detta bör kompletteras i enlighet med före-

78 9 slagna åtgärder. Konsekvenser för kulturmiljön i området redovisas i ett eget kapitel på sidan 12. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skilnader i konsekvenser. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär att inga förändringar av strukturen i området kommer till stånd, däremot påverkas området av en del yttre faktorer. Som att kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och transporter med farligt gods ökar ytterligare på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i plan). Planskildheter får byggas mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs på bro och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver större ytor och avstånd till bebyggelse dominerar i industriområdet. Att Simrishamnbanan trafikeras stärker i sig järnvägens intresse, men det bör utredas om den ökade trafikeringen på järnvägarna innebär behov av utökade skyddsområden för järnvägen och hur denna i så fall påverkar omgivande kulturvärden. Likaså bör utredas vilken mark planskildheterna tar i anspråk, hur de påverkar siktlinjer och i vilken utsträckning de bryter kulturella sammanhang. Alternativetet Simrishamnsbanan förläggas i markplan, innebär inte någon skillnad i påverkan på riksintressena enligt ovan. Risk och säkerhet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Inom området finns det inga verksamhetslokaler som medför betydande risk för omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka riskhänsyn behöver tas. Däremot finns verksamheter som medför risker inom korta avstånd. Risker till vilka riskhänsyn måste tas, utgörs i huvudsak av transporterna av farligt gods på Kontinentalbanan, rangerbangården och eventuellt av Simrishamnsbanan. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras, med förslag på möjliga riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd är hänsyn taget till urspårningsrisken. Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar stora mängder farligt gods. Trafikverket har under 2013 utarbetat en riskanalys för Malmö godsbangård (Riskanalys Malmö rangerbangård, remisshandling ) och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet

79 10 ska riskanalyser genomföras som visar hur bebyggelsen kan skyddas och godsbangårdens fortsatta verksamhet säkerställas. Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg, innebär enkelspår till en början men med utrymme för dubbelspår. Viktigt är att utrymme lämnas för tillträde för räddningsinsatser. Enligt Trafikverket bör ny bebyggelse generellt inte tillåtas inom ett område på 30 meter från spårmitt. Det ger ett skyddsavstånd för farligt gods vid urspårning samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Om tråget är konstruerat på sådant sätt att urspårande tåg inte kan komma längre från spåret än avståndet till trågets vägg, kan det bebyggelsefria avståndet minskas, särskilt om inget farligt gods kommer att gå på sträckningen. Enligt Trafikverkets aktuella planer kommer tråget sannolikt inte att vara djupare än 6 meter. Ett sådant tråg kan antas reducera konsekvensen av både urspårning och flera typer av farligt gods-olyckor om tråget är utformat för att stå emot urspårning. Behov av utrymme för räddningsinsatser kvarstår dock. Enligt Räddningstjänsten Syd brukar servicevägar kunna användas som räddningsväg. Räddningstjänstens tillgänglighet ska säkerställas och bör stämmas av med räddningstjänsten i ett senare skede. I planförslaget utförs korsningar med både väg och Kontinentalbanan planskilda, vilket innebär att risk för kollision i korsningar elimineras, vilket är fördelaktigt ur risksynpunkt. Beroende på trågets djup och utformning kan det även bidra till reduktion av konsekvenser till följd av en del scenarier med farligt gods, exempelvis utsläpp av brandfarlig vätska och giftig gas. Eftersom Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg innebär lägre sannolikhet för olycka påverkar det också miljökvalitetsmål om giftfri miljö och skydd av natur- och kulturvärden mindre jämfört med alternativet i markplan. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär bland annat att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och farligt gods ökar ytterligare på banan samt ökad tågtrafik på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan, enkelspårig i markplan tas i bruk för persontrafik till en början och eventuellt farlig godstrafik. Industriområdet förblir industriområde. Alternativet innebär få personer inom området, vilket innebär färre personer som utsätts för riskpåverkan från yttre riskkällor, jämfört med de övriga alternativen. Alternativet innebär också troligen att flera av verksamheterna med tillstånd för brandfarlig vara fortsätter att bedriva verksamhet med de riskkällor som de innebär. Förtätning förekommer vid noder inom området, till exempel vid Östervärns tågstation och vid korsningen mellan Södra Bulltoftavägen och Singelgatan. Alternativet Simrishamnsbanan i markplan, medför enligt nuvarande planer inga korsningar i markplan, vilket är positivt ur risksynpunkt. Det skulle innebära ökad risk för olyckor i korsningen mellan tåg- och biltrafik, vilket i sin tur ökar risken för urspårning. Planskild korsning mellan bil- och tågtrafik är att föredra. Alternativet innebär mindre bebyggelse nära spåret och med andra ord något mindre bebyggelsestäthet och därmed färre boende inom eventuellt riskområde.

80 11 Föroreningar i mark och byggnader Planområdet är stort och innefattar drygt 400 fastigheter. Stora delar av planområdet har genom tiderna använts för olika slags verksamheter vilket medför att det finns påträffade eller misstänkta föroreningar där. I en tidigare utförd kulturhistorisk utvärderingen delades planområdet in i 12 delområden. Delområdesinventeringen har även använts i en översiktlig markmiljöinventering (redovisat i underlag PM FÖP Kirseberg - Markföroreningar). En inledande grov bedömning av risken för markföroreningar inom de 12 delområdena har gjorts utifrån beskrivningarna i kulturmiljöutredningen. I området har det påträffats föroreningar på många av planområdets fastigheter. Några fall är redan sanerade, i andra fall har kända föroreningar lämnats, men i de flesta fall är omfattningarna inte kända. Fastigheten med järnvägsverkstäderna är den största fastigheten i området och fler undersökningar har utförts. I 2007 utfördes en översiktlig miljöteknisk undersökning varvid föroreningar påträffades. Denna undersökning kompletterades ch Dessa undersökningar bekräftar att det finns föroreningar i området, bland annat koppar, zink och bly. Ett markprov visade t ex halter av bly 20 gånger över riktvärden. Grundvattnet är starkt påverkad av koppar och krom. Dessa undersökningar har utgått ifrån riktvärden för MKM, mindre känslig användning, med andra ord dagens användning. Och bedömningar har gjorts att de påträffade föroreningar inte utgör hälsorisk vid dagens anvvändning. Vid ny exploatering och förändrad användning gäller andra riktvärden och kompletterande prover måste tas och åtgärder vidtas. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET För att bedöma om möjliga föroreningar påverkar utbyggnadsstrategin inom planområdet och/eller anläggandet av Simrishamnsbanan rekommenderas provtagningar. Vid fortsatt planläggning behöver lokalisering av kända föroreningar pekas ut genom fördjupade inventeringar och kompletterande provtagningar för bedömning om behov för sanering av både mark och äldre verksamhetsbyggnader. Eventuella föroreningar i byggnader är viktigt att lokalisera tidigt, då detta påverkar hur dessa byggander sedan kan användas i det färdigutbyggda området. Det är inte lämpligt att inhysa förskolor eller annan verksamhet där människors hälsa sätts i fara i kontaminerade byggnader. Åtgärder för att rena massor med föroreningar eller annan lämplig åtgärd måste vidtas innan mark bebyggas för att säkerställa att människors hälsa inte riskeras påverkas negativt, eller att föroreningar når grundvattnet. Vid schaktning för nedsänkt järnväg finns det dock risk att föroreningar i mark kan nå eller komma i kontakt med grundvattnet. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader gentemot planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär att befintliga föroreningar finns kvar i området. En del av dessa härstammar från pågående verksamhet. Risk för negativ påverkan kvarstår till exempel genom att föroreningar kan nå grundvattnet. Risken för negativa konsekvenser från markföroreningar inom området är inte beroende av om järnvägen anläggs ovan mark eller nergrävd i mark. Det avråds dock

81 12 att utföra markarbeten i anslutning till de områden det har påträffats höga halter av metaller i jord vid nuvarande användning, och innan kompletterande analyser gjorts och åtgärder belutats. Naturmiljö Det finns idag områden med biologiska värden i form av ruderatmark på icke asfalterade ytor invid järnvägsmiljöer och i industriområden, koloniområden, trädgårdar, flerfamiljshusens gårdar, parker och alléer. Stora delar av planområdet täcks idag av ruderatmark. Den biologiska mångfalden är låg i klippta gräsytor och bedöms öka där mångformigheten ökar. Som högst bedöms den vara i koloniområdena där olika miljöer samverkar. Avsaknaden av vattenmiljöer är slående. Bristen är också stor på äldre träd. Det bästa exemplet på trädstrukturer finns i Ellstorpsparken där det finns spärrkroniga ekar. Få arter är rapporterade från området och kunskapen om arter i området är bristfällig. I Malmö stads PM från 2013 anges två fynd av rödlistade växtarter; klotullört (VU, sårbar) samt piggtistel (NT, nära hotad). Båda arterna är knutna till ruderatmark med stor mänsklig påverkan, det vill säga de är beroende av en störningsregim i likhet med den grusmark som finns invid till exempel järnvägar. I planområdet är idag bristen på samverkan med övriga ytor stor där det finns höga naturmiljövärden. Tillgängligheten för boende och verksamma i närområdet till naturmiljöer är bristfällig. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Avsikten med planförslaget är att bygga en tät stadsdel, samtidigt som en ny grönstruktur planeras och tillgängligheten till omkringliggande parker och grönområden stärks genom planerade gröna kopplingar. Detta är en positiv konsekvens då det gynnar såväl människors välbefinnande som den biologiska mångfalden. En väl genomtänkt utformning av områdets gröna ytor kan även gynna en rad ekosystemtjänster som luft- och vattenrening, vattenutjämning, bullerdämpning, pollinering, koldioxidupptag samt bättre lokalklimat. Det är få andra ytor i en stad som kan ha lika hög biologisk mångfald som koloniområdena. I planförslaget behålls det största av dessa Östra Sommarstaden, området vid Östervärn station väster om Simrishamnsbanan där Lundavägens koloniområde ligger ska utredas. Planförslaget anger dock att förutsättningar för urban odling ska skapas. Dagens version av koloniområden, stadsodlingarna, har potential att höja områdets biologiska och rekreativa värden, samt öka gemenskapen för människor som bor i området, och kompenserar till viss del ett eventuellt bortfall av koloniområdernas biologiska värden. Stora ytor ruderatmark kommer att försvinna, med risk att de hotade arterna klotullört och piggtistel kommer påverkas negativt. Om dessa arter ska bevaras måste andra liknande habitat skapas, inom eller utanför planområdet. Det bedöms som en måttlig negativ konsekvens om ruderatytorna minskar i omfattning. En möjlig åtgärd kan vara att inom järnvägsmiljön bibehålla vissa grusytor och inte belägga/byta ut all mark till makadam som är för torr miljö för växterna att finns kvar på. I sista hand kan kompensation vara lämplig i järnvägsmiljöer även utanför planen. Görs tillräcklig kompensation så leder inte planen till negativ påverkan på arterna. Det är viktigt att det i den nya strukturen finns kvar inslag av ruderatmark för

82 13 att behålla de rödlistade arter som idag finns i området. Det är positivt att planlägga för en tidig etablering av ett permanent stråk för rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp längs Simrishamnsbanan. Koloniområdena fungerar som mycket viktiga strukturer redan idag längs detta stråket, med goda förutsättningar för hög biologisk mångfald. Vid utbyggnad av området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Goda förutsättningar finns med andra ord för att inkludera vattenmiljöer i natur- och parkmark, både inom befintliga och nyskapade ytor. Öppna dagvattenlösningar inom området skapar förutsättningar för ökad bioligisk mångfald och nya upplevelsesvärden. Detta innebär en positiv konsekvens av utbyggnaden. Om de negativa konsekvenserna av naturvärden som förloras vid utbyggnaden kompenseras med åtgärder inom området blir sammanfattningsvis konsekvenserna av planförslaget positiva då det tillkommer nya naturvärden inom planområdet. Genom en god planering kan områdets rekreativa potential och naturvärden säkerställas samtidigt som störningar och slitage på känsliga ytor minimeras. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Inga betydande skillnader avseende naturmiljön bedöms mellan planförslaget, Nollalternativet och alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att planområdets värden till största delen består av de värden som finns i dag på ruderatmark och i koloniområdena. Eventuellt kommer dagvattenhanteringen att utvecklas då detta idag är bristfälligt. Tas nya blåa strukturer fram i samband med det arbetet så förstärks förutsättningarna för högre biologisk mångfald. Bristen på kopplingar mellan de värdefulla naturmiljöerna och den dåliga tillgängligheten för allmänheten till dessa kvarstår. Kulturmiljö Planområdet är stort och heterogent. Det består av flera delområden med varierande karaktär. De centrala delarna i området är de som i översiktsplanearbetet är utpekade som omvandlingsområden, nämligen SJ:s gamla järnvägsverkstäder i Kirseberg, området kring Östervärn station samt den idag obebyggda ruderatmarken norr om Ellstorp. Delar av planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövård (M:K114). Kirsebergsstaden är omnämnd som ett av uttrycken för riksintresset, i egenskap av arbetarstadsdel. Malmö Stad har i samband med arbetet med en ny översiktsplan tagit fram ett nytt förslag på avgränsning av riksintresseområdet, och i det förslaget ingår hela planområdet. I tillhörande text nämns Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur och stadsplanering. Den gamla bebyggelsen som tillhört Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder i Johanneslust är skyddad i detaljplan med skyddsbestämmelser. För kolonierna i Östra sommarstaden finns områdesbestämmelser med syfte bland annat att slå vakt om de kulturhistoriska värdena i området. Järnvägsverkstadsområdet är idag inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär. Området har genom Malmö stads framväxt successivt adderat värden från den tid då de skapades men sentida kvalitativa kulturmiljöobjekt saknas.

83 14 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Då översiktsplanen fokuserar på blandad stadsbebyggelse finns det förutsättningar för att bevara kulturmiljövärden. Planen innebär också till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och idag lågt exploaterad mark vilket inte medför någon påverkan på historiska byggnader. Dock kan de nya husens storlek, placering och uttryck förstärka eller skada historiska bebyggelsestrukturer och sammanhang. Det är viktigt att man även efter en förtätning kan tolka och läsa det historiska stadslandskapet. Likaså kan ny infrastruktur och ökad trafikering på befintliga vägar föranleda exempelvis bullerskyddsåtgärder, vilket också kan påverka kulturmiljön negativt. Kompensation med motsvarande kvalitet bör erbjudas om negativ påverkan inte kan undvikas. Bevarandet av kulturmiljövärdena blir viktiga frågor under detaljplaneskedet. Ny bebyggelse kan tillföra nya kulturvärden i området samtidigt som mer platskrävande verksamheter flyttas. Koloniområdena utgör viktiga påminnelser om industrialismens intåg och Malmö som arbetarstad. De utgör en värdefull kulturlämning både från 1900-talets början och tidigare. Östra Sommarstadens koloniområde lämnas kvar i planförslaget. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen, Malmös äldsta koloniförening. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan komma att påverkas negativt av det föreslagna bebyggelsetillskottet. Utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken och förbättringen av stadsmiljön är viktig. Hur det kulturhistoriska värdet som finns i Lundavägens koloniomårde skall kunna tas tillvara i framtida struktur ska utredas innan beslut tas. Innan exploatering sker behöver koloniområdet dokumenteras i samarbete med Malmö Muséer. Införande av stadsodling i planområdet är en positiv konsekvens som adderar samtida kulturvärden i området och tar upp arvet från koloniområderna. Mellanrummen som uppkommit under stadens historiska framväxt, så som viss ruderatmark, kan utgöra viktiga värden för sammanhang inom stadsdelen. Dessa värden behöver tydliggöras. Vid närmare planering av området rekommenderas vidare studier av hur befintliga kulturvärden bäst bevaras och utvecklas. Informationsskyltar kan med fördel sättas upp vid värdefulla element och en kulturpromenadslinga anläggas. Hänsyn krävs till fornlämningar vid planering och exploatering. Noggrannare utredningar kan komma att krävas och om okända fornlämningar upptäcks kan dessa behöva undersökas. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att inga förändringar av strukturen i området kommer till stånd, däremot påverkas området av en del yttre faktorer. Som exempel kan nämnas att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och att transporter med gods ökar ytterligare på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö Centralstation. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i markplan). Planskildheter får byggas mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs på bro och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver respektavstånd till annan bebyggelse dominerar i industriområdet. Järnvägsverkstadsområdet är inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär. Risk finns att övriga kulturhistorisk intressanta byggnader rivs eller förfaller då de inte är skyddade.

84 15 Påverkan på kulturmiljövärdena styrs till hög grad av hur en förtätning av stadsdelen sker samt hur kulturhistoriska strukturer bevaras och/eller lyftas fram i stadsdelen. Utbyggnad och förtätning av planområdet kommer att ge konsekvenser på de kulturmiljövärden som finns om exempelvis ett koloniområde försvinner och ny infrastruktur tillförs. Tydliga riktlinjer för området kan dock som helhet innebära att en del av de kulturhistoriska värdena stärks. Det är ingen betydande skillnad mellan planförslaget och alternativet Simrishamnsbanan i markplan, men en järnväg i markplan kan skapa problem för tydliga samband mellan stadsdelarna, och avskärmningar mot järnvägen försvagar läsbarhet av kulturmiljön. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ge positiva konsekvenser för områdets kulturmiljö. Det sker genom att befintliga kulturhistoriska värden bevaras och kan skyddas genom detaljplanering, samtidigt som satsningar på att utveckla områdets framtida kultur planeras. Det är viktigt att inse att kulturmiljöer inte är statiska värden, utan att dessa ska tillåtas att utvecklas i takt med stadens framväxt. Dagens planering skapar förutsättningar för nya kulturvärden i framtiden. Genom en utbyggnad av planområdet finns det en möjlighet att tillföra nya nutida kulturella värden till området. Resurseffektivitet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget innebär att tidigare verksamhetsområden och annan extensivt använd mark tas i anspråk för ny blandad stadsbebyggelse. Detta ligger i linje med Malmö stads beslut om att i första hand växa inåt och stöds av planeringsriktlinjerna i den nya föreslagna kommuntäckande översiktsplanen (ÖP2012). Genom förtätning i den befintliga stadsstrukturen sparas den högklassiga åkermarken i kommunen utanför Yttre ringvägen. Planförslaget innebär att marken bebyggs med hög täthet i ett centralt och mycket gynnsamt kollektivtrafikläge. I planförslaget anges även att nya grönområden och odlingsmöjligheter för de boende ska skapas. Planförslagets intentioner med tät bebyggelse i kombination med grönytor är positiv för att öka resursutnyttjandet genom att minimera den andel mark som tas i anspråk för byggnader och maximera nyttan i form att bostäder och verksamhetslokaler i det goda pendlarläget. Området har även goda förutsättningar för att minska bilanvändandet till förmån för kollektivtrafiken, vilket i sig är en positiv konsekvens av utnyttjandet av resurserna i stort. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Aternativet Oförändrad markanvänding kan innebära negativa konsekvenser för odlingsmarken utanför Yttre Ringvägen då trycket på att bebygga denna ökar. Staden har ökt sitt invånarantal de senaste 20 år och trenden visar på en fortsatt ökning. Det innebär samtidigt att det goda stationsläget och de stora investeringar och resurser som läggs och har lagts ned i områdets infrastruktur, inte utnyttjas till fullo. Alternativet bedöms medföra störst negativa konsekvenser för det samlade utnyttjandet av stadens resurser. Alternativet Simrishamnsbanan i markplan ger mindre möjlighet för en bebyggelse närmre spåren, och därmed en något lägre exploatering. Alternativet

85 16 vill därmed ge en något lägre resurseffektivitet. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser för fortsatt nyttjande av högklassig jordbruksmark. Planförslaget bedöms innebära ett resurseffektivt nyttjande av planområdets mark, dess infrastruktur och det synnerligen gynnsamma kollektivtrafikläget. Energi Malmö stad har högt ställda ambitioner inom energiområdet. Målet är att hela staden skall försörjas med förnybar energi år Det är en stor utmaning och innebär att insatser måste göras av många aktörer för att nå målet. En del i att nå målet är att befintlig bebyggelse energieffektiviseras och nya byggnader byggs energieffektiva. Utöver detta måste anläggningar för produktion av förnybar energi som täcker stadens behov uppföras. Alla nya utbyggnadsområden innebär ett behov av ny eller utökat förnybar energiproduktion. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget innebär att ny tät stadsbebyggelse uppförs i anslutning till Östervärns station och i omvandlingsområdet Järnvägsverkstäderna. Enligt riktlinjerna till planförslaget skall nya byggnader uppföras energieffektiva. Inom den långa tidshorisonten i översiktsplanen kommer nationell lagstiftning att revideras i enlighet med EUs direktiv om nära noll byggander vilket innebär att energikraven i BBR skärps mot dagens krav som inte är särskilt utvecklingsdrivande gentemot byggbranschen. Ett bebyggelsetillskott av denna storlek innebär dock ett utökat behov för förnybar energiproduktion i stadens energissytem, förutom byggnadernas egen energianvändning tillkommer hushålls- och verksamhetsel, kyla och varmvatten. Denna del av energianvändningen har visat en tendens att öka över lång tid. Ambitionen att möta behovet av ny förnybar energiproduktion medför att det inom planområdet, eller på andra platser, måste uppföras anläggningar för förnybar energiproduktion. Möjligheterna för detta måste studeras ingående i det efterföljande planeringsarbetet. En energistrategi för området bör utarbetas. Möjligheten för lokal produktion inom fastigheterna kan till exempel optimeras genom lämplig orientering av kvarteren och/eller utformning av tak för solenergianläggningar. Utöver detta behöver energieffektivisering ske i befintlig bebyggelse, och möjligheten för energisamverkan mellan olika verksamheter utredas. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i att nå energimålen i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär liten eller ingen effekt i förhållande till att nå energimålen. Endast en mycket begränsad mängd ny bebyggelse tillkommer. Och det totala energibehovet för staden ökar inte, samtidigt som ny energiprodukiton inte tillkommer. Energieffektivisering i den befintliga bebyggelsen kan påverka stadens energibalans och behov för ny energiproduktion positivt. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan och planförslaget med nedsänkt tågbana i tråg. Sammanfattningsvis så har planförslaget möjlighet att kunna bidra till att Malmö stads energimål uppnås om riktlinjerna i planförslaget följs.

86 17 Klimatanpassning STIGANDE HAVSNIVÅER Området ligger inåt landet och kommer inte direkt att påverkas av stigande havsnivåer. ÖKADE NEDERBÖRDSMÄNGDER Dagens dagvattensystem är undermåligt och måste oavsett rustas upp i det långsiktiga perspektivet. Det finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara kraftiga nederbördstillfällen. Vid ytterligare förtätning av området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Vid planeringen av grönytor bör fokus vara på hur dessa kan samverka med öppet dagvattensystem och fungera som översvämningsytor vid kraftiga regn. Malmö stad har låtit genomföra en skyfallsmodulering över stadens centrala delar, denna modulering visar inga större problem i dagens situation, med undantag för området kring ishallen och vid Östervärn station, där åtgärder måste vidtas för att förhindra översvämningar. Planförslaget måste detaljstuderas och projekteras för att förhindra att det nedsänkta tråget fylls med vatten vid kraftiga regn. VÄRMEBÖLJOR Vid byggande av en tät stadsdel riskerar andelen hårdgjorda ytor öka. För att motverka effekterna av värmeböljor är det viktigt att planeringsriktlinjerna följs så att det införs grönska i stadsmiljön. Plantering av träd i stadsmiljön ger skugga och grönytefaktorn är ett planeringsredskap som möjliggör grönska på fastigheterna, och som kan användas för att uppnå gröna tak och fasader så att negativa konsekvenser av värmeböljor motverkas. Dagvatten Planförslaget kommer medföra ökad andel hårdgjorda ytor som innebär en ytterligare belastning på dagvattensystemet. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten byggt i början av 1900-talet. Det finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn och källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. En duplikatsystem med separata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan, men spillvattenledningarna har inte kapacitet för att användas för hela den planerade utbyggnaden. Gällande dagvattenhanteringen måste översvämningsproblematiken utredas vidare med separata dag- och spillvattensystem. Eventuellt lokalt omhändertagande av dagvatten eller fördröjning av dagvatten måste studeras ingående för att belysa huruvida grundvattenkvalitén riskerar att försämras. Malmö stads Dagvattenstrategi skall följas för att undvika negativa konsekvenser. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan och planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning medför ingen ytterligare utbyggnad som belastar dagvattensystemet, men då systemet redan i dag är undermåligt bör åtgärder genomföras för att förbättra situationen vid extrema regn.

87 18 Miljökvalitetsnormer för vatten Jordartskartan över planområdet visar att det i huvudsak består av utfyllnadsmassor (rött) och morän (gult). VATTENFÖREKOMST GRUNDVATTEN Området är beläget ovanför en del av vattenförekomsten som benämnas SV Skånes kalkstenar SE Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god kvantitativ och kemisk status. Kvalitetskravet är att den kvantitativa och kemiska statusen ska vara god år 2015, men det föreligger risk för att miljökvalitetskraven till 2015 inte kan uppnås. De kemidata som finns tyder på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har det också hittats rester av bekämpningsmedel. I Malmöområdet förekommer oftast två separata grundvattenmagasin dels ett i Köpenhamnskalkstenens övre uppspruckna delar och dels ett på ca meters djup i bryozokalkstenen. Över kalkstenen ligger ett jordlager, vilket till stor del består av moränlera. Påverkan från planområdet bedöms kunna bestå av läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Även vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för läckage som påverkar grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och kemiska status. En nedgrävt järnväg möjliggör snabbare transport av eventuella föroreningar till och inom grundvattenmagasinet (främst under byggskedet). Beroende på metodval och anläggningsdjup finns risk för påverkan (tryckförändring) på grundvattenförhållandena i området. Om Simrishamnsbanan anläggs i markplan uppstår ingen förändring mot dagens läge. Inför utbyggnad av området och i synnerhet inför eventuell nedgrävt Simrishamnsbana måste fördjupade utredningar genomföras för att utreda lokala hydrogeologiska förhållanden och därmed kunna göra bedömningar avseende risker och skyddsåtgärder. VATTENFÖREKOMST YTVATTEN Planområdet utgörs idag till stor del av tidigare verksamhetsområden. Utredningsområdet ligger inom huvudavrinningsområde 89/90 och delavrinningsområde med avrinning mot Malmö hamnområde. Delavrinningsområdet, vars area uppgår till ca 60 km2, sträcker sig ända från Lockarp i söder till Staffanstorp i nordöst. Hela delavrinningsområdet är kraftigt urbaniserat och endast mindre områden (ca 1 %) utgörs av ytliga grövre jordarter. En utbyggnad enligt planförslaget medför en ökning av andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till större dagvattenflöden jämfört med dagens markanvändning. En ökad trafikmängd innebär också en större mängd föroreningar i dagvattnet. Gällande dagvattenhantering finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen och det kommer att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Sammanfattningsvis bedöms att de planerade förändringar inom utredningsområdet endast ha liten påverkan på grundvattnets nivåer och kvalitet om Simrishamnsbanan läggs i befintligt markplan. Det samma gäller påverkan på eventuella intressekonflikter gällande nyttjande av grundvatten dvs. befintiga brunnsanläggningar. Anläggs Simrishamnsbanan under befintlig marknivå finns risk för påverkan på grundvattnet, dock främst i anläggningsfasen. Tråget skall anläggas som vattentät tråg för att minimera påverkan på grundvattnet.

88 19 Miljökvalitetsnormer för luft Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Vid planering och planläggning ska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följas. Det finns miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och partiklar. Inom planområdet överskrids idag miljökvalitetsnormen för kvävedioxid endast på Hornsgatan i områdets östra del. Enligt statistik från Miljöförvaltningen ligger medeltalet av 5 mätningar vid Vattenverksvägen 23 och Rosendalsvägen 13 på 21 respektive 29 µg/m3 (miljökvalitetsnormen ligger på 40 µg/m3). KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En ökad befolkning inom planområdet kan medföra ökad vägtrafik. Detta i kombination med tätare bebyggelse kan skapa höga halter kväveoxider lokalt. Det finns dock möjligheter att anpassa förtätningen så att genomströmning gynnas och med närhet till Östervärn station, förbättrade cykelbanekopplingar, spårvagn och utökad kollektivtrafik kan ökningen i vägtrafik minimeras. Planen kommer att innebära att tung trafik till och från verksamheterna söder om Bulltoftavägen (bussgarage, avfallshantering och andra industrier) omlokaliseras utanför planområdet. Verksamheterna ersätts med bostäder istället men reduktionen av utsläpp av luftföroreningar från tunga trafiken riskerar att ätas upp av de boendes körmönster. Vidare tillkommer nya serviceverksamheter vid noderna som medför leveranstransporter. Dessa utgör dock endast en andel av den buss- och lastbilstrafik som förekommer i alternativet Oförändrad markanvändning. Med en ökad biltrafik till följd av fler boende inom planområdet ökar utsläppen lokalt. Om gaturummen dessutom förtätas, med hela fasader och höga hus på båda sidor om gatan, stängs luften inne och utspädning av luftföroreningar minskar. Genom att bryta fasader och skapa kvarter med gränder och bebyggelse i olika höjder, ökar luftomrörningen. Detta sker dock på bekostnad av ökad bullerspridning och svårigheter att skapa tysta sidor. Dessa frågor blir särskilt viktiga att utreda i det kommande planarbetet för Södra Bulltoftavägen och för Singelgatans förlängning, Lundavägen och Hornsgatan som blir huvudgator och sammanfaller med de tätaste exploateringstalen. Luftkvaliteten påverkas allmänt av trafiken inom planområdet. Vägtrafik släpper ut lägst mängder luftföroreningar när den rör sig med en jämn och låg hastighet. Detta främjar inte bara luftkvaliteten utan även bullernivåer då tomgångskörning, acceleration och inbromsning upplevs som störande av boende och personer som vistas i gaturummen. Översiktsplan för del av Kirseberg innehåller även åtgärder som bidrar till en reduktion i utsläpp av luftföroreningar. Närheten till Östervärn station, spårvagn, bussar och cykelbanor är positiva inslag. Spårbunden trafik planeras på Södra Bulltoftavägen och norrut på Sperlingsgatan och Kronetorpsgatan. I väntan detta utgör stråket en stomlinje för buss. Nya kopplingar över/under Simrishamnsbanan underlättar för cyklandet genom planområdet. Om dessa genomförs och nyttjas, minskar vägtrafiken och utsläppen till luft reduceras. Planen föreslår också p-hus vid entréerna till planområdet. Syftet är att reducera biltrafiken inom området. Om p-hus ska fungera väl för planens syfte, Gator i Malmö där miljökvalitetsnormerna för luft överskrids (rött) eller riskerar överskridas (gult). Illustration från Gator med relevans för planområdet ligger längst upp til höger i kartbilden.

89 20 bör det finnas få andra p-platser inom planområdet. För att förhindra att besökare undviker området på grund av upplevd otillgänglighet kan digitala busstidtabeller, hållplatskartor, lånecyklar, lånebarnvagnar, lånekärror av olika slag finnas att tillgå i p-huset. Vegetation påverkar partikelhalten i luft. Partiklar fastnar på blad och barr och transporteras vidare i samband med nederbörd. Viktigt i sammanhanget är att nederbörden för partiklarna till genomsläppliga ytor under vegetationen eller transporteras via dagvattensystem till en damm för sedimentering. Vid plantering bör inslag av barrväxter prioriteras då de bär barr året runt till skillnad från vegetation med lövverk. En viktig aspekt i planeringen är lokaliseringen av förskolor. För att skapa en smidig vardag är målet att förlägga förskolor mellan tågstationen Östervärn och bostadsområdena norrut och österut. Detta innebär att de lokaliseras i de tätare delarna där luftkvaliteten kan vara sämre. Miljöförvaltningens vägledning Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd. Hänsyn bör tas till denna vid beslut om lokalisering av förskolorna och utformning av förskolornas närmiljö. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN I alternativet Oförändrad markanvändning bibehålls områdets användning, och tung trafik till bussdepån och verksamhetsområden kvarstår. Trenden för biltrafiken och tung trafik längs med Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan visar på en ökning. Av inpendlarna använder 64% bilen vid arbetsresor. Dessa vägar ligger nära planområdet och kan påverka luftkvaliteten inom planområdet. Det finns en förhoppning om att denna trend bryts då Simrishamnsbanan tas i bruk, och spårväg introduceras. Simrishamnsbanan knyter an Sjöbo, Veberöd, Dalby och Staffanstorp till Malmö. Simrishamnsbanan kommer att medföra en överflyttning av resenärer främst från buss till tåg men även från bil till tåg. En spårbunden inpendling skulle kunna medföra en reducering av utsläpp av luftföroreningar på exempelvis Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan. Det är ingen skillnad i luftföroreningshalterna i alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan. Buller Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. Grönt motsvarar 55 dba. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik, Området är uppdelat I olika zoner avseende bullerexponering. I den västra delen präglas området starkt av både väg- och tågtrafik. Stockholmsvägen (E22, motorväg) sätter stark prägel på denna del av området med stark trafik som når toppar under tidiga morgontimmar mellan ca kl och 9.00 samt under eftermiddagar mellan ca kl.15 och 18. Trafik upp mot fordon per årsmedeldygn passerar vilket ger ekvivalenta ljudnivåer på strax under 70 dba vid intilliggande bostäder. Området väster om Stockholmsvägen är i huvudsak upptagen av en transformatorstation/ställverk och helt omgiven av järnväg (stambanan och rangerbangård) och gatutrafik (Hornsgatan med flera). Något kvarter öster om motorvägen börjar bostadsbebyggelse längs vattenverksvägen och bullerskärmningen som den första raden högre hus ger medför att bullret från motorväg och järnväg dämpas kraftigt. Ett kvarter in på Högamöllegatan ligger bakgrundsljudnivåerna en bit under 50 dba. Ett par hundra meter in i området österut längst Vattenverksvägen återstårendast en bakgrundsmatta från Stockholmsvägen och de bullerkällor som blir dominerande är trafiken på lokalgatorna. Nobina bedriver bussdepåverksamhet i områdets östra del och detta ger tidvis stark bullerpåverkan inom närområdet,