Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning och Vård & omsorg. En regional analys för Hallands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning och Vård & omsorg. En regional analys för Hallands län"

Transkript

1 Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning och Vård & omsorg En regional analys för Hallands län

2 Inledning/Bakgrund Innehållsförteckning 2 Region Halland har gett WSP Analys & Strategi i uppdrag att analysera hur efterfrågan, pensioner och rekrytering för olika yrken kommer att se ut inom ett par branschområden i Hallands län fram till år Det handlar om yrken i branscherna Bygg & anläggning respektive vård, omsorg och sociala insatser (Vård & omsorg). Rapporten redovisar utvecklingen för de två branscherna och hur efterfrågan på sysselsatta fördelat på yrken beräknas utvecklas i respektive bransch årligen fram till år Därutöver beräknas pensionsavgångar i respektive bransch och fördelat per yrke. Med hjälp av tillväxtberäkningarna och pensionsavgångarna har det årliga rekryteringsbehovet kunnat beräknas per bransch och yrke. Avslutningsvis redovisas de vanligaste utbildningsinriktningarna för de två branscherna och för de vanligaste yrkena inom respektive bransch. Resultaten i rapporten baseras på prognoser för sysselsättning, branscher och yrken och ger en väl underbyggd indikation på vad som är att vänta under de närmaste åren, inte en slutlig sanning. Källan för all data som presenteras i rapporten är SCB och beräkningar av WSP om inte annat anges. Rapporten är författad av Jonas Börjesson och Martin Lagnerö, WSP Analys & Strategi. Kontakt: Jonas Börjesson Telefon: E-post: jonas.borjesson@wspgroup.se Inledning/Bakgrund sid 2 Sammanfattning sid 3 Metod/Upplägg sid 4 Efterfrågan på arbetskraft sid 5 Pensionsavgångar sid 8 Rekryteringsbehov fram till 2025 sid 13 Årligt rekryteringsbehov fram till 2025 sid 14 Vanligaste utbildningarna sid 17 Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena -Bygg & anläggning sid 19 Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena -Vård & omsorg sid 20 Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK 2012 sid 21 Martin Lagnerö Telefon: E:post: martin.lagnero@wspgroup.se

3 Sammanfattning 3 Ökad efterfrågan, framförallt inom Vård & omsorg Efterfrågan på arbetskraft i Hallands län beräknas öka inom Bygg & Anläggning från nära sysselsatta till år Detta är en ökning med nästan 520 personer, motsvarande årlig tillväxt om knappt 0,5 procent. De vanligaste yrkena som efterfrågas är snickare, elektriker, VVS-montörer, anläggningsarbetare och målare. Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågeökningen på arbetskraft vara större; från till nära sysselsatta år 2025, vilket motsvarar en ökning på personer eller en årlig ökning på 0,9 procent. De största yrkesgrupperna som efterfrågas är undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård, äldreboenden, vårdbiträden och personliga assistenter. En femtedel av dagens sysselsatta pensioneras fram till år 2025 Åldersstrukturen inom Bygg & anläggning karaktäriseras av två huvudsakliga generationspucklar; 90- respektive 70-talister. Detta gör att de större pensionsavgångarna kan förväntas först om ca tjugo år. Vård & omsorg domineras istället i större grad av en stor 60-talistgeneration, vilket gör att pensionsavgångarna beräknas komma betydligt tidigare. Fram till år 2025 förväntas pensionsavgångar inom Vård & omsorg, vilket motsvarar 23 procent av dagens sysselsatta. De årliga pensionsavgångarna beräknas öka från 220 till över 330 år Inom Bygg & anläggning förväntas istället de årliga pensionsavgångarna vara relativt konstanta, från 170 personer till knappt 190 år Totalt beräknas de uppgå till under hela perioden, vilket motsvarar 18 procent av branschens sysselsatta idag. Totalt personer behöver rekryteras fram till år 2025 Genom att summera förväntade pensionsavgångar med beräknad tillväxt har det totala rekryteringsbehovet räknats fram. För Bygg & anläggning beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till drygt sysselsatta fram till år 2025, varav nära 80 procent är relaterade till pensionsavgångar. Inom Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till nästan sysselsatta, varav 67 procent relateras till pensionsavgångar. I större utsträckning handlar rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg alltså om nyskapade jobb, snarare än ersättningsrekryteringar. Gymnasieutbildningar dominerar Den vanligaste utbildningsbakgrunden inom Bygg & anläggning är i allt väsentlig koncentrerat till tre kategorier; gymnasial utbildning inom Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, respektive inom Teknik och teknisk industri, samt förgymnasial utbildning med Bred, generell inriktning. Den största enskilda utbildningsgruppen inom Vård & omsorg är gymnasial utbildning inom Hälso- och sjukvård, som omfattar 37 procent av de sysselsatta. Drygt 27 procent av de sysselsatta har en högskoleutbildning, vilket är betydligt högre än inom Bygg & anläggning, där andelen endast är 11 procent.

4 Metod 4 I rapporten beräknas hur den totala efterfrågan utvecklas fram till år 2025, hur stora pensionsavgångarna förväntas bli, samt det samlade rekryteringsbehovet under perioden. Beräkningarna utförs för två branscher; Bygg & anläggning (SNI 41-42) samt för vård, omsorg och sociala insatser (SNI 87-88) benämnd Vård & omsorg. Efterfrågan definieras som den totala sysselsatta dagbefolkningen i respektive bransch och görs i form av en prognos för Hallands län. Sysselsättningsutvecklingen grundas i regeringens senaste Långtidsutredning (LU) från 2015, där den procentuella årliga tillväxten fram till år 2025 appliceras på senast tillgängliga sysselsättningsdata. På så sätt erhålls en total efterfrågan på sysselsatta per år och bransch. Därefter appliceras den senaste yrkesfördelningen inom respektive branschområde på den totala sysselsättningen för de två branschområdena, vilket genererar efterfrågan på sysselsatta fördelat på yrke för varje år fram till och med år Det samlade rekryteringsbehovet utgörs därmed av två komponenter; dels behovet som uppstår när efterfrågan på arbetskraft ökar, dels behovet av ersättningar för pensionsavgångar. Summerat ger dessa två komponenter det samlade rekryteringsbehovet per bransch och yrke fram till år Det som i praktiken kan tillkomma och som inte beaktas i denna beräkningsmetod är normal personalomsättning när sysselsatta byter från ett jobb till ett annat utan att gå i pension. Huvuddelen av dessa jobbyten sker dock inom samma bransch och utgör därmed inte någon nettoökning av rekryteringsbehovet. Slutligen görs även en redovisning av de vanligaste utbildningarna per yrke, vilket görs genom en direkt summering från det statistiska grundmaterialet, utan ytterligare prognosberäkningar. Beräkningen av pensionsavgångar är baserade på åldersstrukturen inom respektive bransch. Istället för att anta att samtliga sysselsatta går i pension vid 65 år, utgår beräkningarna från en gradvis avtrappning där ökande andelar efter 61 år (Vård & omsorg) respektive 63 år (Bygg & anläggning) och framåt appliceras på den prognosticerade sysselsättningsstocken. Dessa andelar är beräknade utifrån den befintliga sysselsättningen per ålder inom respektive bransch.

5 Efterfrågan på arbetskraft Med sikte på år 2025 Analysen utgår från antalet sysselsatta i respektive branschområde fördelat på yrke och ålder för år I ett första steg har sysselsättningsutvecklingen skrivits fram med hjälp av den regionala utvecklingstakt som prognostiserats för Hallands län för respektive branschområde i den senaste s.k. Långtidsutredningen (LU) från Genom att utgå från den regionala prognosen i LU hålls den framtida utvecklingen konsistent med den nationella utvecklingen. Efterfrågan på sysselsatta inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning År 2014 fanns det sysselsatta i branschen Bygg & anläggning och sysselsatta i branschen Vård & omsorg i Hallands län. Genom att applicera årliga tillväxttakter för dessa branscher från LU erhålls den framtida efterfrågan på sysselsatta i respektive bransch i Hallands län fram till år Efterfrågan på sysselsatta inom Bygg & anläggning beräknas växa med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till 2025 då efterfrågan beräknas uppgå till sysselsatta. Det motsvarar en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt om knappt 0,5 procent per år vilket är en något lägre tillväxttakt än den förväntade befolkningstillväxten som beräknas växa med 0,6 procent per år under motsvarande period. Efterfrågan inom Vård & omsorg beräknas under samma period öka med nästan sysselsatta och år 2025 beräknas personer vara sysselsatta inom denna bransch. Sysselsättningstillväxten inom Vård & omsorg beräknas växa i en snabbare takt än i Bygg & anläggning. I genomsnitt beräknas sysselsättningen inom Vård & omsorg växa med drygt 0,9 procent per år under perioden fram till år 2025 vilket är en högre tillväxttakt än den som förväntas för befolkningen.

6 Efterfrågan på arbetskraft inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke 6 För att se om yrkesstrukturen har förändrats över tiden vilket skulle kunna påverka den framtida fördelningen av yrken inom respektive bransch har data på nationell nivå analyserats för respektive bransch. Eftersom den nya yrkesstatistiken (SSYK 2012) endast finns från år 2013 gjordes denna analys för den tidigare yrkesindelningen (SSYK 96) för perioden Under denna period syns ingen signifikant förändring i yrkesstrukturen på nationell nivå i branscherna Bygg & anläggning respektive Vård & omsorg. Därmed har samma yrkesfördelning som rådde i respektive bransch i Hallands län år 2014 även fått gälla för perioden vilket även är rimligt med tanke på att prognosperioden är relativt kort. Genom att applicera 2014 års yrkesstruktur för respektive bransch på den totala efterfrågan i respektive bransch för varje år under perioden har efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke kunnat beräknas. Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 243 olika yrken (av totalt 429 yrken) inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. I tabellen till höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för 65 procent av samtliga sysselsatta i branschen. Vanligaste yrket är Träarbetare, snickare m.fl. 15 procent av alla sysselsatta i Bygg & anläggning har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är Installations- och serviceelektriker (9 procent), VVS-montörer m.fl. (5 procent), Anläggningsarbetare (4 procent) och Målare (4 procent). De tolv vanligaste yrkena svarar tillsammans för två tredjedelar av den totala efterfrågan på sysselsatta inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Därefter svarar respektive yrke för en procent eller mindre av den totala sysselsättningen. De 25 vanligaste yrkena inom Bygg & anläggning Rank Yrke Andel Ackumulerad andel Träarbetare, snickare m.fl % 15% Installations- och serviceelektriker % 24% VVS-montörer m.fl % 29% Anläggningsarbetare % 33% Målare % 36% Övriga byggnads- och anläggningsarbetare % 39% Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå % 42% Anläggningsmaskinförare m.fl % 45% Murare m.fl % 47% Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva % 50% Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning % 51% Lastbilsförare m.fl % 53% Trädgårdsanläggare m.fl % 54% Betongarbetare % 55% Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl % 56% Takmontörer % 58% Ekonomiassistenter m.fl % 59% Golvläggare % 60% Kyl- och värmepumpstekniker m.fl % 60% Övriga kontorsassistenter och sekreterare % 61% Byggnads- och ventilationsplåtslagare % 62% Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik % 63% Gruv- och stenbrottsarbetare % 64% Tunnplåtslagare % 64% Företagssäljare % 65%

7 Efterfrågan på arbetskraft inom Vård & omsorg Fördelat på yrke 7 Som beskrevs på föregående sida har 2014 års yrkesstruktur i branschen Vård & omsorg i Hallands län applicerats på den totala efterfrågan för respektive år under perioden för att beräkna efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke. Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 176 olika yrken (av totalt 429 yrken) inom branschen Vård & omsorg i Hallands län. I tabellen till höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Vård & omsorg i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för hela 90 procent av samtliga sysselsatta i branschen. Vanligaste yrket är Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Nästan en tredjedel av alla sysselsatta i Vård & omsorg har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är Vårdbiträden (16 procent), Personliga assistenter (11 procent) och Vårdare, boendestödjare (10 procent). Tillsammans svarar dessa fyra yrken för 70 procent av all sysselsättning i branschen i Hallands län. Jämfört med branschen Bygg & anläggning är det totalt sett färre yrken representerade i Vård & omsorg i Hallands län, 176 jämfört med 243. Dessutom är sysselsättningen i Vård & omsorg tydligare koncentrerad till ett färre antal yrken. I branschen Bygg & anläggning sysselsatte de 25 vanligaste yrkena 65 procent av branschens sysselsättning medan motsvarande andel inom Vård & omsorg uppnås redan av de fyra vanligaste yrkena. De 25 vanligaste yrkena inom Vård & omsorg Rank Yrke Andel Ackumulerad andel Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende % 32% Vårdbiträden % 48% Personliga assistenter % 60% Vårdare, boendestödjare % 70% Socialsekreterare % 72% Geriatriksjuksköterskor % 74% Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl % 76% Övriga kontorsassistenter och sekreterare % 78% Barnskötare % 79% Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå % 80% Restaurang- och köksbiträden m.fl % 81% Planerare och utredare m.fl % 82% Kockar och kallskänkor % 83% Skötare % 84% Övrig vård- och omsorgspersonal % 85% Undersköterskor, vård- och specialavdelning % 86% Arbetsterapeuter % 86% Biståndsbedömare m.fl % 87% Övriga handläggare % 88% Arbetsförmedlare % 88% Grundutbildade sjuksköterskor % 89% Städare % 89% Förskollärare % 90% Distriktssköterskor % 90% Sjukgymnaster % 90%

8 Pensionsavgångar Åldersstruktur inom Bygg & anläggning Utgångspunkten för att göra en beräkning av framtida pensionsavgångar, är den nuvarande åldersstrukturen inom de branscher som studeras. Som framgår av diagrammet till höger, är de sysselsatta inom Bygg & anläggning i Hallands län relativt jämnt fördelade över de flesta åldrar. Det finns två mer eller mindre tydliga pucklar i strukturen; en något större andel i åldrarna ca år ( 90-talisterna ) och en något större andel i åldrarna ca år ( 70-talisterna ). Åldersfördelning för sysselsatta inom Bygg & anläggning, år 2014 Sysselsatta 8 För 90-talistgenerationen stämmer denna struktur ganska väl överens med hur befolkningen i stort ser ut i länet. Det föddes relativt många barn under 90-talet och andelen kring ungefär årsåldern är relativt stor. 70-talisterna är däremot inte en lika dominerande grupp i befolkningen, där den största andelen snarare ligger kring årsåldern, dvs. personer födda under 60-talet. Sammantaget är det alltså en större koncentration av 70-talister bland de sysselsatta inom Bygg & anläggning än i befolkningen i stort. Pensionsavgångarna syns tydligt i kurvans högra del. Från omkring 63 års ålder minskar antalet sysselsatta betydligt, för att i en relativt jämn årlig takt försvinna helt till 70-årsåldern. Den tillgängliga statistiken ger inte underlag för att beräkna en exakt genomsnittlig pensionsålder, men jämför man med åldersstrukturen i stort, är det tydligt hur pensionsavgångarna är fördelade i ålder. Ålder Sammantaget ger detta en god bild av de förväntade pensionsavgångarna inom Bygg & anläggning. De närmaste tio åren när dagens åringar går in i pensionsåldern kan en svag gradvis ökning av antalet avgångar förväntas. Men det är först när 70-talistgenerationen börjar närma sig pension som de verkligt stora avgångarna kan förväntas. Till dess dröjer det ännu omkring tjugo år, vilket gör att rekryteringsbehoven relaterade till pensioner i Hallands län är en process som ligger relativt långt fram i tiden.

9 Pensionsavgångar Åldersstruktur inom Vård & omsorg Inom Vård & omsorg ser åldersstrukturen något annorlunda ut. Även här finns en relativt stor kohort med sysselsatta i åldrarna 20 till 27 år, vilka kan sägas utgöra 90-talistgenerationen. Denna puckel är ungefär lika utpräglad som i bygg- och anläggningsbranschen och motsvarar alltså hur befolkningen i länet i stort ser ut. Åldersfördelning för sysselsatta inom Vård & omsorg, år 2014 Sysselsatta 9 Vad som däremot i hög grad karaktäriserar branschen Vård & omsorg i Halland är hur den domineras av sysselsatta i åldern 45 till 55 år; i allt väsentligt personer födda på 60-talet. Denna fördelning följer hur befolkningens struktur ser ut i betydligt högre grad än i Bygg & anläggning. Dessutom är denna ålderskohort avsevärt större än vad 70- talisterna är i byggsektorn. Något som också skiljer vård- och omsorgssektorn från Bygg & anläggning, är mönstret på pensionsavgångarna. Redan efter 61- årsåldern faller antalet snabbt och bland 65-åringarna finns det endast ett hundratal sysselsatta kvar. Däremot kvarstår en liten andel i sysselsättning fram till 70-årsåldern, med ungefär lika många per år. Pensioneringarna har alltså ett något annorlunda mönster inom Vård & omsorg än inom Bygg & anläggning. Detta gör också att de förväntade rekryteringsbehoven som uppstår pga. pensionsavgångar inom Vård & omsorg dels kan förväntas komma tidigare än inom Bygg & anläggning, dels ha en större omfattning. Om ca tio år börjar 60-talistkohorten närma sig pensionsåldern och avgångarna kommer vara betydligt större än vad de är idag. Ålder Å andra sidan är de generationer som kommer därefter betydligt färre till antalet. Avgångarna på ännu längre sikt kan därmed beräknas gå ned igen, när dagens åringar har gått i pension.

10 Pensionsavgångar Totalt antal fram till år 2025 I analysen har det antagits att antalet pensionsavgångarna följer det mönster som uppvisas idag. Med andra ord är det inte vid strikt 65 års ålder som de sysselsatta antas gå i pension, utan det sker en gradvis avtrappning efter 63 år inom Bygg & anläggning och efter 61 år inom Vård & omsorg. Åldersstrukturen skrivs fram år för år fram till 2025 och avgångsandelarna appliceras på respektive årskull. Detta gör att antalet pensionsavgångar totalt sett kan summeras för vart och ett av åren fram till Pensionsavgångar inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning Som framgår av diagrammet, är det inom Vård & omsorg som antalet pensionsavgångar förväntas bli störst, vilket främst beror på att denna sektor totalt sett är större. Men som visats tidigare, så beror de kommande avgångarna i hög grad på hur åldersstrukturen hos de sysselsatta ser ut. Inom Vård & omsorg väntas antalet pensionsavgångar öka från dagens drygt 220 till över 330 år Detta innebär en ökning med 48 procent under hela perioden. Bygg- och anläggningssektorn har inte alls samma dramatiska ökning i antalet pensionsavgångar. De närmaste åren beräknas det årliga antalet t.o.m. minska något. Dagens nivå på ca 170 avgångar förväntas endast öka till knappt 190 år 2025, vilket motsvarar en ökning på tio procent. Sammantaget förväntas drygt 3100 sysselsatta inom Vård & omsorg gå i pension fram till år Detta motsvarar en andel på 23 procent av dagens sysselsatta, alltså nästan en fjärdedel. Inom Bygg & anläggning beräknas ca 1900 personer gå i pension, vilket motsvarar 18 procent av dagens sysselsatta. År Inom Vård & omsorg står man alltså inför en helt annan problematik än inom Bygg & anläggning. Ett stadigt ökande behov av ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar kommer ställa krav på utökad kompetensförsörjning, medan det inom byggsektorn i allt väsentligt handlar om att i konstant takt ersätta avgående personal. Dock kommer till detta det ökande behov av kompetens som tillväxten inom respektive sektor står för, vilket det redogörs för mer längre fram i rapporten.

11 Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning Fördelat per yrke 11 Det totala antalet pensionsavgångar under perioden fram till år 2025 har också beräknats per yrke. I huvudsak sammanfaller antalet beräknade pensionsavgångar med det totala antalet sysselsatta, men beroende på hur åldersstrukturen ser ut i respektive yrke, så kan andelen avgångar variera. I tabellen till höger redovisas de 25 yrkena med störst antal pensionsavgångar, samt hur stor andel av dagens sysselsatta som förväntas gå i pension. Tillsammans utgör dessa 25 yrken 56 procent av samtliga pensionsavgångar under perioden. De totalt sett största pensionsavgångarna beräknas uppstå bland Träarbetare, snickare och uppgå till 238 personer. Dessa utgör dock endast 14 procent av dagens antal sysselsatta, vilket är lägre än genomsnittet på 18 procent för hela branschen. Även gruppen med näst störst antal pensionsavgångar, Installations- och serviceelektriker, har en procentandel av dagens sysselsatta på 14 procent, liksom den tredje största yrkeskategorin, VVS-montörer med en pensionsavgångsandel på 15 procent. Yrken där en större procentuell andel beräknas gå i pension under perioden fram till år 2025 är i stor utsträckning mindre till antalet. Det rör sig om bland annat Ekonomiassistenter, där 25 procent beräknas gå i pension under perioden, Fastighetsskötare med 32 procent, Drifttekniker vid värme- och vattenverk med en pensionsandel på 38 procent, samt Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift där 40 procent beräknas gå i pension till år Samtliga dessa yrkeskategorier är dock totalt sett små inom byggsektorn i Hallands län och består tillsammans idag av drygt 230 sysselsatta. Betydligt lägre andelar pensionsavgångar förväntas bland Övriga byggnads- och anläggningsarbetare samt Murare där sju respektive nio procent beräknas gå i pension till år Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning Rank Yrke Total antal pensionsavgångar Andel pensionsavgångar av Sysselsatta år sysselsatta Träarbetare, snickare m.fl % Installations- och serviceelektriker % VVS-montörer m.fl % Anläggningsarbetare % Målare % Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå % Anläggningsmaskinförare m.fl % Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva % Ekonomiassistenter m.fl % Betongarbetare % Lastbilsförare m.fl % Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning % Murare m.fl % Övriga byggnads- och anläggningsarbetare % Övriga kontorsassistenter och sekreterare % Trädgårdsanläggare m.fl % Byggnads- och ventilationsplåtslagare % Gruv- och stenbrottsarbetare % Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift % Kyl- och värmepumpstekniker m.fl % Drifttekniker vid värme- och vattenverk % Takmontörer % Verkställande direktörer m.fl % Företagssäljare % Fastighetsskötare %

12 Pensionsavgångar inom Vård & omsorg Fördelat per yrke På motsvarande sätt har pensionsavgångarna per yrke inom Vård & omsorg beräknats. Som beskrivits ovan, beräknas i genomsnitt 23 procent av dagens sysselsatta gå i pension till år I tabellen redovisas de 25 yrkena med störst totalt antal pensionsavgångar. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är den yrkesgrupp som har störst antal pensionsavgångar och är tillika den största yrkeskategorin sett till totalt antal sysselsatta. Gruppens pensionsandel ligger också på genomsnittet för hela vård- och omsorgssektorn. De tre övriga större yrkesgrupperna Vårdbiträden, Personliga assistenter respektive Vårdare, boendestödjare har däremot något lägre pensionsandelar. Omkring 20 procent av dagens sysselsatta inom dessa grupper beräknas gå i pension till år 2025, vilket tyder på att det generellt är en lägre medelålder bland de sysselsatta. Det är få yrkeskategorier inom sektorn som har lägre pensionsandelar, men däremot vissa mindre grupper som har en betydligt högre andel. Bland såväl Distriktssköterskor, Skötare som Avdelnings- och enhetschefer beräknas mellan 39 till 43 procent gå i pension till år Allra högst andel återfinns dock bland Kuratorer, där 45 procent förväntas avgå. Dock är det inom dessa grupper relativt få sysselsatta totalt sett. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är gruppen Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende kraftigt dominerande och de beräknade pensionsavgångarna inom detta yrke utgör en tredjedel av samtliga avgångar inom hela vård- och omsorgssektorn. Pensionsavgångar inom Vård & omsorg Rank 1 Total antal pensionsavgångar Andel pensionsavgångar av Sysselsatta år sysselsatta Yrke 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende % Vårdbiträden % Personliga assistenter % Vårdare, boendestödjare % Geriatriksjuksköterskor % Barnskötare % Socialsekreterare % Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl % Övriga kontorsassistenter och sekreterare % Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå % Skötare % Restaurang- och köksbiträden m.fl % Planerare och utredare m.fl % Övrig vård- och omsorgspersonal % Kockar och kallskänkor % Övriga handläggare % Grundutbildade sjuksköterskor % Distriktssköterskor % Kuratorer % Undersköterskor, vård- och specialavdelning % Avdelnings- och enhetschefer inom hälsa och sjukvård, nivå % Arbetsterapeuter % Arbetsförmedlare % Förskollärare % Städare %

13 Rekryteringsbehov fram till Det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 har beräknats genom addera beräknade pensionsavgångar till den tillväxt som beräknas för respektive bransch. Det som redovisas här som rekryteringsbehov tar inte hänsyn till det ytterligare rekryteringsbehov som kan uppstå till följd av att personer byter jobb till en annan region eller bransch. Totalt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Som redovisats ovan växer efterfrågan inom Bygg & anläggning i Hallands län med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till Förutom dessa drygt 500 i direkt rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de som pensioneras under perioden fram till år Mellan 2015 och 2025 beräknas drygt sysselsatta inom branschen pensioneras. Det innebär att fram till och med år 2025 beräknas nästan 18 procent av de sysselsatta i branschen Bygg & anläggning i Hallands län gå i pension. Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 520, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 1 900, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Bygg & anläggning i Hallands län uppgår till drygt sysselsatta. Totalt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågan i Hallands län växa med nästan sysselsatta under perioden fram till år Förutom detta direkta rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de drygt som beräknas pensioneras under perioden fram till år Pensioneringarna i branschen Vård & omsorg fram till och med år 2025 motsvarar nästan 23 procent av de som var sysselsatta i branschen år Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 1 500, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 3 100, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Vård & omsorg i Hallands län uppgår till nästan sysselsatta.

14 Årligt rekryteringsbehov fram till Det årliga rekryteringsbehovet under perioden för respektive bransch framgår av figurerna till höger. Generellt utgör ersättningsrekrytering för de som pensioneras den största orsaken till rekrytering. Inom Bygg & anläggning utgör denna kategori 79 procent av det totala rekryteringsbehovet. Motsvarande andel inom Vård & omsorg uppgår till 68 procent. Därmed är det i denna kategori som länets numerärt största rekryteringsutmaning finns. Dessutom är detta i många fall redan existerande tjänster med tydliga kravprofiler och tjänstebeskrivningar. Matchningen ställs i dessa fall inför särskilda utmaningar. Å andra sidan är detta en uppgift som i huvudsak faller på arbetsgivaren. Men regionala aktörer kan stötta den regionala kompetensförsörjningsprocessen från utbudssidan alltså god tillgång till relevant kompetens. Årligt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Det totala rekryteringsbehovet i branschen Bygg & anläggning uppgår för perioden fram till år 2025 till drygt sysselsatta. I genomsnitt innebär det att 221 personer behöver rekryteras till branschen årligen för kunna möta branschens efterfrågan. Från 2017 beräknas det genomsnittliga årliga rekryteringsbehovet uppgå till 172 personer. Att rekryteringsbehovet är stort år 2015 och 2016 beror på att branschen Bygg & anläggning beräknades växa starkt dessa år. År 2017 beräknas branschen krympa vilket får till följd att rekryteringsbehovet till följd av tillväxt blir negativt. Detta enligt de grundförutsättningar som ges av LU 2015 och som legat till grund för beräkningarna (se sidan 5). Årligt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Inom branschen Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet för perioden fram till och med år 2025 uppgå till nästan sysselsatta. I genomsnitt betyder det att 417 personer behöver rekryteras till branschen årligen för att kunna möta den efterfrågan på sysselsatta som branschen ställer och för att undvika framtida brister. Från år 2017 beräknas det genomsnittliga rekryteringsbehovet uppgå till 431 personer per år.

15 Rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke 15 Det totala rekryteringsbehovet för branschen Bygg & anläggning i Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till drygt personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken för vilka det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. 54 procent av det totala rekryteringsbehovet beräknas uppstå bland dessa yrken. De största rekryteringsbehoven beräknas uppstå för yrkena Träarbetare, snickare m.fl., Installations- och serviceelektriker, VVS-montörer m.fl., Anläggningsarbetare och Målare. Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett totalt rekryteringsbehov på nästan 800 personer vilket motsvarar en tredjedel av det totala beräknade rekryteringsbehovet inom Bygg & anläggning till och med år Eftersom det framförallt är pensioneringar som är huvudorsaken till rekryteringsbehovet under perioden fram till och med år 2025 beräknas det största rekryteringsbehovet uppstå i de yrken som uppvisar de största pensionsavgångarna under perioden till år De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Rank Yrke Andel Ack. andel Träarbetare, snickare m.fl % 13% Installations- och serviceelektriker % 20% VVS-montörer m.fl % 25% Anläggningsarbetare % 29% Målare % 32% Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå % 35% Anläggningsmaskinförare m.fl % 38% Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva % 40% Övriga byggnads- och anläggningsarbetare % 41% Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning % 43% Murare m.fl % 44% Lastbilsförare m.fl % 46% Betongarbetare % 47% Ekonomiassistenter m.fl % 48% Trädgårdsanläggare m.fl % 50% Övriga kontorsassistenter och sekreterare % 51% Byggnads- och ventilationsplåtslagare % 52% Gruv- och stenbrottsarbetare % 52% Kyl- och värmepumpstekniker m.fl % 53% Takmontörer % 54%

16 Rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Fördelat på yrke 16 Det totala rekryteringsbehovet för branschen Vård & omsorg i Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till nästan personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken för vilka det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. I princip all rekrytering (88 procent) i branschen Vård & omsorg fram till år 2025 beräknas uppstå bland dessa yrken. Det största rekryteringsbehovet förväntas för Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, Vårdbiträden, Personliga assistenter, Vårdare, boendestödjare och Geriatriksjuksköterskor. Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett totalt rekryteringsbehov om drygt personer vilket motsvarar 70 procent av det totala rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg fram till och med år Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är det yrke där det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. Under perioden fram till 2025 beräknas det uppstå ett rekryteringsbehov på nästan personer för detta yrke vilket motsvarar en tredjedel av det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 för branschen Vård & omsorg i Hallands län. Rekryteringsbehovet ökar ganska kraftigt för detta yrke från mitten av prognosperioden till följd av ökade pensionsavgångar. De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Rank Yrke Andel Ack. andel Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende % 33% Vårdbiträden % 48% Personliga assistenter % 58% Vårdare, boendestödjare % 67% Geriatriksjuksköterskor % 70% Socialsekreterare % 72% Barnskötare % 74% Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl % 76% Övriga kontorsassistenter och sekreterare % 78% Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå % 79% Restaurang- och köksbiträden m.fl % 81% Skötare % 82% Planerare och utredare m.fl % 83% Övrig vård- och omsorgspersonal % 84% Kockar och kallskänkor % 85% Övriga handläggare % 86% Grundutbildade sjuksköterskor % 86% Undersköterskor, vård- och specialavdelning % 87% Distriktssköterskor % 88% Kuratorer % 88%

17 Vanligaste utbildningarna Inom Bygg & anläggning 17 De sysselsattas utbildningsnivå i branschen Bygg & anläggning i Hallands län framgår av figuren till höger. Huvuddelen (72 procent) av de sysselsatta har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Endast 11 procent av de verksamma i branschen har någon form av högskoleutbildning. De sysselsattas utbildningsnivå i Bygg & anläggning De vanligaste utbildningsinriktningarna bland de sysselsatta i branschen Bygg & anläggning är Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, Teknik och teknisk industri och Bred, generell utbildning. Nästan 30 procent av de sysselsatta är utbildade inom utbildningsinriktningen Samhällsbyggnad och byggnadsteknik och huvuddelen av dessa har en utbildning på gymnasienivå. Nästan lika hög andel bland de sysselsatta har utbildningsinriktningen Teknik och teknisk industri och även här dominerar gymnasienivån. Den tredje vanligaste utbildningsinriktningen är Bred, generell utbildning för vilken förgymnasial nivå dominerar. Tillsammans svarar dessa tre utbildningsinriktningarna för nästan 80 procent av de sysselsattas utbildning i branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Vanligaste utbildningarna i Bygg & anläggning I Bilaga 1 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Bygg & anläggning är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som dominerar.

18 Vanligaste utbildningarna Inom Vård & omsorg 18 Även inom branschen Vård & omsorg är det utbildningar på gymnasienivå som dominerar. 65 procent av de sysselsatta i branschen har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Jämfört med Bygg & anläggning är det en högre andel av de sysselsatta inom branschen Vård & omsorg som har någon form av högskoleutbildning. Drygt 27 procent av de sysselsatta i branschen Vård & omsorg har en högskoleutbildning. De sysselsattas utbildningsnivå i Vård & omsorg Den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen bland de sysselsatta i branschen Vård & omsorg är Hälso och sjukvård. Så stor andel som 37 procent av de sysselsatta har denna utbildningsinriktning som bakgrund och huvuddelen har en utbildning på gymnasienivå som högsta utbildning. Utbildningsinriktningarna Bred, generell utbildning och Socialt arbete och omsorg är också vanliga bland de sysselsatta. Ungefär 15 procent av de sysselsatta i branschen har Bred, generell utbildning som utbildningsinriktning. För de sysselsatta med denna utbildningsinriktning är det ungefär lika vanligt att ha förgymnasial utbildning som gymnasial utbildning som högsta utbildning. Utbildningsinriktningen Socialt arbete och omsorg är den tredje vanligaste utbildningsinriktningen och ungefär 13 procent av de sysselsatta inom Vård & omsorg har en utbildning med denna inriktning. Drygt hälften av dessa har en eftergymnasial utbildning. Tillsammans svarar dessa tre utbildningsinriktningarna för nästan två tredjedelar av de sysselsattas utbildning i branschen Vård & omsorg i Hallands län. Vanligaste utbildningarna i Vård & omsorg I Bilaga 2 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Vård & omsorg är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som dominerar.

19 Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Bygg & anläggning 19 Branschen Bygg & anläggning totalt Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Teknik och teknisk industri Bred, generell utbildning Företagsekonomi, handel och administration Okänd Lantbruk, trädgård, skog och fiske Personliga tjänster Transporttjänster Material och tillverkning Konst och media Hälso- och sjukvård Socialt arbete och omsorg Pedagogik och lärarutbildning Data Säkerhetstjänster Samhälls- och beteendevetenskap Humaniora Fysik, kemi och geovetenskap Biologi och miljövetenskap Matematik och övrig naturvetenskap Miljövård och miljöskydd Journalistik och information Juridik och rättsvetenskap Djursjukvård 2 2 Totalt Vanligaste yrket: 7111 Träarbetare, snickare m.fl. Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Bred, generell utbildning Teknik och teknisk industri Okänd Material och tillverkning Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Lantbruk, trädgård, skog och fiske Konst och media Transporttjänster Data Socialt arbete och omsorg Samhälls- och beteendevetenskap Hälso- och sjukvård Pedagogik och lärarutbildning Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma Näst vanligaste yrket: 7411 Installations- och serviceelektriker Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 52 Teknik och teknisk industri Bred, generell utbildning Okänd Konst och media Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Pedagogik och lärarutbildning Data Lantbruk, trädgård, skog och fiske Transporttjänster Hälso- och sjukvård Säkerhetstjänster Humaniora Samhälls- och beteendevetenskap Biologi och miljövetenskap Material och tillverkning Socialt arbete och omsorg 1 1 Totalsumma Tredje vanligaste yrket: 7125 VVS-montörer m.fl. Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 52 Teknik och teknisk industri Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Bred, generell utbildning Okänd Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Konst och media Lantbruk, trädgård, skog och fiske Transporttjänster Socialt arbete och omsorg Pedagogik och lärarutbildning Samhälls- och beteendevetenskap Fysik, kemi och geovetenskap Data Material och tillverkning Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma

20 Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Vård & omsorg Branschen Vård & omsorg totalt Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 72 Hälso- och sjukvård Bred, generell utbildning Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Pedagogik och lärarutbildning Samhälls- och beteendevetenskap Konst och media Teknik och teknisk industri Okänd Lantbruk, trädgård, skog och fiske Material och tillverkning Humaniora Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Data Transporttjänster Juridik och rättsvetenskap Journalistik och information Matematik och övrig naturvetenskap Säkerhetstjänster Biologi och miljövetenskap Fysik, kemi och geovetenskap Miljövård och miljöskydd Djursjukvård 1 1 Totalsumma Vanligaste yrket: 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 20 Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 72 Hälso- och sjukvård Bred, generell utbildning Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Okänd Konst och media Teknik och teknisk industri Pedagogik och lärarutbildning Lantbruk, trädgård, skog och fiske Samhälls- och beteendevetenskap Material och tillverkning Humaniora Data Transporttjänster Juridik och rättsvetenskap Matematik och övrig naturvetenskap Säkerhetstjänster Biologi och miljövetenskap Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Journalistik och information Fysik, kemi och geovetenskap Miljövård och miljöskydd Djursjukvård 1 1 Totalsumma Näst vanligaste yrket: 5330 Vårdbiträden Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 01 Bred, generell utbildning Hälso- och sjukvård Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Socialt arbete och omsorg Konst och media Teknik och teknisk industri Pedagogik och lärarutbildning Lantbruk, trädgård, skog och fiske Samhälls- och beteendevetenskap Okänd Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Humaniora Material och tillverkning Data Transporttjänster Matematik och övrig naturvetenskap Biologi och miljövetenskap Juridik och rättsvetenskap Journalistik och information Fysik, kemi och geovetenskap Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma Tredje vanligaste yrket: 5343 Personliga assistenter Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 01 Bred, generell utbildning Hälso- och sjukvård Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Personliga tjänster Konst och media Pedagogik och lärarutbildning Teknik och teknisk industri Samhälls- och beteendevetenskap Lantbruk, trädgård, skog och fiske Okänd Material och tillverkning Humaniora Samhällsbyggnad och byggnadsteknik Data Transporttjänster Journalistik och information Säkerhetstjänster Matematik och övrig naturvetenskap Biologi och miljövetenskap Miljövård och miljöskydd Juridik och rättsvetenskap Fysik, kemi och geovetenskap 2 2 Totalsumma

21 Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012 är ett system för gruppering av individers yrken. SSYK klassificerar personer efter de arbetsuppgifter som de utför. Den kan även användas för att organisera information om lediga platser, arbetssökande och yrken. SSYK 2012 är en uppdatering av den tidigare yrkesklassifikationen SSYK 96, som den också ersätter. Syftet har varit att åstadkomma en uppdaterad svensk yrkesindelning som återspeglar dagens yrkesstruktur. Ett önskemål vid framtagandet av SSYK 2012 har varit att för svensk användning kunna spegla ansvarsnivåer för chefer. Struktur och underliggande principer i SSYK 2012 är i stort sett oförändrade jämfört med SSYK 96. Antalet klasser på varje nivå framgår av sammanställningen nedan: Nivå/Kod SSYK 2012 SSYK 96 Yrkesområde/Ensiffernivå Huvudgrupp/Tvåsiffernivå Yrkesgrupp/Tresiffernivå Undergrupp/Fyrsiffernivå

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering för

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering

Läs mer

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5 Efterfrågan

Läs mer

YRKESPROGNOS HÄLSO- & SJUKVÅRD EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS HÄLSO- & SJUKVÅRD EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS HÄLSO- & SJUKVÅRD EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid

Läs mer

YRKESPROGNOS TILLVERKNINGSINDUSTRIN EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS TILLVERKNINGSINDUSTRIN EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS TILLVERKNINGSINDUSTRIN EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar

Läs mer

YRKESPROGNOS BESÖKSNÄRING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS BESÖKSNÄRING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS BESÖKSNÄRING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5 Efterfrågan

Läs mer

YRKESPROGNOS GRÖNA NÄRINGAR EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS GRÖNA NÄRINGAR EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS GRÖNA NÄRINGAR EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5

Läs mer

13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi

13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi 13 mars 2018 Kompetensförsörjning Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi Kompetensförsörjning vad är det? Arbetskrafts- och kompetensförsörjning syftar vanligtvis på hur privat och offentlig verksamhet

Läs mer

YRKESPROGNOS HANDEL EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS HANDEL EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS HANDEL EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5 Efterfrågan

Läs mer

YRKESPROGNOS AVANCERADE FÖRETAGS- & KONSULTTJÄNSTER VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VETENSKAP OCH TEKNIK

YRKESPROGNOS AVANCERADE FÖRETAGS- & KONSULTTJÄNSTER VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VETENSKAP OCH TEKNIK YRKESPROGNOS AVANCERADE FÖRETAGS- & KONSULTTJÄNSTER VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VETENSKAP OCH TEKNIK EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

YRKESPROGNOS TRANSPORT & MAGASINERING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS TRANSPORT & MAGASINERING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS TRANSPORT & MAGASINERING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad

Tudelad arbetsmarknad Thomas Ljunglöf 2018-01-30 Tudelad arbetsmarknad I genomsnitt var 4,7 procent av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2017. Andelen är därmed

Läs mer

2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h

2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h 2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I

Läs mer

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016

Läs mer

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,

Läs mer

Tillgångar efterfrågan Goran Sehovac

Tillgångar efterfrågan Goran Sehovac Tillgångar efterfrågan Goran Sehovac Vi älskar att kategorisera För att kategorisera mig själv! Elev Praktikant Köttpaketerare Industristädare Underskötare Mentalskötare Facklig företrädare Fritids politiker

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Flyttningar Jönköpings län 2016

Flyttningar Jönköpings län 2016 Flyttningar Jönköpings 216 Länets befolkningsförändring grundas på in- och utflyttning samt antal födda och döda innevarande år. Asylsökande folkbokförs först när de får upphållstillstånd och kommunplaceras.

Läs mer

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen 2050 Kortversion 1 Innehåll Inledning... 2 Framtida arbetskraft- och kompetensbehov... 3 Efterfrågan på högskoleutbildade per inriktning... 4 Utbud och efterfrågan

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län Göteborg, 2015-12-09 Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2016

Läs mer

SEMA OREN 1.0. Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 1 febr nov. 2017

SEMA OREN 1.0. Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 1 febr nov. 2017 Karta SEMA OREN 1.0 Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket 1 febr. 2016 1 nov. 2017 Tillväxtverket: 1 430 840 kr Egna medel: 1 430 840 kr (Personal) Organisation och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 2016

Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 2016 Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 216 December 215 Analysavdelningen Jan Sundqvist 1 486 4842 Sammanfattning Svag sysselsättningsutveckling, industrin fortfarande negativ Ökat utbud

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren 2018 Alingsås, 2018-09-25 Sandra Offesson Framåtblick Fortsatt stark västsvensk ekonomi Sysselsättningen ökar med 32 000 år 2018 och 2019 - En något svagare

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Migrationsverkets författningssamling

Migrationsverkets författningssamling Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka

Läs mer

Migrationsverkets författningssamling

Migrationsverkets författningssamling Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2013-2014 Välkommen! Göran Nilsson Marknadsområdeschef Norra Norrland, 010-486 74 96 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker, Analysavdelningen 010-486 73

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och

Läs mer

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden Hur ser den ut? Vilka möjligheter finns det? Vad kan vi göra?

Läs mer

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Industritekniskt utbildade Brist och överskott samtidigt? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Kompetensbehov inom vården

Kompetensbehov inom vården Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov 2016 2026 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 2003 2026 0 18 19 64 65 74 75 84 85+ Samtliga 160 Index år 2003=100 150 140 130 120 110 100 90 80 2003 2005

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. 1 (5) Datum: 2012-04-05 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud... 2 3 Klassificering

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 1 (5) Datum: 2013-05-10 Diarienummer: YH 2013/752 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud...

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE

Läs mer

Genomsnittlig månadslön 2016 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,5 3,7 2,5

Genomsnittlig månadslön 2016 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,5 3,7 2,5 AM 52 SM 1701 Löner inom primärkommunal sektor 2016 Salaries in the municipal sector 2016 I korta drag Medellönen var 28 940 kronor i kommunerna 2016 Den genomsnittliga månadslönen för anställda i kommunerna

Läs mer

Genomsnittlig månadslön 2014 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,0 3,1 2,7

Genomsnittlig månadslön 2014 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,0 3,1 2,7 AM 52 SM 1501 Löner inom primärkommunal sektor 2014 Salaries in the municipal sector 2014 I korta drag Medellönen var 27 200 kronor i kommunerna 2014 Den genomsnittliga månadslönen för anställda i kommunerna

Läs mer

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 2016-02-19 Sida 1 (5) AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96 Från och med publiceringen av AKU januari 2016 införs en ny yrkesindelning, SSYK 2012, i AKU:s löpande publicering. Denna

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något färre nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist Arbetsmarknadsutsikter för 218 Dalarnas län, december 217 Analysavdelningen Jan Sundqvist 1 486 4842 Fortsatt god konjunktur internationellt Sverige och Dalarna hänger på 48 procent av dalaföretagen tror

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning och analys

Bilaga 1 Kartläggning och analys Bilaga 1 Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Arbetsförmedlingen genomför prognosintervjuer två gånger om året med både privata och offentliga

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Hållbart mottagande och effektiv etablering

Hållbart mottagande och effektiv etablering Hållbart mottagande och effektiv etablering Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 27 april 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stort antal nyanlända ska tas emot i kommunerna Kommunmottagna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 LJUSARE TIDER I SIKTE PÅ HALLANDS ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknaden har stått sig mycket väl de senaste åren i

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Arbetsmarknaden för unga akademiker PM Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson 2012-04-03 Arbetsmarknaden för unga akademiker Denna PM redovisar fakta om unga akademikers arbetslöshet och några policypunkter. Högre arbetslöshet bland yngre akademiker

Läs mer

Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019

Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019 Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019 Evelina Nilsson, utredare kompetensförsörjning Regionkontoret Kort om uppdraget Analys av hur arbetsgivares efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2014-2018 Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2014-05-09 Dnr: MYH 2014/922 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 1 (5) Innehåll 1 Bakgrund,

Läs mer

Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2018 Svalöv Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2016 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 91 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området 2012 2020 Index 2000=100 Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt 140 120 100 80 2000 2002

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning

Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning Författare: Ida Karlsson Arbetsförmedlingen analys 2018:5 Af 00009_4.0_(2018-06-19, AF5000) Arbetsförmedlingen Författare: Ida Karlsson

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Jönköpings län 2017 Ida Karlsson Arbetsmarknadsanalytiker Jönköping, 2016-12-07 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser 2 gånger per

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2016-2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena

Läs mer

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2019 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 459 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2018 Tyresö Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2018 Vadstena Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 178. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 178. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2016 Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 178 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2017 Järfälla Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 383 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Relativ arbetslöshet (i relation till antalet personer i arbetskraften) för utrikes födda boende i Sandviken i januari Kvinnor Män Kvinnor Män

Relativ arbetslöshet (i relation till antalet personer i arbetskraften) för utrikes födda boende i Sandviken i januari Kvinnor Män Kvinnor Män Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen Statistik målgruppen i Sandviken I januari 2018 uppgick det totala antalet arbetslösa, samtliga åldrar och kategorier, i Sandviken till 2 539, varav 418 var ungdomar

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,

Läs mer

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2019 Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2018 Kävlinge Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Fokus. Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per. Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per. bransch/sektor

Fokus. Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per. Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per. bransch/sektor Fokus Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per bransch/sektor Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per bransch/sektor Huvudresultat Fjolårets starka optimism inom näringslivet har dämpats

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret Tidsseriebrott i Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Cecilia Wass Rev version (datering av årgångar) STATISTISKA CENTRALBYRÅN SAMMANFATTNING Byte av utbildningsnomenklatur har störst inverkan på en

Läs mer

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2018 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 2017-09-25 1 FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad 2 Befolkning Åldersfördelning i befolkningen år 2015 Utbildning Utbildningsnivå i befolkningen, Gotland,

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer