KALLELSE Plats och tid: Rum 429 stadshuset Ängelholm, , kl. 09:00. Sven-Ingvar Borgquist Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare

Transkript

1 2 KALLELSE (3) Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid: Rum 429 stadshuset Ängelholm, , kl. 09:00 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Sven-Ingvar Borgquist Ordförande Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare Ärenden 1 Justerare 2 Ärendelista 3 Uppföljning - Delutvärdering Modellskolan och förändrade arbetstider för Rebbelberga och Södra Utmarkens rektorsområden - information kl /61 4 Information om kvalitetsenkäter /112 5 Betygsinformation 2013/118 6 Svar på revisionsrapport gällande granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa 7 Budgetuppföljning för barn- och utbildningsförvaltningen Framställan till kommunstyrelsen gällande gymnasiereformen 2013 (Gy2011) 9 Svar på remiss gällande motion från Lars Nyander (S) m.fl. om ökad omsorgstid för barn till föräldralediga och arbetssökande 2012/ /7 2013/ /64 2

2 3 KALLELSE (3) Barn- och utbildningsnämnden 10 Ändring av upptagningsområde för elever inom Nedre Århult 11 Svar på remiss från Skolinspektionen gällande ansökan från Sveriges Naturbruksgymnasium om godkännande som huvudman för en fristående gymnasiesärskola i Klippans kommun - Dnr : Sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden Ändring av delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden 2013/ / / / Projektuppföljning Skolutvecklingsprogrammet NTA 2011/52 15 Rapport Internationalisering 2012/ Information från samverkansgrup FSG-BUF 2013/50 17 Redovisning delegeringsbeslut 2013/1 18 Anmälan BUN 2013/3 19 Övriga frågor 2013/4 3

3 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUNAU 52 Dnr 2012/192 Svar på revisionsrapport gällande granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Ärendebeskrivning Revisorerna i Ängelholms kommun har tillsammans med Region Skåne och kommunerna Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Simrishamn, Skurup och Östra Göinge deltagit i en gemensam granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa samt vilka gemensamma insatser som görs. Uppdraget har gjorts av Micartur AB. Arbetet med granskningen har bedrivits under perioden augusti 2012 till februari Resultatet av granskningen visar sammanfattningsvis att det finns en stor vilja att samverka mellan Ängelholms kommun och Region Skåne gällande barn och ungas psykiska hälsa. Roller och ansvar har blivit tydligare genom exempelvis lagstiftning. Revisorerna bedömer att samarbetet med Regionen och Ängelholms kommun är på väg mot en gynnsam utveckling men att det finns förbättringsområden. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 30 maj 2013 Granskningsrapport från kommunrevisionerna daterad Tilläggsyrkande Ann Hörnebrant-Sturesson (C) yrkar som ett led i informationen att skolorna ska tillverka posters vilka man sätter upp på anslagslagstavlor synliga för alla elever. Budskapet ska innehålla vart eleverna ska vända sig när de mår dåligt. Det ska finnas telefon- och mailinformation och namn på kontakterna. Information om att tystnadsplikt råder. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta och åberopa förvaltningens redovisning som svar på revisionens identifierade förbättringsåtgärder, att handlingsplan med tidsplan arbetas fram och presenteras för Barn- och utbildningsnämnden, Just. sign. Utdragsbestyrkande 4

4 5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott att skolorna ska tillverka posters vilka man sätter upp på anslagslagstavlor synliga för alla elever. Budskapet ska innehålla vart eleverna ska vända sig när de mår dåligt. Det ska finnas telefon- och mailinformation och namn på kontakterna. Information om att tystnadsplikt råder, samt att beslutet översänds till kommunstyrelsen Beslutet expedieras till: BUN Just. sign. Utdragsbestyrkande 5

5 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Diarienummer /192 Fredrica Hass-Bergendorff fredrica.hass-bergendorff@engelholm.se Barn- och utbildningsnämnden Svar på revisionsrapport gällande granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Ärendebeskrivning Revisorerna i Ängelholms kommun har tillsammans med Region Skåne och kommunerna Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Simrishamn, Skurup och Östra Göinge deltagit i en gemensam granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa samt vilka gemensamma insatser som görs. Uppdraget har gjorts av Micartur AB. Arbetet med granskningen har bedrivits under perioden augusti 2012 till februari Resultatet av granskningen visar sammanfattningsvis att det finns en stor vilja att samverka mellan Ängelholms kommun och Region Skåne gällande barn och ungas psykiska hälsa. Roller och ansvar har blivit tydligare genom exempelvis lagstiftning. Revisorerna bedömer att samarbetet med Regionen och Ängelholms kommun är på väg mot en gynnsam utveckling men att det finns förbättringsområden. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 30 maj 2013 Granskningsrapport från kommunrevisionerna daterad Utredning Revisionen har genomförts genom relevanta dokumentstudier, workshop samt djupintervjuer med företrädare för kommunerna och regionen. Intervjuer har även genomförts med brukare. Övergripande revisionsfrågor som behandlas i granskningen är följande: 1. Vilka styrdokument/handlingsplaner finns inom samverkansområdet hos de olika aktörerna och hur följs insatserna upp 2. Finns det skillnader när det gäller verksamhet och samverkan i olika delar av Skåne? 3. Är ansvarsfördelningen tydlig mellan de olika aktörerna? Vilken är primärvårdens roll? Barn- och utbildningsnämnden Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post bun@engelholm.se Internet 6

6 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Diarienummer / Vilken kompetens finns i kommunerna inom området? 5. Vilka förväntningar har kommunerna respektive Regionen på varandra? 6. Hur är tillgängligheten i den barn-och ungdomspsykiatriska verksamheten och hur påverkas parterna av eventuell bristande tillgänglighet? 7. Vilken roll har barnhälsovården framförallt när det gäller de mindre barnen? 8. Hur fungerar familjecentralerna när det gäller barns och ungas psykiska hälsa? 9. Vilka förebyggande åtgärder förekommer inom samverkansområdet? 10. Hur hanteras övergången från BUP till vuxenpsykiatri hos de olika aktörerna? 11. Hur sker informationsöverföring och kostnadsfördelning mellan parterna? 12. Hur uppfattar intressegrupper/brukargrupper verksamheten och samarbetet? Svar på revisonens synpunkter Granskningen visar att Ängelholms kommun och Region Skåne har en stor vilja att samverka gällande barn och ungas psykiska hälsa. Roller och ansvar har blivit tydligare genom exempelvis förändrad lagstiftning. Granskningen visar att det finns förbättringsområden främst beträffande implementering och uthållighet. Revisionen menar att det är tveksamt om parterna fullt ut lever upp till de nya föreskrifterna från Socialstyrelsen. Det gäller samordnad individuell vårdplanering och kvalitetsledning av samverkansprocesserna vilket i bägge fallen är ett ömsesidigt ansvar. Barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa är ofta beroende av stöd och vård från flera instanser. Revisionen konstaterar att det saknas en tydlig väg in i dessa komplexa strukturer. Barn och ungdomsperspektivet bör tydligare bli styrande för parternas samverkan när det gäller de allra svåraste fallen så att parternas samlade kompetens kan tas tillvara för barnets/den unges bästa. Granskningen visar att Ängelholms kommun har utvecklat flera ändamålsenliga former för samverkan men konstaterar att det finns ett flertal förbättringsområden gällande att; Region Skåne och Ängelholms kommun bör ta fortsatta gemensamma steg för att på lokal nivå strukturera samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. De bör säkra en trygg kvalitetsledning av vårdprocesser som berör bägge parter. De bör även trygga beredskap och kompetens för samordnad individuell planering. Samverkansavtalet bör systermatiseras ytterligare genom tydligare mål för samverkan och regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar och kan förbättras. Det praktiska samverkansarbetet bör breddas att omfatta gemensamma förebyggande insatser anpassade till den lokala miljön. Rutinerna för gemensam hantering av svåra fall bör ses över och parternas ansvar och medverkan i sådana vårdprocesser definieras utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv och med ambitionen att parternas samlade kompetens tas tillvara. Barn- och utbildningsnämnden Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post bun@engelholm.se Internet 7

7 8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Diarienummer /192 Nyinsjuknade riskerar att drabbas av ett stort onödigt lidande när de inte vet vart de ska vända sig för hjälp och vård. En tydligare väg in i den samlade vårdorganisationen genom en barn- och ungdomslots eller liknande bör skapas. Parterna bör ta initiativ till ett bättre kunskapsstöd och/eller plattform för evidensbaserade metoder för gemensamt arbete med barn och unga med psykisk ohälsa. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar följande som svar på revisionens identifierade förbättringsområden. Ängelholms kommun kommer genom processkartläggning att arbeta fram rutiner och instruktioner för vårdprocessen. Ängelholms kommun tar initiativ till samverkan kring kartläggning av vårdprocessen med Regionen med stöd av de uppgjorda överenskommelser och avtal som tecknats. En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling av det lokala samarbetet kring barnsungas psykiska hälsa är en gemensam politisk grund. Idag har vi en förstärkt sådan grund i form av en gemensamt antagen målformulering gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa: Med barnet/eleven i fokus skal samverkan mellan socialnämnd och barnutbildningsnämnden alltid sträva efter att i ett tidigt skede bistå med rätt insats i rätt tid. Utifrån denna målformulering har under våren-13 en implementering genomförts gentemot såväl nämnder som berörda chefsgrupper inom de båda förvaltningarna. Parallellt med implementeringen har vi även påbörjat en revidering av befintliga samverkansformer gällande barn och unga inom ramen för barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens uppdrag. Under 2012 gjordes en överenskommelse mellan individ och familjeomsorg skola elevhälsa verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning. Överenskommelsens fokus låg på vikten av gemensamma grundläggande värderingar och en tydlig ansvarsfördelning kring utförandet av bas- och specialistvård gällande barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Arbetsmetod utifrån samordnad individuell plan, SIP, har påbörjats under Detta arbete banar väg för en ökad tydlighet i uppföljning och utvärdering av kvaliteten i samverkan. Arbetet kommer även att följas upp i den kommunala styrmodellen Ratten. Implementeringen av SIP pågår inom båda berörda förvaltningarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post bun@engelholm.se Internet 8

8 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Diarienummer /192 Vi ser vikten av att bredda det praktiska samverkansarbetet så att det i större utsträckning omfattar även de gemensamma förebyggande insatserna. Uppdrag om att kartlägga möjligheter för en sådan breddning kommer att lyftas i gemensamt forum för de båda förvaltningarna. Berörda parters ansvar i vårdprocesser där det gäller svåra fall behöver följas upp på ett tydligare och mer förankrat sätt. Uppföljning av och arbete kring tidigare gjorda avtal kommer att sytematiseras. En tydligare väg in i den samlade vårdorganisationen är ett prioriterat område under En av planerade åtgärder är ökad tillgänglighet och tydligheten på internet. Man skall som vårdsökande lätt kunna hitta den hjälp man behöver och därmed får rätt insats i rätt tid. En del av arbetet kring den gemensamma målformuleringen avseende barn som far illa eller riskerar att fara illa, är det identifierade behovet av kunskap om varandras uppdrag och reglerande lagstiftning. Under året har individ- och familjeomsorgen anordnat informationsdag där skolans verksamhetschefer bjudits in för både information och dialog. Elevhälsan inom barn- och utbildningsförvaltningen planerar att anordna ett motsvarande arrangemang, där man bjuder in representanter för individ- och familjeomsorgen. Formerna för ömsesidiga utbyten och kompetensutveckling bör utvecklas och omfatta såväl större och mer allmänna frågeställningar som mer riktade problematiseringar kring konkreta situationer. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta och åberopa förvaltningens redovisning som svar på revisionens identifierade förbättringsåtgärder, att handlingsplan med tidsplan arbetas fram och presenteras för Barn- och utbildningsnämnden, samt att beslutet översänds till kommunstyrelsen Tony Mufic Förvaltningschef Fredrica Hass-Bergendorff Utvecklingsledare Barn- och utbildningsnämnden Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post bun@engelholm.se Internet 9

9 ANGELHOLMS KOMMUN Kommunrevisorerna Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnderi, Socialnämnden Granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Vi har tillsammans med Region Skåne och kommunerna Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Simrishamn, Skurup och Östra Göinge deltagit i en gemensam granskning av samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa samt vilka gemensamma insatser som görs. Region Skåne hart gjort upphandlingen och uppdraget har gjorts av Micartur AB. Revisorerna har vid sammanträde beslutat anta föreliggande revisionsrapport såsom sin egen. Rapporten överlämnas härmed till kommunfullmäktige för kännedom samt till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Med anledning av de synpunkter som framförs i granskningen önskar revisorerna svar från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden senast den 8 maj Ängelholms kommuns revisorer 15-1( 71' Birgitta Johansson' sammankallande Kommunrevisorerna Postadress Ängelholms kommun, ÄNGELHOLM Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Internet ngelho m

10 m 11 Micartur AB Ängelholms kommun Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 Dag Boman Lars-Bertil Arvidsson Anna Ejve Carin Magnusson Mari Månsson 11

11 12 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 Innehåll 1 SAMMANFATTNING GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING BAKGRUND OCH UPPDRAG UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE VÅRD OCH OMSORG FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA LAGAR OCH RIKTLINJER SAMVERKAN PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ IAKTTAGELSER OM SAMVERKAN PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ BEDÖMNINGAR VISAVI ENSKILDA REVISIONSFRÅGOR SAMVERKAN UR ETT AKTÖRSPERSPEKTIV IAKTTAGELSER OM SAMVERKAN INOM KOMMUNEN IAKTTAGELSER OM SAMVERKAN MELLAN REGION OCH ÄNGELHOLMS KOMMUN UR ETT AKTÖRSPERSPEKTIV BEDÖMNINGAR OM SAMVERKAN I ETT AKTÖRSPERSPEKTIV EVENTUELLA REGIONALA SKILLNADER IAKTTAGELSER BEDÖMNINGAR OM REGIONALA SKILLNADER RÖSTER FRÅN BARN, UNGA OCH ANHÖRIGA TRE BERÄTTELSER SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUERNA MED BARN/UNGA OCH ANHÖRIGA RÖSTER FRÅN BARN/UNGA - BEDÖMNINGAR OCH SLUTSATSER ÖVERGRIPANDE REVISIONSFRÅGA SAMLADE BEDÖMNINGAR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...23 BILAGA 1 AKTÖRER I REGION OCH KOMMUNERNA...25 REGIONENS AKTÖRER...25 KOMMUNENS AKTÖRER GENERELL BILD...26 BILAGA 2 INTERVJULISTA...27 Micartur AB 2 12

12 13 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari Sammanfattning Uppdrag och genomförande Revisorerna i Ängelholms kommun har tillsammans med Region Skåne och åtta andra skånska kommuner uppdragit åt Micartur AB att göra en granskning av hur Skånes kommuner och Region Skåne idag samverkar kring barns och ungdomars psykiska hälsa samt vilka gemensamma insatser som görs. Huvudfrågor som undersökts i granskningen framgår nedan. Genomförandet av granskningen har omfattat analys av relevanta dokument, djupintervjuer med företrädare för nio kommuner i Skåne, Region Skåne, brukare och deras anhöriga samt expertis. Kartläggningen inom kommunerna har inbegripit företrädare för skola, socialtjänst och övriga berörda. Inom Regionen har förutom koncernkontoret berörts barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen (Bou), barnhälsovården (BHV) och primärvården. Arbetet med granskningen har bedrivits under perioden augusti 2012 februari Resultat - Övergripande revisionsfråga Resultatet av granskningen visar att det finns en stor vilja att samverka mellan Ängelholms kommun och Region Skåne gällande barn och ungas psykiska hälsa. Roller och ansvar har blivit tydligare genom exempelvis förändrad lagstiftning. Vi bedömer att samarbetet mellan Regionen och Ängelholms kommun är på väg mot en gynnsam utveckling men att det finns förbättringsområden framförallt beträffande implementering och uthållighet. Det är i dagsläget tveksamt om parterna fullt ut kan leva upp till de relativt nya föreskrifterna från Socialstyrelsen. Det gäller samordnad individuell vårdplanering och kvalitetsledning av samverkansprocesser vilka i bägge fallen är ett ömsesidigt ansvar. Barn och unga som drabbas av psykisk ohälsa är ofta beroende av stöd och vård från flera instanser och det saknas en tydlig väg in i dessa komplexa strukturer. Barn- och ungdomsperspektivet bör tydligare bli styrande för parternas samverkan när det gäller de allra svåraste fallen så att parternas samlade kompetens kan tas tillvara för barnets/den unges bästa. Resultat specifika frågor 1. Vilka styrdokument/handlingsplaner finns inom samverkansområdet hos de olika aktörerna och hur följs insatserna upp? Utvecklade styrdokument och förändrad lagstiftning har medverkat till att förtydliga kraven på de berörda aktörerna. De avtal som slutits under 2012 mellan Regionen och Ängelholms kommun samt mellan skolan och socialtjänsten i Ängelholm förtydligar och stärker kraven på aktörerna att samverka utifrån ett brukarperspektiv. Överenskommelserna skapar förutsättning för att bära samverkan över tid även om de personer som idag driver frågan inte arbetar kvar i kommunen eller Regionen. Uppföljning ska enligt avtalen ske såväl på den övergripande nivån som i de enskilda ärendena. 2. Finns det skillnader när det gäller verksamhet och samverkan i olika delar av Skåne? Granskningen visar att BUP kommit långt i sitt arbete med att ge lika vård åt alla. Skillnader finns mellan kommuner och regiondelar vilka främst bottnar i olikheter i kommunernas organisation och prioriteringar. En bättre uppföljning och redovisning bör enligt vår bedömning göras som grund för lärande och generell stärkning av arbetssätten. 3. Är ansvarsfördelningen tydlig mellan de olika aktörerna? Vilken är primärvårdens roll? Vår bedömning är att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i formell mening i huvudsak är tydlig, inte minst efter att de nya överenskommelserna mellan Ängelholms kommun och Regionen slöts Det finns en ökad vilja bland aktörerna att samverka kring barns och ungas psykiska hälsa. Det förekommer otydligheter kring ansvarsfördelningen som då främst är kopplad till gränssnittsproblematik i enskilda fall samt betalningsansvaret vid placeringar. Micartur AB 3 13

13 14 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 Det är ett känt faktum att primärvården inte lever upp till uppdraget som första linjens psykiatri för barn och unga. Vi bedömer att den nya organisation som HSN beslutat om medverkar till att skapa en bättre grund för en fungerande samverkan på alla nivåer mellan Regionen och kommunen. Möjligheten att frigöra patienttid och utveckla specialistverksamheterna inom psykiatrin förbättras när man i större utsträckning kan förlita sig på första linjen. 4. Vilken kompetens finns i kommunerna inom området? Det är ett ständigt behov att stärka den ömsesidiga kompetensen om parternas mandat och förutsättningar. Även om kompetensen bedöms som god inom Ängelholms kommun är det centralt att den blir tillgänglig för alla. Detta gäller inte minst de barn och ungdomar med psykiatrisk problematik som har resurssvaga föräldrar eller ensamkommande flyktingbarn. Vi bedömer att det vore önskvärt med forskning och metodutveckling som fokuserar omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa som kräver samverkan mellan många aktörer på Regional och kommunal nivå. 5. Vilka förväntningar har kommunerna respektive Regionen på varandra? Vår bedömning är att parternas förväntningar på varandra i princip är balanserade men kräver kontinuerlig dialog och information. Tillkortakommanden i första linjens psykiatri till målgruppen förs över som förväntningar på BUP. Det är förväntningar som BUP inte alltid har uppdrag och resurser att infria. 6. Hur är tillgängligheten i den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten och hur påverkas parterna av eventuell bristande tillgänglighet? Tillgängligheten till den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Region Skåne har förbättrats avsevärt på många håll sedan Psykiatri Skåne bildades. Respondenterna i Ängelholm är överlag nöjda även om förväntningarna ofta är högre än vad BUP kan möta. BUP-divisionen klarar vårdgarantin. Vår bedömning är att det främst är tillgängligheten till första besöket som är god medan det finns mer att önska gällande utredningstider. För kommunerna (skola och socialtjänst) riskerar långa utredningstider exempelvis leda till sammanbrott i familjer med risk för akuta placeringar. Verksamhetens fokus på tillgänglighet kan även få andra konsekvenser som är svåra att överblicka och bör därför följas upp. 7. Vad är barnhabiliteringens roll/ansvar och samarbete med BUP, kommunerna och primärvården? Barn- och ungdomshabiliteringens samarbete med övriga aktörer är generellt väl fungerande. Bou och BUP har historiskt inte haft ett utvecklat samarbete. I Ängelholms kommun samverkar skolan och Bou på ett välfungerande sätt kring berörda elever. Socialtjänstens erfarenheter av Bou anses överlag vara goda både vad beträffar insatser och kompetens. 8. Vilken roll har barnhälsovården framförallt när det gäller det mindre barnen? Barnhälsovården (BHV) och dess ansvar för de mindre barnen är tydligt och samverkan med övriga aktörer bedömer vi som god. Det är av stor vikt att BHV har hela familjen i åtanke i sitt arbete och återkommande utvecklas gällande vikten av anmälningsplikt. Genom de tre familjecentralerna i Ängelholm sker ett bra samarbete med barnhälsovården och övriga involverade aktörer 9. Hur fungerar familjecentraler när det gäller barn och ungas psykiska hälsa? Familjecentralerna är uppskattade och välfungerande i Ängelholm. Familjecentralerna med dess tvärprofessionella kompetens är till stor nytta för målgruppen. Vi bedömer att detta är en bra modell för praktisk samverkan med målgruppen i fokus. 10. Vilka förebyggande åtgärder förekommer inom samverkansområdet? Förebyggande arbete förekommer både i Ängelholms kommun och Regionen men det gemensamma arbetet har liten omfattning och oklara och icke påvisade effekter. Förebyggande arbete saknas hitintills i flertalet av de existerande samarbetsöverenskommelserna. Vår bedömning är att parterna bör ha starka motiv att gemensamt utveckla och stärka sådana insatser. De sociala investeringsfonder som inrättas i Regionen och i många kommuner kan vara viktiga verktyg i detta arbete. 11. Hur hanteras övergången från BUP till vuxenpsykiatri hos de olika aktörerna? Övergången från BUP till vuxenpsykiatrin fungerar enligt vår bedömning ganska väl. Det råder en flexibilitet från de involverade aktörerna. Avtal och skriftliga riktlinjer har bidragit till ett bättre samarbete. Micartur AB 4 14

14 15 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari Hur sker informationsöverföring och kostnadsfördelning mellan parterna? Vi bedömer att samarbetsöverenskommelserna generellt behöver förtydligas om överföringen av information. Grunden måste dock vara att patient/brukare/anhörig ger sitt tillstånd till informationsdelning. Kostnadsfördelningen är enligt vår bedömning tydligt reglerad i de vägledande rekommendationerna. Det förekommer konflikter om kostnadsfördelning särskilt avseende de svåraste fallen. Tillämpningen bör, vilket anges i vissa lokala överenskommelser, ske ur ett tydligt barn/ungdomsperspektiv. 13. Hur uppfattar intressegrupper/brukargrupper verksamheten och samarbetet? Vården för barn/ unga som fått en fast kontakt och fått diagnos fungerar i stort sett bra men föregås i allmänhet av en turbulent inledande process. Samtidigt finns särskilt utsatta familjer som har svårt att göra sig gällande. De största problemen är att hitta rätt kontakt och orientera sig mellan de olika aktörerna. Förbättringsområden Region Skåne och Ängelholms kommun bör ta fortsatta gemensamma steg för att på lokal nivå strukturera samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. De bör säkra en trygg kvalitetsledning av vårdprocesser som berör bägge parter. De bör även trygga beredskap och kompetens för samordnad individuell planering. Samverkansarbetet bör systematiseras ytterligare genom tydligare mål för samverkan och regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar och kan förbättras. Det praktiska samverkansarbetet bör breddas att omfatta gemensamma förebyggande insatser anpassade till den lokala miljön. Rutinerna för gemensam hantering av svåra fall bör ses över och parternas ansvar och medverkan i sådana vårdprocesser definieras utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv och med ambitionen att parternas samlade kompetens tas tillvara. Nyinsjuknade riskerar att drabbas av ett stort onödigt lidande när de inte vet vart de ska vända sig för hjälp och vård. En tydligare väg in i den samlade vårdorganisationen genom en barn- och ungdomslots eller liknande bör skapas. Parterna bör ta initiativ till ett bättre kunskapsstöd och/eller plattform för evidensbaserade metoder för gemensamt arbete med barn och unga med psykisk ohälsa. Micartur AB 5 15

15 16 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari Granskningens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund och uppdrag Revisorerna i Ängelholms kommun har tillsammans med Region Skåne och åtta andra skånska kommuner uppdragit åt Micartur AB att göra en granskning av hur Skånes kommuner och Region Skåne idag samverkar kring barns och ungdomars psykiska hälsa samt vilka gemensamma insatser som görs. Granskningen belyser hur kommunernas socialtjänst och skolhälsovård/elevhälsa samarbetar med BUP, primärvården, barn- och ungdomshabiliteringen och barnhälsovården. Syftet är att lyfta fram områden där samarbetet ger förväntat resultat men även områden där samverkan behöver förbättras, peka på eventuella skillnader i olika delar av Skåne samt risken för att någon/något faller mellan stolarna. Granskningen belyser också hur brukarna ser på vården. Övergripande revisionsfrågor som behandlas i granskningen är följande: 1. Vilka styrdokument/handlingsplaner finns inom samverkansområdet hos de olika aktörerna och hur följs insatserna upp? 1. Finns det skillnader när det gäller verksamhet och samverkan i olika delar av Skåne? 2. Är ansvarsfördelningen tydlig mellan de olika aktörerna? Vilken är primärvårdens roll? 3. Vilken kompetens finns i kommunerna inom området? 4. Vilka förväntningar har kommunerna respektive Regionen på varandra? 5. Hur är tillgängligheten i den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten och hur påverkas parterna av eventuell bristande tillgänglighet? 6. Vad är barn- och ungdomshabiliteringens roll/ansvar och samarbete med BUP, kommunerna och primärvården? 7. Vilken roll har barnhälsovården framförallt när det gäller det mindre barnen? 8. Hur fungerar familjecentralerna när det gäller barns och ungas psykiska hälsa? 9. Vilka förebyggande åtgärder förekommer inom samverkansområdet? 10. Hur hanteras övergången från BUP till vuxenpsykiatri hos de olika aktörerna? 11. Hur sker informationsöverföring och kostnadsfördelning mellan parterna? 12. Hur uppfattar intressegrupper/brukargrupper verksamheten och samarbetet? Förutom revisionen i Region Skåne har revisionen i följande nio kommuner medverkat i granskningen: Bromölla, Burlöv, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Simrishamn, Skurup, Ängelholm och Östra Göinge. 2.2 Uppdragets genomförande Genomförandet av granskningen har innefattat dokumentanalys, djupintervjuer och en workshop med företrädare för kommunerna och Regionen. Dokumentanalysen har inbegripit samverkansöverenskommelser och motsvarande gemensamma dokument. Vidare har material från såväl kommuner som Regionen samlats in och analyserats såsom beslutsdokument, budgetar, policydokument, kvalitetsledningssystem, uppföljningar mm. Samtliga anmälningar till patientnämnden från perioden har granskats och analyserats. Djupintervjuer har genomförts med 17 brukare, 19 företrädare för Region Skånes koncernkontor, patientnämnden, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barnavårdscentraler och vårdenheter, 58 företrädare från de nio kommunerna inom skol- och socialtjänstområdena och andra berörda kommunala organ samt med extern expertis. Arbetet med granskningen har bedrivits under perioden augusti 2012 januari I Ängelholm kommun har sex intervjuer genomförts. Granskningen har genomförts av Dag Boman, uppdragsledare, Carin Magnusson, specialist och kvalitetsansvarig, Lars-Bertil Arvidsson, specialist, Anna Ejve, specialist och Mari Månsson projektmedarbetare och koordinator. Projektet har genomförts i nära samråd med uppdragsgivaren. Kontaktpersoner Micartur AB 6 16

16 17 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 från revisorskollegiet har varit Jeanette Hillding och Birgit Hansson. Projektledare från revisionskontoret har varit Jan-Åke Leijon och Greger Nyberg. Förtroendevalda revisorer har varit kontaktpersoner för respektive kommun. Birgitta Johansson har varit kontaktperson för kommunrevisorerna i Ängelholms kommun. 3 Vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa 3.1 Barn och unga med psykisk ohälsa Det finns ingen generell tillämpad definition av begreppet psykisk hälsa. Nedan återges två exempel: Världshälsoorganisationen: Barn och ungdomars psykiska hälsa innebär förmågan att uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt 1. Sveriges kommuner och landsting: Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar 2. Forskning som genomförts av svenska myndigheter och andra instanser under senare år visar att betydande psykisk ohälsa bland unga blivit synlig i Sverige under de senaste åren. Det handlar om symtom som ängslan, oro, nedstämdhet och ångest. Framför allt flickor ligger på höga nivåer. Vidare visar forskning att psykisk ohälsa yttrar sig olika hos pojkar och flickor. Flickor lider företrädesvis av inåtvända problem medan det bland pojkar är vanligare med utåtriktad problematik 3. I Skåne bor ca barn (0-18 år). Nationella undersökningar 4 visar att ca 2-5 procent av alla barn har behov av specialistinsatser och procent har behov av första linjens insatser avseende psykisk ohälsa som förväntas hanteras av hälso- och sjukvården, skolan via elevhälsan och socialtjänsten. De allra flesta skolelever i Skåne mår bra eller mycket bra enligt Folkhälsorapporten Barn och unga i Skåne Dock noteras i rapporten att andelen med god upplevd psykisk hälsa minskar med stigande ålder. Andelen med psykiska besvär är generellt högre bland flickor än bland pojkar i alla åldersklasser Lagar och riktlinjer Utgångspunkten för lagstiftningen kring barn och unga är FN:s barnkonvention som ratificerades av Sverige En proposition som förtydligade landets strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention antogs av riksdagen Det finns tydliga skrivningar i olika lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar för att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Detta framgår t ex i Förvaltningslagen 7 och Socialstyrelsens föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete 8. Samtidigt har andra lagar som syfte att skydda individers integritet vid kontakt med olika myndigheter. Sådana lagrum begränsar ibland möjligheterna till 1 Världshälsoorganisationen (2005) 2 Sveriges kommuner och landsting (2010) Modellområdesprojektet 3 BRIS studie från 2012, Se hela mig, barns egna ord om sin psykiska ohälsa Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, Regeringens proposition 1997/98:182, Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige 7 Förvaltningslagen 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. 8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Det heter bl a att Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Motsvarande för Hälso- och sjukvård (HoS)lyder: Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska för både LSS och HoS framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Micartur AB 7 17

17 18 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 samverkan. Bland dessa lagar finns bl a Offentlighets- och sekretesslagen (OSL: 2009:400, kapitel 12, 2 ) och Socialtjänstlagen (SoL:kapitel 10, 2, kapitel 15, 3 ). Avvägningen mellan patientsäkerhet och integritet lägger ett stort ansvar på berörda myndigheter. T ex har SoL kompletterats med skrivningar om att socialtjänsten från 1 januari 2013 måste underrätta andra aktörer som t ex skolan i större utsträckning än tidigare. I OSL framgår att Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år... 9 Ansvaret för att samverka kring barns bästa förtydligades 2010 i en proposition om Samordnad individuell vårdplanering 10. Ansvaret skrevs in i Socialtjänstlagen (SoL) 2 kapitlet 7 och Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) 3. Skyldigheten för kommun och landsting att upprätta individuella planer enligt SoL och HSL gäller alla människor som landsting och kommun kommer i kontakt med och där en individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Det gäller såväl vuxna som barn och unga och är inte begränsat till att innefatta de personer som har stora och omfattande behov. Det finns också nyligen tagna förändringar i Skollagen kring elevhälsan som berör den aktuella målgruppen. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En kommunal huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting eller vice versa om kommunen och landstinget är överens om det Samverkan på övergripande nivå I detta kapitel redogörs för de iakttagelser som gjorts i granskningen avseende följande revisionsfrågor: Revisionsfråga 1: Vilka styrdokument/handlingsplaner finns inom samverkansområdet hos de olika aktörerna och hur följs insatserna upp? Revisionsfråga 4: Vilken kompetens finns i kommunerna inom området? Revisionsfråga 5: Vilka förväntningar har kommunerna respektive Regionen på varandra? Revisionsfråga 10: Vilka förebyggande åtgärder förekommer inom samverkansområdet? Revisionsfråga 12: Hur sker informationsöverföring och kostnadsfördelning mellan parterna? 4.1 Iakttagelser om samverkan på övergripande nivå Avtal och överenskommelser om samverkan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne antog 2008 Vägledande rekommendationer för arbetet med Barn och Ungdomar i behov av särskilt stöd. I detta dokument beskrivs bl a förutsättningar för samverkan vad gäller ansvarsfördelning, informationsskyldighet, gemensam kompetensutveckling, gemensamt ansvar vid placering utanför hemmet och uppföljning av samverkan samt kostnadsansvaret för olika åtgärder. Av intervjuerna med företrädare för Regionen framgår att dessa rekommendationer inte fått det genomslag i samarbetet med kommunerna som det förväntades. Flera kommuner har haft en avvaktande hållning till det befintliga dokumentet och framförallt varit kritiska mot att primärvården inte varit en del av överenskommelsen. Region Skåne planerar att tillsammans med Kommunförbundet Skåne arbeta fram ett reviderat alternativt nytt avtal under 2013 mellan kommunerna och Region Skåne. 9 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 26 kap, Se Socialstyrelsens termdatabank kan användas synonymt med begreppet individuell vårdplanering i SoL och HSL. 11 Tydligare krav på elevhälsan, Skolverket, juridisk vägledning, februari Micartur AB 8 18

18 19 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 Det är och har varit en hög prioritet för BUP att teckna lokala överenskommelser direkt med de enskilda kommunerna. Sådana överenskommelser finns sedan 2008 bl a mellan Region Skåne och kommunerna i nordost baserade på den sk LOTS-modellen 12. Rutiner för samverkan med Malmö 13 finns sedan 2009 och motsvarande med Svedala sedan Vidare har en försöksverksamhet 14 bedrivits i projektform under tre år med avslut våren 2012 mellan Ystad och Simrishamn och Region Skåne för att stärka samverkansformer för ungas psykiska hälsa. Burlöv omfattas av ett lokalt avtal som löper under Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommuner skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar 15. Ett särskilt ekonomiskt stöd från staten har lämnats via SKL för att stimulera tillkomsten av lokala avtal 16. Arbetet att teckna lokala överenskommelser mellan Region Skåne och enskilda kommuner har också intensifierats under Samtliga kommuner i Sydöstra Skåne (inkluderande Simrishamn och Skurup) har under året tecknat Lokal överenskommelse/avtal om samverkan och samordning av verksamhet samt stöd och insatser riktade till barn och ungdomar upp till 18 år med psykiatrisk/ neuropsykiatrisk problematik och deras familjer. Avtalspaketet omfattar även arbetsordning för övergripande samarbete och för enskilda ärenden, mall för individuell vårdplan och föräldrainformation. Under 2012 har även tecknats Lokalt avtal rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom mellan Region Skåne och Ängelholm m fl kommuner i nordväst. Separata samarbetsavtal har vidare tecknats mellan Region Skåne och Bromölla, Kristianstads och Östra Göinge kommuner avseende psykiatri för barn och ungdomar. Nya och/eller utvecklade avtal uppges från BUP Skåne vara på gång även för Burlöv, Landskrona och Malmö samt samtliga övriga kommuner i länet förutom Trelleborg. De nya avtalen mellan Region Skåne och kommunerna som tecknats under 2012 är inte identiska för alla kommuner men är utvecklade jämfört med de rutiner eller motsvarande som tillämpats under tidigare år. Bland annat är det tydligare hur ledning och organisation ska vara utformad. Avtalen tar sin utgångspunkt i reglerna för samordnad vårdplanering och individuell plan. Det framgår också mer explicit hur brister i samverkan ska hanteras samt hur samarbetet ska utvärderas. Enligt det nytecknade samarbetsavtalet skall avvikelsehantering göras för att höja kvaliteten på samarbetet och minska risken för att samma avvikelse inträffar flera gånger. Varje part ansvarar för att ha rutiner för avvikelser. I Lotsmodellen är uppföljning en av de obligatoriska punkterna i arbetsprocessen. När man har samverkan så följs insatserna upp. Det kan exempelvis resultera i att en aktör träder tillbaka och en annan fortsätter att arbeta med familjen. Uppföljning i enskilda ärenden där fler än en aktör är involverad är inte systematiserad - det sker ibland och ibland inte. Framförallt finns önskemål om mer återkoppling från IFO, BUP och Primärvården. För Ängelholms del finns såväl riktlinjer för samverkan mellan kommunen och Region Skåne, avtal mellan kommunen och Regionen samt överenskommelse mellan skolan och socialtjänsten i kommunen. Riktlinjer för samverkan mellan Barn- och Ungdomspsykiatrin, Socialtjänsten, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Barn- och Ungdomshabiliteringen, Mödra-, Barn- och Ungdomsvården och Barnoch Utbildningsförvaltningen i Ängelholms kommun fastställdes Där konstaterades att en god samverkan förutsätter styrning, struktur och samsyn på handläggarnivå och chefsnivå. Dokumentet 12 Lotsmodellen samarbete kring det enskilda barnet/ungdomen. Samarbetet omfattar för Region Skåne: BUP, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomsmedicin, CSK och Enheten för Familj och ungdomshälsa, BHV samt kommunerna Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. 13 Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö, Modellområde Ystad, Simrishamn och Region Skåne. Ett av 14 nationella projekt som koordinerats av Sverges kommuner och landsting (SKL) 15 Regeringens proposition 2008/09:193 samt Meddelandeblad från Socialstyrelsen maj Överenskommelse mellan staten och SKL om riktade insatser inom området psykisk ohälsa (dnr S2012/3907/FS). Micartur AB 9 19

19 20 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 behandlar bl a samverkansgrupp, styrgrupp, samordnad vårdplanering, samordningsansvar för insatserna, anmälan till socialtjänsten och uppföljning. Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne undertecknades i november 2012 av Region Skåne, Ängelholms kommun m fl kommuner i nordvästra Skåne. Där specificeras bl a gemensamma grundläggande värderingar, förtydligande av ansvar för bas- och specialistnivån, samverkan kring barn och unga (med arbetsmodell, samordnad individuell plan (SIP), nätverksmöten och uppföljning), samverkan vid placering utanför det egna hemmet (ansvarsfördelning och kostnadsfördelning) och samverkansorganisation. Målgruppen är barn och ungdomar som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Grundläggande utgångspunkt är att insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd i första hand ska ske av basnivån i barnets vardagsmiljö. Till basnivån som i stort når alla barn hör förskola/skola inklusive skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård, primärvård, ungdomsmottagningar och socialtjänstens förebyggande verksamhet. När basnivåns kompetens/resurser inte är tillräckliga och de har behov av konsultation ska specialistvården kontaktas. Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg och handikappomsorg, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, barn neuropsykiatri och vuxenpsykiatri för äldre ungdomar samt HVB-hem och de särskilda ungdomshemmen. Specialistverksamheterna ska komplettera basverksamheterna med konsultation och ansvar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling. Brister på basnivån motiverar inte insatser på specialistnivån, inte heller motiverar brister på specialistnivån att ansvaret ska ligga kvar på basnivån. Lokalt avtal tecknades i november 2012 mellan Region Skåne och Socialförvaltningen i Ängelholms kommun om samverkan kring de personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom som är i behov av stöd/insatser från minst två huvudmän samtidigt. I avtalet anges bl a att en samrådsgrupp med chefer från socialförvaltningen och psykiatrin ska finnas. Överenskommelse om samverkan och ansvarsfördelning inom Ängelholms kommun gällande barn och ungas psykiska hälsa samverkan och ansvarsfördelning undertecknades också i november 2012 av chefen för Socialförvaltningen och chefen för Barn- och Utbildningsförvaltningen. Den gäller för Individoch Familjeomsorgen, skolan, Elevhälsan och Verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning. Överenskommelsen följer i stort riktlinjerna för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne, nedbrutet till verksamhetsnivån i kommunen. Övriga styrdokument inom samverkansområdet Region Skåne har tagit fram ett handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa där hälso- och sjukvårdens arbete tydliggörs och vissa samverkansytor beskrivs 17. I vårdprogram bl a avseende ADHD och Autismspektrumtillstånd beskrivs samverkan med skola och socialtjänst kring enskilda individer som viktig både vad gäller diagnos/utredning, behandling/åtgärder och ansvarsfördelning. En överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi togs fram i maj Bakgrunden till uppdraget är att det för gruppen barn och ungdomar med misstänkt dyslexi finns behov av en tydlig gemensam arbetsgång som kräver tvärprofessionell kompetens. Överenskommelsen ska fungera som ett stöd för att tydliggöra samverkan mellan huvudmännen gällande utredning av elever med misstänkt dyslexi. Förväntningar I föregående granskning från 2008 framgår att det fanns en skevhet i de ömsesidiga förväntningarna mellan kommun och Region. En bidragande orsak till den kritik som framfördes från kommunernas sida var vid den tidpunkten dålig tillgänglighet och långa väntetider hos BUP. I denna granskning har det framgått att en stor andel av de intervjuade anser att deras samverkansparter i allmänhet fungerar bättre idag än för fyra år sedan. Det gäller de kommunala aktörernas syn på Regionen och vice versa. Ett undantag är första linjens psykiatri vilken kommunerna i allmänhet inte anser 17 Dokumentet fastställdes i september Micartur AB 10 20

20 21 Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa Februari 2013 lever upp till förväntningarna. En vanlig synpunkt är att samverkan gynnas av att BUP:s tillgänglighet till ett första besök är avsevärt bättre idag än tidigare. Det finns i gränslandet mellan skola/socialtjänst och BUP icke infriade förväntningar om vem som ska ge insatser efter utredning och diagnos. Skola och socialtjänst kan ha önskemål om att BUP fortsätter med samtalskontakt med den unge längre än vad som vanligen sker. BUP uttrycker å sin sida förväntningar på att skola och socialtjänst ska ta vid med åtgärder i högre grad än vad de kommunala verksamhetsföreträdarna anser vara görligt. I vissa fall uttrycks förväntningar på att Bou ska bistå med utredningar även om merparten av de intervjuade har klart för sig att det inte ingår i dess uppdrag. Parterna anser att förväntningarna på varandra idag är mer nyanserade och realistiska jämfört med Samtidigt inträffar med jämna mellanrum händelser som skapar friktion dem emellan. Ett exempel på en sådan situation är när socialtjänsten menar att psykiatrin ska lägga in en patient i slutenvården medan läkare inom BUP gjort en medicinsk bedömning där inläggning inte är nödvändig. Det förekommer också delvis olika meningar om vilka underlag som ska åtfölja remisser, huruvida utredningar ska göras eller inte och dylikt. Även diskussioner om kostnadsansvaret föranleder av och till irritation. De flesta intervjuade från både Regionen och kommunerna anser att ansvarsfördelningen mellan aktörerna ur ett formellt perspektiv är tydlig. Till den ökande tydligheten om de olika aktörernas ansvar och uppgifter för barns och ungas psykiska hälsa har även den skärpta lagstiftningen bidragit (se kap 3). För att ansvarsfördelningen i det praktiska arbetet ska vara tydlig krävs en tät dialog. Några intervjuade företrädare från Regionen anser att det är otydligt vem som från den kommunala sidan har det övergripande ansvaret för samverkan. Kommunernas beredskap att upprätta och upprätthålla gemensamma spelregler och strukturer beskrivs av många intervjuade från Regionens sida som otillräcklig. I Ängelholm finns en förväntan hos de personer som genomför utredningar, t ex BUP och LSS, att få in de underlag som krävs för att kunna slutföra dessa. När denna del i kedjan inte fungerar leder det till förseningar som drabbar berörda barn och familjer. En av de frågor som diskuteras i samverkansgruppen är förväntningar på varandra för att undanröja felaktiga föreställningar om respektive aktörs uppdrag och stärka arenan för samverkan. En icke infriad förväntning är att folkhälsa och generella åtgärder borde uppmärksammas mer kraftfullt i de gemensamma styrdokumenten. Kompetens i kommunerna Det framgår att skeva förväntningar många gånger bottnar i dålig kunskap om den andra partens uppdrag, förutsättningar och ansvar enligt lag. Särskilt sårbart blir det vid hög personalomsättning eller brist på vissa yrkeskategorier, bl a på psykologer. Ur en intervju: "Det är en evighetsfråga att sprida aktuell information och kunskap om varandras verksamhetsområden". I de kommuner/stadsdelar där det bedrivs ett organiserat samarbete är denna fråga uppe för kontinuerlig diskussion för att skapa realistiska förväntningar. Det noteras också att det finns behov av kunskapsutveckling genom forskning och utveckling som omfattar både Regionens och kommunernas ansvarsområden t ex avseende evidensbaserad vård, nya metoder och strukturer för samverkan. På den övergripande nivån ska de gemensamma riktlinjerna följas upp av kommunerna tillsammans med regionens psykiatri. Former för detta än ännu inte utarbetade. Uppföljning av insatser regleras i den samordnade individuella planen. Identifierade brister i samverkan rapporteras på den gemensamt utarbetade avvikelserapporten. Frågorna följs upp på verksamhetsnivå i lokala samverkansträffar och rapporteras vid behov till samrådsgruppen för att kvalitetssäkra arbetet kring barn och unga. Samverkan i praktiken Många intervjupersoner menar att samverkan i praktiken har blivit allt bättre även om variationerna är stora mellan kommunerna och regiondelarna. I vissa fall finns väl fungerande strukturer för samverkan både på den övergripande och operativa nivån. I andra fall är samverkan mest aktuellt i enskilda ärenden och baseras på personliga relationer. Det finns exempel på att samverkan mellan kommun och Region ebbat ut vilket bl a inträffat i samband med hög personalrörlighet i socialtjänsten eller BUP. Förekomsten av lokala avtal ses som positiv av alla intervjuade. De är dock ingen garanti. Samarbetet kan fungera tillfredsställande med regelbundna samverkansmöten etc även utan att skriftliga avtal förekommer och vice versa. Oavsett förekomsten av lokala samverkansavtal finns det barn/unga - ofta med 11 Micartur AB 21