REMISSVAR
|
|
- Emilia Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR Remissvar avseende promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) Diarienummer S2015/07492/SF Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt remissvar avseende rubricerade betänkande. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har cirka medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Sammanfattning av synpunkterna Autism- och Aspergerförbundet anser att systemet för ekonomiska stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning är underfinansierat och att målsättningen med de nya förmånerna bör vara att ge reell kompensation för merarbete och merkostnader. Förbundet välkomnar ett mer förutsägbart och tydligt system för ersättningarna. Vi ser positivt på att man skapar en renodlad merkostnadsersättning samt ett omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. När handikappersättningen upphör måste rätten till ersättning för det arbete som anhöriga utför för att tillgodose vuxna närståendes behov stärkas på annat sätt. Det är bra att det tydliggörs vilka behov som krävs för att få en viss nivå av omvårdnadsbidraget, men trösklarna för varje nivå läggs för högt genom beskrivningarna. Omvårdnadsbidraget ska ha koppling till föräldrarnas faktiska inkomstbortfall eller i vart fall vara högre för att bättre kompensera faktisk förlorad arbetsinkomst. Åldersgränsen för omvårdnadsbidraget måste vara högre än förslaget för att ge föräldrar till vuxna hemmaboende barn möjlighet till ersättning för att de tillgodoser sitt barns behov. Retroaktivitetstiden för förmånerna behöver vara minst sex månader. Förbundet välkomnar förslaget om rätt till förkortning av normalarbetstid. Det behövs tydliga riktlinjer för vad som är normalt föräldraansvar och dessa ska utarbetas av sakkunniga. Förbundet anser i första hand att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska ersättas av merkostnadsersättningen, krona för krona. I andra hand bör lägsta nivån sänkas och högsta nivån höjas. Det bör inte införas ett skälighetsrekvisit. Förbundet instämmer i förslaget att ange olika merkostnadsslag. Ersättning till anhöriga som tillgodoser närståendes hjälpbehov måste kunna ersättas genom merkostnadsersättningen liksom merkostnad för hyra i grupp- och servicebostäder. De föreslagna övergångsreglerna för handikappersättningen är viktiga för att lindra effekten av att ersättningen upphör. Förbundet anser att det är anmärkningsvärt att förslag läggs som innebär besparingar för staten samtidigt som personer med funktionsnedsättning inte får reell kompensation för merkostnader och merarbete. 1
2 3 Uppdraget och dess genomförande Autism- och Aspergerförbundet anser att systemet för ekonomiska stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning är underfinansierat. Därför är det olyckligt att arbetsgruppen enligt uppdraget varit tvungen att hålla sig inom funktionshinderstödens befintliga anslagsramar. Förbundet ifrågasätter varför finansiell hållbarhet ska vara ett mål för en utredning som rör ersättning för merkostnader på grund av funktionsnedsättning. Målsättningen måste istället vara att skapa ett system som bättre motsvarar syftet med ersättningarna, dvs. ger reell kompensation för det merarbete och de merkostnader som funktionsnedsättningar orsakar enskilda personer. Varken dagens system eller de föreslagna förmånerna ger sådan faktisk kompensation Brister i tydlighet och tidsenlighet Autism- och Aspergerförbundet håller med arbetsgruppen om att dagens regelverk avseende vårdbidrag och handikappersättning är otydliga och saknar förutsägbarhet och transparens. Ett tydligare och för individen mer förutsägbart system välkomnas därför. För att ökad rättsäkerhet ska uppnås är det också nödvändligt att handläggare på Försäkringskassan får mer och djupare kunskap om olika funktionsnedsättningar. En centralisering av handläggningen kan eventuellt möjliggöra en ökning av kompetensen, något som dock måste följas upp Två nya socialförsäkringsförmåner Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att man skapar en renodlad merkostnadsersättning och ett omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Förbundet anser att införandet av de två förmånerna kommer att bidra till ökad rättssäkerhet och ett mer lättbegripligt system för både enskilda, handläggare och domstolar. Förbundet instämmer i att ett omvårdnadsbidrag ska införas, eftersom det finns ett fortsatt behov av ersättning till föräldrar för det merarbete det innebär att ha ett barn med funktionsnedsättning. Autism 1 hos barn innebär så gott som alltid ett ökat omvårdnads- och tillsynsbehov. Insatser från samhället täcker bara en liten del av det utökade tillsyns- och omvårdnadsbehov barnen har och utöver det lägger föräldrarna även ett stort merarbete på att samordna alla de kontakter och insatser som behövs kring barnet, exempelvis personal och ledning i barnets skola och LSS-verksamheter, habilitering och olika handläggare på kommunen och Försäkringskassan. Autism- och Aspergerförbundet anser att det saknas tillräcklig konsekvensanalys avseende effekterna av förslaget för de vuxna som idag har handikappersättning för hjälpbehov. Många vuxna med autism får stöd genom insatser enligt LSS eller SoL, men en avsevärd andel får också sina behov åtminstone delvis tillgodosedda av anhöriga. I många fall är handikappersättningen de anhörigas enda möjlighet till ersättning för utfört arbete. De anhöriga får sällan anställning av kommunerna för att utföra stödinsatserna och de hårda reglerna för personlig assistans enligt LSS gör att insatsen endast beviljas en mycket liten del av gruppen stödbehövande vuxna med autism. När handikappersättningen upphör måste rätten till ersättning för det arbete som anhöriga utför stärkas på annat sätt. Reglerna för bistånd i form av anhöriganställning måste ses över och rätten till sådan anställning stärkas. Frågan behöver belysas inom ramen för den kommande översynen av LSS. En möjlig lösning är också att vuxna genom merkostnadsersättningen kan få ersättning för att betala anhöriga för stödinsatser som ges. 1 Med autism avses i detta remissvar samtliga autismspektrumtillstånd (autism, Aspergers syndrom, atypisk autism m.fl.). 2
3 13.1 Omvårdnadsbidragets syfte Autism- och Aspergerförbundet anser att syftet väl beskriver de behov som ska tillgodoses av omvårdnadsbidraget Omvårdnad och tillsyn Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att begreppet vård byts ut mot omvårdnad, då vi anser att begreppet omvårdnad bättre beskriver de behov som finns hos barn med autism. Förbundet uppskattar också att arbetsgruppen klargör att begreppet tillsyn ska ha en bred definition, där även tillgänglighet på distans måste anses vara en form av tillsyn Behov som en förälder normalt ska tillgodose Autism- och Aspergerförbundet anser att det behövs tydliga riktlinjer för vad som är normalt föräldraansvar, avseende barn utan funktionsnedsättning, samt att dessa riktlinjer ska utarbetas av sakkunniga. Det är ett stort problem för rättsäkerheten att varje enskild handläggare idag bedömer vad som är normalt föräldraansvar. Det gör att bedömningen blir godtycklig och helt beroende av just denna handläggares personliga erfarenhet av barn och vad barn i en viss ålder normalt klarar av. Arbetsgruppen anger att Försäkringskassans rättsfallsöversikt från 2015 bör kunna användas vid bedömning av rätt till omvårdnadsbidraget. Förbundet anser inte att det är lämpligt. Rättsfallsöversikten är mycket bristfällig och utgår från bedömningar som gjorts av domstolar. En vägledning över vad som är normal utveckling för barn i olika åldrar måste rimligtvis göras av sakkunniga inom barnmedicin och barnpsykologi Fyra förmånsnivåer Autism- och Aspergerförbundet ställer sig positivt till förslaget att tydliggöra vilka behov som krävs för att få en viss nivå av omvårdnadsbidraget, men anser att trösklarna för varje nivå läggs för högt genom beskrivningarna. Beskrivningarna under respektive nivå stämmer inte överens med den praxis som finns för vårdbidrag idag. En renodling av förmånerna kommer att medföra marginaleffekter som riskerar att drabba vissa enskilda. Eftersom man inte längre kommer att kunna väga samman merkostnader och omvårdnadsoch tillsynsbehov finns risk för att en del av de föräldrar som tidigare hade vårdbidrag nu inte når upp till lägsta nivå varken för omvårdnadsbidrag eller för merkostnadsersättning, trots att de har barn med stora behov av stöd utöver normalt föräldraansvar. Vi anser därför att nivåerna måste anpassas så att tröskeln för att få ersättning inte höjs vid en renodling. Under rubriken En fjärdedels omvårdnadsbidrag nämns exempelvis praktisk hjälp med hygien och måltider. Om det rör sig om ett äldre barn, där inget föräldraansvar föreligger i dessa delar, torde sådana hjälpbehov berättiga till helt omvårdnadsbidrag. Detsamma gäller det som står under rubrik Halvt omvårdnadsbidrag avseende omvårdnad nattetid. Förbundet anser att de behov som nämns under rubrik Helt omvårdnadsbidrag är så stora och ovanliga att mycket få familjer i praktiken kommer att kunna få helt bidrag. Det blir en hård och oönskad konsekvens av införandet av omvårdnadsbidraget. Exempelvis nämns under tillsyn att 3
4 behovet ska finnas i princip dygnet runt, men de flesta barn befinner sig i annan omsorg (skola, förskola, fritidshem etc.) under delar av dygnet och kan därför enligt beskrivningen inte få helt omvårdnadsbidrag för tillsyn. Enligt praxis idag får många föräldrar till barn med autism helt vårdbidrag, eftersom barnen har stora behov av omvårdnad och tillsyn jämfört med barn i motsvarande ålder. 2 Förbundet befarar att många av dessa familjer kommer att förlora delar av bidraget med de nya nivåerna och därmed inte bli kompenserade för det mycket stora merarbete de utför på grund av barnens funktionsnedsättning Flera barn Autism- och Aspergerförbundet håller med arbetsgruppen om att reglerna om sammanvägning av syskons behov bör finnas kvar, eftersom det annars finns risk att vissa familjer inte kommer att kunna få omvårdnadsbidrag. I detta avsnitt nämns att en familj med flera barn med likartad funktionsnedsättning kan ha fördelar av det, t.ex. för att man redan anpassat sina rutiner. Förbundet vill understryka att detta oftast inte gäller för familjer med flera barn med autism. Barn med autism är väldigt olika sinsemellan och varje barns behov kräver stora anpassningar av livsföring, rutiner och omvårdnad. Barnen har behov av helt individuellt utformat stöd. En del barn behöver intensiv träning, vilket kräver en vuxens närvaro och odelade uppmärksamhet på just det barnet timmar i veckan Beräkning av omvårdnadsbidraget Autism- och Aspergerförbundet anser att omvårdnadsbidraget ska ha koppling till föräldrarnas faktiska inkomstbortfall. Om det inte är möjligt anser förbundet att beloppen för de olika nivåerna i omvårdnadsbidraget i vart fall måste vara högre än arbetsgruppens förslag, för att bättre kompensera faktisk förlorad arbetsinkomst. Helt omvårdnadsbidrag ska enligt förslaget ges för barn med synnerligen stora behov av omvårdnad och tillsyn, i princip dygnet runt. Det innebär att en vuxen är bunden att vara med barnet hela tiden och är då förhindrad att förvärvsarbeta. Helt omvårdnadsbidrag ger dock inte en inkomst som är möjlig att leva på för en vuxen med barn. Att vårdbidrag inte ger ersättning för faktiskt inkomstbortfall är något som också Försäkringskassan har lyft som problematiskt Omvårdnadsbidrag ska kunna beviljas barnets båda föräldrar Förbundet välkomnar förslaget att omvårdnadsbidraget ska kunna beviljas båda föräldrarna och att bidraget kan delas mellan föräldrarna även om de är oense. Avsaknad av motsvarande regler vad gäller vårdbidraget har enligt vår erfarenhet lett till problem för många familjer Förmånstiden Autism- och Aspergerförbundet anser att den föreslagna övre åldersgränsen för omvårdnadsbidraget är för låg. Efter att rätt till vårdbidrag upphör tar rätt till handikappersättning vid. Om handikappersättningen upphör som förmån så försvinner möjligheten för föräldrar till barn över 19 år att få ersättning för att tillgodose barnets hjälpbehov. Många unga med autism bor hemma betydligt längre än vad som är normalt för personer utan funktionsnedsättning. Omvårdnads- och 2 RFV Anser 2004:4 och ISF Rapport 2013:12 s Kunskapsöversikt handikappersättning och vårdbidrag, svar på regeringsuppdrag, 2 april 2007, dnr s
5 tillsynsbehovet kvarstår hos det vuxna barnet och tillgodoses i de flesta fall av föräldrarna. För barn som omfattas av LSS finns en förlängd rätt att få ersättning för vård av barn upp till 21 år och i vissa fall även till 23 år, just på grund av dessa personers stora omvårdnads- och tillsynsbehov och det faktum att de inte kan lämnas ensamma hemma. Förbundet anser att omvårdnadsbidraget bör ha en betydligt högre åldersgräns än den föreslagna. Det skulle ge föräldrar till vuxna hemmaboende barn möjlighet till ersättning för att de tillgodoser sitt vuxna barns omvårdnads- och tillsynsbehov. En rimlig åldersgräns vore enligt förbundet 25 år. Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att omvårdnadsbidraget kan beviljas retroaktivt. Tiden då omvårdnadsbidrag kan lämnas behöver dock vara länge än tre månader före ansökningsmånaden. När barnet nyss fått diagnos kan det vara svårt för en förälder att ta in information och det är dessutom långt ifrån säkert att föräldern nås av information om vilka bidrag, förmåner och stöd som kan sökas Ökad förutsägbarhet och rättsäkerhet i omvårdnadsbidragsärenden Autism- och Aspergerförbundet instämmer i arbetsgruppens förslag att Försäkringskassan bör få i uppdrag att utveckla en ordning för hanteringen av ärenden om omvårdnadsbidrag baserad på ICF-CY. Det bör leda till en mer enhetlig handläggning av ärendena. ICF-CY är dock ett omfattande material och det krävs gedigen kompetens om olika funktionsnedsättningar för att kunna ta fram den ordning som föreslås. Försäkringskassan måste samverka med organisationerna inom funktionshinderrörelsen i detta arbete. Det är också viktigt att ta i beaktande att ICF-CY mäter funktioner som kan förbättras med träning, exempelvis intensiv beteendeträning. Omvårdnadsbidraget kan vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna träna med barnet. Förbättrade funktioner hos barnet får därför inte leda till en minskning av omvårdnadsbidraget, eftersom barnet då inte längre skulle få samma möjlighet till fortsatt träning Rätt att förkorta normalarbetstid Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget om rätt till förkortning av normalarbetstid. Behovet av en sådan rättighet är känt sedan länge. Många föräldrar måste arbeta deltid för att kunna tillgodose sina barns behov. Om föräldern inte har en arbetsgivare som godtar det eller om en arbetssökande förälder inte kan hitta ett deltidsarbete så kan föräldern vara tvungen att avstå från förvärvsarbete helt, vilket inte är ovanligt bland våra medlemmar. En regel om rätt till arbetstidsförkortning behövs därför och kommer att bidra till att föräldrar dels har en större möjlighet att vara kvar på arbetsmarknaden och dels får bättre förutsättningar att tillgodose barnens behov. Förbundet är också positivt till att rätten till delledighet ges båda föräldrarna och oberoende av nivå på omvårdnadsbidraget. Vad gäller begränsningen av delledighet till en fjärdedel anser förbundet att det i många fall räcker, men att det behövs en möjlighet till mer ledighet i särskilda fall. Det kan till exempelvis röra sig om barn som inte kan vara i skolan, vilket leder till att en förälder måste vara hemma i större utsträckning än en fjärdedel tills skolan anpassats och stöd satts in så att barnet kan återgå till skolan Rätten till merkostnadsersättning Autism- och Aspergerförbundet motsätter sig att det införs ett skälighetsrekvisit i lagtexten avseende merkostnadsersättningen. Förbundet anser att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska ersättas. Det är i enlighet med den merkostnadsprincip som gäller inom funktionshinderpolitiken, 5
6 som innebär att ingen ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Förbundet anser att principen åsidosätts om personer med funktionsnedsättning bara får ersättning för de kostnader som handläggarna tycker är skäliga och inte för de faktiska merkostnader som funktionsnedsättningen medför. Förbundet anser även att skälighetsrekvisitet bidrar till rättsosäkerhet för den enskilde. Det görs en skälighetsbedömning redan idag inom handikappersättning och vårdbidrag och det är en starkt bidragande orsak till de brister i rättsäkerhet och förutsägbarhet som föreligger i de båda förmånerna. Bedömningarna av rätten till ersättning för merkostnader blir godtycklig, vilket även ISF konstaterat. 4 Autism- och Aspergerförbundet ifrågasätter om det går att skapa riktlinjer för vad som är en skälig merkostnad. Målen med funktionshinderpolitiken är bland annat att personer med funktionsnedsättning ska få full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor samt förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Att endast ersätta skäliga merkostnader strider mot målen. Hur ofta är det till exempel skäligt att utöva en viss fritidsaktivitet eller att delta i en kulturell aktivitet som medför en merkostnad för ledsagare? Handläggarens bedömning kommer att påverka såväl den enskildes delaktighet i samhällslivet och möjlighet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor som den enskildes självbestämmande. Arbetsgruppen föreslår att Försäkringskassan bör ges i uppdrag att utarbeta ett nationellt stöd för bedömningen av vad som utgör en skälig kostnad. Om skälighetsrekvisitet lagfästs vill förbundet understryka vikten av att organisationerna inom funktionshinderrörelsen involveras när ett sådant stöd tas fram. Förbundet välkomnar arbetsgruppens förslag att ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram ett vägledande material för vad som är normala kostnader. Det är varken förutsägbart, rimligt eller rättssäkert att varje enskild handläggare ska bedöma vad som är normala kostnader. Autism- och Aspergerförbundet anser att den princip som framgår av RÅ 2005 ref. 45 ska fortsätta gälla även merkostnadsersättningen. Principen innebär att de allmänna rådens schabloner bara tjänar till vägledning för Försäkringskassan och att de ska frångås om en enskild visar att han eller hon har högre merkostnader än vad som anges i de allmänna råden Ersättningsberättigade merkostnader Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget att ange olika merkostnadsslag. Det kommer att medföra ökad tydlighet och därmed rättsäkerhet för enskilda. Det är mycket viktigt att det även finns med en punkt för övriga ändamål i lagtexten, såsom arbetsgruppen föreslagit, eftersom behoven ser väldigt olika ut hos olika individer. Förbundet uppskattar att arbetsgruppen nämner kostnad för ledsagarservice som en möjlig merkostnad under punkten hjälp i den dagliga livsföringen. Kostnader för ledsagare har blivit en stor merkostnad för enskilda sedan Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att kommunerna inte behöver stå för ledsagares omkostnader. 5 Det är ett problem som bör lösas i den översyn av LSS som regeringen aviserat. Tills det är löst måste dock denna merkostnad ersättas genom merkostnadsersättningen. 4 ISF rapport 2010:8 Handläggningsstöd för handikappersättning och vårdbidrag s. 7 och HFD 2011 ref. 8. 6
7 Med anledning av att handikappersättningen föreslås upphöra anser Autism- och Aspergerförbundet att ersättning till anhöriga som tillgodoser närståendes hjälpbehov måste kunna ersättas genom merkostnadsersättningen. Det bör då vara en merkostnad under merkostnadsslaget hjälp i den dagliga livsföringen. Inom ramen för merkostnadsslaget boende bör ersättning för fördyrad hyra i grupp- och servicebostad kunna ges. Hyrorna i grupp- och servicebostäder är ofta mycket höga, bland annat på grund av att de boende betalar hyra för gemensamma utrymmen. Det leder till att personer som på grund av sina stora hjälpbehov behöver bo i t.ex. gruppbostad har stora merkostnader för hyra. LSS-kommittén uppmärksammade problemet med höga hyror år Kommittén föreslog att regeringen skyndsamt bör utreda hur den enskilde som fått ett beslut om bostad enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder. Ingen sådan utredning har tillsatts och problemet med höga hyror kvarstår. Även detta är ett problem som måste åtgärdas i den kommande översynen av LSS. Förbundet anser dock att denna merkostnad måste kunna ersättas inom ramen för merkostnadsersättningen tills en bättre lösning kommer till stånd Fem nivåer av merkostnadsersättning Autism- och Aspergerförbundet anser att huvudprincipen för en merkostnadsersättning bör vara att de som har kostnader för sin funktionsnedsättning ska ersättas för dessa, krona för krona. Ett sådant system är nödvändigt för att följa den tidigare nämnda merkostnadsprincipen. Med det sagt anser Autism- och Aspergerförbundet att det är positivt att merkostnadsersättningen åtminstone får fler nivåer än nuvarande bidragsformer. Det ökar möjligheten att få sina faktiska merkostnader ersatta. Förbundet anser att tröskeln för den lägsta nivån är alltför högt satt. Det är inte rimligt att personer med funktionsnedsättning, en grupp som ofta har mycket ansträngd ekonomi, ska ha merkostnader på upp till kr per år utan att få någon ersättning för det. Det är svårt för många att klara även mindre kostnader som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen. Många lever under existensminimum och är beroende av ekonomisk hjälp från anhöriga. Därför är det av yttersta vikt att personer med funktionsnedsättning även får mindre merkostnader ersatta. Vi vet att arbetsgruppen räknade på ett lägre insteg i ersättningen och att detta troligen inte skulle medföra någon stor ökning av kostnader för staten. Det finns en osäkerhet kring hur många som skulle komma in i förmånssystemet om man sänkte insteget. Förbundet anser dock att det inte är ett acceptabelt skäl för högre insteg. Förbundet anser att det är rimligt att de som kan styrka att de haft merkostnader på grund av en funktionsnedsättning får ersättning för dessa, oavsett hur många personer det rör sig om. Förbundet anser vidare att den föreslagna högsta nivån för merkostnadsersättningen är för låg. Personer som har höga merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning kommer inte att få kompensation, utan får själva stå för de kostnader som funktionsnedsättningen medför utöver merkostnadsersättningen. Det är inte rimligt och inte heller i linje med merkostnadsprincipen. 6 SOU 2008:77 s
8 14.6 Merkostnadsersättning ska kunna beviljas barnets båda föräldrar Autism- och Aspergerförbundet instämmer i förslaget av samma skäl som anges under remissvarets avsnitt rubricerat Förmånstiden Autism- och Aspergerförbundet anser att retroaktivitetstiden bör vara minst sex månader. Avseende handikappersättning har tiden tidigare varit upp till två år, men minskades till sex månader med motiveringen att informationen om förmånen nu kunde anses fungera tillfredsställande. 7 Nu föreslår arbetsgruppen endast tre månaders retroaktivitet. Förbundet ser dock stora brister när det gäller information om de stöd som kan ges barn och vuxna med funktionsnedsättning. Föräldrar får inte alltid information om vilka ersättningar som kan sökas. En del får information, men kan inte ta till sig den när barnet nyss fått diagnos. Många vuxna saknar kännedom om vilka rättigheter de har till olika ersättningar. Därför behöver retroaktivitetstiden vara längre Omprövning Autism- och Aspergerförbundet anser att tidsintervallet om fyra år för omprövning är rimligt och ser positivt på att det finns möjlighet för Försäkringskassan att ompröva med längre mellanrum för det fall personen har en varaktig funktionsnedsättning där behovet bedöms vara konstant Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i SFB Autism- och Aspergerförbundet välkomnar de övergångsregler som föreslås för handikappersättningen och anser att det är viktigt att de införs. Övergångsreglerna lindrar effekterna för de vuxna som är beviljade handikappersättningen för hjälpbehov idag och som kommer att stå utan ersättning med det nya systemet. Övergångsreglerna kan även underlätta övergången till ett system där anhöriga som utför arbete med att tillgodose en närståendes hjälpbehov kan få reell ersättning av kommunen istället för, som nu, en relativt låg ersättning genom handikappersättningen. Förbundet anser att det är nödvändigt att frågan om reell ersättning för dessa anhöriga ses över snarast och att ett fungerande system tas fram Ekonomiska konsekvenser för staten av regeländringarna Autism- och Aspergerförbundet anser att det är anmärkningsvärt att arbetsgruppen lägger förslag som kommer att drabba enskilda ekonomiskt medan staten kommer att spara 60 miljoner kronor per år. Den besparing staten gör motsvarar flera tusen personer med funktionsnedsättning som i högre utsträckning skulle kunna få sina faktiska merkostnader eller sin faktiskt förlorade arbetsinkomst ersatt, exempelvis genom sänkta lägstanivåer eller höjda högstanivåer i förmånerna. Förbundet anser vidare att det inte är rimligt att sätta statens kostnader i relation till Försäkringskassans prognos om ökade kostnader för nuvarande bidrag, eftersom ökningen av kostnaderna beror på att allt fler lever med en funktionsnedsättning. De personer som har en funktionsnedsättning måste få kompensation för de merkostnader och det merarbete funktionsnedsättningen medför. Det är inte rimligt att försöka hålla kostnaderna inom samma ram som tidigare när antalet personer som omfattas av förmånerna ökar. 7 Prop. 2003/04:100 utgiftsområde 10 s
9 Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet Anne Lönnermark Ordförande genom Hanna Jarvad Förbundsjurist
Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
Läs merStärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen
Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och
Läs merRSMH:s yttrande över departementspromemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58)
Handläggare: Åke Nilsson Anna Langseth 1 2016-02-15 S2015/05570/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM RSMH:s yttrande över departementspromemorian
Läs merReformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning Ds 2015:58
1 (7) D nr S2015/07492/SF Stockholm 2016-02-29 YTTRANDE Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handläggare: Jesper Symreng Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning Ds 2015:58 Riksförbundet
Läs merOmvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
Webbinarium 29 november 2018 Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Sid 1 Agenda två nya socialförsäkringsförmåner Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning istället för vårdbidrag Merkostnadsersättning
Läs merREMISSVAR
REMISSVAR 2016-03-30 s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande avseende betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)
Läs merOm personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till
Läs merFörslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning
Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merRemiss från Socialdepartementet - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58).
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2016-01-07 Vår referens Anne Wolf Enhetschef anne.wolf@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet - Reformerade stöd till barn och vuxna
Läs merHFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning
HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD TILL RESULTATSTYRNING Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1-537-2013 Sida 1 (5) 2013-09-30 Handläggare Johanna Edlund Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merNya riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice
S Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.51.-181-2018 Sida 1 (6) 2018-04-19 Handläggare Till Ingemar Sollgard Kungsholmens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 08 444
Läs merReformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning
Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106
Läs merVissa förslag om personlig assistans
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Ellinor Englund Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa förslag om personlig assistans Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Läs merAssistansersättning - hjälp med andra personliga behov
Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.
Läs merHistorik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag
VÄGLEDNING 2012:1 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 29 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att
Läs merAUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS LSS-PLATTFORM
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS LSS-PLATTFORM BAKGRUND Situationen för personer med autism Sverige har länge varit ett anständigt land, ett land där alla människor lever under goda levnadsvillkor. Det
Läs merYTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30
YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merPersonlig assistans enligt LSS
SVENSKA PM 1 (6) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-01-31 Vård och Omsorg Ingrid Söderström Personlig assistans enligt LSS Vad är personlig assistans enligt LSS? Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 sid.63) framgår
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merBegreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov
Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Vid bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas för andra
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merKj;ff!!D&KÄFP. FöRBUNDEN
Kj;ff!!D&KÄFP FöRBUNDEN a?? Vår referens: Mikael Klein Sundbyberg 2016-02-29 Dnr. 52015/07492/SF Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med
Läs merRemissvar på förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA, FRITID OCH FUN KTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 006-566/2008 SID 1 (7) 2008-11-03 Handläggare: Carina Bessner Telefon: 08 508 03 341 Till
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merMerkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merEtt gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se
Ett gott och självständigt liv Stöd och service enligt LSS-lagen Linköpings kommun linkoping.se Stöd och service enligt LSS-lagen Du som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar har enligt lag rätt
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningens stab Sida 1 (8) 2013-09-26 Handläggare Carolina Morales 08-508 12 466 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2013-11-28 Förslag till reviderade riktlinjer för
Läs merVårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)
Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras
Läs merLSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1
LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få
Läs merPersonlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert
Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merÖvertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merReformerade stöd till personer med funktionsnedsättning
Socialförsäkringsutskottets betänkande Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
Läs merRemissvar på motion om riktlinjer för ledsagning dnr /2015
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-02-05 Handläggare Pia Ehnhage Telefon: 08-508 25 911 Till Socialnämnden 2016-03-22 Remissvar på motion
Läs merKommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Promemoria 2017-12-20 S2017/07480/FST Socialdepartementet Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sammanfattning... 2 1 Författningsförslag...
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs mer1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.
Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans
Läs merYttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.
Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU
Läs merÄndrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017
PM 2017:99 RVI (Dnr 110-630/2017) Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merLedsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys
1 Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kommun inte kan förpliktas att betala för en ledsagares kostnader för resor, inträden
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Läs merKartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS
2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av
Läs merVÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS
VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.
Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om vårdbidrag; RAR 2002:15 beslutade den 2 december 2002. Riksförsäkringsverket beslutar
Läs mer9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2018 ref. 20 Att anhöriga till en vuxen funktionsnedsatt person arbetar som dennes personliga assistenter utesluter inte att ett behov av insatsen korttidsvistelse utanför hemmet kan finnas för att
Läs merSynpunkter på remiss Assistansersättning 2003:6 version 11. Synpunkter från Vårdföretagarna, Bransch Personlig assistans
Avsnitt Kapitel 1 Synpunkter från Vårdföretagarna, Bransch Personlig assistans Inledning 1.1 1.2 1.2.1 1.2.2 1.3 1.5 Kapitel 2 Handikappreform och rättighetslagstiftning 2.1.3 2.4 2.4.6 2.4.7 Det saknas
Läs merLSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Läs merVÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till
Läs merReviderade riktlinjer för medföljare vid semesterresor
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-05 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Reviderade riktlinjer
Läs merYttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)
090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet
Läs merRiktlinjer för ledsagning och ledsagarservice
Riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice Beslutade av kommunfullmäktige 2018-xx-xx stockholm.se Beslutade av kommunfullmäktige 2018-xx-xx Dnr: 3.1.1-705/2016 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson:
Läs merStöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida
Läs merLSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få
Läs merSid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning Försäkringskassans
Läs merVÄLKOMNA. Handikappersättning. Vårdbidrag. Assistansersättning
VÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning HANDIKAPPERSÄTTNING NEDSATT FUNKTIONSFÖRMÅGA Funktionsförmågan ska vara nedsatt i sådan omfattning att personen i sin vardag behöver hjälp av
Läs merYttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST)
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2019-04-17 Arbetsgivarföreningen KFO Box 16355 103 26 Stockholm Besöksadress Klara Södra Kyrkogata 1 Stockholm Yttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs merReviderade riktlinjer för medföljare vid semesterresa
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Josefin Lokvist Telefon: 08-508 12 197 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Reviderade riktlinjer för medföljare
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT
Läs merOm du har en funktionsnedsättning
Om du har en funktionsnedsättning Välkommen till Försäkringskassan I den här broschyren kan du läsa om vilken hjälp du som har en varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning kan få från Försäkringskassan.
Läs merAngående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS
HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar
Läs merHistoriska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Läs merDOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd
2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 april 2018 KLAGANDE Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 22
Läs merStöd för svårt sjukt barn
Försäkringskassan Stöd för svårt sjukt barn Susanne Lövgren Carl Höckerfelt Myndighetsbeslut i Sverige Olika roller och ansvar Regering/ Riksdag- stiftar lagar. Får inte ingripa i enskilda ärenden. Försäkringskassan-
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merRiktlinjer för ledsagning och ledsagarservice
Riktlinjer för ledsagning och ledsagarservice Beslutade av kommunfullmäktige 2018-06-11 stockholm.se Beslutade av kommunfullmäktige 2018-06-11 Dnr: KS 2018 /585 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson:
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merFunktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga
Försäkringskassan Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga Hjärnkraft 170529 Mathias Holmlund 010 116 3493 mathias.holmlund@forsakringskassan.se Sid 1 2017 Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig
Läs merStöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:
Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice
Läs merLSS i Lomma kommun. Stöd enligt LSS. - till dig som lever med en. funktionsnedsättning
LSS i Lomma kommun Stöd enligt LSS - till dig som lever med en funktionsnedsättning Stöd för dig med funktionsnedsättning Du som bor i Lomma kommun och har en funktionsnedsättning kan ansöka om stöd och
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning
2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande
Läs merRemissyttrande över DS 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem
REMISSVAR / YTTRANDE Datum 2019-05-03 Dnr.nr: S2019/00497/SF 1(5) Vår referens: Philip Day och Ola Linder Mottagare: Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se, s.sf@regeringskansliet.se Remissyttrande
Läs merMarianne Jenryd (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 november 2017 Annika Strandhäll Marianne Jenryd (Socialdepartementet)
Läs merMisskött omorganisation. servicebaser
Uppsala 2016-04-11 Misskött omorganisation av servicebaser En rapport av Liberalerna om majoritetens hantering och konsekvenserna för brukarna. Vad är en servicebas? Varför en rapport? Omsorgsnämnden (OSN)
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Information om LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun, november 2017 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs merLSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Läs merStöd och service till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd och service till dig som har en funktionsnedsättning Foto: Anna Hahn von Dorsche, Sollentuna kommun www.sollentuna.se Innehållsförteckning Vård- och omsorgsnämnden och kontor Stöd i vardagen Lagen
Läs merSid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning och vårdbidrag Försäkringskassans behov av uppgifter från hälso-
Läs merESLÖVS KOMMUN PROTOKOLL 5 (23) Vård- och omsorgsnämnden
ESLÖVS KOMMUN PROTOKOLL 5 (23) Vård- och omsorgsnämnden 2008-12-17 84 REMISS: LSS-UTREDNINGENS SLUTBETÄNKANDE SOU 2008:77 Ärendebeskrivning LSS-utredningen har under hösten lämnat sitt slutbetänkande Möjlighet
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
Läs mer