Revisionsrapport. Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport. Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av förekomst och följsamhet av gällande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat. Landstinget Dalarna Emil Forsling Fredrik Winter Februari 2014

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund, syfte och revisionsfråga Avgränsning Metod 3 3 Granskningsresultat Derivat en allmän beskrivning Säkringsredovisning en allmän beskrivning Säkringsredovisning enligt RKR Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning? 7 5 Sammanfattande bedömning och slutsats 8 Februari 2014

3 1 Sammanfattning Landstinget Dalarna (LD) har ett antal derivat som används för räntesäkring av låneskulder. Då redovisningslagstiftning genomgår förändring och medias uppmärksamhet kring handel med derivat har revisorerna i LD ställt förfrågan om granskning inom området. Revisorerna i LD har givit PwC i uppdrag att granska om LD följer gällande redovisningslagstiftning, praxis och interna regelverk vid redovisning av och handel med derivat. Sammanfattningsvis bedömer vi att de ränteswapar och lån inklusive framtida upplåning som LD har per uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt RKR 21. Det innebär att ränteswaparna framöver kan fortsätta att redovisas som under nuvarande regler förutsatt att kraven som ställs för säkringsredovisning är uppfyllda under hela säkringens löptid. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt RKR 21 behöver LD upprätta en dokumentation som tydligt beskriver säkringsrelationen baserat på de krav som finns i RKR. Av dokumentationen ska det bl.a. framgå syfte med säkringen, vilka instrument och poster som omfattas samt hur man ska bedöma säkringens effektivitet initialt och löpande under säkringsrelationens löptid. Vad gäller den utställda swaptionen så godkänner RKR 21 explicit ett sådant instrument som säkringsinstrument. Vi vill dock, mot bakgrund av hur en sådan utställd swaption fungerar, ifrågasätta säkringsredovisning för denna typ av instrument ur ett riskhanteringsperspektiv eftersom den snarare skapar risk än eliminerar risk. Om LD ändå väljer att tillämpa säkringsredovisning för den utställda swaptionen finns en utmaning i att förklara syftet med säkringen samt beskriva vilken risk som säkras. Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de vanliga ränteswaparna rekommenderar vi i de fall då LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation. 1 av 9

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund, syfte och revisionsfråga Landstinget Dalarna (LD) har ett antal derivat som används för räntesäkring av låneskulder. Då redovisningslagstiftning genomgår förändring och medias uppmärksamhet kring handel med derivat har revisorerna i LD ställt förfrågan om granskning inom området. LDs revisorer efterfrågar en kartläggning av förekomst av derivat i LD samt om derivatens villkor står i överensstämmelse med praxis inom området och överensstämmer med LD interna regelverk. Därutöver efterfrågas en granskning av redovisningens efterlevnad av gällande lagstiftning samt de krav som kommer att ställas på redovisning av derivat inom den närmaste framtiden. Revisorernas syfte med denna granskning är att identifiera förekomsten av handel med derivat och säkerställa att redovisningen av denna handel sker enligt gällande nationella och interna regelverk. Utöver detta önskar revisorerna även en beskrivning av den kommande lagstiftningen och huruvida LD uppfyller kommande krav. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Följer LD gällande redovisningslagstiftning, praxis och interna regelverk vid redovisning och handel derivat? Granskningen har utförts med utgångspunkt i följande granskningsmål och frågor: I vilken omfattning sker handel med derivat i LD? Med vilka typer av derivat sker handel i LD? Är risker och villkor i LD innehav av derivat skäliga och i överensstämmelse med interna regelverk och vad som kan anses som praxis inom området? Uppfyller LD framtida lagstiftningskrav i sin redovisning av derivat? LD tillämpar idag säkringsredovisning enligt sk. traditionell svensk redovisning, Deferral hedge accounting. Det innebär att derivaten inte redovisas löpande avseende orealiserade vinster/förluster utan endast vid realisering av ränteflöden. Den räntekostnad som därmed redovisas löpande i resultaträkningen är den ränta som lån och derivat tillsammans ger för varje period. I rapporten återfinns en beskrivning av de krav som ställs för att få tillämpa säkringsredovisning, vilka derivatinstrument som kan utgöra säkringsinstrument respektive vilka lån och eller prognostiserade flöden som kan utgöra säkrade poster och inkluderas i säkringsrelationen. Utöver detta vad som, utifrån dagens innehav av lån, swapar och andra finansiella instrument, behöver göras för att uppfylla kriterierna för säkringsredovisning. 2 av 9

5 2.2 Avgränsning Granskningen har enligt projektplanen avgränsats till att omfatta befintliga derivat per Metod Inläsning av LD Föreskrifter för finansförvaltning avsnitt 3.5 och avseende derivat samt marknadsvärdesrapporter från banken avseende de derivat som finns utestående i LD per Insamling av specifikation på den upplåning som finns i LD per Dessa dokument har därefter utvärderats i förhållande till de redovisningsregler som gäller för redovisning av derivat för LD från och med 2014, dvs. RKR 21 (Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 21). Vi har även som referens använt K3 som är huvudregelverket för redovisning i Sverige.. 3 av 9

6 3 Granskningsresultat 3.1 Derivat en allmän beskrivning Derivatinstrument kännetecknas av tre saker 1) Dess värde ändras till följd av ändringar i en underliggande variabel, ex. räntesats, valuta, aktiepris, råvarupris 2) Det krävs ingen eller liten initial nettoinvestering, dvs. liten i förhållande till vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan förväntas reagera på ett liknande sätt vid förändringar i marknadsfaktorer. 3) Det är ett avtal som regleras vid en framtida tidpunkt, ex. framtida räntebetalning eller framtida växling av valuta Det finns olika former av derivat, såsom swapar, terminer och optioner. Swapar och terminer innebär avtal där båda parterna är skyldiga att fullfölja avtalet. Vanliga former av swapar är ränteswapar. De ränteswapar som LD har innebär att en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Ofta tecknas en sådan ränteswap för att ändra ränteexponeringen i ett lån, dvs. om man har ett lån till rörlig ränta men i stället vill ha en fast ränta så kan man teckna en ränteswap som byter bort den rörliga räntan och i stället ger en ränta som är fast i varje period. Optioner däremot innebär en ensidighet eftersom den ena parten har en rättighet medan andra parten i avtalet har en skyldighet. Optioner innebär därför oftast att en premie erläggs eller erhålles vid ingången av avtalet beroende på om man köpt optionen eller ställt ut optionen. Köpta optioner kan innebära att man köpt ett skydd, dvs. exempelvis ett räntetak där man har en rörlig ränta men om den rörliga räntan når en viss nivå har man ett skydd mot det. Utställda optioner innebär att man tar på sig en risk genom att låta motparten få en rättighet. För att man ger motparten en rättighet får man ofta en premie. LD har ställt ut en option i form av en swaption Grundläggande regler för redovisning av derivat Grundläggande regler för redovisning av derivat är: Lägsta värdets princip (LVP), dvs. derivat redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. För derivat som har negativa verkliga värden på balansdagen redovisas detta negativa värde som en skuld i balansräkningen och en kostnad i resultaträkningen. 3.2 Säkringsredovisning en allmän beskrivning Säkringsredovisning är en form av undantagsredovisning som avviker från grundreglerna (se ovan). Grundreglerna för redovisning av derivat ger inte alltid en rättvisande bild av vad man försöker uppnå genom att teckna derivatkontrakt. Exempelvis så innebär grundläggande redovisningsregler att ett lån med fast ränta redovisas annorlunda än ett lån med rörlig ränta som swapats om till fast ränta med en ränteswap. Denna inkonsekvens tar säkringsredovisningsreglerna hand om genom att man tillåter att lån och swap redovisas syntetiskt, dvs. tillsammans 4 av 9

7 som ett instrument. Men för att få avvika från grundläggande redovisningsregler och tillämpa säkringsredovisning ställs sedan årsskiftet vissa krav som måste vara uppfyllda. I reglerna för säkringsredovisning används ett antal begrepp såsom säkrat föremål, dvs. vad är det som säkras, i LDs fall upplåning. Vidare används säkringsinstrument som begrepp och det avser det finansiella instrument, vanligen derivat, som används för att säkra en viss risk. I LDs fall är det ränteswapar och utställd swaption som används för att omvandla den rörliga räntan till fast ränta. Säkringsredovisning för LD innebär enkelt uttryckt att den räntan som lån och swapar tillsammans ger är den räntekostnad som redovisas i resultaträkningen i varje period. Det innebär att derivaten inte värderas eller redovisas separat. LD tillämpar idag säkringsredovisning enligt sk. traditionell svensk redovisning, Deferral hedge accounting. Det innebär att derivaten inte redovisas löpande avseende orealiserade vinster/förluster utan endast vid realisering av ränteflöden. Den räntekostnad som därmed redovisas löpande i resultaträkningen är den ränta som lån och derivat tillsammans ger för varje period. Givet att kriterierna för säkringsredovisning uppfylls enligt RKR 21 blir redovisningen jämfört med hur LD tidigare gjort oförändrad. 3.3 Säkringsredovisning enligt RKR 21 RKR 21 har till skillnad från K3 regelverket inga lättnader i övergångsreglerna. Det innebär att per kommer endast de relationer som uppfyller kraven på säkringsredovisning att få redovisa enligt undantagsreglerna. Övriga derivat måste hanteras enligt grundläggande redovisningsprinciper för derivat, (se ovan beskrivning) Kriterier för säkringsredovisning I och med RKR 21 ställs nu högre krav än tidigare för att få tillämpa säkringsredovisning. Bland annat ska det finnas en dokumentation som omfattar: En beskrivning av syftet med säkringen En beskrivning av karaktären på den eller de risker som säkras En identifiering av säkringsinstrumentet och den säkrade posten, samt En beskrivning av hur LD kommer att bedöma säkringens effektivitet Ett ytterligare krav för att få tillämpa säkringsredovisning är att säkringsförhållandet ska förväntas vara effektivt under den period för vilken säkringen har identifieras. Att säkringsförhållandet är effektivt innebär att säkringsinstrumentet i hög utsträckning motverkar förändringar i den säkrade postens värde eller kassaflöden. Med andra ord ska derivatet i hög utsträckning ta hand om den risk som säkras. Det finns också krav och restriktioner för vad som får vara säkringsinstrument och säkrad post enligt RKR av 9

8 I de fall det finns säkringsinstrument med en löptid längre än de säkrade posterna, dvs. derivat med längre löptid än befintliga lån måste LD kunna påvisa att det är sannolikt att det kommer finnas framtida ränteflöden att säkra. Om det inte kan göras behöver överskjutande del av derivaten redovisas enligt grundreglerna (se ovan) Tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster Säkrat föremål Det är tillåtet enligt RKR 21 att identifiera portföljer av lån och framtida mycket sannolika lån som ett säkrat föremål givet att de har samma riskegenskaper. Enligt vår uppfattning innebär detta att lån med rörlig ränta samt framtida mycket sannolika rörliga räntebetalningar kan grupperas till ett säkrat föremål. Däremot kan enligt vår uppfattning inte lån med rörlig ränta och lån med fast ränta blandas i samma portfölj eftersom de inte delar samma riskegenskaper (det rörliga lånet varierar i kassaflöde av marknadsränteförändringar medan fasträntelånet varierar i verkligt värde). Att använda en portföljsyn för det säkrade föremålet i säkringsredovisingen är inget som explicit framgår av RKR 21, men som vi bedömer är möjligt med hänsyn till de krav som i övrigt ställs för säkringsredovisning. Detta bör dock vara förankrat i LD Föreskrifter för finansförvaltning. I det fall LD avser att inkludera framtida upplåning, dvs. framtida räntebetalningar i den säkrade posten ska det vara mycket sannolikt att dessa framtida flöden kommer att inträffa. Säkringsinstrument LD har ränteswapar som effektivt hantera den risk som säkras, dvs. risken för förändringar i den rörliga räntan. Ränteswaparna kvalificerar för säkringsredovisning enligt RKR 21. Vår bedömning är att en grupp av derivat får slås samman givet att de tillsammans tar hand om den risk som säkringen är avsedd att skydda. Med det menas att för LD kan ränteswappar grupperas ihop om effekten som de tillsammans ger är en omvandling av den rörliga räntan till en fast ränta. För LD innebär detta att de befintliga ränteswaparna bör kunna grupperas ihop och ses som ett säkringsinstrument. LD har förutom ränteswapar en utställd swaption. Denna utställda swaption innebär att motparten, dvs. banken, har köpt en rättighet som innebär att de, vid en framtida tidpunkt, kan välja om LD ska teckna en ränteswap som ger LD en i swaptionen angiven fast ränta. Då det är banken som har rättigheten att bestämma kommer de troligen endast att utnyttja sin option/rättighet när det är fördelaktigt för dem och därmed ofördelaktigt för LD. Det innebär i sin tur att den ränta som LD får i och med den utställda swaptionen är en räntekostnad som är högre än vad den skulle varit utan detta instrument. När det gäller sådan utställd optionalitet så skiljer sig RKR 21 från K3 regelverket på en väsentlig punkt och det är att RKR 21 explicit tillåter instrument med utställd optionalitet som säkringsinstrument under förutsättning att derivatet inte medför en risk för att i förväg okända och för LD negativa marknadsvärdesförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om det 6 av 9

9 är en utställd option som om den utnyttjas innebär en fast ränta för den som ställt ut optionen ska denna fasta ränta vara känd i förväg. Denna explicita öppning som RKR 21 ger för utställd optionalitet i säkringsinstrumentet är unik för RKR, dvs. finns inte i exempelvis K3 eller IFRS. Detta beror framförallt på att en utställd option skapar risk och därmed inte eliminerar eller minimerar risk. Vid utställande av en option erhålls normalt en premie (alternativt finns premien inbakad i ett annat instrument), därefter finns bara en potentiell nersida för utställaren. Användandet av utställda optioner förutom som en komponent i exempelvis en räntekorridor är därför enligt vår uppfattning inte förankrad ur ett riskhanteringsperspektiv. Mot bakgrund av skrivningarna i RKR 21 gör vi dock bedömningen att det rent formellt finns argument för att betrakta den utställda Swaption som LD har som ett tillåtet säkringsinstrument i och med att den innebär att LD får en fast ränta på 2,98% om motparten utnyttjar optionen. Vi vill dock poängtera att det ligger en utmaning i att beskriva syftet med säkringen, vilket är ett krav enligt RKR 21 (se vidare under Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning?). Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de vanliga ränteswaparna rekommenderar vi i det fall att LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation. Portföljer och nominella belopp För att uppfylla kriterierna för säkringsredovisning ska summan av de nominella beloppen på de derivat som ingår i säkringsinstrumentet (portföljen av derivat) vara samma som summan av de nominella beloppen på de lån eller framtida upplåning som ingår i den säkrade posten (portföljen av lån). Om de nominella beloppen för derivaten överstiger befintlig eller framtida mycket sannolik upplåning är LD översäkrad och den överskjutande delen av derivaten måste redovisas enligt grundläggande redovisningsprinciper för derivat (se ovan). Vid varje balansdag samt löpande när någon ändring sker av portföljerna anser vi att LD ska bedöma om de volymer/nominella belopp som ingår i säkringsrelationen matchar samt om de andra bedömningskriterierna är uppfyllda. I LDs befintliga låneportfölj per finns volym av upplåning som överstiger tecknade derivat. Däremot förfaller lånen till betalning före derivaten vilket innebär att LD behöver påvisa att framtida refinansiering och nyupplåning är mycket sannolik. Kraven som finns i RKR 21 är att framtida upplåning måste vara mycket sannolik, dvs. LD behöver påvisa att det finns planer på att förlänga och öka upplåningen samt att det finns tillgängliga upplåningsmöjligheter. 4 Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning? För att uppfylla kraven på säkringsredovisning kvarstår för LD att upprätta en dokumentation som tydligt beskriver säkringsrelationen. Dokumentationen kan 7 av 9

10 utformas med en övergripande masterdokumentation av mer beskrivande karaktär som innehåller: Syftet med säkringen, o dvs. vad önskar man uppnå. Detta får gärna upprättas och kopplas till den finanspolicy eller riskhanteringsstrategi som LD har. Där bör det framgå hur man arbetar med derivat, i vilket syfte, vem som har mandat att teckna nya derivat samt vilka instrument som är tillåtna. Denna information kan läggas i en övergripande masterdokumentation som endast ändras i det fall något i LDs riskhanteringsstrategi eller policy ändras Beskrivning av karaktären på den risk som säkras, o dvs. för LD är det risken för förändringar i den rörliga räntan i befintlig eller framtida upplåning. Säkrad post och säkringsinstrument o Det ska tydligt framgå vad som är säkringsinstrument och säkrad post samt beskrivning av huruvida det är en grupp av poster som kan variera över tiden eller om det är en stängd grupp. I det fall man tänker inkludera framtida räntebetalningar, dvs framtida upplåning i den säkrade posten ska det finnas dokumenterat vad det är som gör att dessa framtida flöden bedöms vara mycket sannolika. En beskrivning av hur LD kommer att bedöma säkringens effektivitet Som komplement till denna övergripande dokumentation bör en mer transaktionsbaserad dokumentation upprättas. Denna dokumentation bör innehålla en mer detaljerad information om exakt vilka lån och derivat som ingår i säkringsrelationen. Den bör också innehålla dokumentation av hur säkringens effektivitet har bedömts initialt och löpande över säkringens löptid. 5 Sammanfattande bedömning och slutsats Vi gör bedömningen att LD följer sina Föreskrifter för finansförvaltning. De ränteswapar och lån inklusive framtida upplåning som LD har per bedöms vara godkända säkringsinstrument respektive säkrade föremål för säkringsredovisning enligt RKR 21. Det innebär att ränteswaparna framöver kan fortsätta att redovisas som under nuvarande regler förutsatt att de övriga krav som ställs för säkringsredovisning är uppfyllda under hela säkringens löptid. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt RKR 21 behöver LD upprätta en dokumentation som tydligt beskriver säkringsrelationen baserat på de krav som finns i RKR. Av dokumentationen ska det bl.a. framgå syfte med säkringen, vilka instrument och poster som omfattas samt hur man ska bedöma säkringens effektivitet initialt och löpande under säkringsrelationens löptid. 8 av 9

11 Vad gäller den utställda swaptionen så godkänner RKR 21 explicit ett sådant instrument som säkringsinstrument. Vi vill dock, mot bakgrund av hur en sådan utställd swaption fungerar, ifrågasätta säkringsredovisnings för denna typ av instrument ur ett riskhanteringsperspektiv eftersom den snarare skapar risk än eliminerar risk. Om LD ändå väljer att tillämpa säkringsredovisning för den utställda swaptionen finns en utmaning i att förklara syftet med säkringen samt beskriva vilken risk som säkras. Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de vanliga ränteswaparna rekommenderar vi i de fall då LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation. 9 av 9

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

IAS 39 Financial Instruments Vad händer nu *

IAS 39 Financial Instruments Vad händer nu * IAS 39 Financial Instruments Vad händer nu * 12 Mars 2008 *connectedthinking Finansiella instrument och säkringsredovisning Hur har IAS 39 tillämpats av svenska företag? Vad är det för särskilda svårigheterna

Läs mer

Ställningstagande/svar Lagen om kommunal redovisning medger inte att derivat löpande värderas till marknadsvärde.

Ställningstagande/svar Lagen om kommunal redovisning medger inte att derivat löpande värderas till marknadsvärde. Följande dokument är en sammanställning av de synpunkter som inkom efter rundabordssamtalet den 11 april 2013 med anledning av utkastet till rekommendation om derivat och säkringsredovisning. Den vänstra

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet

Läs mer

Aktiv ränteriskhantering Har du fastighetskrediter, leasingavtal eller planerar du ett företagsförvärv?

Aktiv ränteriskhantering Har du fastighetskrediter, leasingavtal eller planerar du ett företagsförvärv? Aktiv ränteriskhantering Har du fastighetskrediter, leasingavtal eller planerar du ett företagsförvärv? Ditt företag påverkas av rörelser på räntemarknaden. Nordea Markets erbjuder skräddarsydda lösningar

Läs mer

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-09-03 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015 Sammanfattning Riksbanken

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet Tillämpningsområde 11.1. Detta kapitel ska tillämpas vid redovisning av finansiella instrument av företag som inte har valt att värdera

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35

Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35 Datum 2014-03-18 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige, 2014-06-16, 35 1 Innehåll... 1 2 Finansverksamhetens mål... 3 3 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar... 3 3.2

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 2/2012

Föreskrifter och anvisningar 2/2012 Föreskrifter och anvisningar 2/2012 Säkring av ansvarsskulden, behandling i bokföringen och bokslutet Dnr FIVA 10/01.00/2011 Utfärdade 23.2.2012 Gäller från 31.12.2011 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831

Läs mer

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen

Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a 14 e årsredovisningslagen Tillämpningsområde Lagtext 4 kap. 14 a första och tredje styckena ÅRL Derivatinstrument och andra finansiella instrument

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer

Finanspolicy HSB Brf Vingen i Skarpnäck

Finanspolicy HSB Brf Vingen i Skarpnäck Finanspolicy HSB Brf Vingen i Skarpnäck HSB brf Vingen finanspolicy. Fastställd 2009-10-13 1 1. Inledning HSB Bostadsrättsförening Vingen har datum 2009-10-13 fastställt denna finanspolicy för att reglera

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Kapitel 9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag. Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Kapitel 9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag. Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 7849, 103 99 STOCKHOLM Allmänt råd om ändring i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning

Läs mer

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag

Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Gemensam Finanspolicy och finansverksamhet för Oxelösunds Kommun och dess helägda bolag Närmare riktlinjer för den finansiella verksamheten 1 av 8 1. Inledning 2. Tillgångar 2.1 Placering av överskottslikviditet

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

FINANSRAPPORT SEPTEMBER 2015

FINANSRAPPORT SEPTEMBER 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-10-09 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT SEPTEMBER 2015 Sammanfattning Det har

Läs mer

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Finanspolicy Ekonomi Mariestads kommun Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Innehållsförteckning Finanspolicyns omfattning och syfte... 3 Övergripande mål för den finansiella verksamheten...

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Finanspolicy för Mölndals stad

Finanspolicy för Mölndals stad Finanspolicy för Mölndals stad 1 FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING Finanspolicyn syftar till att lägga fast mål och riktlinjer för staden och stadens helägda bolag inom det finansiella området. n inkluderar

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

FINANSRAPPORT JUNI 2015

FINANSRAPPORT JUNI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-07-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT JUNI 2015 Sammanfattning Två lån på

Läs mer

REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING

REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING 1 2014-12-05 REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN... 2 ORGANISATION

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Författningssamling Ändrad 2009-02-10 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2009-03-04 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Finanspolicy för Växjö kommun närmare riktlinjer Antagna

Läs mer

3.1. FINANSIELL RAPPORT PER 2013-02-28 Dnr: LKS 2013-68-049

3.1. FINANSIELL RAPPORT PER 2013-02-28 Dnr: LKS 2013-68-049 3.1 FINANSIELL RAPPORT PER 2013-02-28 Dnr: LKS 2013-68-049 Entropi AB har inkommit med finansiell rapport per den 2013-01-31 för Lysekils kommun, Lysekil koncern, Lysekils stadshus AB, Lysekilsbostäder

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Komplettering av utkast Kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet... 3 Tillämpningsområde... 3 Definitioner...

Läs mer

FINANSRAPPORT MARS 2015

FINANSRAPPORT MARS 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-04-07 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT MARS 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (Dnr 07-30)

Förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (Dnr 07-30) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Stockholm 22 oktober 2012 Förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (Dnr 07-30) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Bokföringsnämndens

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2015

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2015 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2015 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

Kommunal författningssamling för Stockholm

Kommunal författningssamling för Stockholm Bilaga 2 Kommunal författningssamling för Stockholm Utgiven av stadsledningskontoret 2014:17 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 26 september 2014 (Utl 2014:91)

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013. Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.0488 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Mål och strategi 1 1.3 Omfattning

Läs mer

Finanspolicy Högsby kommun

Finanspolicy Högsby kommun Finanspolicy Högsby kommun Finanspolicyn omfattar den verksamhet som bedrivs inom Högsby kommun. Styrelserna för Högsby Bostads AB, Högsby Energi AB samt Högsby Invest AB förutsätts fatta beslut om bolagets

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Medelshantering Haparanda Stad PerÅke Brunström Cert. kommunal revisor November månad 2013

www.pwc.se Revisionsrapport Medelshantering Haparanda Stad PerÅke Brunström Cert. kommunal revisor November månad 2013 www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Cert. kommunal revisor November månad 2013 Medelshantering Haparanda Stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning och bakgrund... 3 3. Syfte

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-09-25 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

RevisionsPM. Granskning av omsorgsnämndens förfarande i samband med ägarkretsbyte hos hemtjänstföretag ingående i valfrihetssystemet

RevisionsPM. Granskning av omsorgsnämndens förfarande i samband med ägarkretsbyte hos hemtjänstföretag ingående i valfrihetssystemet RevisionsPM Granskning av omsorgsnämndens förfarande i samband med ägarkretsbyte hos hemtjänstföretag ingående i valfrihetssystemet Kristianstads kommun januari 2012 Fredrik Andrén, Jur. Kand. Innehåll

Läs mer

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Dokumentbeteckning. Bestämmelser för Trollhättans Stads finansiella verksamhet. Handläggare/Förvaltning Kent Isbrand/KS-förvaltning

Dokumentbeteckning. Bestämmelser för Trollhättans Stads finansiella verksamhet. Handläggare/Förvaltning Kent Isbrand/KS-förvaltning Syfte Regler och riktlinjer för den finansiella verksamheten Gäller för Trollhättans Stad Referensdokument Strategi för Trollhättans Ansvar och genomförande Ekonomikontoret Uppföljning Enligt rutin för

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

FINANSPOLICY Växjö Kommunkoncern - Närmare riktlinjer

FINANSPOLICY Växjö Kommunkoncern - Närmare riktlinjer FINANSPOLICY Växjö Kommunkoncern - Närmare riktlinjer Fastställd av kommunstyrelsen 2016-12-06, 489 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Tillgångar... Fel! Bokmärket är inte definierat.3 2.1 Målformulering...

Läs mer

Revisionsrapport. Botkyrka kommun. Granskning av utlämnade lån. Pernilla Fagerstedt Anders Petersson

Revisionsrapport. Botkyrka kommun. Granskning av utlämnade lån. Pernilla Fagerstedt Anders Petersson Revisionsrapport Granskning av utlämnade lån Botkyrka kommun Pernilla Fagerstedt Anders Petersson Augusti 2011 2011-08-25 Anders Petersson Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig PwC Innehållsförteckning

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC

Läs mer

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190

Läs mer

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag:

2004-10-20 5.4. Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/040089. Redovisning av finansrapport augusti 2004. Ordförandens förslag: 2004-10-20 5.4 Ärendebeskrivning: Redovisning av finansrapport augusti 2004. Finansrapport augusti 2004 RS/040089 Ordförandens förslag: Regionstyrelsen beslutar att lägga redovisad finansrapport augusti

Läs mer

Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting

Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting Landstingskontoret Ekonomi 2002-01-07 Anvisningar för finansförvaltningen i Stockholms läns landsting 1. Inledning och syfte 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att i enlighet med den av landstingsfullmäktige

Läs mer

Nuläge Finansiella instrument

Nuläge Finansiella instrument Nuläge Finansiella instrument Nicklas Grip Head of Capital Management Department 2014-09-24 Disclaimer Denna presentation baseras uteslutande på mina egna åsikter och behöver därför inte överensstämma

Läs mer

Granskning av delårsbokslut augusti 2015

Granskning av delårsbokslut augusti 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsbokslut augusti 2015 Landstinget Dalarna Hjälpmedelsnämnden Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2. Granskningsresultat

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Kommunstyrelsens bestämmelser

Kommunstyrelsens bestämmelser Kommunstyrelsens bestämmelser för medelsförvaltningen Dokumentets syfte Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är främst att säkra betalningsförmågan och uppnå bästa möjliga finansnetto.

Läs mer

Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder REKOMMENDATION 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Oktober 2011 Innehåll Denna rekommendation anger hur finansiella skulder och finansiella tillgångar ska redovisas. Rekommendationen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansregler. Munkedals kommun

Finansregler. Munkedals kommun 2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning

Läs mer

Tillägg 2014:1 (Fi Dnr ) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014

Tillägg 2014:1 (Fi Dnr ) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Tillägg 2014:1 (Fi Dnr 14-12186) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Detta dokument utgör ett tillägg till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Bolaget ) grundprospekt

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN

FINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN 1 (6) FINANSPOLICY FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-03-21, 17 Bilaga 2, Riskmått och ramar, reviderad av Kommunstyrelsen 2009-12-02, 294 INLEDNING 8 kap 3 i kommunallagen säger

Läs mer

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Medelshantering Sundsvalls kommun

Medelshantering Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Cert. kommunal revisor Medelshantering Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Insikt i aktuella frågor Augusti 2013

Insikt i aktuella frågor Augusti 2013 PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2013 VECKOBREV Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 2011 Redovisning av derivat och säkringsredovisning kommentarer till RKR:s rekommendation Under sommaren

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer