Granskning av årsredovisning 2015

Transkript

1 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Haparanda stad

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Pensionsredovisning Andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Rättvisande räkenskaper Derivat och säkringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar... 9

3 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Staden lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) och årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 18,8 mnkr är 1,9 mnkr högre än föregående år. Haparandas soliditet inkl. hela pensionsskulden är nu för första året positiv. Revisorerna ska bedöma om utfallen i årsredovisningen är förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. När det gäller utfallen för de finansiella målen så gör vi bedömning att de är förenliga med de åtta målen med undantag för målet om budgetavvikelser. Kommunen har två verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: ett för energiförbrukning som delvis uppnåtts och ett för sjukfrånvaro som uppnåtts. Sammantaget bedömer vi att utfallen delvis är förenliga med de målen för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. De avvikelser mot Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer som noterats tidigare år och som ännu ej åtgärdats är: Införande av komponentavskrivning har ännu ej påbörjats i Haparanda vilket avviker från RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar och innebär att det finns betydande osäkerheter i redovisningen av anläggningstillgångar, avskrivningar och underhållskostnader. Avvikelser som har åtgärdats sedan föregående år är: Tilläggsupplysningar för den finansiella verksamheten, bl a i form av uppgifter om genomsnittlig upplåningsränta och räntebindningstid mm lämnas i enlighet med RKR av 9

4 1.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, ska den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och risk- 2 av 9

5 perspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen sker implementeringen successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och registeranalyser. Vissa poster/ekonomiska händelser har granskats innan årsredovisningen slutligt färdigställts. Denna del av granskningen rör främst den sammanställda redovisningen. Resultatet av denna dela av granskning har beaktas i den årsredovisning som presenteras för fullmäktige. 3 av 9

6 2. Granskningsresultat 2.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också hur ekonomin utvecklats de senaste åren och kortfattat de närmaste årens utmaningar. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns mängder med nyckeltal som beskriver den ekonomiska ställningen. Haparanda har dock bara två mål för ekonomisk ställning: soliditeten ska öka till 60 % på sikt (nu är den 42 %) och likviditeten ska vara 5 % av skatter och statsbidrag (nu är den 9,6 %) Vi vill framhålla att för en utvärdering ska kunna ske bör det finns mål för den finansiella ställningen. Det kan t.ex. ske i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning eller i budgetens finansiella mål. De två målen Haparanda har i dag kan kompletteras och utvecklas lämpligtvis med stöd av de nyckeltal som redovisas i årsredovisningen. Viktiga förhållanden och händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas förhållanden och händelser som är av betydelse men som inte framgår av resultat- och balansräkning. Exempel på sådant är den samhällsekonomiska utvecklingen, befolkningsutveckling samt näringslivets utveckling och läget på arbetsmarknaden. Analyser av orsaker till större budgetavvikelser och de kommunala kärnverksamheternas utveckling kommenteras sparsamt i förvaltningsberättelsen. I detta fall är läsaren hänvisad till nämnderna verksamhetsberättelser. Exempel på viktiga förhållanden/händelser som ej nämns men som är av betydelse är att Haparanda i november erhållit 19,5 mnkr i utökat generellt statsbidrag för flyktingmottagningen, vara 1,5 mnkr bokförts som intäkt 2015 och resterade En annan händelse som ägt rum efter årsskiftet men före årsredovisningens sammanställande är det (pågående) förvärvet av andelar i värmeverket. Förväntad utveckling Det finns inget särskilt avsnitt som beskriver den framtida utvecklingen. Avsnitten: 4 av 9

7 Omvärldsanalys och God ekonomisk hushållning förbättrad ekonomisk ställning är något framåtblickande. Informationen om den förväntade utvecklingen kan utvecklas så att det kort beskriver kommande årets ekonomi utifrån innevarande års budget och treårsplan. Vidare kan flera av de nyckeltalserier, som alla slutar 31/ kompletteras med uppgifter hämtade från framtida planer. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enligt med KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron är specificerad på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt i åldersintervall. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett antal uppgifter om personalen: sysselsättningsgrader, medelålder, pensionsavgångar etc. Gemensam förvaltningsberättelse Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2 saknas till stor del i förvaltningsberättelsen. Information om verksamheten i företagen lämnas heller ej i form av förvaltningsberättelser från företagen. Till kommande år bör förvaltningsberättelsen utvecklas så att den omfattar hela kommunkoncernen Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen ska upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1, som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel ske. Förpliktelserna och värdet på placerade medel för pension samt återlånade medel framgår av förvaltningsberättelsen Andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller information om kommunens organisation och styrmodell vilket ger en bild av hur kommunen leds och styrs. Vidare ges information om att kommunens målsättningar i styrkorten uppnåtts Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Redovisningen av investeringarna sker dels genom att årets utgifter stäms av mot årets budget, dels genom att större pågående projekt särredovisas. Till investeringsredovisningen har ingen verbal analys lämnats varför det är svårt att få en uppfattning om orsaker till budgetavvikelser Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Driftbudgetens utfall redovisas per 5 av 9

8 nämnd. Jämförelser görs brutto (kostnader och intäkter) mot budget. Jämförelse görs ej mot senast lämnad prognos. De större budget- och prognosavvikelserna kommenteras sparsamt i anslutning till driftredovisningen i förvaltningsberättelsen. Nämndernas nettokostnadsutfall, budget- och prognosavvikelse redovisas i tabellen nedan: Utfall Av v ikelser Nettokostnad Utfall Prognos Budget Prognos Budget Kommunfullmäktige Kommunsty relsen Samhällsby ggnadsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Socialnämnd Summa Kommentar: Socialnämndens utfall avviker oroväckande mot både lämnad prognos och budget. Det är av vikt för hela kommunen att avvikelser av denna storlek kan undvikas i kommande år. För att kommunen ska kunna efterleva balanskravet och fördela resurserna effektivt måste ekonomistyrningen i socialnämndens verksamhet utvecklas. Till kommande år bör förvaltningsberättelsens driftredovisning kompletteras med information om prognosavvikelser och verbala analyser som förklarar avvikelser mot budget och prognos Balanskrav Förvaltningsberättelsen ska enligt KRL 4:3 a (sedan 2013) innehålla en balanskravsutredning som visar om balanskravet uppfyllts. Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts och att kommunen inte har några balanserade balanskravsunderskott som ska återställas God ekonomisk hushållning Revisorerna ska bedöma om utfallen i årsredovisningen är förenliga med de mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vi bedömer att utfallen delvis är förenliga med målen. När det gäller utfallen för de 8 finansiella målen så gör vi bedömning att alla utom målet om budgetavvikelser är uppnådda. Kommunen har två verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: ett för energiförbrukning som delvis uppnåtts och ett för sjukfrånvaro som uppnåtts. 6 av 9

9 2.2. Rättvisande räkenskaper Derivat och säkringsredovisning Derivatinstrument ska enligt grundregeln värderas enligt lägsta värdets princip om det är en tillgång (i praktiken 0 kr) och till verkligt värde om det har ett negativt värde. Derivatets värdeförändringar redovisas som finansiella kostnader/intäkter i resultaträkningen. Alternativ till grundregeln är att sk. säkringsredovisning tillämpas i de fall derivatet innehas i säkringssyfte, vilket kräver att det finns ett förhållande mellan säkringsinstrumentet (derivatet) och den säkrade posten (t.ex framtida räntebetalningar på ett rörligt lån) som förväntas vara effektivt under säkringens löptid. Vidare krävs det att det finns en säkringsdokumentation upprättad då säkringen ingås. Vid säkringsredovisning tas derivatets anskaffningsvärde värde (i praktiken 0 kr) upp i balansräkningen och det verkliga värdet anges som en tilläggsupplysning utanför resultat- och balansräkning. Enligt kommunallagens förarbeten är finansiella instrument som terminer, optioner och swapar tillåtna i medels- och låneförvaltningen om de innehas i för att begränsa risker. I normalfallet blir därmed säkringsredovisning den metod som kommuner använder för att redovisa sina derivat. Haparanda har lån i rörlig ränta (ca 0,5 %) motsvarande 232,1 mnkr och med räntederivat motsvarande 232,1 mnkr swap:at dessa rörliga lån till fasta räntor (3,99 %). Vi bedömer att det finns ett effektivt säkringsförhållande mellan derivaten och lånen och att derivaten därmed kvalificerar sig för säkringsredovisning. Deras verkliga värde 31 mnkr behöver därmed inte tas upp som skuld/kostnad i balansräkningen. Den kostnad som kommunen via swap-avtalen betalar för att erhålla fast ränta och slippa risken för räntestegringar uppgår 2015 till 7,9 mnkr Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Följande iakttagelser har gjorts vid granskningen av resultaträkningen: Kommunen avskriver sina investeringar som objekt även om de består av flera komponenter med olika nyttjandeperioder. Till kommande år planerar kommunen övergå till komponentavskrivning på objekt med betydande komponenter. Dels är det ett krav från normgivaren, dels leder det till en mer rättvisande bild av avskrivningar, investeringar och underhåll. Då införande av komponentavskrivning ännu ej påbörjats i Haparanda bedömer vi att kommunen avviker från god redovisningssed som den kommer till uttryck i RKR 7 av 9

10 11.4 Materiella anläggningstillgångar, samt att det finns betydande osäkerheter i redovisningen av anläggningstillgångar, avskrivningar samt underhållskostnader. Intäkten för fastighetsavgiften har bokförts till tkr, rätt belopp ska enligt våra beräkningar vara tkr. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med budget, föregående år och prognos. Resultaträkning 2015, mnkr Utfall Prognos Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse prognos fg år budget Verksamhetens intäkter 193,1 144,3 176,7 169,8 48,8 16,4 23,3 Verksamhetens kostnader -703,2-651,1-685,8-683,1-52,1-17,4-20,1 Avskrivningar -29,7-29,2-26,2-24,5-0,5-3,5-5,2 Verksamhetens nettokostnader -539,8-536,0-535,3-537,8-3,8-4,5-2,0 Skatteintäkter 370,7 371,8 364,2 371,3-1,1 6,5-0,6 Generella statsbidrag och utjämning 196,9 195,0 188,4 202,1 1,9 8,5-5,2 Finansiella intäkter 6,4 5,5 5,3 1,5 0,9 1,1 4,9 Finansiella kostnader -10,3-12,8-12,8-11,8 2,5 2,5 1,5 Resultat 23,9 23,5 9,8 25,3 0,4 14,1-1,4 Resultat exkl jfr-störande poster 18,8 18,1 16,9 25,3 0,7 1,9-6,5 Kommentar: Årets redovisade resultat, exklusive jämförelsestörande poster är i nivå med senaste prognos och -6,5 mnkr sämre årets budget samt 1,9 mnkr bättre föregående års utfall Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Betydande osäkerheter finns dock vad gäller tillgångarnas värde med anledning av att komponentavskrivning inte införts. Till kommande år kvarstår ett omfattande arbete i att komponentindela anläggningstillgångar som i dag endast redovisas som objekt även om de består av betydande komponenter med olika nyttjandeperioder. Vi menar att kommunen måste bli snabbt klar med detta anpassningsarbete och att det är viktigare att göra ungefär rätt än helt fel. Avräkningen på kommunalskatteintäkterna (skuld) har bokförts till 762,4 tkr, enligt våra beräkningar uppgår avräkningsskulden till 693,1 tkr Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt hur likvida medel har förändrats. Vidare bedöms kassaflödesanalysen 8 av 9

11 vara upprättad i enlighet med RKR:s rekommendation. Kassaflödesanalysens uppgifter överensstämmer med övriga uppgifter i årsredovisningen Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden och att konsolidering skett i enlighet med RKR:s rekommendation. Obeskattade reserver i företagen ska i kommunkoncernen fördelas mellan eget kapital och uppskjuten skatt. Vidare ska eget kapital-andelens förändring sedan föregående år redovisas i resultaträkningen. Vid granskningen hade så ej skett varför rättelse gjorts Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i allt väsentligt uppfyller KRL:s krav och lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Kraven på tilläggsupplysningar är omfattande och anpassningar av årsredovisningens innehåll måste göras löpande. Mot bakgrund av att kommunen har derivat av stor omfattning som påverkar de finansiella kostnaderna och riskerna har krav på tilläggsinformation beaktats så att det i noter framgår vad den genomsnittliga upplåningsränta och räntebindningstid för kommunens lån, före och efter räntesäkring framgår PerÅke Brunström, Uppdragsledare 9 av 9