TORNE OCH KALIX ÄLVAR

Transkript

1 TORNE OCH KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2013 UMEÅ Projektnummer 21304

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Allmänt Klimat Hydrologi Berggrund och jordarter Föroreningskällor i avrinningsområdet Material och metoder Provtagningspunkter Vattenkemi Provtagning Analyser och utvärdering Väderåret Årets fördjupning Resultat och diskussion Punktutsläpp till recipienten Status med avseende på fosfor Status med avseende på metaller Status med avseende på försurning Områdesvis resultatredovisning Delområde 1, Muonio älv Delområde 2, Torne älv övre delen Delområde 3 Torne älv, mellersta delen Delområde 4 Torne älv, Nedre delen Delområde 5 Kalix älv, övre delen och Kaitum älv Delområde 6 Kalix älv, Mellersta och nedre delen Delområde 7 Lina älv/ängesåsystemet Referenser Bilaga Bilaga Omslagsbild: Höga flöden i Kaunisjoki hösten 2011 Foto: Frida Snell

4

5 Sammanfattning På uppdrag av Torne och Kalix älvars Vattenvårdsförbund har Envix Nord AB sammanställt och utvärderat resultaten från den samordnade recipientkontrollen i aktuella avrinningsområden år Resultaten från utvärderingarna av status med avseende på näringsämnen, i detta fall fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, visar nästan uteslutande på god eller hög status i områdets provpunkter. Metallhalterna är nästan genomgående låga och klarar föreslagna gränsvärden i de flesta provpunkterna. Föreslaget gränsvärde för zink överskrids dock på ett antal stationer. Status med avseende på försurning med modellering med hjälp av MAGIC-biblioteket visar att området får anses som relativt opåverkat av försurning. En sammanfattning av resultaten som inte statusklassificeras enligt bedömningsgrunderna visar i likhet med tidigare år att både Torne och Kalix älvars avrinningsområden, utifrån aktuella provpunkter, nästan genomgående karakteriseras av låga halter syreförbrukande ämnen, ett svagt till starkt färgat vatten, tillfredsställande ph värden och god buffertkapacitet. Vädermässigt utmärkte sig 2013 som ett varmt år i Sverige. Men en ovanligt kall mars månad bidrog till att året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. En mycket mild höst/vinter medförde att det var barmark på många håll längs Norrlandskusten ända fram till nyår. Årets fördjupning behandlar de uppmärksammade svampangrepp på fisk som noterats under hösten/vintern. Vad händer med den lekvandrade fisken? 1

6 Tiivistelmä Tornion- ja Kalixjokien vesiensuojeluliiton toimeksiannosta on Envix Nord AB koostanut ja arvioinut ajankohtaisilla valuma-alueilla vuonna 2013 suoritetun koordinoidun vesistönkuormitusvalvonnan tulokset. Ravinnestatusta koskevien arvioiden tulokset, tässä tapauksessa Luonnonsuojeluviraston arviointiperusteiden mukaisesti fosforin, osoittavat lähes yksinomaan hyvää tai korkeaa statusta alueen havaintopaikoilla. Metallipitoisuudet ovat lähes kauttaaltaan alhaisia ja alittavat ehdotetut raja-arvot useimmilla havaintopaikoilla. Sinkille ehdotettu raja-arvo ylittyy kuitenkin viidellä havaintopaikalla. Tiivistelmä tuloksista, joita ei ole statusluokiteltu arviointiperusteiden mukaan, osoittaa edellisvuosien tapaan että sekä Tornion- että Kalixjoen valuma-alueille on, ajankohtaisista havaintopaikoista päätellen, tyypillistä lähes kautta linjan alhaiset happea kuluttavien aineiden pitoisuudet, heikosta voimakkaaseen vaihteleva veden väri, tyydyttävät ph-arvot ja hyvä puskurikyky. Vuosi 2013 oli Ruotsissa lämmin säävuosi. Mutta epätavallisen kylmä maaliskuu myötävaikutti siihen ettei vuosi voi kilpailla kaikkein lämpimimpien vuosien kanssa historian saatossa. Hyvin lauhan syksyn/talven seurauksena maa oli paljaana Norrlannin rannikolla aina uuteen vuoteen saakka. Vuoden syventävä tutkimus käsittelee huomiota herättäviä kalan sienivahinkoja joita syksyn/talven aikana pantiin merkille. Mitä tapahtuu kutuvaelluskalalle? 2

7 1 Inledning På uppdrag av Torne och Kalix älvars Vattenvårdsförbund har Envix Nord AB sammanställt och utvärderat resultaten från den samordnade recipientkontrollen i aktuella avrinningsområden år Undersökningar och utvärdering har utförts i enlighet med ett reviderat kontrollprogram från år Programmet omfattar fysikaliska och kemiska undersökningar. Medlemmarna i vattenvårdsförbundet år 2013 presenteras på rapportens baksida. Kontrollprogrammet för området presenteras i sin helhet i bilaga 1. Syftet med samordnad recipientkontroll är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i ett vattenområde än vad enskilda program kan ge. Samordning medför många fördelar, bland annat att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir lägre samtidigt som arbetet blir effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela området samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och år. 3

8 1.2 Områdesbeskrivning Allmänt Torne och Kalix älvar utgör västra Europas till arealen största sammanhängande flodsystem som inte är exploaterat för vattenkraftproduktion. Älvarna har sina källflöden i de nordvästliga fjällområdena och ligger i syd/sydöstlig riktning i ett lättillgängligt barrskogsområde (figur 1). Vattendragens avrinningsområden karakteriseras av låg befolkningstäthet med liten andel jordbruksmark och stora ytor skogsmark. Torne älv är drygt 520 kilometer lång. Den börjar ovanför Abisko och mynnar ut i Haparanda skärgård. Nedersta delen av älven är gränsälv mot Finland tillsammans med biflödet Könkämä- Muonioälven. Kalix älv har sina källflöden i Kebnekaise och mynnar ut i Bottenviken vid Kalix. Den är ca 460 kilometer lång. Avrinningsområdet för Kalix och Torne älvar omfattar sammantaget km 2 ( km 2 för Torne älv och km 2 för Kalix älv). Mellan byarna Junosuando och Tärendö återfinns bifurkationen Tärendöälven som avleder cirka 50 % av Torne älvs vattenflöde till Kalix älv. Figur 1. Torne- och Kalixälvs avrinningsområde. ( Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund) Klimat Klimatvariationerna i undersökningsområdet är stora. Årsmedeltemperaturen nära kusten är ca 1 C medan den i fjällen i nordväst ligger på ca -2 C till -3 C. 4

9 Vattnet i Bottenviken ger de kustnära delarna av undersökningsområdet ett kustklimat med milda vintrar. Bergskedjan i nordväst ger däremot de övre delarna av området ett typiskt inlandsklimat. Årsnederbörden ligger på cirka 400 mm/år men i vissa områden, såsom vid fjällkedjan, finns platser med över 800 mm nederbörd per år. Minst nederbörd har de inre och nordöstra delarna av området Hydrologi Tillsammans utgörs Torne och Kalix älvars avrinningsområden av cirka 4 % sjöar. Årsmedelvattenföring för perioden uppgår till 432 m 3 /s i Torne älv och 338 m 3 /s i Kalix älv ( Under vårfloden i maj-juni är flödet som störst och strax innan vårfloden, i april, är den som lägst. Under vårfloden kan ofta två flödestoppar urskiljas. Den första inträffar i samband med snösmältningen i skogsregionen och den andra när snön i fjällen smälter. Isproppar kan vid vårfloden medföra att vattennivån lokalt stiger flera meter. Gammal vägbro i farozonen vid höga flöden i Torne älv (Liviöjoki). Foto: Christer Hurula Berggrund och jordarter Den skandinaviska fjällkedjan, som bildades för 400 miljoner år sedan, består av omvandlade sedimentära och vulkaniska bergarter och kännetecknas av en stor del lättvittrade och kalkhaltiga bergarter. Berggrunden i övriga delar av avrinningsområdet domineras av urgranit (gnejsgranit), sura vulkaniska bergarter, graniter och längst i norr arkeisk berggrund. Den vanligaste jordarten inom avrinningsområdet är morän vilken består av osorterat material som inlandsisen skrapat lös från berggrunden. En annan vanlig jordart i området är torv och i den centrala delen av avrinningsområdet består 25 % av landarealen av torvmarker. Nedanför högsta kustlinjen (HK) har det finare materialet sköljts bort från moränens ytskikt eller så är moränen täckt med sedimentavlagringar av skiftande tjocklek. För 9000 år sedan låg Torne älvs mynning vid Tärendö, 167 meter över nuvarande havsnivå. 1.3 Föroreningskällor i avrinningsområdet Belastning av närsalter, metaller och försurande ämnen från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag kan delas in i två olika typer beroende av ursprung; punktbelastning och diffus belastning. Till punktbelastning hör till exempel kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk och industrier medan den diffusa belastningen av kväve och fosfor har sitt ursprung i exempelvis jord- och skogsbruk samt torr- och våtdeposition av långväga föroreningar. 5

10 Avloppsreningsverk belastar vattendragen med främst näringsämnen och lösta organiska föreningar som kan bidra till övergödning och ökad syreförbrukning i sjöar och vattendrag. När det gäller gruvverksamheterna inom avrinningsområdet är de flesta av dessa inte anslutna till kommunala reningsverk utan har egna anläggningar för behandling av processvatten. I Kiruna driver LKAB världens största järnmalmsgruva under jord. Kirunavaaragruvan ligger mitt under vattendelaren mellan Torne- och Kalixälvars avrinningsområden. Processvatten från gruvan återcirkuleras sedan det renats från partiklar genom sedimentation och bräddas endast vid behov (höga flöden) ut i recipienten. I Malmberget, norr om Gällivare, driver LKAB ytterligare en järnmalmsgruva och sydöst om samhället driver Boliden koppargruvan Aitik. Vid LKAB:s järnmalmsgruva återanvänds processvattnet på samma sätt som i Kiruna. Överskottsvatten bräddas till recipienten Lina älv. Även vid Bolidens koppargruva Aitik återanvänds processvattnet. Bräddat överskottsvatten (endast vid högflöden) från verksamheten leds ut i det närliggande vattendraget Leipojoki vilken senare rinner ut i Vassara älv och vidare till Lina älv. Lina älv rinner ihop med Ängesån som i sin tur rinner ihop med Kalix älv i Överkalix. Till Muonio älv tillförs numera vatten från Northlands gruvverksamhet i Kaunisvaara. Överskottsvatten från gruvorna kan innehålla förhöjda halter av kväve, fosfor och metaller, vilket kan påverka förhållandena i recipienterna. Större enskilda punktkällor i området presenteras i tabell 1. Tabell 1. Större verksamheter inom vattenvårdsförbundets undersökningsområde. Vattendrag Mätstation Delområde Läge Industrier/påverkan Kalix älv KVA03 5 Uppströms Gruvindustri, LKAB, Kiruna Kalix älv KVA04 5 Nedströms Gruvindustri, LKAB, Kiruna Lina älv MVA02 7 Uppströms Gruvindustri, LKAB, Malmberget Lina älv MVA01 7 Nedströms Gruvindustri, LKAB, Malmberget Vassara älv Uppströms Gruvindustri, Boliden, Aitikgruvan Vassara älv Nedströms Gruvindustri, Boliden, Aitikgruvan Lina älv Nedströms Gruvindustri, LKAB, Malmberget Lina älv Nedströms LKAB Malmberget, Boliden Aitik, Gällivare flygplats, Deponi, Gällivare ARV Lina älv Nedströms LKAB Malmberget, Boliden Aitik, Gällivare flygplats, Deponi, Gällivare ARV Luossajoki Lj 13:1 Lj 13:2 Lj 13:3 2 Upp- Nedströms Upp- och nedströms punkter till Sjön Ala Lombolo, Kiruna ARV, Kiruna värmeverk, Deponi, LKAB Luossajoki KVA Nedströms Sjön Ala Lombolo, Kiruna ARV, Kiruna värmeverk, Deponi, LKAB Lainio älv La10 3 Nedströms Avloppsreningsverk, Kangos Torne älv To165 3 Nedströms Avloppsreningsverk, Junosuando Torne älv To Nedströms Avloppsreningsverk, Pajala Kalix älv Ka100 6 Nedströms Avloppsreningsverk, Tärendö Torne älv To 05 4 Nedströms Avloppsreningsverk, Haparanda Muonio älv SS38 1 Uppströms Gruvindustri, Northland Muonio älv SS39 1 Nedströms Gruvindustri, Northland 6

11 2 Material och metoder Nedan presenteras metodik vid provtagning, analys och utvärdering. 2.1 Provtagningspunkter Provtagningsområdet är stort och innefattar totalt 33 provpunkter. Provtagningspunkterna är belägna inom Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Haparanda och Kalix kommuner. För att underlätta utvärderingen delas området in i sju delområden (tabell 2). Tabell 2. Delområden i den samordnade recipientkontrollen i Torne- och Kalix älvar. Delområde Områdesnamn 1 Muonio älv 2 Torne älv, övre delen 3 Torne älv, mellersta delen 4 Torne älv, nedre delen 5 Kalix älv, övre delen, och Kaitum älv 6 Kalix älv, mellersta och nedre delen 7 Lina älv/ängesåsystemet Provpunkternas placering i undersökningsområdet framgår av figur 2 och tabell 3. De analyser som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av resultatredovisningen i bilaga 2. 7

12 Tabell 3. Provtagningspunkter i Torne- och Kalix älvar med biflöden. Delområde Recipient Station Lokalbeskrivning Kommun Prov/år 1 Muonio älv Mu 70 Uppströms Karesuando Kiruna 6 1 Muonio älv Mu 10 Norr om SMHI:s mätstation i Kieksiäisvaara Pajala 6 1 Muonio älv SS38 Uppströms Northlands verksamhet Pajala 5 1 Muonio älv SS39 Nedströms Northlands verksamhet Pajala 5 2 Torne älv To 220 Torneälv, råvattenintag för Kiruna C Kiruna 6 2 Torne älv KVa136 Luossajoki vid bron till Oinakka by Kiruna 6 2 Torne älv Lj13:1 Luossajoki Kiruna 6 2 Torne älv LJ13:2 Luossajoki Kiruna 6 2 Torne älv LJ13:3 Luossajoki Kiruna 6 2 Vittangi älv Vt 05 Uppströms Vittangi camping Kiruna 6 3 Torne älv To 141 Pajala 1 km söder om Mertajokis utlopp Pajala 6 3 Torne älv To 165 Nedanför bro och reningsverk i Junosuando Pajala 6 3 Torne älv To 171 Ovan delning Tärendö/Torne älv (bifurkationen) Pajala 6 3 Laino älv La 10 Nedanför reningsverk Kangos Pajala 6 4 Torne älv To 05 Nedströms BRAB (reningsverk) Haparanda 5 4 Torne älv To 35 Nedströms Kaartijoki Haparanda 5 4 Torne älv To 45 Kyrkudden, Hedenäset Övertorneå 5 5 Kaitum älv Kt 10 Nedströms Neitisuando by Kiruna 6 5 Kalix älv KVA 03 Kaalasluspa Kiruna 6 5 Kalix älv KVA 04 Nedströms Raukkurijoki Kiruna 6 6 Kalix älv Ka 100 Nedanför Tärendö reningsverks utlopp Pajala 6 6 Kalix älv Ka 50 Vid Svartbyn nedströms bro Överkalix 2 6 Kalix älv Ka 15 Vallsundet Kalix 7 7 Vassara älv V 525 Vassara uppströms Leipojoki Gällivare >6 7 Vassara älv V 526 Vassara utlopp före Lina älv Gällivare >6 7 Lina älv MVA 02 Uppströms LKAB gruvindustri Gällivare 6 7 Lina älv MVA 01 Koskullskulle, vid bron Gällivare 6 7 Lina älv L 527 Lina älv Kirunavägen Gällivare >6 7 Lina älv L 532 Nedströms Vassara älvs utlopp Gällivare >6 7 Lina älv L 530 Bron i Dokkas Gällivare >6 7 Lina älv Li 10 Bron intill Satter Gällivare 6 7 Ängesån Äå 60 Bro, väg mellan Skaulo och Nilivaara Gällivare 5 7 Ängesån Äå 10 Hällabron vid Heden Överkalix 2 8

13 Årsrapport 2013 SS39 SS38 Figur 2. Provtagningspunkter i Torne och Kalix älvar med biflöden. Aktuella provtagningsstationer är markerade med blå cirklar (provtagningsstationer VVF). Justerad karta från Johansson (2007). 9

14 2.2 Vattenkemi Nedan presenteras bakgrundsuppgifter gällande vattenkemisk provtagning och utvärdering Provtagning Provtagningarna har utförts av diplomerade recipientprovtagare från kommuner och företagen Boliden, LKAB och Northland. Vattenproverna har tagits med Ruttnerhämtare eller käpphämtare. Proven har förvarats och transporterats enligt svensk standard för vattenundersökningar. Proverna är tagna i ytvatten (0,5 m). Analyser har utförts av ALcontrol Laboratories AB, ALS, Ambiotica och LKAB Analyser och utvärdering Samtliga analyser är utförda vid ackrediterat laboratorium. Analysvärden mindre än (<) har beräknats som ett absolut värde i beräkningar i data från den gemensamma recipientkontrollen. Bedömningar av analysresultaten har gjorts utifrån Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2008:1). Beroende av underlagsdata kan inte utvärderingar utföras helt enligt gällande anvisningar men de får ändå anses ge en god bild av vattendragens status. 3 Väderåret Under denna rubrik presenteras väderåret 2013 med inriktning mot aktuella avrinningsområden. Temperatur och nederbördsdata har erhållits från SMHI ( De väderstationer som valts ut till detta avsnitt är placerade i Haparanda och Kiruna. Sammantaget blev 2013 ett varmt år i Sverige. Men en ovanligt kall mars månad bidrog till att året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. För de nordligaste delarna av landet utmärkte sig dock inte mars månad speciellt från det normala. Det kyliga vädret för landet som helhet höll i sig till halva april men sedan kom en rejält varm vår till hela landet. I slutet av maj slogs nya värmerekord vid flera stationer i norra Sverige. Något som noterades från mätstationerna i både Kiruna och Haparanda (figur 3 och 5). Sommaren inleddes med en regnig och åskrik juni och nederbörden låg betydligt högre än det normala (figur 4 och 6). Under den viktigaste semestermånaden, juli, var det varmt och relativt torrt väder som dominerade i landet som helhet. Hösten var generellt blöt i norr men torr i söder, där det rådde mycket låga vattennivåer i framför allt vissa småländska sjöar. Vintern inleddes sedan med ett lågtrycksbetonat väder och mildluften dominerade med bara enstaka undantag. Vid årsskiftet var det barmark på många håll längs Norrlandskusten. 10

15 Figur 3 och 4. Månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd för Kiruna Horisontellt streck anger medelvärde för perioden för stationen. Figur 5 och 6. Månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd för Haparanda Horisontellt streck anger medelvärde för perioden för stationen. 11

16 4 Årets fördjupning Vad händer med den lekvandrande fisken i Kalix och Lule älv? Under hösten och fortsättningsvis under januari månad rapporterades det i dagspressen om sjuka och döda fiskar från Kalix och Lule älv. Framförallt handlade det om lax men även sik med tydliga sjukdomssymtom observerades. Fångsten av de sjuka fiskarna fick stor uppmärksamhet och ett flertal olika teorier om vad fiskarna drabbats av diskuterades. Virus, parasiter eller påverkan från miljögifter eller lut var några nämnda tänkbara bakgrundsorsaker som diskuterades i media och på olika internetforum. För att undersöka orsakerna till de observerade skadorna beslutade Kalix kommun att sända in ett antal fiskar till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för analys. Analysresultaten visade att fiskarna hade skador i huden som infekterats av svamporganismer. De aktuella organismerna bedömdes som vanligt förekommande i vattenmiljöer och några virus eller andra smittsamma sjukdomar kunde inte påvisas. Länsstyrelsens länsfiskekonsulent Dan Blomkvist konstaterade i ett uttalande att noterade skador/svampangrepp på lax är det som kan förväntas i laxpopulationen under denna tid på året. Med ökande mängd vildlax så börjar fenomenet med skadad och utlekt lax synas tydligare. I Luleälven nedanför Bodens kraftverk, där fiske är tillåtet till sent in på hösten, där är skadad och svampinfekterad vraklax som bifångst ett känt fenomen. Åsikterna tycks dock fortsatt gå något isär huruvida observationerna är att anse som naturliga eller ej och faktum är att svampangrepp på sik inte är lika kända som de är på lax. För att förstå hur det kan anses naturligt med omfattande svampangrepp på lax måste man förstå något om fiskens livscykel. Laxen är ju en havsvandrande fisk (s.k anadrom). Anadroma fiskar har den speciella förmågan att kunna anpassa sig till skiftande salthalter i vattnet. Laxynglen föds på lekplatserna i älvarna och vandrar sedan ut i havet som smolt efter 2-3 år. Efter ett till fyra år i havet vandrar den könsmogna laxen tillbaka till sitt födelsevatten för att leka. Laxen väger då normalt mellan ett och fyra kg. Resan från födoområdena ute i havet upp till lekplatserna är strapatsrik, laxen färdas avsevärda sträckor genom starka forsar och stora sel. Den långa vandringen och den intensiva lekperioden medför att laxen efter leken är utmärglad och utmattad. Den utlekta laxen benämns ofta som "vraklax". De kraftigt försvagade utlekta individerna är då mottagliga för diverse sjukdomar som t.ex. de nu observerade svampangreppen. Laxen i Östersjön skiljer sig dock från stillahavslaxen, där dödligheten efter leken är mycket stor. Östersjölax har en betydligt större överlevnad efter lek och kan ofta återkomma följande år för ännu en lek. 12

17 5 Resultat och diskussion Nedan presenteras resultat från sammanställning av punktutsläpp och de vattenkemiska undersökningarna år Klassificeringar av parameterar enligt bedömningsgrunder sker under respektive rubrik. Resultaten presenteras även sedan uppdelade på sju delområden. Under delområde 1 och 2 ges även en kortare beskrivning av presenterade parametrar. Samtliga vattenkemiska och fysikaliska analysresultat redovisas i bilaga 2. Klassificering av data utförs enligt Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2008:1) och tillhörande handbok (Naturvårdsverket 2007). Klassificeringar enligt gällande bedömningsgrunder kursiveras i löpande text. 5.1 Punktutsläpp till recipienten De största redovisade utsläppen av totalkväve till huvudrecipienterna kom från LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget (tabell 4). Punktutsläppen av fosfor är störst från det kommunala avloppsreningsverket i Haparanda (tabell 4). Tabell 4. Större punktutsläpp till huvudrecipienter år Huvudrecipient Industri/ARV N P Summa spårmetaller* ton/år ton/år kg/år Kalix älv Boliden, Aitik 47,1 0,07 128,8 Kalix älv Gruvindustri, LKAB, Kiruna 135 0,13 32,6 Kalix älv Gruvindustri, LKAB, Malmberget 186 0,10 125,7 Kalix älv Avloppsreningsverk, Kalix 35,8 0,34 33,5 Kalix älv Avloppsreningsverk, Överkalix 2,2 1,0 51,3 Kalix älv Avloppsreningsverk, Gällivare 109,4 0,47 80,1 Torne älv Avloppsreningsverk, Kiruna 74,0 1,0 126,9 Torne älv Avloppsreningsverk, Pajala 3,6 0,03 Torne älv Avloppsreningsverk, Haparanda 100 1,4 166,7 Torne älv Avloppsreningsverk, Övertorneå 0,3 * Summa spårmetaller (Cu, Zn, Cr, Ni, Pb, Hg, Cd, As) 13

18 5.2 Status med avseende på fosfor Status för näringsnivåer med avseende på fosfor är beräknad på 21 provpunkter enligt instruktioner i Handboken 2007:4 Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket 2007). Status med avseende på fosfor är utförd på medelhalter av totalfosfor för perioden Från data har objektspecifika referensvärden beräknats för varje provpunkt då de naturliga näringshalterna varierar. I beräkningen tas hänsyn till olika omgivningsfaktorer och kemiska parametrar. Referensvärde för fosfor har beräknats ur följande: Icke marina baskatjoner = Ca, Mg. De beräknas ur förhållandet mellan Ca, Mg och Cl. Absorbans = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett Stationshöjd = Provtagningsstationens höjd över havet (uppskattad från karta) Beräknat referensvärde är tänkt att motsvara den ursprungliga fosforhalten i området. Resultaten visar liksom närmast föregående år inte på några större avvikelser från det beräknade referensvärdet, vilket medför att status med avseende på fosfor i de allra flesta fallen bedöms som god eller hög (tabell 5). Lägre status (måttlig) beräknades precis som tidigare år i en av Ängesålokalerna (Äå 60) och i en av Luossajokilokalerna, KVA 136 (tidigare Lj 05). 14

19 Tabell 5. Resultat av statusbedömning med avseende på halter av totalfosfor i undersökningsområdet under perioden Vattendrag Delområde Status 2012 Kommentar Muonio älv 1 Mu10 Muonio älv 1 Mu70 Muonio älv 1 SS38 Muonio älv 1 SS39 Torne älv 2 To220 Torne älv 2 KVA136 (Lj 05) Vittangi älv 2 Vt05 Torne älv 3 To141 Torne älv 3 To165 Enligt förenklad metod Torne älv 3 To171 Torne älv 3 La10 Torne älv 4 To05 På grund av P >12,5 Torne älv 4 To35 Enligt förenklad metod, P >12,5 Torne älv 4 To45 Enligt förenklad metod Kaitum älv 5 Kt10 Kalix älv 6 Ka100 Kalix älv 6 Ka15 På grund av P >12,5 Kalix älv 6 Ka50 Enligt förenklad metod, P >12,5 Lina älv 7 Li10 Enligt förenklad metod, P >12,5 Ängesån 7 Äå10 På grund av P >12,5 Ängesån 7 Äå60 Hög God Måttlig Dålig 5.3 Status med avseende på metaller I EU:s vattendirektiv fastslås att våra vatten måste skyddas från miljögifter och andra farliga ämnen som hotar livsmiljöer, växter, djur såväl som människors hälsa. För att övervaka och begränsa miljöfarliga ämnen innehåller vattendirektivet en lista med prioriterade farliga ämnen. Målet är att EU:s länder gemensamt ska övervaka, minska och få stopp på utsläppen av angivna ämnen. EU har fastställt gränsvärden för de prioriterade ämnena, vilka kallas för EQS-värden (Environmental Quality Standards). Varje land ska övervaka så att dessa gränsvärden inte överskrids. När det gäller metaller råder dock fortsatt viss osäkerhet kring vilka metaller som skall ingå och vilka gränsvärden som anges för respektive metall. Vissa element har idag fastslagna gränsvärden enligt vattendirektivet, medan andra endast har föreslagna gränsvärden. När det gäller gränsvärden, fastslagna och föreslagna, är det zink (föreslaget gränsvärde) och kadmium (fastställt gränsvärde) som överskrider tillåtna nivåer. Halterna av zink överskrids vid nio stationer och kadmium vid en, dessa provpunkter uppnår inte god kemisk status (tabell 6). Trots att föreslaget gränsvärde överskrids är ändå bedömningen att samtliga halter är låga. Vid en klassificering med de gamla bedömningsgrunderna för metaller (Naturvårdsverket 1999) skulle inga halter överskrida klass 2 (låga halter). 15

20 Tabell 6. Resultat av statusbedömning med avseende på metallhalter i undersökningsområdet år EQS-värden för prioriterade ämnen och föreslagna gränsvärden för särskilt förorenade ämnen. Zn Ni Cu Cd Pb Hg Cr EQS (µg/l) 3* 20 4* 0,08 7,2 0,05 3* SS38 1,1 0,3 0,01 0,12 <0,02 SS39 1,4 0,3 0,01 0,03 0,02 Lj 13:3 22,9 0,8 2,7 0,11 1,2 <0,01 0,20 Lj 13:2 20,8 0,5 2,4 0,02 0,2 <0,01 0,17 Lj 13:1 7,45 0,7 2,8 0,02 0,2 <0,01 0,18 KVA 136 6,8 0,3 1,0 0,001 0,03 <0,01 0,11 To 05 1,3 0,8 <0,01 0,09 < 0,1 To 35 To 141 1,0 0,5 <0,01 0,04 <0,1 To 171 2,2 1,0 0,019 0,11 <0,1 To 220 1,0 0,6 <0,01 0,04 <0,1 Ka 15 1,2 0,6 <0,01 0,08 <0,1 Äå10 2,8 0,8 <0,01 0,22 <0,1 Li 10 1,7 0,9 <0,01 0,06 <0, ,9 0,3 0,8 0,03 0,25 <0,01 0, ,3 0,4 1,0 0,03 0,27 <0,01 0, ,3 1,0 0,8 0,03 0,27 <0,01 1, ,1 0,4 1,1 0,03 0,25 <0,01 0, ,2 0,5 1,4 0,03 0,28 <0,01 0,6 MVA01 4,5 0,7 0,7 0,005 0,02 <0,02 0,1 MVA02 2,8 0,09 0,3 <0,002 0,02 <0,02 0,1 KVA03 3,8 0,6 0,7 0,002 0,03 <0,002 0,06 KVA04 4,6 0,5 0,8 0,003 0,02 <0,002 0,06 *Föreslagna gränsvärden **Hårda vatten 16

21 5.4 Status med avseende på försurning Det finns nästan sjöar med en yta större än en hektar i Sverige och ett stort antal vattendrag. Den naturliga variationen av vattenkemi, storlek, hydrologi med mera är stor, men det finns också många vatten som liknar varandra. Bedömningen av försurningsstatus baseras på modellberäkningar utförda med MAGIC-modellen, vilken baseras på tusentals modellberäkningar utförda på sjöar och vattendrag i hela landet ( Grundidén med modelleringsverktyget är att sjöar eller vattendrag som är lika varandra idag med avseende på försurningsrelevanta parametrar också har haft en liknande utveckling de senaste hundra eller tvåhundra åren. Bedömningsgrunderna för MAGIC-biblioteket finns beskrivna i handboken för bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). MAGIC-biblioteket innehåller verktyg för att bedöma okalkade sjöar och vattendrag med avseende på försurningstillstånd och försurningspåverkan samt deras prognos för framtiden. Då det handlar om en modell finns osäkerheter som gör att resultat och bedömningar måste hanteras med eftertanke. Status med avseende på försurning är beräknad för 14 utvalda provpunkter inom undersökningsområdet. Provpunkterna har valts ut för att tillsammans ge en övergripande bild av försurningsläget i Torne och Kalix älvars avrinningsområden. Provpunkter har valts utifrån tillgängliga ingångsdata, de 7 olika delområden som programmet är indelat i samt vilken typ av lokal påverkan de är påverkad av. Resultaten av modelleringarna visade i tretton fall att status bedömdes som god eller hög efter matchning i MAGIC-biblioteket (tabell 7). För lokalen MVA 02 i Lina älv bedömdes status som måttlig (tabell 7). Tabell 7. Resultat av statusbedömning med avseende på försurning i undersökningsområdet år Status enligt MAGIC-biblioteket ( Vattendrag Delområde Status 2012 Kommentar efter modellering Muonio älv 1 Mu10 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Muonio älv 1 Mu70 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Torne älv 2 To220 Status efter matchning i MAGIC-biblioteket Vittangi älv 2 Vt05 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Torne älv 3 To141 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Torne älv 3 La10 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Torne älv 4 To05 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Kaitum älv 5 Kt10 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Kalix älv 6 Ka100 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Kalix älv 6 Ka15 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Ängesån 7 Äå60 Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Vassara älv Status efter matchning i MAGIC-biblitoteket Lina älv 7 MVA 02 Måttlig status Lina älv Bedömdes opåverkad utan matchning Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig 17

22 5.5 Områdesvis resultatredovisning Nedan presenteras ett antal resultat från recipientkontrollen uppdelade på de sju delområdena enligt tabell Delområde 1, Muonio älv Provtagning i Muonio älv innefattar fyra provpunkter inom Kiruna och Pajala kommuner. Två stationer har ingått i programmet under en längre tid (Mu 10 och Mu 70), en av dessa ligger norr om Kieksiäisvaara (Mu10) och en station uppströms Karesuando (Mu70). De två andra stationerna (SS 38 och SS 39 ligger inom Pajala kommun (figur 7). SS38 och SS39 syftar till att användas för övervakning av Northlands gruvverksamhet. Mellan provpunkterna kommer vatten från verksamheten att tillföras Muonio älv. Generellt visar resultaten från 2013 på låga kväveoch fosforhalter på samtliga stationer. Status för näringsämnen enligt bedömningsgrunderna är god på Mu 10 och hög vid Mu 70, SS 38 och SS 39. Buffertkapaciteten och ph är tillfredsställande i området och det finns inget som tyder på någon form av försurningspåverkan. Metallhalterna är låga och uppnår god status. Mu 70 F i g u r SS 38 SS 39 9 P Mu 10 r Figur 7. Provtagningsstationer i Muonio älv

23 Kväve och fosfor Ett näringsrikare (eutrofare) tillstånd skapas av ökad tillförsel av växtnäringsämnen, i detta fall kväve och fosfor i olika fraktioner. Eutrofiering resulterar i ökad produktion (biomassa) av växter och djur, ökad grumling, ökad syrgasförbrukning samt förändrad artsammansättning. Normalt så begränsas produktionen i sötvatten av tillgången på fosfor framför tillgången på kväve. Totalkvävehalterna i de fyra provpunkterna är låga och indikerar relativt opåverkade nivåer. Mellan provpunkterna SS38 och SS39 noteras ett antal tillfällen med högre halter i nedströmsstationen (figur 8). Detta kan vara en effekt av högre kvävehalter i bräddat vatten från Northland. Samtidigt uppmättes tillfälligt högre halter vid nedströmsstationen även före bräddningen till älven startade. Totalfosforhalterna är generellt låga och klassificeras enligt bedömningsgrunderna som god i Mu10 och hög vid Mu 70, SS 38 och SS 39 för perioden. Vid några enstaka tillfällen uppmättes högre halter vid station SS 39 (figur 9). Figur 8 och 9. Halter av totalkväve och totalfosfor vid SS38 och SS39 under år Vattenfärg Vattnets färg påverkar livsbetingelserna för många organismer. Ett kraftigt färgat vatten påverkar exempelvis ljusets förmåga att tränga ned i vattenmassan och därmed begränsas bland annat de fotosyntetiserande växternas utbredning. Vattnets färg bedöms utifrån mätningar av absorbans eller mätningar gjorda i färgkomparator. Vattnet i provpunkterna i Muonio älv är måttligt till betydligt färgat. Mellan upp- och nedströmstationer är skillnaderna i vattenfärg genomgående mycket liten under året (figur 10). COD Mn COD Mn är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen. Naturligt består dessa organiska ämnen framförallt av humusämnen. Tillförsel av humusämnen från omgivande mark bidrar till vattnets färg och halterna av organiskt material i vattnet. Då syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen kan höga halter av organiskt material leda till syrgasbrist under perioder av året. Halten COD Mn är därför ett indirekt mått på halten syretärande ämnen. Höga humushalter kan också vara fördelaktigt då det har kapacitet att komplexbinda metaller och därigenom minska deras giftighet. Halten organiskt material, mätt som COD Mn är låg vid samtliga stationer. När det gäller upp- och nedströmsjämförelsen av SS38 och SS39 avviker mätningarna från varandra vid två tillfällen (figur 11). 19

24 Figur 10 och 11. Vattenfärg som absorbans och COD Mn vid SS 38 och SS 39 år Alkalinitet och ph Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och ph-värdet är ett mått på dess absoluta surhet. Vattnets surhet är av stor betydelse för vattenlevande organismer då den direkt påverkar balansen mellan organismernas inre och yttre miljö och indirekt reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. Årsmedianvärden av både alkalinitet och ph visar på nära neutrala förhållanden med en mycket god buffertkapacitet i samtliga provpunkter. 20

25 5.5.2 Delområde 2, Torne älv övre delen Delområde 2 innefattar en provpunkt i Torne älv, fyra provpunkter i Luossajoki och en provpunkt i Vittangi älv. Samtliga provpunkter ligger inom Kiruna kommun. I tidigare årsrapporter har det redovisats avvikande resultat från Luossajoki med till exempel högre halter av näringsämnen och högre konduktivitet. Under 2013 tillkom ett nytt gemensamt kontrollprogram för Luossajoki som omfattade 3 nya provpunkter (LJ 13:1, LJ 13:2, LJ 13:3) samtidigt som den tidigare provpunkten Lj 05 bytte namn till KVA 136. Ansvariga för den samordnade recipientkontrollen är Kiruna kommunpartner AB, Tekniska verket i Kiruna AB samt LKAB. De nya provpunkterna är fördelade enligt följande; Lj 13:3 ligger nedströms värmeverkets utsläppspunkt i nära anslutning till sjön Ala Lombolo. Provpunkterna Lj13:1 och 13:2 ligger upprespektive nedströms avloppsreningsverkets utsläppspunkt (figur 12). Längst ned i systemet återfinns provpunkten KVA 136 (tidigare Lj 05). KVA 136 Lj 13:2 Lj 13:3 Lj 13:1 Figur 12. Provpunkter i Luossajokisystemet under år I resultaten från området som helhet avviker Luossajoki fortsatt med högre halter näringsämnen, högre konduktivitet och högre metallhalter i samtliga provpunkter. Föreslaget gränsvärde för zink överskrids i samtliga propunkter i Luossajoki och statusen för fosfor är måttlig. Då ett nytt program tillkommit för Luossajoki koncentreras resultatredovisningen från området till dessa provpunkter. 21

26 Kväve och fosfor Kvävehalterna är höga i samtliga provpunkter (figur 13), i provpunkten nedanför värmeverket (Lj 13:3) uppmäts extrema medelhalter under året. Längre ned i systemet är halterna tydligt lägre men fortsatt höga. Halterna fördubblas mellan upp- och nedströms stationen vid avloppsreningsverket. Halterna i vattnet halveras sedan återigen innan det når provpunkten KVA 136. Fosforhalterna är relativt låga vid tre av provpunkterna men tydligt förhöjda nedströms avloppsreningsverket vid provpunkt Lj 13:2 (figur 13). Statusen i provpunkten KVA 136 är måttlig. KVA 136 Lj 13:2 Lj 13:3 Lj 13:1 Figur 13. Årsmedelhalter av totalkväve och totalfosfor i Luossajokisystemet under år

27 Metaller Halterna av zink är förhöjda i hela systemet och klarar inte föreslaget gränsvärde (3 µg/l) vid någon av provpunkterna (figur 14). Gränsvärdet för kadmium (0,08 µg/l) överskrids vid provpunkten Lj 13:3. När det gäller ett antal metaller, däribland zink, arsenik och kadmium är det tydligt att halterna minskar längre ned i systemet (figur 14). Noterade haltminskningar förklaras med all sannolikhet av utspädning av vatten med högre halter. KVA 136 Lj 13:2 Lj 13:3 Lj 13:1 Figur 14. Årsmedelhalter av metallerna zink, arsenik och kadmium i Luossajokisystemet under år

28 Konduktivitet Konduktiviteten, eller vattnets ledningsförmåga, har tidigare år varit betydligt högre i Luossajoki än i övriga vattendrag. Resultaten från det utökade provtagningsprogrammet i Luossajoki visar på fortsatt hög konduktivitet i vattendraget och att mönstret följer de för övriga parametrar, halterna är extremt höga längst upp vid Lj 13:3 och minskar nedströms (figur 15). Som jämförelse till värdena i Luossajoki ligger konduktiviteten i medeltal runt 5 msm i Vittangi älv. Figur 15. Årsmedelvärden för konduktivet i Luossajoki år

29 5.5.3 Delområde 3 Torne älv, mellersta delen Delområde 3 omfattar fyra provtagningsstationer i Torne älv (To 141, 165, 171) och en i Lainio älv (La 10), samtliga inom Pajala kommun (Figur 16). Sammanfattningsvis visar resultaten på låga totalkväveoch totalfosforhalter i delområdets samtliga provpunkter. Status för näringsämnen enligt bedömningsgrunderna är hög på provpunkten To 165 och god på övriga. EQS-värden för metaller visar på god kemisk status i Torne älv. Vattnet på provpunkterna karakteriseras i övrigt av låga halter syretärande ämnen och ett måttligt till tydligt färgat vatten La 10 Torne älv 141 Figur 16. Provtagningsstationer inom delområde 3. Kväve och fosfor Totalkvävehalterna är genomgående låga men har de sista åren uppvisat en ökande trend vid station To 171 (figur 17). I övrigt följer halterna vid de olika stationerna varandra mycket väl. Noterbart är att trots att mätpunkten 165 ligger nedströms utsläppspunkten för reningsverket i Junosuando är halterna lägre än för uppströmsstationen To 171, något som varit fallet under ett antal år. Halterna av fosfor är genomgående låga och status bedöms genomgående som god eller hög. 171 La Torne älv 141 Figur 17. Årsmedelhalter av totalkväve i Torne och Lainio älv under perioden

30 5.5.4 Delområde 4 Torne älv, Nedre delen Delområde 4 består av tre provpunkter, samtliga belägna i de nedre delarna av Torneälvens huvudfåra inom Haparanda och Överkalix kommuner. Station To 05 är belägen nedströms avloppsreningsverket i Haparanda och omfattar med sitt läge nästan hela Torneälvens avrinningsområde. Sammanfattningsvis så visar undersökningsresultaten på tillfredsställande ph-värde och en god buffertkapacitet, låga totalhalter av kväve och fosfor, låga halter syretärande ämnen, men ett tydligt till starkt färgat vatten och låga metallhalter. Kväve och fosfor Halterna av totalkväve är låga till måttligt höga i samtliga provpunkter. Skillnaderna i halt mellan de olika provpunkterna är mycket liten (figur 18). I materialet finns inga signifikanta trender över tid, halterna har varierat något mellan åren utan tydliga mönster över tid. Övertorneå Haparanda Figur 18. Medelhalter av totalkväve i mellersta delen av Torne älv under perioden Totalfosforhalterna för perioden statusklassificeras genomgående som god. 26

31 5.5.5 Delområde 5 Kalix älv, övre delen och Kaitum älv Delområde 5 består av totalt tre provtagningspunkter i övre delarna av Kalix och Kaitum älv. Provpunkterna KVA 03 och KVA04 ingår i LKAB:s kontrollprogram. Samtliga provpunkter återfinns inom Kiruna kommun. Provpunkten i Kaitum älv (Kt 10) är opåverkad av större avloppsreningsverk och tyngre industri. Sammanfattningsvis så karakteriseras vattnet i provpunkterna av låga halter fosfor, syretärande ämnen och metaller, ett måttligt färgat vatten med god buffertkapacitet och tillfredsställande ph värden. Förhöjda kvävehalter noteras vid provpunkten KVA 04, något som kan kopplas till LKAB:s gruvverksamhet. Föreslaget gränsvärde för zink överskrids både vid KVA 03 och KVA 04, noterbart är att KVA 03 utgör referenslokal till KVA

32 5.5.6 Delområde 6 Kalix älv, Mellersta och nedre delen Delområde 6 omfattar provtagning i tre provpunkter i Kalixälven. Provpunkten Ka 100 ligger strax nedströms utloppet från Tärendö avloppsreningsverk. Närmare kusten nedströms Överkalix ligger nästa provpunkt, Ka 50, vilken ligger nedströms Ängesåns inflöde till Kalixälven. Den tredje provpunkten, Ka 15, är belägen strax nedströms Kalix centrum och representerar nästan hela avrinningsområdet. Provpunkterna är fördelade inom Pajala, Överkalix och Kalix kommuner. Ka 15 omfattar vatten från samtliga provpunkter inom delområdena fem, sex och sju. Vattnet i provpunkterna karakteriseras av låga kväve- och fosforhalter, ett färgat vatten med tillfredsställande ph, god buffertkapacitet och låga metallhalter. Kväve och fosfor Både totalhalterna av kväve och fosfor bedöms, liksom tidigare år, som låga i områdets samtliga provpunkter. Status med avseende på fosfor är god i Ka 15 och Ka 50 samt hög i provpunkten Ka 100. TOC Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på det totala innehållet av organiskt kol i vatten. Halten TOC ger, i likhet med COD, ett mått på den organiska belastningen i vattnet. Höga TOC-halter kan medföra syrebrist och därmed påverka det biologiska livet i vattnet. I provpunkterna i Kalixälven är TOC-halterna genomgående låga till måttliga och varierar under året (figur 19). Naturligt bör de högsta halterna uppmätas under perioder med höga transporter, tex våroch höstflod, i Ka 50 avviker resultaten med de högsta halterna under vinterprovtagningen (figur 19). Lägst medelhalter uppmäts vid Ka 100. Överkalix Kalix Figur 19. Halter av TOC under ett provtagningsår i Kalixälven. 28

33 Vattenfärg Vattnet i samtliga provpunkter är tydligt färgat och följer samma mönster som TOC-halterna, lägst värden uppmäts vid Ka 100 (figur 20). Överkalix Kalix Figur 20. Årsmedelvärden för vattenfärg (absorbans) vid de tre stationerna i Kalixälven för perioden Delområde 7 Lina älv/ängesåsystemet Delområde 7 omfattar provtagning i Lina älv och Ängesåsystemet. Totalt provtas tio provpunkter fördelade på Vassara älv, Lina älv och Ängesån. Nio av provpunkterna ligger inom Gällivare kommun och en provpunkt inom Överkalix kommun. Vattendragen utgör samtliga på något sätt recipient till tung industri som till exempel Bolidens koppargruva i Aitik och LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget. Vattnet i provpunkterna karakteriseras av förhöjda kvävehalter i Lina älv och förhöjda fosforhalter i Ängesån. Status för näringsämnen med avseende på fosfor för de tre sista åren är måttlig för Äå 60 och god på övriga. För provtagningsstationerna 530, 532 och MVA01 överstiger zinkhalterna föreslaget EQS-värde. 29

34 I övrigt karakteriseras vattnet av låga till måttligt höga halter av syretärande ämnen, ett tydligt till starkt färgat vatten, god buffertförmåga och tillfredsställande ph värden. Kväve och fosfor För totalhalterna av kväve gäller att halterna är låga högst uppe i systemet (MVA02) och tydligt högre i påverkanslokaler nedströms densamma (figur 21). Nedströms MVA 01 sjunker halterna i systemet genom fastläggning, utspädning och upptag av växtlighet. Gällivare Överkalix Figur 21. Totalhalter av kväve för ett antal strategiska provpunkter inom område 7. När det gäller fosfor är status enligt bedömningsgrunderna måttliga vid Äå 60 och god vid Äå 10 och Li

35 6 Referenser Johansson, M., Förändringar i vattenkemin i Torne och Kalix älv med biflöden. Data mellan 2001 och Examensarbete 30p. Miljö och hälsoskyddsprogrammet. Umeå universitet. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket Naturvårdsverket Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Sjöström, E., 2009 Torne och Kalix älvar Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Sjöström, E., 2010 Torne och Kalix älvar Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Sjöström, E., Torne och Kalix älvar Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Sjöström, E., Torne och Kalix älvar Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Sjöström, E., Torne och Kalix älvar Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund. Envix Nord AB 2012 SMHI.se ( Modellberäknad vattenföring för Torne- och Kalixälvar. Modellberäknad status med avseende på försurning. MAGIC-biblioteket. Vatteninformationssystem Sverige. Statusbedömningar av vattenförekomster. Vattenmyndighetens hemsida. 31

36 32

37 Bilaga 1 Kontrollprogram

38

39 Program för samordnad recipientkontroll för åren Antagen av förbundet Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbund Tfn: C/o Pajala kommun Sommarvägen Pajala

40 1. Bakgrund I de fall flera kommuner och anläggningar utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta ett gemensamt program för recipientkontrollen. Genom en samordning erhålls bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet. Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund grundades i maj år 2000 efter diskussioner mellan lokala miljömyndigheter i de svenska kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Kalix och Haparanda. Följande program omfattar vattenkemiska och fysikaliska undersökningar samt analyser av metaller i vatten inom Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbunds verksamhetsområde. Kontrollprogrammet startades år 2001 vecka 13 i mars. Programmet för recipientkontroll antas vid Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbunds förbundsstämma. Programmet gäller tillsvidare. Justeringar av mindre art sker i samråd med styrelsen under löpande programtid. På framsidan anges datum för senast antagna program och när revidering senast ägde rum. 2. Verksamhetsområde Torne & Kalix älvars vattenvårdförbunds verksamhetsområde omfattar Torne och Kalix älvar med sina biflöden Ängesån, Lina älv, Muonio och Könkämä älvar samt bifurkationen Tärendö älv. Dessa utgör västra Europas till areal största sammanhängande flodsystem, som inte är exploaterat för vattenkraftsproduktion. Torne älv är drygt 520 kilometer lång. Den börjar ovanför Abisko och mynnar ut i Haparanda skärgård. Nedersta delen av älven är gränsälv mot Finland tillsammans med bifloden Könkämä-Muonioälven. Kalix älv har sina källor i Kebnekaise och mynnar ut i Bottenviken vid Kalix och är 460 kilometer lång. Det sammantagna avrinningsområdet för Torne och Kalix älvar omfattar km 2. Mellan byarna Junosuando och Tärendö finns en världsunik bifurkation, Tärendöälven, som avleder cirka 50 % av Torne älvs vattenflöde över till Kalix älv. 3. Syfte Det samordnade kontrollprogrammet skall tjäna till att: Belysa långsiktiga utvecklingstendenser Kunna visa på tillfälligt förhöjda halter Skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder Ge varje verksamhetsutövare en möjlighet att långsiktigt utvärdera och överblicka sin påverkan på vattendragen gentemot den totala påverkan Samordna kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad vattenkontroll 4. Provtagning Provtagningarna utförs av recipientprovtagare från kommuner och företagen Boliden Mineral AB, LKAB och Northland. Proven skall tas, om möjligt, i vattendragens mitt. Provtagning nära strandbrinken och botten skall undvikas. Provtagningsdjupet skall vara 0,5 meter om djupet är minst

41 1 meter. I annat fall rekommenderas provtagning mitt emellan ytan och botten. Ansvarig provtagare skall ha genomgått en diplomeringskurs i recipientprovtagning. Samtliga vattenprover tas med en Ruttnerhämtare eller käpphämtare. I samband med provtagningen fyller provtagaren i ett fältprotokoll som bifogas proverna (se bilaga 1). En kopia av fältprotokollen skickas till Pajala för arkivering. Proverna skall transporteras och förvaras enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Samtliga analyser av vatten skall utföras enligt svensk standard eller motsvarande. Analyserna skall göras av ackrediterat laboratorium. 5. Frekvenser och tidpunkt Frekvens i provtagningen är sex gånger per år med en provtagning i januari med alternativmånaden mars, två provtagningar i maj, en provtagning i juni, en provtagning i juli och en provtagning i september. Provtagningsdagar är tisdag eller/och onsdag. Följande veckor gäller för de kommande åren. Tabell 1. Provtagningsdagar för perioden År Jan Mars Maj* Juni Juli Sep 2010 v. 2 v. 11 v. 19 v. 21 v. 23 v. 28 v v. 2 v. 11 v. 19 v. 21 v. 23 v.28 v v. 2 v. 11 v. 19 v.21 v. 24 v. 28 v v. 2 v. 11 v. 19 v.21 v. 24 v. 28 v. 37 * Majprovtagningen bör innefatta ett provtagningstillfälle så nära vårflödestoppen som möjligt. För att möjliggöra detta kan provtagning under maj månad justeras (+ 1 vecka) efter flöde. Justeras provtagningstid på grund av flöde skall detta anges i fältprotokoll. 6. Stationer Provtagningsområdet är stort och innefattar många provpunkter. Provtagningspunkterna är belägna inom Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Haparanda och Kalix kommuner. För att kunna beskriva och kontrollera vattenkvalitet i älvarna är provtagningspunkterna belägna uppströms eller nedströms en utsläppskälla eller miljöpåverkande aktivitet. Totala antalet provtagningspunkter i den samordnade recipientkontrollen längs Torne och Kalix älvar är 41 stycken. Av dessa utgör 12 stycken någon typ av regional eller nationell referenspunkt. Provtagningen i referensvatten utförs inom nationella och regionala program. Boliden Mineral AB, LKAB och Northland ansvarar själva för sina provpunkter och bekostar provtagning och analys för dessa. I tabell 2 finns alla provtagningspunkter listade. I figur 1 finns en karta över avrinningsområdet där provtagningspunkterna inom Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund är markerade.

42 Tabell 2. Provtagningspunkter i Torne och Kalix älvar med biflöden. Recipient Kiruna kommun Station Muonio älv Mu 70 Torne älv To 220 Torneälv Lj 05 Vittangi älv Vt 05 Kalix älv KVA 03 Kalix älv KVA 04 Torne älv rvn 1 Torne älv rsi 1 Torne älv rsn 1 Torne älv rsr 1 Kalix älv rvr 1 Gällivare kommun Kaitum älv rvr 2 Kaitum älv Kt 10 Ängesån Äå 60 Lina älv Li 10 Vassara älv 525 Vassara älv 526 Lina älv 527 Lina älv 532 Lina älv 530 Lina älv MVA 01 Lina älv MVA 02 Pajala kommun Lainio älv La 10 Torne älv To 171 Torne älv To 165 Torne älv To 141 Muonio älv Mu 10 Muonio älv Muoni älv SS38 SS39 Kalix älv Ka 100 Tärendö älv Tä 20 Muonio älv rvr 3 Kalix älv rsn 2 Övertorneå kommun Torne älv To 45 Överkalix kommun Kalix älv Ka 50 Ängesån Äå 10 Kalix älv rvn 2 Haparanda kommun Torne älv To 05 Torne älv To 35 Torne älv Kalix kommun Mynning Kalix älv Ka 15 Kalix älv Mynning Kalix älv rsr 2 Koordinater X Y (RT 90) / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Mätprogram Ansvar för provtagningen Lokalbeskrivning Bas+Mö Kiruna kommun Uppströms Karesuando Torneälv i Oinakkajärvi vid råvattenintag Bas+Me+Mö Kiruna kommun för Kiruna C Bas+Me+Mö Kiruna kommun Luossajoki vid bron till Oinakka by Bas+Mö Kiruna kommun Uppströms Vittangicamping LKAB LKAB Nationell/regional program Nationell/regional program Nationell/regional program Nationell/regional program Nationell/regional program Nationell/regional program Kaalasluspa Nedströms Rakkurijoki Abiskojokk Röda Bron Abiskojaure Latnjajaure (Björkliden) Valkeajärvi (Kuokso) Akkarjåkka (Paittasjärvi) Killingi Bas+Mö Gällivare kommun Nedströms Neitisuando by Bas+Mö Gällivare kommun Bro, väg mellan Skaulo och Nilivaara Bas+Me Gällivare kommun Bron intill Satter Boliden Mineral AB Boliden Mineral AB Boliden Mineral AB Boliden Mineral AB Boliden Mineral AB LKAB LKAB Uppströms Leipojoki Vid stenbron Kirunavägen Nedströms Sakajoki Bron i Dokkas Bro, Koskullskulle Uppströms LKAB gruvindustri Bas+Mö Pajala kommun Nedanför reningsverk Kangos Ovan delning Tärendö/Torne älv Bas+Me+Mö Pajala kommun (bifurkationen) Nedanför bro och reningsverk i Bas Pajala kommun Junusuando Bas+Me+Mö Pajala kommun Bas+Mö Pajala kommun Pajala 1 km s Mertajokis utlopp 2 km norr om SHHIs mätstation i Kieksiäisvaara Bas+Me Northland Muonio älv, uppströms referens Bas+Me Northland Muonio älv, nedströms påverkan Bas+Mö Pajala kommun Nedanför Tärendö reningsverks utlopp FLÖDE Nationell/regional program Bro 5 km från Junosuando Nationell/regional program Nationell/regional program Norr om Pajala Yl.Kihlankijoki Pahajärvi Bas Övertorneå Kommun Kyrkudden, Hedenäset Bas Överkalix kommun Vid Svartbyn nedströms bro Bas+Me+Mö Överkalix kommun Bas+Me+Mö Haparanda kommun Hällabron vid Heden Övre Lansjärv Nedströms BRAB (reningsverk) Bas+Me Haparanda kommun Nedströms Kaartijoki Nationell/regional program Bas+Me+Mö Kalix Kommun Nationell/regional program Nationell/regional program Mattila Vallsundet Karlsborg Bergträsket

43 Årsrapport 2013 SS39 SS38 Lantmäteriet Gävle Medgivande I Figur 1. Torne och Kalix älvar med biflöden. Aktuella provtagningspunkter (VVF) markerade.

44 7. Parametrar Programmet skall belysa vattenkvalitet och ämnestransporter i avrinningsområdet och detta försäkras genom mätningar av ett antal olika parametrar i provtagningspunkterna. Provtagningen är indelad i tre programformer: basprogram (Bas), metaller (Me) och miljöövervakning (Mö). I tabell 3 nedan presenteras parametrarna som tillhör de olika programformerna. Tabell 3. Programformer och parametrar. Bas Metall Miljöövervakning Temperatur Koppar Kalcium ph Zink Magnesium Konduktivitet Aluminium Klorid Alkalinitet Kadmium Sulfat Aciditet Bly Natrium Absorbans 420nm Arsenik Kalium Nitrat-kväve Kvicksilver Mangan Kväve-total Järn Fosfor-total COD Mn Suspenderad substans TOC 8. Resultat och rapportering Efter varje provtagningsomgång av provpunkterna som kommunerna ansvarar för ska analysföretaget skicka en mätvärdesrapport av analysresultaten till respektive verksamhetsutövare. Redovisningen av resultaten sker stationsvis. Boliden Mineral AB, LKAB och Northland utför sina provtagningar och analyser själva och skickar en årlig sammanställning av resultaten till vattenvårdsförbundet. Vart tredje år handlar förbundet upp en konsult som ansvarar för sammanställning av årsrapport för de tre nästföljande åren. Årsrapporten skall sammanställas senast den 31 mars efterföljande år och tryckas i 50 exemplar vilka skickas till huvudmannen för programmet. I årsrapporten skall en kort sammanfattning på finska ingå eftersom en av förbundets medlemmar är en finsk kommun. Rapporten skall innehålla en allmän beskrivning av vattendragen och deras avrinningsområden. Provtagningspunkternas läge i vattendragen samt koordinater skall framgå. Att infoga resultat även för referenspunkter ska ingå i rapporten. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder SNFS 2008:1 ska användas så långt det är möjligt vid utvärdering, i övrigt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, rapport nr Vid utvärderingen är det viktigt att delområden såväl som helheten i Torne och Kalix älvar utvärderas. Tidigare års undersökningsresultat skall användas som jämförelse.

45 En indelning av vattendragen i delområden skall göras. Sju områden har använts vid utvärderingen av analysresultaten. Den indelningen bör vara följande: 1. Muonioälv 2. Torne älv, övre delen 3. Torne älv, mellersta delen 4. Torne älv, nedre delen 5. Kalix älv, övre området och Kaitum älv 6. Kalix älv, mellersta och nedre området 7. Lina älv och Ängesån 9. Huvudman Huvudman för provtagningen är Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbund. Huvudmannen ansvarar för att provtagning, analys och rapportering sker enligt det fastställda kontrollprogrammet. 10. Kostnader Kommunerna delar på ansvaret för alla punkter. Kostnaderna fördelas rättvis mellan kommunerna utifrån hur många kommunmedborgare varje kommun har. Även övriga verksamhetsutövare ska dela på kostnaderna för provtagning och analys. Endast verksamheter med mycket ringa eller ingen påverkan på vattendragen borde undslippa detta ansvar. Vattenvårdsförbundet står för kostnaderna som uppkommer vid rapportskrivandet och redovisningen av årsrapporten.

46

47 Bilaga 2 Vattenkemidata 2013

48 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co mekv 5 cm ofilt mp/l P µg/l µg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l 3 19 Ka 100 7,1 0,38 0, ,5 <5, Ka 100 6,6 0,23 0, ,2 <5, Ka ,28 0, ,6 <5,0 8 6 Ka 100 7,3 0,29 0, ,9 <5, Ka 100 7,4 0,32 0, ,5 5,4 <5, Ka ,34 0, ,1 <5,0 <1,0 0, Ka 15 6,8 0,12 0, <5,0 1,6 0, Ka 15 6,8 0,11 0, ,6 8,4 1,7 0, Ka ,15 0, ,2 <5,0 <1,0 0, Ka 15 7,3 0,2 0, ,9 <5,0 <1,0 0, Ka 15 7,3 0,25 0, ,5 4,9 <5,0 <1,0 0, Ka 50 7,2 0,35 0, ,3 8, Ka 50 7,2 0,38 0, ,7 <5, Ka 50 6,3 0,14 0, ,2 <5, Ka 50 6,9 0,17 0, ,6 <5, Ka ,2 0, ,4 <5, Ka 50 7,2 0,2 0, ,5 <5, Ka 50 7,3 0,26 0, ,1 4,7 <5, Kt 10 7,1 0,32 0, ,8 <5,0 5 7 Kt 10 7,1 0,23 0, ,5 <5, Kt 10 6,7 0,092 0, ,7 <5, Kt 10 6,9 0,14 0, ,3 7 9 Kt 10 7,2 0,15 0, ,8 <6, Kt 10 6,9 0,17 0, ,1 3,2 <5, La 10 6,9 0,34 0, ,5 <5, La 10 6,6 0,085 0, ,7 <5, La 10 7,2 0,19 0, ,8 <5,0 8 6 La 10 7,3 0,29 0, ,7 <5, La 10 7,4 0,3 0, ,2 4,2 <5, Li ,3 0, <5,0 2,7 0, Li 10 6,9 0,16 0, ,9 <6,7 2,5 1, Li 10 6,6 0,071 0, ,9 5,1 2,1 1, Li 10 6,9 0,15 0, <5,0 < Li 10 7,2 0,21 0, <5,0 <1,0 0, Li 10 7,1 0,25 0, ,5 9 <5,0 <1,0 0, Lj 13:1 7,8 0,96 0, <5,0 3,4 0,48 2, Lj 13:1 7,7 0,97 0, ,1 57 <5,0 63 0,37 1, Lj 13:1 0, <5,0 9,7 0,4 3,1

49 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P µg/l µg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 3 19 Ka 100 7,1 0,38 0, ,5 <5, Ka 100 6,6 0,23 0, ,2 <5, Ka ,28 0, ,6 <5,0 8 6 Ka 100 7,3 0,29 0, ,9 <5, Ka 100 7,4 0,32 0, ,5 5,4 <5, Ka ,34 0, ,1 <5,0 <1,0 0, Ka 15 6,8 0,12 0, <5,0 1,6 0, Ka 15 6,8 0,11 0, ,6 8,4 1,7 0, Ka ,15 0, ,2 <5,0 <1,0 0, Ka 15 7,3 0,2 0, ,9 <5,0 <1,0 0, Ka 15 7,3 0,25 0, ,5 4,9 <5,0 <1,0 0, Ka 50 7,2 0,35 0, ,3 8, Ka 50 7,2 0,38 0, ,7 <5, Ka 50 6,3 0,14 0, ,2 <5, Ka 50 6,9 0,17 0, ,6 <5, Ka ,2 0, ,4 <5, Ka 50 7,2 0,2 0, ,5 <5, Ka 50 7,3 0,26 0, ,1 4,7 <5, Kt 10 7,1 0,32 0, ,8 <5,0 5 7 Kt 10 7,1 0,23 0, ,5 <5, Kt 10 6,7 0,092 0, ,7 <5, Kt 10 6,9 0,14 0, ,3 7 9 Kt 10 7,2 0,15 0, ,8 <6, Kt 10 6,9 0,17 0, ,1 3,2 <5, La 10 6,9 0,34 0, ,5 <5, La 10 6,6 0,085 0, ,7 <5, La 10 7,2 0,19 0, ,8 <5,0 8 6 La 10 7,3 0,29 0, ,7 <5, La 10 7,4 0,3 0, ,2 4,2 <5, Li ,3 0, <5,0 2,7 0, Li 10 6,9 0,16 0, ,9 <6,7 2,5 1, Li 10 6,6 0,071 0, ,9 5,1 2,1 1, Li 10 6,9 0,15 0, <5,0 < Li 10 7,2 0,21 0, <5,0 <1,0 0, Li 10 7,1 0,25 0, ,5 9 <5,0 <1,0 0, Lj 13:1 7,8 0,96 0, <5,0 3,4 0,48 2,1 0, Lj 13:1 7,7 0,97 0, ,1 57 <5,0 63 0,37 1,3 0, Lj 13:1 0, <5,0 9,7 0,4 3,1 0,16

50 Mån Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K TOC ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 3 19 Ka ,5 0,005 1,8 6,7 < ,7 7,3 0,73 1, Ka ,017 <1,0 3, ,95 4,3 0,72 6, Ka ,18 <1,0 4, ,93 5 0,51 3,3 8 6 Ka ,2 0,009 1,2 4,7 <1 <5 1,2 6,1 0,53 1, Ka ,3 0,014 1,4 4,7 <1 <5 1,3 6 1,1 2, Ka 15 0, <0,01 0,028 < ,3 0,009 1,9 5, ,9 5,7 0,66 3, Ka 15 0, <0,01 0,13 < ,68 0,028 <1,0 3, ,96 2,7 0,69 8, Ka 15 0, <0,01 0,14 < ,64 0,039 <1,0 2, ,96 2,7 0,69 6,5 6 4 Ka 15 0,1 700 <0,01 0,054 < ,75 0,03 <1,0 3, ,99 3,4 0,61 5,5 7 9 Ka 15 0, <0,01 0,056 < ,93 0,029 <1,0 4, ,2 4,5 0,45 4, Ka 15 0, <0,01 0,044 < ,018 1,2 5,6 <1 26 1,4 5,4 0,65 2, Ka , Ka 50 0 < , Ka Ka Ka , Ka , Ka 50 0 <1 32 2, Kt ,3 0,004 <1,0 4,3 <1 82 1,5 5,5 0,46 1,5 5 7 Kt ,91 0,016 <1,0 2,5 <1 14 1,3 3,4 0,46 3, Kt ,43 0,033 <1,0 <1,0 2 <5 0,74 1,5 0,4 4, Kt ,58 0,012 <1,0 1,8 <1 <5 0,86 2,5 0, Kt ,64 0,007 <1,0 3,2 <1 <5 0,75 3 0,29 1, Kt ,72 0,01 <1,0 3,2 <1 <5 0,91 3,3 0,41 1, La ,1 0,007 <2,0 2,7 <1 81 2,2 7,5 1 1, La ,55 0,019 <1,0 <1, ,59 1,3 0, La ,93 0,011 <1,0 1, ,1 2,6 0, La ,3 0,01 <1,0 1,8 1 <5 1,6 3,8 0,5 3, La ,4 0,012 <1,0 2,2 <1 <5 1,7 4 0,72 2, Li 10 0,1 0 <0,01 0,051 < ,5 5 7 Li 10 0,15 0 <0,01 0,11 < , Li 10 0,19 0 <0,01 0,1 < , Li 10 0,13 0 <0,01 0,042 < ,6 7 9 Li 10 0,13 0 <0,01 0,037 < , Li 10 0,14 0 <0,01 0,03 < < , Lj 13:1 0, ,021 0,1 < ,4 0,037 8, ,6 27 2,4 5, Lj 13:1 0,1 120 <0,01 <0,02 <100 4,8 3,9 0, , Lj 13:1 0, ,029 0,32 <100 2,1 0,

51 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P µg/l µg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 6 4 Lj 13:1 7,5 42 0, <5,0 7,2 0,68 3 0, Lj 13:2 7,5 1,2 0, <5,0 6,4 0,75 3,4 0, Lj 13:2 7,2 1,4 0, ,9 56 <5,0 8,9 0,82 1,5 0, Lj 13:2 0, ,2 6,1 0,49 3,5 0, Lj 13:2 7,4 55 0, <5,0 8,4 0,78 2,9 0, Lj 13:3 7,9 68 0, <5,0 53 0,92 4,8 0, Lj 13:3 0, <5,0 22 0,4 2,7 0, Lj 13: ,84 3,1 0, Lj 13:3 7,8 75 0, <5,0 7,3 0,7 1,6 0, Lj 13:3 8, , ,8 470 <5,0 14 1,2 1,4 0, Mu 10 6,8 0,37 0, ,2 <5, Mu 10 6,6 0,08 0, ,8 5, Mu ,16 0, ,8 <5,0 8 6 Mu 10 7,2 0,26 0, ,7 <5, Mu ,42 0, ,7 5,6 <5, Mu ,37 0, ,3 <5,0 5 6 Mu 70 7,3 0,37 0, ,3 <5,0 6 3 Mu 70 6,8 0,091 0, ,8 <5,0 7 9 Mu 70 7,3 0,18 0, ,6 <5, Mu 70 7,4 0,27 0, ,2 3,9 <5, To 05 6,9 0,32 0, ,8 <5,0 1,2 0, To 05 6,1 0,095 0, , , To 05 7,1 0,15 0, ,7 <5,0 <1,0 0, To 05 7,5 0,32 0, ,8 4,8 <5,0 <1,0 0, To 141 6,8 0,12 0, ,2 5,4 1,1 0, To 141 7,3 0,19 0, ,6 <5,0 <1,0 0, To 141 7,3 0,27 0, ,3 <5,0 <1,0 0, To 141 7,6 0,32 0, ,3 4,8 <5,0 <1,0 0, To 165 7,1 0,4 0, ,7 <5, To 165 6,9 0,23 0, ,1 <5, To 165 7,1 0,27 0, ,4 <5,0 8 6 To 165 7,4 0,34 0, ,9 <5, To 165 7,5 0,3 0, ,3 <7, To 171 7,6 1 0, <6,7 5,3 2, To 171 7,2 0,4 0, ,6 <5,0 2, To ,23 0, <5,0 1,3 0, To 171 7,1 0,25 0, ,2 <5,0 1,9 0,9 8 6 To ,38 0, ,3 <5,0 <1,0 0,49

52 Mån Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K TOC ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 6 4 Lj 13:1 0, ,024 0,28 <100 3,1 0, Lj 13:2 0, ,021 0,24 < ,2 0, ,3 5, Lj 13:2 0, <0,01 0,061 < ,8 0, , Lj 13:2 0, ,017 0,24 <100 2,4 0, Lj 13:2 0, ,019 0,24 < , Lj 13:3 0, ,28 3,1 <100 6,2 0, Lj 13:3 0, ,021 0,56 <100 2,5 0, Lj 13:3 0, ,074 1,3 <100 6,7 0, Lj 13:3 0, ,11 0,51 <100 7,7 0, Lj 13:3 0, ,056 0,46 <100 8,7 0, Mu ,3 0,004 <1,0 3, ,5 4,6 0,61 2, Mu ,52 0,039 <1, ,63 1,6 0,54 4, Mu ,81 0,027 <1,0 2,2 2 <5 1 2,8 0,43 4,7 8 6 Mu ,1 0,015 <1,0 2,7 1 <5 1,4 4,1 0,43 3, Mu ,2 0,01 <1,0 3,2 <1 <5 1,6 5,7 0,67 3, Mu ,4 0,003 <1,0 3,3 < ,6 5,1 0,83 1,6 5 6 Mu ,5 0,005 <1,0 3,6 <1 28 1,6 5,4 0,81 2,2 6 3 Mu ,49 0,008 <1,0 1,5 1 <5 0,63 1,9 0,48 3,4 7 9 Mu ,73 0,007 <1,0 2,2 <1 <5 0,91 3 0, Mu ,1 0,005 <1,0 2,6 <1 <5 1,5 4,4 0,71 2, To 05 0, <0,01 0,09 < ,5 0,014 <2,0 3, ,9 5,1 0,71 3, To 05 0, <0,01 0,15 < ,6 0,031 <1,0 1, ,72 2 0,58 5, To 05 0, <0,01 <0,02 < ,8 0,026 <1, ,99 3 0,53 5, To 05 0, <0,01 0,086 < ,2 0,01 1 3,7 1 <5 1,6 4,6 0,67 3, To 141 0, <0,01 0,075 < ,6 0,035 <1,0 1, ,66 2,1 0,55 4, To 141 0, <0,01 0,034 < ,92 0,01 <1,0 2, ,97 3,9 0, To 141 0, <0,01 <0,02 < ,2 0,01 1 3,5 <1 <5 1,3 5 0,49 2, To 141 0, <0,01 0,032 <100 8,6 1,3 0, ,2 <1 14 1,5 5,2 0,65 2, To < , To To To <1 < To <1 17 2, To 171 0, ,019 0,34 < ,5 0,035 3, ,2 16 2, To 171 0, <0,01 0,12 <100 8,5 1,6 0, < ,7 7,8 0,78 1, To 171 0, <0,01 0,056 < ,1 0,011 <1, ,93 4,3 0,61 4, To 171 0, <0,01 0,079 < ,1 0,018 <1,0 3, ,96 4,6 0,45 4,4 8 6 To 171 0, <0,01 <0,02 < ,5 0,013 1,1 3,5 <1 <5 1,3 6,7 0,49 4,2

53 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P µg/l µg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 9 24 To 171 7,4 0,41 0, ,9 6,1 <5,0 <1,0 0, To 220 7,3 0,31 0, ,3 <5,0 1 0, To 220 7,2 0,26 0, ,8 4,6 <5,0 <1,0 0, To 35 6,9 0,32 0, ,9 <5,0 1,1 0, To 35 6,3 0,098 0, ,1 5,2 1, To 35 7,1 0,15 0, ,8 <5,0 <1,0 0, To 35 7,5 0,32 0, ,2 4,7 7,5 1 0, To 45 6,6 0,31 0, ,3 <5, To 45 6,7 0,33 0, ,4 <5, To 45 6,6 0,11 0, ,5 <5, To 45 6,5 0,1 0, ,2 <5,0 6 4 To 45 6,8 0,14 0, ,3 <6, To 45 7,1 0,21 0, , To 45 7,3 0,28 0, ,2 4,5 <5, Vt 05 7,2 0,51 0, ,1 <5, Vt 05 0, <5,0 6 3 Vt 05 7,2 0,26 0, ,6 <5,0 7 9 Vt 05 7,5 0,3 0, ,9 <5, Vt 05 7,5 0,44 0, ,5 5,8 <5, ÄÅ ,28 0, ,9 <5,0 1,8 0, ÄÅ ,32 0, ,7 11 5,7 1, ÄÅ 10 6,7 0,1 0, ,4 <8,7 2,4 0, ÄÅ 10 6,8 0,13 0, ,6 <5,0 2,1 0, ÄÅ 10 6,9 0,17 0, <7,1 2 0, ÄÅ ,2 0, ,4 <5,0 2,3 0, ÄÅ 10 7,3 0,29 0, ,9 5,9 <5,0 3,2 1, ÄÅ ,31 0, <5,0 5 7 ÄÅ 60 6,9 0,18 0, ,7 8, ÄÅ 60 6,6 0,079 0, ,5 <8, ÄÅ 60 6,9 0,16 0, ,2 <5,0 7 9 ÄÅ 60 7,3 0,22 0, ,9 <6, ÄÅ 60 7,2 0,29 0, ,7 <5,0

54 Mån Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K TOC ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 9 24 To 171 0, <0,01 0,046 < ,8 0,037 1,5 3, ,6 7 1, To 220 0, <0,01 0,05 <100 6,4 1,3 0,003 1,5 5,6 <1 85 1,2 6,5 0,63 1, To 220 0,12 52 <0,01 <0,02 <100 6,3 1,1 0,003 1,1 4,6 <1 <5 1 5,5 0,55 1, To 35 0,051 0 <0,01 0,075 < To 35 0,097 0 <0,01 0,13 < <5 5, To 35 0,11 0 <0,01 <0,02 < , To 35 0,062 0 <0,01 0,11 < <1 <5 3, To , To , To , To <5 7,5 6 4 To , To <5 6, To 45 0 <1 < Vt ,9 0, ,2 < ,8 0,92 3, Vt ,8 0,013 <1,0 1,3 0 0,74 3 0,65 6,1 6 3 Vt ,013 <1,0 1,4 1 <5 1 4,1 0,7 5,6 7 9 Vt ,2 0,01 <1,0 1,7 1 <5 1,2 5 0, Vt ,6 0,007 1,3 2 <1 <5 1,7 6,4 0,78 4, ÄÅ 10 0, <0,01 0,13 < ,2 0,018 1,6 4, ,7 0,66 5, ÄÅ 10 0, <0,01 0,91 < ,3 0,064 <2, ,2 5,1 0,78 4, ÄÅ 10 0, <0,01 0,091 < ,6 0,032 <1,0 1, ,96 2,3 0,5 6, ÄÅ 10 0, <0,01 0,08 < ,92 0,029 1, ,9 0,87 9, ÄÅ 10 0, <0,01 0,1 < ,94 0,031 1,2 7, ,9 5,3 0,72 6, ÄÅ 10 0, <0,01 0,089 < ,036 1, ,9 0,7 7, ÄÅ 10 0, <0,01 0,13 < ,3 0,034 1,7 6, ,4 6,1 0,84 5, ÄÅ ,3 0,013 <1,0 1, ,4 3,7 0,56 3,7 5 7 ÄÅ ,95 0,16 <1,0 <1, ,94 2,6 0, ÄÅ ,4 0,024 <1,0 <1,0 2 <5 0,56 1,2 0,37 6, ÄÅ ,76 0,023 <1,0 <1,0 2 <5 1 2,3 0,29 7,6 7 9 ÄÅ ,99 0,017 <1,0 <1, ,2 3 0,27 4, ÄÅ ,1 0,01 <1,0 <1,0 <1 <5 1,5 3,6 0,5 3,3

55 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P mg/l Mg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 1 9 MVA01 6,9 0,23 30 <0,005 0,67 <4,0 7,7 2,68 3,44 0,288 0,25 0,071 0, MVA01 7 0,3 30 0,006 1,1 <4,0 11,5 2,71 0,81 0,408 0,26 0,092 0, MVA01 6,9 0,15 70 <0,010 1,1 5,7 7,2 3,06 1,7 0,453 0,6 0,019 0, MVA01 6,7 0,1 50 <0,010 0,75 <4,0 3,8 4,7 8,49 0,437 0,61 0,111 0, MVA01 6,9 0,15 50 <0,010 1,26 <4,0 7,5 3,44 5,5 0,572 0,51 0,136 0, MVA01 7 0,19 40 <0,010 1,6 <4,0 8,9 2,77 1,94 0,569 0,6 0,143 0, MVA01 7,1 0,29 25 <0,005 5,6 <4,0 25,1 2,43 9,52 1,84 2,08 0,236 0, MVA02 6,9 0,2 30 <0,005 0,14 <4,0 3,1 2,17 3,14 <0,05 0,27 0,015 0, MVA02 7,1 0, ,006 0,17 <4,0 3,5 2,94 0,56 0,071 0,24 0,018 0, MVA02 6,7 0,09 50 <0,010 0,23 <4,0 1,6 3,53 4,67 0,122 0,5 0,018 0, MVA02 6,8 0,13 50 <0,010 <0,10 <4,0 2 11,7 4,95 0,099 0,47 0,027 0, MVA02 7 0,16 45 <0,010 0,14 <4,0 2,4 2,94 1,66 0,059 0,3 0,024 0, MVA02 7,2 0,22 25 <0,005 0,13 <4,0 3,1 2,07 2,01 0,079 0,22 0,012 <0, KVA03 6,6 0, ,006 0,11 <4,0 3,5 <1 3,71 0,554 0,49 0,071 0, KVA03 6,7 0,24 10 <0,005 0,15 <4,0 4,3 <1 1,23 0,632 0,54 0,063 0, KVA03 6,9 0, ,23 <4,0 4,9 2,97 3,1 1,02 0,76 0,012 0, KVA03 6,9 0,13 25 <0,010 0,17 <4,0 2,7 3,19 5,54 0,384 0,76 0,025 0, KVA03 7,2 0,14 15 <0,010 0,11 <4,0 3,1 1,14 5,22 0,645 0,92 0,011 0, KVA03 7 0,11 10 <0,010 0,11 <4,0 2,8 1,35 3,5 0,357 0,65 0,016 0, KVA03 7,1 0,12 5 <0,005 0,11 <4,0 3 1,32 3,97 0,241 0,71 0,019 0, KVA04 6,7 0, ,008 0,55 <4,0 6,3 <1 3,77 0,478 0,62 0,028 0, KVA04 6,9 0, ,007 0,77 <4,0 9,9 3,36 11,1 0,648 1,24 0,03 0, KVA04 7 0, ,5 <4,0 21,7 2,66 1,48 0, ,127 0, KVA04 6,9 0,13 30 <0,010 0,35 <4,0 4,4 2,99 6,42 0,355 0,62 0,026 0, KVA04 7,2 0,13 10 <0,010 0,19 <4,0 4,4 1,31 5,03 0,621 0,89 0,018 0, KVA04 7 0,12 <5,0 <0,010 0,22 <4,0 4,1 1,35 2,07 0,303 0,62 0,017 0, KVA04 7,1 0,13 7,5 <0,005 0,16 <4,0 3,9 1,44 2,47 0,283 0,87 0,01 0,046

56 Mån Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K TOC ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 1 MVA01 <0,1 0,356 0,0023 0,015 <0,002 12,4 1,6 19,4 6,81 0,177 2,95 <1,00 8,53 0,911 1,1 3 MVA01 <0,2 0,468 <0,002 0,013 <0,002 9,05 2,19 28,5 22,5 0,91 0,003 3,7 3, ,08 1,8 5 MVA01 0,059 0,57 0,0022 0,028 <0,002 32,1 1,16 0,74 18,7 0,683 0,017 2,64 3,63 7,96 1,34 4,9 5 MVA01 0,062 0,328 <0,002 0,024 <0,002 32,7 0,613 3,27 6,1 0,336 0,009 1,48 <1,00 3,54 0,618 3,9 6 MVA01 0,104 0,301 0,0034 0,023 <0,002 26,7 1,03 9,16 14,5 0,816 0,027 3,04 2,45 7,39 1,19 4,1 7 MVA01 0,073 0,333 0,003 0,022 <0,002 17,7 1,28 10,7 18 1,04 0,026 3,78 3,17 7,93 1,37 4,7 9 MVA01 0,097 0,089 0,0126 0,039 <0,002 6,72 3,13 15,8 43 4,5 0,09 11, ,8 4,89 3,3 1 MVA02 <0,05 0,349 <0,002 0,02 <0,002 12,4 0,856 1,94 <5,00 <0,060 <0,001 1,5 <1,00 3,22 <0,4 1,9 3 MVA02 <0,09 0,513 <0,002 0,016 <0,002 11,1 1,01 2,24 <5,00 0,074 <0,0020 1,53 <1,00 3,76 <0,4 1,9 5 MVA02 0,068 0,34 <0,002 0,023 <0,002 29,3 0,375 1,9 <5,00 <0,060 0,002 0,82 <1,00 1,35 <0,4 4 6 MVA02 0,064 0,386 <0,002 0,025 0,006 27,5 0,496 4,69 <5,00 <0,500 0,001 1 <1,00 1,85 <0,4 4,3 7 MVA02 0,067 0,424 <0,002 0,02 <0,002 19,5 0,613 4,75 <5,00 <0,060 0,001 1,2 <1,00 2,1 <0,4 4,2 9 MVA02 <0,05 0,207 <0,002 <0,01 <0,002 7,08 0,804 1,38 2 <0,10 0,001 1,51 0,51 2,69 <0,4 3,2 1 KVA03 <0,05 0,051 <0,002 <0,01 <0,002 7,43 0,801 27,6 <5,00 <0,060 1,16 <1,00 4,25 0,502 0,7 3 KVA03 <0,2 0,093 <0,002 <0,01 <0,002 6,71 0,898 23,5 <5,00 <0,060 1,2 <1,00 4,87 <0,4 1 5 KVA03 <0,05 0,451 0,0048 0,026 <0,002 13,4 0,931 10,4 <5,00 <0,060 1,04 1,52 5,37 0,861 3,1 5 KVA03 0,054 0,127 <0,002 0,018 <0,002 18,3 0,549 2,74 <5,00 <0,060 0,77 <1,00 2,54 0,455 2,2 6 KVA03 <0,05 0,042 <0,002 0,043 <0,002 11,4 0,545 1,05 <5,00 <0,500 0,83 <1,00 2,67 0,411 2,1 7 KVA03 0,097 0,029 <0,002 <0,01 <0,002 8,65 0,44 1,28 <5,00 <0,060 0,774 <1,00 2,09 <0,4 1,5 9 KVA03 <0,05 0,017 0,0026 <0,01 <0,002 3,84 0,462 0,58 3 <0,10 0,769 0,36 2,23 <0,4 1,5 1 KVA04 <0,05 0,08 <0,002 <0,01 <0,002 7,88 1,16 7,6 7,94 0,108 2,26 1,52 7,26 0,963 0,7 3 KVA04 <0,08 0,109 0,0031 0,022 <0,002 6,35 1,53 6,06 21,7 0,292 3,31 3,95 10,4 1,59 1,8 5 KVA04 <0,05 0,351 0,0087 0,018 <0,002 17,9 2,8 22,5 88,5 1,02 7,78 19,6 24,8 3,82 4,1 5 KVA04 <0,05 0,128 0,0029 0,014 <0,002 16,7 0, ,36 0,118 1,54 1,57 4,63 0,635 2,2 6 KVA04 <0,05 0,044 0,0022 0,038 <0,002 10,4 0,704 1,69 7,46 <0,500 1,48 1,26 4,17 0,685 2,3 7 KVA04 0,078 0,028 <0,002 <0,01 <0,002 8,01 0,653 1,57 7,55 0,077 1,59 1,35 3,91 0,677 1,7 9 KVA04 <0,05 0,017 0,0025 <0,01 <0,002 3,5 0,625 1,24 6,8 <0,10 1,37 1,1 3,63 0,564 1,5

57 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P µg/l µg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,8 8,9 0, ,86 6,06 0,3 1,53 0,1 0, ,4 6,3 0, , ,75 2 0,3 0,5 0,1 0, ,0 9,7 0, , ,02 4,23 0,3 2,19 0,298 0, ,8 6,9 0, ,2 50 1,96 2 0,3 0,5 0,1 0, ,3 8,1 0, , ,21 2 0,3 0,5 0,1 0, ,7 9,6 0, ,8 50 2,54 4,25 0,3 0,5 0,1 0, ,1 14 0, ,9 50 2,70 2 0,3 0,5 0,1 0, ,1 8,7 0, , ,61 2 0,3 0,5 0,1 0, ,9 7,3 0, , ,15 2 0,3 0,5 0,1 0, ,8 8,3 0, ,43 2 0,3 0,5 0,1 0, ,0 12 0, ,53 2 0,3 0,5 0,51 0, ,5 10 0, , ,50 2 0,3 1,39 0,672 0, ,2 4,2 0, , ,54 2 0,3 0,5 0,206 0, ,9 6,3 0, , ,30 2 0,3 0,5 0,229 0, ,1 7,0 0, , ,90 2 0,3 0,5 0,538 0, ,9 7,6 0, , ,70 2 0,3 1,25 0,651 0, ,5 7,6 0, , ,20 2 0,3 1,39 0,771 0, ,4 7,9 0, , ,70 2 0,3 1,16 0,629 0, ,7 8,2 0, , ,50 2 0,690 1,11 0,712 0, ,9 7,8 0, ,70 2 0,3 0,5 0,407 0, ,6 8,7 0, , ,50 2 0,3 1,45 0,568 0, ,0 9,6 0, , ,00 4,24 0,635 0,5 0,637 0, ,0 8,9 0, , ,60 2 0,3 0,5 0,546 0, ,9 8,8 0, , ,90 2 0,659 0,5 0,508 3, ,7 9,3 0, , ,50 2 0,3 0,5 0,703 0, ,2 9,4 0, ,70 2 0,3 0,5 0,546 0, ,8 9,9 0, ,80 2 0,3 0,5 0,715 0, ,5 9,8 0, , ,20 2 0,3 1,31 0,852 2, ,6 9,6 0, ,40 4,23 0,3 1,17 0,652 0, ,1 9,5 0, ,50 2 0,3 1,01 0,617 0, ,3 11 0, ,60 6,26 0,705 0,5 0,676 0, ,8 11 0, ,30 2 1,17 1,96 1,38 0, ,0 10 0, ,00 2 0,3 1,03 1,13 0, ,1 11 0, ,40 2 0,991 1,56 1,06 0, ,9 12 0, ,00 2 0,3 0,5 0,833 0, ,5 7,1 0, , ,10 2 0,717 2,03 0,596 0, ,0 7,1 0, , ,50 2 0,3 1,61 1,20 0, ,9 7,0 0, ,40 2 0,3 1,31 0,638 0, ,7 8,1 0, ,91 2 0,3 1,19 0,514 0, ,6 6,8 0, , ,30 2 0,3 1,63 0,640 0, ,7 8,1 0, ,10 2 1,10 1,17 0,782 0, ,9 16 0, ,60 2 0,3 0,5 0,1 0, ,6 16 0, , ,30 2 1,02 0,5 0,846 0, ,0 3,6 0, , ,22 2 0,3 1,60 0,271 0, ,0 7,0 0, , ,25 2 0,642 0,5 0,380 0, ,3 8,3 0, , ,20 2 0,3 0,5 0,562 0, ,9 9,0 0, , ,61 2 0,957 0,5 0,458 0, ,7 9,2 0, , ,01 2 0,701 0,5 0,396 0, ,5 9,0 0, , ,60 2 0,3 0,5 0,273 0, ,0 9,7 0, , ,39 2 0,840 0,5 0,317 0,45

58 Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,025 0, ,7 0,776 17,6 2, ,0 1,08 0,5 3,12 0, , ,025 0, ,9 0,456 37,0 2, ,0 0,74 0,5 1,75 0, , ,025 0, ,593 54,5 2, ,0 0,903 0,5 1,98 0, , ,025 0, ,3 0,55 36,4 2, ,0 0,938 0,5 2,01 0, , ,025 0, ,1 0,559 25,5 2, ,0 1,01 0,5 2,28 0, , ,025 0, ,4 0,559 19,4 2, ,0 1,05 0,5 2,42 0, , ,025 0, ,6 0,655 23,0 2, ,0 1,15 0,5 2,64 0, , ,025 0, ,1 0,626 24,5 2, ,0 1,08 0,5 2,52 0, , ,025 0, ,0 0,53 20, ,0 0, ,96 0, , ,025 0, ,2 0,58 18,3 2, ,0 1,12 0,5 2,28 0, , ,025 0, ,5 1,33 54,0 14,2 30 1,0 1,92 1,47 7,38 0, , ,025 0, ,3 1,05 76,3 7, ,0 1,38 1,24 4,79 0, , ,025 0, ,3 0,413 52,5 2,5 30 1,0 0,7 1,04 1,66 0, , ,025 0, ,8 0,95 39,9 33, ,0 3,1 2,19 11,3 1, , ,025 0, ,8 1,55 58,4 82, ,0 6,38 4,87 24,9 3, , ,025 0, ,3 1,73 67,2 89, ,0 6,94 5,12 27,2 4, , ,025 0, ,3 1,84 70,7 86, ,0 7,37 6,67 26,9 4, , ,025 0, ,4 1,73 57,7 84, ,0 7,4 4,96 26,9 4, , ,025 0, ,1 2,02 61, ,0 9,24 6,54 31,9 5, , ,025 0, ,3 1,23 49,3 46, ,0 4, ,5 2, , ,025 0, ,3 1,41 51,2 57, ,0 5,25 3,6 18,6 2, , ,025 0, ,7 1,61 56,0 68, ,0 6,18 4,18 22,2 3, , ,025 0, ,8 1,46 54,3 58, ,0 5,26 3,56 18,7 2, , ,025 0, ,7 1,22 53,4 58, ,0 4,67 3,92 17,3 2, , ,025 0, ,9 1,66 58,3 74, ,0 6,64 4, , , ,025 0, ,2 1,7 46,9 95, ,0 6,93 5,58 26,2 4, , ,025 0, ,9 1,8 52,8 79, ,0 7,1 4,87 28,1 4, , ,025 1, ,6 1,42 77,9 55, ,0 4,99 3,46 17,5 2, , ,025 0, ,5 1,67 51, ,0 6,75 4,12 25,3 3, , ,025 0, ,0 1,81 47,2 82, ,0 8,17 4,67 31,6 4, , ,193 0, ,8 1,43 50,7 30, ,0 3,14 2,09 10,5 1, , ,025 0, ,9 3 79, ,0 16,7 12, , , ,025 0, ,2 2,58 70, ,0 13,2 9,04 51,3 7, , ,025 0, ,9 2,81 77, ,0 14,7 10,4 60 8, , ,025 0, ,9 1,1 42,6 13,4 30 1,0 1,96 1,15 5,71 0, , ,025 0, ,3 1,54 81,0 74, ,0 5,82 5,04 21,5 3, , ,025 0, ,66 66,8 81, ,0 7,82 4,56 29,9 4, , ,025 0, ,2 1,01 40,7 36, ,0 3,78 2,46 13,1 2, , ,025 0, ,1 0,767 37,7 6, ,0 1,44 1,05 3,63 0, , ,025 0, ,06 52,0 34, ,0 3,17 3,04 10,3 1, , ,025 0, ,5 0,871 38,1 10,1 30 1,0 1,81 1,04 4,83 0, , ,025 0, ,7 10,1 15, ,0 2,62 2,23 8,87 0, , ,025 0, ,8 2,16 26,5 34, ,0 5,35 6,05 15,5 2, , ,025 0, ,0 0,441 14,2 5, ,0 0,996 0,5 2,24 0, , ,025 0, ,3 0,718 20,0 8, ,8 1,67 1,06 4,06 0, , ,025 0, ,8 0,884 27,0 11, ,6 2,1 1,42 5,13 0, , ,025 0, ,4 1 24,5 16, ,5 2,71 2,22 6,49 1, , ,025 0, ,9 1,02 21,9 14, ,0 2,91 2,41 6,24 1, , ,025 0, ,8 0,91 18,4 13, ,0 2,48 1,73 5,16 0, , ,025 0, ,7 1,08 21,7 15, ,0 3,26 2,58 6,46 1,14

59 Mån Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P mg/l Mg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,0 10 0, , ,74 2 0,3 0,5 0,317 0, ,7 11 0, , ,26 2 0,3 0,5 0,298 0, ,1 12 0, ,46 4,90 0,836 0,5 0,319 0, ,1 11 0, , ,94 2 0,843 0,5 0,265 0, ,0 12 0, , ,32 2 0,3 0,5 0,1 1, ,9 12 0, ,35 2 0,681 0,5 0,229 0, ,4 12 0, ,12 2 0,3 0,5 0,1 0, ,0 13 0, ,90 2 0,622 0,5 0,1 0, ,8 13 0, ,68 2 0,3 1,19 0,247 0, ,8 12,5 0, , , ,1 4,20 0,470 15, ,3 13 0, ,68 2 0,776 0,5 0,1 0, ,2 15 0, ,20 2 1,09 0,5 0,237 0, ,0 15 0, ,57 5,18 0,785 2,13 0,1 0, ,2 14 0, ,70 2 0,3 0,5 0,1 0, ,3 14 0, ,20 2 0,752 1,45 0,1 0, ,7 18 0, ,30 2 1,06 0,5 0,247 0, ,6 15 0, , ,40 2 0,878 0,5 0,449 0, ,0 7,4 0, , ,70 2 0,791 1,26 0,533 0, ,9 9,1 0, , ,06 0,5 0,963 0, ,9 9,9 0, , ,36 2 0,661 1,35 0,425 0, ,8 9,7 0, , ,15 2 0,3 0,5 0,423 0, ,9 16 0, , ,01 2 0,3 0,5 0,606 0, ,8 13 0, , ,00 2 0,633 1,67 0,515 0, ,0 7,4 0, , ,24 2 0,3 1,22 0,250 0, ,0 8,5 0, , ,50 2 0,3 1,30 0,430 0, ,7 9,2 0, , ,30 2 0,3 1,18 0,387 0, ,8 9,2 0, , ,84 2 0,630 1,95 0,313 0, ,5 9,1 0, , ,50 4,02 0,612 1,15 0,321 0, ,8 9,6 0, , ,50 6,86 0,3 1,27 0,304 0, ,9 10 0, , ,75 6,26 0,3 0,5 0,253 0, ,7 11 0, , ,40 2 0,3 1,49 0,1 0, ,9 12 0, , ,20 8 1,10 1,07 0,359 1, ,0 11 0, , ,50 2 0,3 0,5 0,245 0, ,9 11 0, , ,60 2 0,660 1,40 0,320 2, ,9 11 0, ,70 2 0,3 0,5 0,1 0, ,1 12 0, ,60 2 0,3 0,5 0,1 0, ,9 12 0, ,30 4,09 0,3 0,5 0,1 0, ,6 12 0, ,90 5,48 0,951 1,28 0,289 1, ,7 12,1 0, ,90 8,09 0,3 1,74 0,218 0,45

60 Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,025 0, ,0 1,02 20,4 15, ,0 2,82 3,66 5,91 0, , ,025 0, ,1 1,19 17,5 16, ,0 3,56 2,85 7,31 1, , ,025 0, ,0 1,39 18,2 19, ,0 4,21 3,41 8,63 1, , ,025 0, ,4 1,36 16,1 17, ,4 4,02 2,99 8,05 1, , ,025 0, ,1 1,28 14,0 15, ,2 3,99 2,5 8,58 1, , ,025 0, ,1 1,28 14,8 16, ,2 3,65 2,73 8,05 1, , ,025 0, ,8 1,22 10,8 16, ,8 3,15 2,78 7,09 0, , ,025 0, ,6 1,41 10,8 17, ,3 3,84 3,08 8,77 1, , ,025 0, ,2 1,47 14,8 20, ,9 4,13 3,33 8,73 1, , ,025 0, ,3 1,32 21,9 13, ,3 3,41 2,14 7,72 1, , ,025 0, ,4 1,32 7,67 15, ,0 3,6 2,69 8,28 1, , ,025 0, ,6 1,49 23,3 21, ,2 4,39 3,68 10,1 1, , ,025 0, ,2 1,47 8,03 23, ,6 4,01 4,11 8,9 1, , ,025 0, ,7 1,47 9,11 20, ,6 4,3 3,68 9,73 1, , ,025 0, ,9 1,49 9,63 23, ,1 4,18 4,03 9,16 1, , ,025 0, ,7 2,82 9,89 66, ,0 10,6 10,4 22,5 4, , ,025 0, ,5 1,82 29,4 33, ,3 6,01 6,15 12,9 2, , ,025 0, ,1 0,823 27,3 7, ,0 2,01 1,42 4,39 0, , ,025 0, ,1 0,851 36,2 8, ,4 2,16 1,81 4,48 0, , ,025 0, ,4 1,06 18,1 10, ,6 2,73 2,28 5,58 0, , ,025 0, ,3 0,969 18,9 8, ,0 2,15 1,73 4,59 0, , ,025 0, ,5 1,53 72,9 14, ,4 2,76 2,46 8,14 0, , ,025 0, ,9 1,36 54,8 15, ,1 2,65 2,78 8,26 1, , ,025 0, ,6 0,619 28,8 2, ,0 1,29 0,5 3,12 0, , ,025 0, ,3 1,11 40,7 32, ,5 3,53 2,77 11,5 1, , ,025 0, ,9 1,31 38,8 44, ,0 5,43 3,22 14,6 2, , ,025 0, ,855 29,6 7, ,0 2,03 1,46 4,48 0, , ,025 0, ,0 1,27 41,1 40, ,0 4,61 3,12 13,7 2, , ,025 0, ,6 1,42 33,7 49, ,0 5,36 3,68 16,1 2, , ,025 0, ,2 1,11 26,6 24, ,0 3,53 2,43 9,38 1, , ,025 0, ,0 1,22 21,7 29, ,0 4 2,83 11,1 1, , ,025 0, ,5 1,68 27,8 55, ,0 6,33 4, , , ,025 0, ,9 1,31 23,8 30, ,7 4,12 3,08 11,2 1, , ,025 0, ,6 1,09 25,8 24, ,8 3,52 2,47 10,1 1, , ,025 0, ,6 1,36 21,4 34, ,8 4,51 3,14 13,3 2, , ,025 0, ,9 1,42 17,1 41, ,1 4,68 3,83 13,7 2, , ,025 0, ,7 1,52 19,4 36, ,6 4,85 3,42 15,2 2, , ,025 0, ,4 1,44 25,7 40, ,8 4,75 3, , , ,025 0, ,5 1,41 21,0 30, ,0 4,52 2,79 13,4 2,02

61 Dag/datum stn ph alk abs Färg P N COD-Mn Kond susp Zn Ni Cu Co Cr mekv 5 cm ofilt mp/l P mg/l Mg/l mg/l m Sm mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,1 12 0, ,30 2 0,3 0,5 0,1 0, ,3 14 0, , ,72 2 0,3 0,5 0,1 0, ,8 14 0, ,80 2 0,3 1,40 0,1 0, ,0 13 0, ,80 2 0,3 1,01 0,1 0, ,9 13 0, ,90 2 0,647 1,63 0,1 0, ,9 19 0, ,20 2 0,3 0,5 0,1 0, ,6 13 0, , ,48 2 0,3 1,81 0,556 0, ,8 7,2 0, , ,20 2 0,3 1,55 0,626 0, ,8 8,8 0, , ,81 5,29 0,759 1,65 0,379 0, ,0 10 0, ,29 2 0,3 1,34 0,294 0, ,7 10 0, ,19 2 0,3 1,38 0,377 0, ,9 14 0, ,39 2 0,3 0,5 0,399 0, ,8 7,1 0, , ,15 2 0,3 1,05 0,314 0, ,9 8,0 0, , ,70 2 0,3 1,23 0,484 0, ,6 8,6 0, , ,90 2 0,3 2,32 0,513 0, ,5 8,4 0, , ,90 2 0,675 5,13 0,578 0, ,3 8,7 0, , ,90 2 0,3 1,41 0,573 0, ,7 9,1 0, , ,20 2 0,638 1,18 0,593 0, ,8 9,3 0, , ,10 2 0,3 1,15 0,415 0, ,6 10 0, , ,70 2 0,657 1,67 0,451 0, ,9 11 0, , ,70 4,01 0,752 1,10 0,488 0, ,9 11 0, , ,60 2 0,721 1,05 0,383 0, ,8 11 0, , ,20 2 0,3 1,24 0,431 3, ,9 11 0, , ,10 2 0,3 0,5 0,367 0, ,1 11 0, ,40 2 0,3 0,5 0,344 0, ,8 12 0, ,30 2 0,3 0,5 0,446 0, ,7 12 0, , ,20 25,8 2,04 2,12 0,645 2, ,7 11,6 0, ,20 5,55 0,3 1,03 0,404 0, ,0 12 0, ,30 2 0,3 1,02 0,304 0, ,2 20 0, ,54 5,46 0,679 1,07 0,283 0, ,8 14 0, ,90 2 0,667 1,16 0,650 0, ,0 13 0, , ,30 2 0,661 1,16 0,682 0, ,0 13 0, ,30 2 0,620 1,10 0,611 0, ,7 19 0, ,50 2 0,799 0,5 0,230 0, ,6 10 0, , ,60 2 0,3 2,25 1,420 0, ,8 8,0 0, , ,00 2 0,634 2,32 0,845 0, ,8 8,6 0, , ,63 2 0,936 1,33 0,36 0, ,9 9,5 0, , ,16 2 0,3 1,63 0,482 0, ,6 9,0 0, , ,12 2 0,3 2,20 0,672 0,45

62 Dag/datum stn As Fe Cd Pb Hg Al Mg Mn PO4 SO4 No-3 NO-2 NO2+NO3 Na CL Ca K ug/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,025 0, ,1 1,43 12,8 34, ,9 5,04 2,95 15,8 2, , ,0572 0, ,6 1,16 11,7 11, ,6 3,01 2,26 7,04 0, , ,025 0, ,2 2,12 13, ,8 9,25 7,55 31,3 4, , ,025 0, ,5 1,91 18,1 70, ,5 7,65 5,77 24,6 3, , ,025 0, ,1 1,93 19,5 86, ,8 8,04 6,35 25,9 4, , ,025 0, ,2 1,62 8,47 26, ,4 4,6 4,17 9,82 1, , ,025 0, ,7 61,0 16, ,6 3,42 3,19 7,63 1, , ,025 0, ,6 1,18 57,8 44, ,5 4,58 3, , , ,025 0, ,4 0,906 25,4 19, ,8 2,73 1,88 7,85 1, , ,025 0, ,7 0,909 20,2 7, ,0 2,15 1,66 4,59 0, , ,025 0, ,1 1,09 30,3 25, ,0 3,25 2,58 8,84 1, , ,025 0, ,9 1,5 39,3 16, ,0 2,52 2,27 8,04 0, , ,025 0, ,5 0,872 37,5 20, ,9 2,3 1,64 7,53 1, , ,025 0, ,2 1,27 52,3 50, ,8 4,68 3,36 16,6 2, , ,025 0, ,2 1,44 54,3 60, ,8 5,19 3,94 18,3 2, , ,025 0, ,5 1,53 57,6 51, ,0 5,3 3,95 17,8 2, , ,025 0, ,7 1,45 49,7 56, ,0 5,51 3,74 18,9 3, , ,025 0, ,6 1,7 51,2 79, ,0 7,07 5,12 22,7 3, , ,025 0, ,0 1,18 41,6 33, ,0 3,95 2,74 12,1 1, , ,025 0, ,0 1,27 38,4 38, ,0 4,36 3,4 12,8 2, , ,025 0, ,3 1,52 41,0 46, ,0 5,37 3,9 16,2 2, , ,025 0, ,4 1,44 35,9 38, ,9 4,74 3,44 13,5 2, , ,025 0, ,3 1,41 44,3 30, ,5 4,98 2,62 14,9 2, , ,025 0, ,4 1,5 43,0 48, ,5 5,35 3,76 17,7 2, , ,025 0, ,4 1,5 30,8 47, ,6 5,29 3,64 17,4 2, , ,025 0, ,4 1,65 35,0 53, ,9 5,7 4,22 19,9 2, , ,025 1, ,1 1,46 55,0 42, ,4 4,76 3,68 14,5 2, , ,025 0, ,2 1,5 33,0 45, ,7 5,11 3,28 17,3 2, , ,025 0, ,8 1,62 27,1 48, ,1 6,08 3,78 20,6 3, , ,025 0, ,7 1,23 18,1 14, ,9 3,28 2,72 7,59 1, , ,025 0, ,8 2,16 48, ,3 9,73 7,96 34,2 5, , ,025 0, ,4 2,01 41,4 83, ,4 8,7 5,96 28,6 4, , ,025 0, ,0 2,07 43, ,6 9, ,1 4, , ,025 0, ,3 2,16 18,8 46, ,2 7,53 7,81 15,8 2, , ,025 0, , , ,2 6,31 5,76 20,1 3, , ,025 0, ,5 1,3 50,0 55, ,0 5,17 3, , , ,025 0, ,1 0,993 33,6 25, ,5 3,16 2,09 9,8 1, , ,025 0, ,9 0,912 37,1 8, ,8 1,99 1,61 4,59 0, , ,025 0, ,2 1,12 46,2 25, ,0 3,01 2,66 8,69 1,33

63 StnID år Månad Dag Djup NO3-N Temp ph NO2-N Tot-N Tot-P Kond Ca Mg Na K Alk SO4 Cl TOC m µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l SS m 52,6 0 6,631 < ,473 4,488 0,2991 2,9637 0,6449 4,125 SS m 56,7 0 6,671 < ,52 4,535 0,2993 3,1715 0,6795 4,48 SS m 64,6 0 6,663 < ,5925 4,58 4,717 1,395 1,941 0,7486 0,3059 3,198 0, ,23 SS m 66,2 0 6,658 < ,5265 4,638 0,3112 3,338 0,7269 4,14 SS m 67,6 0,2 6,767 < ,136 4,777 0,3191 3,632 0,7105 4,12 SS m 73,2 0,1 4,961 < ,116 4,749 0,3234 3,421 0,678 3,62 SS m 78,6 0,4 6,641 < ,268 4,956 0,3277 3,51 0,7318 3,98 SS m 77,8 0,1 6,645 < ,1345 4,913 4,97 1,452 1,829 0,6796 0,3265 3,459 0,6889 3,78 SS m 83,7 0,2 6,93 < ,472 5,0005 0,3355 3,4 0,6978 3,85 SS m 87,4 6,73 < ,669 5,118 0,3422 3,574 0,6865 3,89 SS m 90,4 0,2 6,772 < ,965 5,212 0,3467 3,687 0,7001 3,87 SS m 93,7 0,3 6,834 < 2 212,5 7,956 5,359 5,254 1,518 2,007 0,818 0,3563 3,658 0,6843 3,68 SS m 93,4 0 6,8465 < ,6445 5,286 0,3564 3,675 0,7434 3,72 SS m 98,68 0 6,94 < ,903 5,373 0,361 3,746 0,7079 3,48 SS m ,784 < ,429 5,62 0,3675 3,777 0,7321 3,08 SS m 103,9 0 6,788 < ,988 5,481 0,3752 3,814 0,7586 3,24 SS m 106,9 0 7,156 < ,941 4,827 4,59 1,342 1,773 0,905 0,3348 3,431 0,7634 3,58 SS m SS m SS m SS m SS m SS m 59,67 0,1 6,739 < ,74 4,484 0,2833 2,778 0,6654 6,085 SS m SS m SS m SS m SS m 29,9 0,1 6,714 < ,94 3,387 0,2102 2,018 0,601 7,82 SS m SS m 13,54 0,5 6,693 < ,04 2,544 2,458 0,7555 1,046 0,472 0,1529 1,449 0,4772 8,21 SS m SS m SS m 4,5 5 6,581 < ,11 1,7695 0,0922 0,9292 0,3431 7,8 SS m SS m SS m 5, ,7265 < ,62 1,8165 0,0934 1,157 0,3987 5,63 SS m SS m 2,853 13,3 6,852 < ,24 2,149 0,1161 1,405 0, ,43

64 StnID år Månad Dag CODMn Abs Slamhalt Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg As mg/l OF 420nm/5cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l SS , ,606 < 0,5 SS , ,606 < 0,5 SS , ,606 < 0,5 0,4029 3,7 0,5746 1,502 13,6 < 0,005 0,0214 0,0674 SS , ,8363 < 0,5 SS , ,6787 < 0,5 SS ,44 4,3757 < 0,5 SS ,44 4,1454 0, SS , ,1454 < 0,5 0, ,3217 4,348 16,57 < 0,005 < 0,02 < 0,05 SS , ,1454 < 0,5 SS ,24 3,9151 0,18 SS ,08 4,1454 < 0,5 SS ,08 4,1454 < 0,5 0,4854 3,3 0,3271 1,779 15,85 < 0,005 < 0,02 < 0,05 SS ,76 3,4545 < 0,5 SS ,84 3,9151 < 0,5 SS ,88 3,6848 2,12 SS ,88 3,6848 0,82 SS ,32 4,3757 1, ,4479 9,063 0,2254 1,943 12,85 < 0,005 0,0233 < 0,05 SS ,26087 SS ,32 SS < 0,5 SS , SS ,75 SS , ,5211 1,375 SS ,16 SS ,24402 SS ,48 SS , SS , ,515 1,11765 SS ,6 SS , , ,76 0,7551 8,033 0,2289 2,354 47,07 < 0,005 0,0366 0,0879 SS ,16 SS ,68 SS , ,1332 6,06897 SS ,68 SS < 0,5 SS , , SS ,78 SS , ,909 1,82

65 StnID år Månad Dag Djup NO3-N Temp ph NO2-N Tot-N Tot-P Kond Ca Mg Na K Alk SO4 Cl TOC m µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l SS m 2,488 6,81 < ,299 2,13 0,1201 1,37 0,4348 5,37 SS m 3,746 15,6 6,954 < ,726 2,278 2,136 0,5946 0,8114 0,4701 0,1309 1,449 0,4617 5,38 SS m 2,48 13,1 6,969 < ,581 2,411 2,379 0,6394 0,9963 0,5453 0,1441 1,532 0,4869 4,98 SS m 5,053 12,6 6,91 < ,24 2,577 0,1534 1,7685 0, ,93 SS m 4, ,948 < ,0345 2,468 2,29 0,6494 0,9732 0, ,1457 1,607 0,4815 5,54 SS m 2,042 6,911 < ,502 2,476 0,1488 1,571 0,5098 5,87 SS m < 2 16,1 6,977 < ,33 2,643 2,416 0,6949 1,013 0,3687 0,1537 1,69 0,4514 5,59 SS m < 2 7,242 < ,244 2,621 0,1613 1,696 0,4547 5,3 SS m < ,946 < ,7705 2,619 2,5 0,7132 1,026 0,3684 0,1595 1,827 0,3876 5,6 SS m 2,342 6,959 < ,96 2,598 0,1579 1,757 0,4363 6,56 SS m 2, ,4 7,009 < ,728 2,864 0,1827 1, , ,6 SS m < 2 13,8 7,012 < ,529 3,004 3,166 0,8879 1,287 0,4126 0, ,107 0,6303 4,94 SS m < 2 14,7 7,013 < ,501 3,518 0,1964 1,985 0,4169 4,975 SS m < 2 18,2 7,05 < 2 170,5 8,005 3,264 0, ,179 0, SS m < 2 16,5 6,9725 < ,349 3,603 0, ,3256 0,5459 4,4 SS m < 2 16,1 6,81 < ,358 3,653 3,497 0,9948 1,384 0,5051 0,2463 2,491 0,7143 4,19 SS m 3,821 12,9 6,979 < ,99 3,742 0,2532 2,2464 0,5586 5,02 SS m 1,942 13,6 6,812 < 2 155,5 9,933 3,753 0,2531 2,264 0, ,64 SS m 5,032 11,8 6,887 < ,5185 4,027 0,2697 2,232 0,5839 4,5 SS m 11 6,844 4,234 SS m 2,55 < ,088 0, ,519 2, ,09 SS m 5,31 10,9 6,923 < ,522 4,308 4,474 1,226 1,706 0,6638 0,3066 2,65 0,6173 3,77 SS m < 2 11,5 7,317 6, ,097 4,203 3,989 1,143 1,452 0,6104 0,2821 2,716 0,5877 3,41 SS m < 2 7,132 < ,285 4,341 0,2992 2,735 0,6616 3,99 SS m < 2 8,9 7,596 < ,397 4,196 4,013 1,157 1,496 0,6251 0,3117 2,704 0,633 3,46 SS m < 2 7,4 7,009 < ,754 4,181 0,2765 2,767 0,6236 3,7 SS m 2,61 5,6 6,967 < ,032 4,3095 0,2858 2,708 0,6716 3,72 SS m < 2 4,4 6,967 < ,28 4,203 4,073 1,15 1,539 0,7016 0,2788 2,734 0,6477 3,72 SS m 2,27 4,5 6,938 < ,986 4,264 0,2805 2,836 0, SS m 3,265 2,8 6,97 < ,745 4,15 0,2637 2,733 0,7632 3,985 SS m 3,7 3,3 6,966 < ,859 3,618 1,012 1,542 0,6537 0,2393 2,507 0,743 5,59 SS m 2,9 3,6 7,011 < 2 167,5 10,93 3,82 0,2379 2,536 0,765 5,36 SS m 2,3 1,6 6,967 < ,02 3,807 3,5475 0,9965 1,4215 0, ,2394 2,527 0,7301 4,97 SS m 2,5 0,6 6,968 < ,517 3,837 0,2346 2,494 0,7182 4,94 SS m 6,42 0 7,006 < ,96 4,501 0, ,73 0,6227 5,57 SS m 21,65 0,7 6,814 < ,43 4,08 0,2499 SS m 12,401 0,1 6,9205 < 2 174,5 12,85 4,0825 3,9895 1,0875 1,47 0,6446 0,2562 2,8535 0, ,17 SS m 8,78 0,1 6,936 < ,754 4,273 4,0375 1,1215 1,5125 0,6462 0,2661 3,152 0,7291 5,29

66 StnID år Månad Dag CODMn Abs Slamhalt Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg As mg/l OF 420nm/5cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l SS ,93 5,9878 1,52 SS , ,6787 1,24 0,2632 6,3 0,4023 1, ,7 < 0,005 < 0,02 0,0552 SS , ,4484 0,28 0,2608 4,8 0,3275 0, < 0,005 0,0222 0,0561 SS , ,9878 1,16 SS , ,3696 1,2 0, ,75 < 0,1 1,003 32,75 < 0,005 0, ,0693 SS , ,2908 0,96 SS , , ,263 4,9 0,2026 1,26 31,7 0,0138 0,0559 0,0872 SS , ,909 0,86 SS ,4 6,909 1,38 0,262 6,5 0,29 1,179 28,5 < 0,005 0,023 0,0619 SS ,9 8,5211 1,56 SS ,624 6,4484 1,08 SS ,96 5,9878 1,48 0, ,2664 0, ,6 < 0,005 0,8879 0,0569 SS ,92 5,2969 2,1 SS ,12 5,2969 0,68 SS , , ,96 SS , ,1454 < 0,5 0,2745 3,64 0,2053 0,7353 8,5 < 0,005 < 0,02 0,0496 SS , ,0666 0,72 SS ,67 4,606 2,2 SS , ,1454 < 0,5 SS SS , ,9939 < 0,5 SS ,144 2,7636 0,59 0,1655 8,6 0,268 0,3876 6,3 < 0,005 < 0,02 0,1626 SS , ,2242 < 0,5 0,1858 2,1 0,1882 0,2687 6,3 < 0,005 < 0,02 0,02 < 0,05 SS , ,2242 < 0,5 SS , ,4545 0,545 0,2042 3,4 0,2251 0,3252 6,8 < 0,005 < 0,02 < 0,05 SS ,488 3,2242 0,61 SS ,44 3,2242 0,88 SS ,68 3,4545 0,65 0,2232 4,2 0,2212 0, < 0,005 < 0,02 < 0,05 SS ,132 3,6848 0,6 SS , ,6848 0,78 SS ,2 5,2969 1,47 0,2717 4,1 0,2806 1,002 15,1 < 0,005 0,038 < 0,05 SS ,04 5,2969 2,01 SS ,68 5,0666 4, , ,5 0, , ,05 < 0,005 < 0,02 < 0,05 SS ,96 5,0666 0, SS ,96 4,8363 2,4949 SS ,84 1,32 SS ,56 5, , , ,4 0,2341 0, ,85 < 0,005 < 0,02 0,0674 SS ,04 4,606 0,5 0, ,5 0,3209 0, ,35 < 0,005 < 0,02 < 0,05

67

68 Medlemsförteckning Boliden Aitik Bottenvikens Reningsverk AB Gällivare kommun Haparanda stad Kalix kommun Kolari kommun LKAB Northland Pajala kommun Statens Fastighetsverk Tekniska Verken i Kiruna AB Överkalix kommun Övertorneå kommun