Program för samordnad recipientkontroll för åren 2014 och framåt

Transkript

1 Program för samordnad recipientkontroll för åren 2014 och framåt Antagen av förbundet Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbund Tfn: c/o Kiruna Kommunpartner AB Kiruna

2 1. Bakgrund I de fall flera kommuner och anläggningar utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta ett gemensamt program för recipientkontrollen. Genom en samordning erhålls bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet. Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund grundades i maj år 2000 efter diskussioner mellan lokala miljömyndigheter i de svenska kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Kalix och Haparanda. Följande program omfattar vattenkemiska och fysikaliska undersökningar samt analyser av metaller i vatten inom Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbunds verksamhetsområde. Kontrollprogrammet startades år 2001 vecka 13 i mars. Programmet för recipientkontroll antas vid Torne & Kalix älvars vattenvårdsförbunds förbundsstämma. Programmet gäller tillsvidare. Justeringar av mindre art, t.ex. justering av tabell 1, sker i samråd med styrelsen under löpande programtid. På framsidan anges datum för senast antagna program och när revidering senast ägde rum. 2. Verksamhetsområde Torne & Kalix älvars vattenvårdförbunds verksamhetsområde omfattar Torne och Kalix älvar med sina biflöden Luossajoki, Vittangi älv, Kaitum älv, Vassara älv, Ängesån, Lina älv, Muonio och Könkämä älvar samt bifurkationen Tärendö älv. Dessa utgör västra Europas till areal största sammanhängande flodsystem, som inte är exploaterat för vattenkraftsproduktion. Torne älv är drygt 520 kilometer lång. Den börjar ovanför Abisko och mynnar ut i Haparanda skärgård. Nedersta delen av älven är gränsälv mot Finland tillsammans med bifloden Könkämä-Muonioälven. Kalix älv har sina källor i Kebnekaise och mynnar ut i Bottenviken vid Kalix och är 460 kilometer lång. Det sammantagna avrinningsområdet för Torne och Kalix älvar omfattar km 2. Mellan byarna Junosuando och Tärendö finns en världsunik bifurkation, Tärendöälven, som avleder cirka 50 % av Torne älvs vattenflöde över till Kalix älv. 3. Syfte Det samordnade kontrollprogrammet skall tjäna till att: Belysa långsiktiga utvecklingstendenser Kunna visa på tillfälligt förhöjda halter Skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder Ge varje verksamhetsutövare en möjlighet att långsiktigt utvärdera och överblicka sin påverkan på vattendragen gentemot den totala påverkan Samordna kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad vattenkontroll 4. Provtagning Provtagningarna utförs av recipientprovtagare från kommuner och företagen Boliden, LKAB och Northland. Proven skall tas, om möjligt, i vattendragens mitt. Provtagning nära strandbrinken och botten skall undvikas. Provtagningsdjupet skall vara 0,5 meter om djupet är minst 1 meter. I annat fall rekommenderas provtagning mitt emellan ytan och botten. 2

3 Ansvarig provtagare skall ha genomgått utbildning i recipientprovtagning. Samtliga vattenprover tas med en Ruttnerhämtare eller käpphämtare. Proverna skall transporteras och förvaras enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Samtliga analyser av vatten skall utföras enligt svensk standard eller motsvarande. Analyserna skall göras av ackrediterat laboratorium. 5. Frekvenser och tidpunkt Frekvens i provtagningen är sex gånger per år med en provtagning i januari med alternativmånaden mars, två provtagningar i maj, en provtagning i juni, en provtagning i juli och en provtagning i september. Provtagningsdagar är tisdag eller/och onsdag. Följande veckor gäller för de kommande åren. Tabell 1. Provtagningsdagar för perioden År Jan Mars Maj* Juni Juli Sep 2014 v. 2 v. 11 v. 19 v. 21 v. 23 v. 28 v v. 3 v. 11 v. 19 v. 21 v. 23 v.28 v v. 2 v. 11 v. 19 v.21 v. 24 v. 28 v v. 2 v. 11 v. 18 v.20 v. 24 v. 28 v. 37 * Majprovtagningen bör innefatta ett provtagningstillfälle så nära vårflödestoppen som möjligt. För att möjliggöra detta kan provtagning under maj månad justeras (+ 1 vecka) efter flöde. Justeras provtagningstid på grund av flöde skall detta anges på provtagningsflaskan. 6. Stationer Provtagningsområdet är stort och innefattar många provpunkter. Provtagningspunkterna är belägna inom Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix, Haparanda och Kalix kommuner. För att kunna beskriva och kontrollera vattenkvalitet i älvarna är provtagningspunkterna belägna uppströms eller nedströms en utsläppskälla eller miljöpåverkande aktivitet. Totala antalet provtagningspunkter i den samordnade recipientkontrollen längs Torne och Kalix älvar är 54 stycken. Av dessa utgör 12 stycken någon typ av regional eller nationell referenspunkt. Provtagningen i referensvatten utförs inom nationella och regionala program. Boliden, LKAB och Northland ansvarar själva för sina provpunkter och analys för dessa. I tabell 2 finns alla provtagningspunkter listade. I bilaga 1 finns en karta över avrinningsområdet där provtagningspunkterna inom Torne och Kalix älvars vattenvårdsförbund är markerade. 3

4 Tabell 2. Provtagningspunkter i Torne och Kalix älvar med biflöden. Recipient Station Koordinater X Y (RT 90) Mätprogram Ansvar för provtagningen Lokalbeskrivning Nr Kiruna kommun 1 Muonio älv Mu / Bas+Mö Kiruna Kommunpartner AB Uppströms Karesuando 2 Torne älv To / Bas+Me+Mö Kiruna Kommunpartner AB Torneälv i Oinakkajärvi vid råvattenintag för Kiruna C 3 Luossajoki KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Pumpstation vid Luossajärvi 4 Luossajoki KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Ovan Yli Lombolo 5 Luossajoki KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Mellan Yli och Ala Lombolo 6 Luossajoki Lj 96:1/KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Utloppet Ala Lombolo 7 Luossajoki Lj 13: / Bas+Me+Mö+Lj Tekniska Verken i Kiruna AB Nedströms värmeverket 8 Luossajoki Lj 13: / Bas+Me+Mö+Lj Kiruna Kommunpartner AB Uppströms avloppsreningsverket 9 Luossajoki Lj 13:2/KVA / Bas+Me+Mö+Lj Kiruna Kommunpartner AB Nedströms avloppsreningsverket 10 Luossajoki Lj 05/KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Luossajoki nedströms bron till Oinakka 11 Luossajoki KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Pahtajoki, öster om flygplatsen 12 Luossajoki KVA / Bas+Me+Mö+Lj LKAB Tuollujoki efter Eiscatvägen 13 Vittangi älv Vt / Bas+Mö Kiruna Kommunpartner AB Uppströms Vittangicamping 14 Kalix älv KVA / LKAB Kaalasluspa 15 Kalix älv KVA / LKAB Nedströms Rakkurijoki 16 Torne älv SVA / LKAB Torneälven, uppströms Luongasjoki 17 Torne älv SVA / LKAB Jölketkurkkio 18 Torne älv rvn / Nationell/regional program Abiskojokk Röda Bron 19 Torne älv rsi / Nationell/regional program Abiskojaure 20 Torne älv rsn / Nationell/regional program Latnjajaure (Björkliden) 21 Torne älv rsr / Nationell/regional program Valkeajärvi (Kuokso) 22 Kalix älv rvr / Nationell/regional program Akkarjåkka (Paittasjärvi) Gällivare kommun 23 Kaitum älv rvr / Nationell/regional program Killingi 24 Kaitum älv Kt / Bas+Mö Gällivare kommun Nedströms Neitisuando by 25 Bro, väg mellan Skaulo och Ängesån Äå / Bas+Mö Gällivare kommun Nilivaara 26 Lina älv Li / Bas+Me Gällivare kommun Bron intill Satter 27 Vassara älv / Boliden Uppströms Leipojoki 28 Vassara älv / Boliden Vid Stenbron 29 Lina älv / Boliden Kirunavägen 30 Lina älv / Boliden Nedströms Sakajoki 31 Lina älv / Boliden Bron i Dokkas 32 Lina älv MVA / LKAB Bro, Koskullskulle 33 Lina älv MVA / LKAB Uppströms LKAB gruvindustri Pajala kommun 34 Lainio älv La / Bas+Mö Pajala kommun Nedanför reningsverk Kangos 35 Torne älv To / Bas+Me+Mö Pajala kommun Ovan delning Tärendö/Torne älv (bifurkationen) 36 Torne älv To / Bas Pajala kommun Nedanför bro och reningsverk i Junusuando 37 Torne älv To / Bas+Me+Mö Pajala kommun Pajala 1 km s Mertajokis utlopp 38 Muonio älv Mu / Bas+Mö Pajala kommun 2 km norr om SHHIs mätstation i Kieksiäisvaara 4

5 39 Muonio älv SS / Bas+Me Northland Muonio älv, uppströms referens 40 Muonio älv SS / Bas+Me Northland Muonio älv, nedströms påverkan 41 Kalix älv Ka / Bas+Mö Pajala kommun Nedanför Tärendö reningsverks utlopp 42 Tärendö älv Tä / FLÖDE Nationell/regional program Bro 5 km från Junosuando 43 Muonio älv rvr / Nationell/regional program Norr om Pajala Yl.Kihlankijoki 44 Kalix älv rsn / Nationell/regional program Pahajärvi Övertorneå kommun 45 Torne älv To / Bas Övertorneå Kommun Kyrkudden, Hedenäset Överkalix kommun 46 Kalix älv Ka / Bas Överkalix kommun Vid Svartbyn nedströms bro 47 Ängesån Äå / Bas+Me+Mö Överkalix kommun Hällabron vid Heden 48 Kalix älv rvn / Övre Lansjärv Haparanda kommun 49 Torne älv To / Bas+Me+Mö Haparanda kommun Nedströms BRAB (reningsverk) 50 Torne älv To / Bas+Me Haparanda kommun Nedströms Kaartijoki 51 Torne älv Mynning / Nationell/regional program Mattila Kalix kommun 52 Kalix älv Ka / Bas+Me+Mö Kalix Kommun Vallsundet 53 Kalix älv Mynning / Nationell/regional program Karlsborg 54 Kalix älv rsr / Nationell/regional program Bergträsket 7. Parametrar Programmet skall belysa vattenkvalitet och ämnestransporter i avrinningsområdet och detta försäkras genom mätningar av ett antal olika parametrar i provtagningspunkterna. Provtagningen är indelad i fyra programformer: basprogram (Bas), metaller (Me), miljöövervakning (Mö) och Luossajoki (Lj). I tabell 3 nedan presenteras parametrarna som tillhör de olika programformerna. Tabell 3. Programformer och parametrar (totalhalt). Basprogram (Bas) Metall (Me) Miljöövervakning (Mö) Luossajoki (Lj) Temperatur Koppar Kalcium Krom ph Zink Magnesium Nickel Konduktivitet Aluminium Klorid Ammonium Alkalinitet Kadmium Sulfat Metylkvicksilver Aciditet Bly Natrium Absorbans 420nm Arsenik Kalium Nitrat-kväve Kvicksilver Mangan Kväve-total Järn Fosfor-total CODMn TOC Suspenderad substans 5

6 8. Resultat och rapportering Efter varje provtagningsomgång av provpunkterna som kommunerna ansvarar för ska analysföretaget skicka en mätvärdesrapport av analysresultaten till respektive verksamhetsutövare. Redovisningen av resultaten sker stationsvis. Boliden, LKAB och Northland utför sina provtagningar och analyser själva och skickar en årlig sammanställning av resultaten till vattenvårdsförbundet. Efter att årets mätningar är avslutade förs analysdata automatiskt över från analysföretaget till SLUs databas för vattenanalyser där lagring sker. Vart tredje år handlar förbundet upp en konsult som ansvarar för sammanställning av årsrapport för de tre nästföljande åren. Årsrapporten skall sammanställas senast den 31 mars efterföljande år och tryckas i 50 exemplar vilka skickas till huvudmannen för programmet. I årsrapporten skall en kort sammanfattning på finska ingå eftersom en av förbundets medlemmar är en finsk kommun. Rapporten skall innehålla en allmän beskrivning av vattendragen och deras avrinningsområden. Provtagningspunkternas läge i vattendragen samt koordinater skall framgå. Att infoga resultat även för referenspunkter ska ingå i rapporten. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder SNFS 2008:1 ska användas så långt det är möjligt vid utvärdering. Vid utvärderingen är det viktigt att delområden såväl som helheten i Torne och Kalix älvar utvärderas. Tidigare års undersökningsresultat skall användas som jämförelse. En indelning av vattendragen i delområden skall göras. Sju områden har använts vid utvärderingen av analysresultaten. Den indelningen bör vara följande: 1. Muonioälv 2. Luossajoki 3. Torne älv, övre delen 4. Torne älv, mellersta delen 5. Torne älv, nedre delen 6. Kalix älv, övre området och Kaitum älv 7. Kalix älv, mellersta och nedre området 8. Lina älv och Ängesån 9. Huvudman Huvudman för provtagningen är respektive kommun eller verksamhetsutövare. Huvudmannen ansvarar för att provtagning, analys och rapportering sker enligt det fastställda kontrollprogrammet. 10. Kostnader Varje kommun står för kostnaderna för de provtagningar de ansvarar för. Vattenvårdsförbundet står för kostnaderna som uppkommer vid rapportskrivandet och redovisningen av årsrapporten. 6

7 Bilaga 1. Provtagningsstationer TKVVF 7

8 Recipient 50 Kaitum älv Kalix älv Lainio älv Lina älv B # #49 A Luossajoki Muonio älv Torne älv Tärendö älv Vassara älv Vittangi älv Ängesån # SLU-stationer ± Sources: Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, and the GIS User Community