Utomhuspedagogik i teori och praktik 7,5hp

Transkript

1 Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik, 120 hp Studiehandledning för kursen Utomhuspedagogik i teori och praktik 7,5hp Outdoor education in theory and practice Kurskod 943A07 Vt 2017

2 Innehåll Förord... 3 Lärare på kursen... 3 Schema för kurstillfällen... 4 Kursträffar vid Liu Kurstillfälle 1: torsdag 12 januari 2017, Kurstillfälle 2: torsdag 16 mars 2017, Kurstillfälle 3: torsdag 18 maj 2017, Arbetsgång under kursen... 4 Skriftlig examinationsuppgift... 7 Bedömning och betyg... 9 Referenslista Bilaga 1 Kursplan

3 Förord Välkommen till kursen Utomhuspedagogik i teori och praktik. Den här kursen är en introduktion till utomhuspedagogik som kunskapsområde och forskningsfält. Kursen är organiserad med två träffar och däremellan studier enskilt och i grupp med hjälp av kursplattformen Lisam. Kursen omfattar 7,5 hp vilket motsvarar en termins läsning på kvartsfart och en genomsnittlig studietid på 10 timmar per vecka. I denna studieanvisning hittar du information om kursens upplägg, tider, kursplan, samt examinationsuppgift. Salar meddelas på Lisam i god tid före respektive kursträff. Hitta till rätt sal på Varmt välkommen till kursen! Emilia Fägerstam (kursansvarig) Lärare på kursen Emilia Fägerstam Institutionen för beteendevetenskap och lärande Rum 1:2 207 Linköpings universitet Tel: +46 (0) emilia.fagerstam@liu.se Anders Szczepanski telefon: , e-post: anders.szczepanski@liu.se 3

4 Schema för kurstillfällen Kursträffar vid Liu januari ca kursstart 16 mars maj Kurstillfälle 1: torsdag 12 januari 2017, Upprop och information. Föreläsning: Utomhuspedagogikens historia och utveckling i ett nordiskt perspektiv (Anders Szczepanski). Ute: Gruppdiskussion och övningar Vad innebär utomhuspedagogik för dig? Vilka är dina erfarenheter och vilka är dina syften med att undervisa utanför klassrummet? Vad vill du lära mer om? (AS) Kurstillfälle 2: torsdag 16 mars 2017, Litteraturseminarium (Emilia Fägerstam) Ute: Natur och kulturspår i närmiljön (AS) Föreläsning: Utomhusmiljöns plats och rum några forskningsresultat (EF) Kurstillfälle 3: torsdag 18 maj 2017, Gemensam färd till Tinnerö Eklandskap. Genomgång av uppgift 1. Lunch ute (medtag matsäck). Praktiska övningar och teoretiska diskussioner kring undervisning i naturoch kulturlandskapet (AS/EF) Föreläsning: Undervisning på skolgården resultat från skolgårdsprojekt (EF). Arbetsgång under kursen Kursen syftar till att du ska få fördjupad förståelse för olika kunskaps- och forskningstraditioner inom fältet utomhuspedagogik/uteskola/outdoor education. Kursens syfte är också att du ska fördjupa din kunskap om utomhusmiljöns betydelse för lärande, hälsa och välbefinnande. Mellan kursträff 1 och 2 ligger fokus på aspekter på hälsa och välbefinnande och mellan kursträff 2 och 3 ligger fokus på undervisning och lärande. I den avslutande examinationsuppgiften får du i uppgift att knyta samman kursens innehåll och att reflektera över forskningsresultat och teori i relation till egna erfarenheter. 23 februari-5 februari Läs följande artiklar: Bentsen, P., & SØndergaard Jensen, F. (2012). The nature of udeskole: outdoor learning theory and practice in Danish schools. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12(3), Dyment, J., & Potter, T. (2014). Is outdoor education a discipline? Provocations and possibilities. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(1),

5 Fägerstam, E. (2012). Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings universitet. s Jordet, A. (2011). Kapitel 2: Hva er uteskole? I Klasserommet utenfor. Tillpasset opplaering i et utvidet laeringsrom. Latvia: Cappelen Damm AS. (kopieras och delas ut på introduktionen) Potter, T., & Dyment, J. (2015). Is outdoor education a discipline? Insights, gaps and future directions. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 16(2), Fundera på följande frågor men utöka gärna listan med dina egna funderingar Hur kan utomhuspedagogik/udeskole/outdoor education förstås ur ett internationellt perspektiv? Finns det nationella skillnader? Vilka är de i så fall? Tycker du att fältet ska ses som en disciplin eller en metod? Varför? Hur relaterar utomhuspedagogik till andra närliggande kunskaps- och forskningsfält? 6 februari-12 februari Diskutera artiklarna på Lisam utifrån frågorna samt egna reflektioner och funderingar. Använd gruppdiskussionsforum Artiklar om uteskola 13 februari-12 mars Läs följande litteratur: Altenburg, T., Chinapaw, M., & Sing, A. (2016). Effects of one versus two bouts of moderate intensity physical activity on selective attention during a school morning in Dutch primary schoolchildren: a randomized controlled trial. Journal of Science and Medicine in Sport, 19, Keniger, L., Gaston, K., Irvine, K., & Fuller, R. (2013). What are the benefits of interacting with nature? International Journal of Environment and Public Health, 10, Mårtensson, F., et al (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket (fram till Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt). Schmidt, M., Benzing, V., & Kamer, M. (2016). Classroom-based physical activity breaks and children s attention: cognitive engagement works! Frontiers in Psychology, 7, article1474. Söderström, M., et al (2013). The quality of the outdoor environment influences childrens health a cross-sectional study of preschools. Acta Paediatrica 102,

6 Förbered inför litteraturseminariet vid kursträff 2 (16 mars) genom att fundera på följande frågor: Vilka slutsatser drar utifrån den litteratur du läst kring natur/gröna miljöers möjlighet att inverka på hälsa och välmående? Vilka slutsatser drar du utifrån den litteratur du läst kring samband mellan fysisk aktivitet och lärande? Hur anser du att forskningsresultaten kan omsättas i praktisk utomhuspedagogisk verksamhet? Kurstillfälle 2: torsdag 16 mars 2017, Litteraturseminarium (Emilia Fägerstam) Ute: Natur och kulturspår i närmiljön (AS) Föreläsning: Utomhusmiljöns plats och rum några forskningsresultat (EF) 20 mars-18 maj Utgå ifrån följande litteratur men komplettera om du vill med ytterligare artiklar/böcker: Beth, C., Beames, S., & Higgins, P. (2015). Context, culture and critical thinking: Scottish secondary school teachers and pupils experiences of outdoor learning. British Educational Research Journal, 42(3), Gruenewald. D. (2003). The best of both worlds: a critical pedagogy of place. Educational Researcher, 32(4), Fägerstam, E. (2012). Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings universitet. s Gruenewald. D. (2003). The best of both worlds: a critical pedagogy of place. Educational Researcher, 32(4), Jordet, A. (2011). Uteskole och sosiokulturell laeringsteori (s ). Klasserommet utenfor. Tillpasset opplaering i et utvidet laeringsrom. Latvia: Cappelen Damm AS. (kopieras och delas ut på introduktionen) Öhman, J. (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I (red.) Mårtensson, F., et al. Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. 6

7 Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Wolters Kluwers. Dansk motsvarighet till de svenska läroplanerna. Förberedelse inför kursträff 3 (18 maj). Välj ut/planera en lektion eller ett längre tema lämpligt att genomföra utomhus med valfritt ämnesinnehåll och åldersgrupp. Innehållet ska vara relevant utifrån skolans/förskolans styrdokument. Använd egna lektioner eller t.ex. böckerna från Outdoor teaching förlag Lära in ute eller inspireras från Internet (t.ex. lektioner.se). Om det är möjligt så utför också lektionen med barngrupp/elever. Utgå ifrån de didaktiska grundfrågorna och beskriv/analysera lektionen. Varför?/Vilket är syftet? Vad ska läras? Hur ska det gå till? Använd ovanstående litteratur och fundera på hur lektionen kan placeras i ett vidare sammanhang. Vilken är synen på lärande? Hur används platsen? Finns det mer indirekta syften förutom de mer uttalade? Kommuniceras dessa på något sätt? Kan alla elever/barn delta på lika villkor? Vid kursträff 3 kommer du att få presentera din lektion och analys i mindre grupper (kursuppgift 1). Kurstillfälle 3: torsdag 18 maj 2017, Gemensam färd till Tinnerö Eklandskap. Genomgång av uppgift 1. Lunch ute (medtag matsäck). Praktiska övningar och teoretiska diskussioner kring undervisning i naturoch kulturlandskapet (AS/EF) Föreläsning: Undervisning på skolgården resultat från skolgårdsprojekt (EF). Skriftlig examinationsuppgift Arbetet ska innehålla 5-7 sidor text exklusive referenslista. Var noga med att tydligt referera till litteratur. Använd valfritt referenshanteringssystem. Använd kursens litteratur, dialog och praktik, i kombination med övriga källor om så önskas. Din uppgift är att redogöra för kunskaps- och forskningsfältets (utomhuspedagogik/uteskola/outdoor education) bakgrund och utveckling. Diskutera t. ex. några av följande frågor: 7

8 Hur kan utomhuspedagogik förstås i relation till begreppen metod och disciplin? Finns det en enhetlig definition? Vilken är den i så fall? Behövs en definition? Finns det skillnader mellan en skandinavisk och en anglosaxisk tradition? Vilka teoretiska ramverk, när det gäller kunskap och lärande, kan utomhuspedagogikens idétradition förstås utifrån. Vilka syften kan utomhusmiljön uppfylla i den pedagogiska processen? Vilka kritiska perspektiv finns på utomhuspedagogik? Vad säger tidigare forskning om sambandet mellan naturvistelse och människors hälsa och välbefinnande? Lämna in din examinationsuppgift under Inlämningar i Lisam senast 28 maj. Du får skriftlig respons och betyg på uppgiften senast 12 juni. Ev. kompletteringar lämnas in efter överenskommelse. 8

9 Bedömning och betyg På kursen ges godkänd eller underkänd. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen kommer följande kriterier att tillämpas: För att bli godkänd på kursen krävs att den studerande ska kunna Redogöra för den inverkan som natur- och kulturmiljön kan ha på individers och gruppers lärprocesser utifrån såväl praktiska erfarenheter som teoretiska kunskaper Diskutera och redogöra för hur närmiljön kan användas i den pedagogiska processen Redogöra för den inverkan naturen kan ha på individers och gruppers hälsa och lärande ur såväl praktiska som teoretiska perspektiv Detta visas bland annat genom att studenten: Identifierar och redogör för centrala teorier, begrepp och forskningsresultat inom det utomhuspedagogiska fältet Tillämpar praktisk erfarenhet och teoretiskt kunnande för att självständigt skriva en akademisk text inom det utomhuspedagogiska fältet, d.v.s. en text som kännetecknas av tydlig struktur, hänvisningar till kurslitteraturen och korrekt referenshantering.

10 Referenslista Altenburg, T., Chinapaw, M., & Sing, A. (2016). Effects of one versus two bouts of moderate intensity physical activity on selective attention during a school morning in Dutch primary schoolchildren: a randomized controlled trial. Journal of Science and Medicine in Sport, 19, Bentsen, P., & SØndergaard Jensen, F. (2012). The nature of udeskole: outdoor learning theory and practice in Danish schools. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12(3), Beth, C., Beames, S., & Higgins, P. (2015). Context, culture and critical thinking: Scottish secondary school teachers and pupils experiences of outdoor learning. British Educational Research Journal, 42(3), Dyment, J., & Potter, T. (2014). Is outdoor education a discipline? Provocations and possibilities. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14(1), Fägerstam, E. (2012). Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings universitet. urn:nbn:se:liu:diva : Space and Place : Perspectives on outdoor teaching and learning Gruenewald. D. (2003). The best of both worlds: a critical pedagogy of place. Educational Researcher, 32(4), Jordet, A. (2011). I Klasserommet utenfor. Tillpasset opplaering i et utvidet laeringsrom. Latvia: Cappelen Damm AS. (kopieras och delas ut på introduktionen) Keniger, L., Gaston, K., Irvine, K., & Fuller, R. (2013). What are the benefits of interacting with nature? International Journal of Environment and Public Health, 10, Mårtensson, F., Lisberg-Jensen, E. Söderström, M., Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang (Rapport 6407). Stockholm: Naturvårdsverket. Potter, T., & Dyment, J. (2015). Is outdoor education a discipline? Insights, gaps and future directions. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 16(2), Schmidt, M., Benzing, V., & Kamer, M. (2016). Classroom-based physical activity breaks and children s attention: cognitive engagement works! Frontiers in Psychology, 7, article1474. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Wolters Kluwers Söderström, M., et al (2013). The quality of the outdoor environment influences childrens health a cross-sectional study of preschools. Acta Paediatrica 102,

11 Bilaga 1 Kursplan Utomhuspedagogik i teori och praktik, 7,5hp Kurskod 943A07 Huvudområde Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning; Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskategori Kursen ingår i masterprogram i pedagogiskt arbete/pedagogik med utomhusdidaktisk inrikning/specialpedagogik samt Masterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inrikning/specialpedagogik Mål Efter kursen ska den studerande kunna redogöra för den inverkan som natur- och kulturmiljön kan ha på individers och gruppers lärprocess utifrån såväl praktiska erfarenheter som teoretiska kunskaper diskutera och redogöra för hur närmiljön kan användas i den pedagogiska processen redogöra för den inverkan naturen kan ha på individers och gruppers hälsa och lärande ur såväl praktiska som teoretiska perspektiv Kursinnehåll Kursen syftar till att den studerande ska utveckla kunskaper inom det utomhuspedagogiska området, i växelverkan mellan teoretisk förståelse och praktisk erfarenhet. Kursen behandlar områden som individers och gruppers hälsa, koncentration och möjligheter till lärande. Undervisning/Arbetsformer Kursens obligatoriska träffar består av fysiska kursträffar i helgrupp som genomförs både på och i närheten av universitetet. Någon eller några av träffarna kommer att genomföras som internat. Dessutom genomförs litteraturseminarier i mindre grupper av studenterna själva. Förutom schemalagd tid förväntas den studerande arbeta med självstudier, enskilt och/eller i grupp. Examination Kursen examineras genom skriftliga uppgifter som preciseras i separat studiehandledning. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Förkunskap Studenten ska vara antagen till Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid Linköpings universitet. Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. 11

12 Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. 12