ÅRLIG UPPFÖLJNING 2017
|
|
- David Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRLIG UPPFÖLJNING 2017 Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Datum: Status (utkast eller slutlig): slutlig Ansvarig myndighet: Boverket Kontaktperson: Isabelle Ripa E-postadress: Telefon: Redovisningen är beslutad av: avdelningschef Göran Persson Referens (diarienummer e. dyl.): 361/2017 I samråd med (i förekommande fall): Naturvårdsverket Efter samråd med: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, xxxxtransportstyrelsen, RUS (Regional miljömålssamverkan) God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar: Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att
2 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 2 (17) minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Sammanfattning NEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, riktningen är neutral. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestning på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet. TABLÅTEXT Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. KORT SAMMANFATTNING Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för
3 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 3 (17) Sveriges samhällsaktörer. Det finns flera ekonomiska stöd som kan bidra till miljökvalitetsmålet och till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hårt marktryck. Det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Den byggda miljöns kulturvärden får ofta stå tillbaka i dagens snabbare processer och hårda byggtryck. Bilen fortsätter vara det dominerande transportslaget och antalet personkilometer med bil har ökat de senaste två åren. Det är en utmaning att bryta trenden. Stadsmiljöavtal bidrar till förutsättningar för att hjälpa kommunerna att minska bilresandet. De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn bedöms minska något. Det stora behovet av många nya bostäder innebär dock en stor utmaning för byggsektorn. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Resultat Bebyggelsestruktur och transporter Hållbar bebyggelsestruktur och hållbar samhällsplanering (precisering 1 och precisering 2) 2015 fattades beslut om det nya klimatavtalet från Paris. I oktober 2016 hade 55 länder, som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen, ratificerat avtalet som därför trädde i kraft den 4 november. New Urban Agenda antogs under FN-konferensen Habitat III i Quito, Ecuador under året. New Urban Agenda är en färdriktning för hållbar stadsutveckling inom ramen för Agenda I Sverige har många kommuner fortsatt bostadsbrist, vilket leder till hårt marktryck. 1 Boverkets senaste byggbehovsprognos visar att behovet fram till 2025 bedöms vara nya bostäder. 2 Regeringsuppdraget PBL Kompetens har pågått sedan 2014 och avslutades i december Webbutbildningar om bland annat klimatanpassning, buller och avvägningar mellan olika intressen har tagits fram. 3 Boverket har även lämnat stöd till ett antal utvecklingsprojekt där 1 Länsstyrelserna, Regional uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 2 Boverket, Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder. Länk: 3 Boverket, Webbutbildningar. Länk:
4 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 4 (17) kommuner samverkat, exempelvis BEST (om ekosystemtjänster) 4 och God arkitektur inom ramen för PBL. 5 Boverket har tagit fram en vägledning för kommuner om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan. Vägledningen ger stöd så att översiktsplanen bidrar till att nå miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Breda samarbeten, dels inom kommunen och dels mellan kommunen och övriga samhällsaktörer, är viktiga för att få till stånd en översiktsplanering som verkar för en minskad klimatpåverkan. Många kustkommuner har under 2016 initierat planeringsinsatser som rör kustoch havsområden. Orsakerna till detta är bland annat att Havs- och vattenmyndigheten har inlett ett arbete med nationell havsplanering och att länsstyrelserna i kustlänen tagit fram faktaunderlag som rör kust- och havsområdena. Infrastruktur samt kollektivtrafik, gång och cykel (precisering 3 och precisering 4) Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Antalet personkilometer med bil ökade såväl 2014 som 2015, och nådde vid årsskiftet 2015/2016 högre än under något år på 2000-talet (se figur 15.1 och figur 15.2). 6 4 Länk: 5 Länk: 6 Trafikanalys, Statistik: Länk:
5 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 5 (17) Figur 15.1 Persontransporter, totalt miljoner personkilometer Personbil, MC Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter, uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag. Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Trenden sedan 2013 är att resorna med personbil ökar. Källa: Trafikanalys, Figur 15.2 Persontransporter, utom personbil och motorcykel, miljoner personkilometer Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter, uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag (exklusive personbil och motorcykel). Persontransporter på järnväg har ökat något, medan det knappt har skett någon förändring för övriga trafikslag. Figuren är en detalj från figur Källa: Trafikanalys, 2016.
6 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 6 (17) 2016 års stadsmiljöavtal har haft två ansökningsomgångar. 7 Totalt har 24 kommuner fått stöd, beslutat av Trafikverket, och det totala stödet uppgår till cirka 725 miljoner kronor. Exempelvis har stöd getts för upprustning och nybyggnad av centrumnära hållplatser, separata kollektivtrafikkörfält och regionala superbussar. God livsmiljö Natur- och grönområden (precisering 5) Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en folder om ekosystemtjänster i staden (se figur 15.3). 8 Nya texter om ekosystemtjänster i den byggda miljön har publicerats på Boverkets webbplats. 9 Figur 15.3 Ekosystemtjänster i staden. Ekosystemtjänster i staden kan delas upp i olika kategorier. För en hållbar utveckling av städer och tätorter är det viktigt att samspela med och utveckla naturens ekosystemtjänster. Källa: Boverket och Naturvårdsverket, Förordning 2015:579 om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. 8 Länk: 9 Boverket, Länk:
7 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 7 (17) Inom ramen för regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling ordnade Boverket tillsammans med Naturvårdsverket ett seminarium med fokus på samverkan mellan olika aktörer kring ekosystemtjänster i staden. 10 På Plattformsdagarna genomfördes också två kunskapsdialoger. Inom utbildningssatsningen PBL kompetens har Boverket tagit fram en webbutbildning om klimatanpassning i planeringen, där värdet av gröna och blå områden särskilt lyfts fram. 11 Kulturvärden i bebyggd miljö (precisering 6) Riksantikvarieämbetet pekar i en förstudie på att den byggda miljöns kulturvärden i dagens snabbare processer och hårda byggtryck ofta får stå tillbaka, trots att kulturvärden är ett allmänt intresse enligt PBL. 12 Under året har Myndigheten för kulturanalys för första gången tagit fram officiell statistik för kulturmiljöområdet. Sammanställningen visar att väsentlig statistik saknas och att befintliga datakällor behöver utvecklas. 13 Det finns också ett stort underskott på antikvarisk kompetens bland kommunerna, vilket ger sämre förutsättningar för att tillvarata och utveckla kulturmiljöns värden vid förändringar eller tillägg i stadsmiljön. 14 Boverket har under 2016 kompletterat Boverkets byggregler med ett allmänt råd om begreppen särskilt värdefull och förvanskning. 15 Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har Boverket informerat om riksintressen på två regionala utbildningar med deltagare från sex länsstyrelser. God vardagsmiljö (precisering 7) Mellan 2014 och 2016 har Boverket fördelat medel till utvecklingsprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer. 16 Totalt har 24 projekt fått stöd. Stödet har bland annat använts till att anlägga en jämställd och tillgänglig temalekplats i Eslöv. Tre av projekten finns dokumenterade i korta filmer på Boverkets webbplats. 17 I november 2016 hölls en slutkonferens om projekten med 95 deltagare från främst kommuner. Boverket beslutar om stöd till utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. 18 Boverket har beviljat 115 ansökningar för 198 miljoner kronor. Exempelvis har stöd beviljats för att anordna en 10 Länk: 11 Boverket, Webbutbildningar. Länk: 12 Riksantikvarieämbetet. Länk: 13 Myndigheten för kulturanalys, Kulturfakta 2016:2 Kulturmiljöstatistik. 14 RUS och Boverket, Miljömålsenkät Länk: 15 BBR 23 avsnitt 1: Förordning 2013:1102 om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter 17 Boverket. Länk: 18 Förordning 2016:398 om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden.
8 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 8 (17) mångfunktionell ny mötesplats i parkmiljö i Gottsunda i Uppsala kommun (Lina Sandells park). I arbetet har Boverket samverkat med Statens konstråd och Statens kulturråd, vars verksamhet inom regeringsuppdraget Äga rum rör samma typ av bostadsområden. I oktober 2016 hölls konferensen Gestaltning och PBL med fokus på gestaltningens betydelse för en god livsmiljö och dess koppling till plan- och bygglagen. Boverket ordnade konferensen tillsammans med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet samt Arkitektur- och designcentrum (ArkDes). Omkring 340 personer från kommuner, länsstyrelser, domstolar, bygg- och konsultbranschen, departement och akademin deltog. Den variationsrika dagen lyfte bland annat betydelsen av en nationell arkitekturpolitik och frågan om hur stadskvaliteter kan nås genom att använda en aktiv markpolitik. Hälsa och säkerhet (precisering 8) Under våren 2016 publicerades en film om akustisk design och goda ljudmiljöer på Boverkets webbplats. 19 Filmen syftar till att starta en diskussion samt informera om nya sätt att minska buller och arbeta för hållbara och trivsamma städer. Boverket har också tagit fram sju webbutbildningar om buller. 20 Sedan 2015 ska beräknade ljudnivåer för omgivningsbuller redovisas vid planläggning och bygglov. Dessa ljudnivåer ska även accepteras vid senare tillämpning enligt miljöbalken. Därför har det blivit än viktigare att bullerfrågor hanteras noggrant i planeringsprocessen. Boverket har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting tagit fram två metoder som kan användas som underlag vid översiktliga bedömningar av vägtrafikbuller. 21 Arbetet inom den nationella samordningen av omgivningsbuller har fortsatt i samverkan med Naturvårdsverket (sammankallande), Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Under året har rapporter publicerats om riktvärden och kunskapsunderlag om stomljud 22 och vibrationer 23 samt översyn av nationella metoder för beräkning och mätning av buller. 24 Boverket utarbetade under 2016 en strategi för att bättre samordna och utveckla hanteringen av olika typer av material som kommer i kontakt med dricksvatten. 25 I arbetet samrådde Boverket med Livsmedelsverket, 19 Boverket. Länk: 20 Boverket, Webbutbildningar. Länk: 21 Boverket och SKL, Hur mycket bullrar vägtrafiken? 22 WSP, Stomljud. Beskrivning och genomgång av riktvärden för spår- och vägburen trafik. 23 Ögren Mikael, Västra Götalandsregionen, Miljömedicinskt centrum, Vibrationer inomhus från trafik. 24 Structor, Enhetlig utbredningsmetod för buller. 25 Boverket, Rapport 2016:15 Strategi för material i kontakt med dricksvatten.
9 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 9 (17) Kemikalieinspektionen och Swedac. Bland annat innebär strategin att berörda myndigheter så snart som möjligt ska publicera information om sina ansvarsområden och om nuvarande regler. Sverige bör också undersöka möjligheterna att ta aktiv del i det arbete som bedrivs inom Europa för att få till stånd gemensamma europeiska regler på området. Med syfte att rusta upp skollokaler, förbättra lär- och arbetsmiljö samt att minska miljöpåverkan har regeringen beslutat om särskilt statsbidrag. 26 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 145,7 miljoner kronor. Stöd har till exempel beviljats för byte av ventilationsanläggning samt byte av belysning och fönster. Från och med juni 2016 är det också möjligt att söka bidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 27 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 22,6 miljoner kronor för åtgärder i utomhusmiljön. Exempelvis har stöd beviljats för montering av lekutrustning, bullerplank och dränering av mark. Enligt EU:s strålskyddsdirektiv ska alla medlemsländer, senast i februari 2018, upprätta en nationell handlingsplan för att hantera riskerna med exponering för radon. 28 Handlingsplanen ska bland annat innehålla strategier för hantering av de långsiktiga riskerna till följd av radonexponering i såväl bostäder som i offentliga byggnader och på arbetsplatser. Strålsäkerhetsmyndigheten påbörjade under 2016 Sveriges arbete med att ta fram handlingsplanen i ett samarbete med berörda myndigheter, bland annat Boverket och Folkhälsomyndigheten. Inom området fukt i byggnader är det positivt att material- och byggindustrin nu gör tydliga insatser för att utvärdera tekniska lösningar och lämna garantier för putsade fasader. För våtrum är det däremot oroande att tester visar att flertalet tätskiktsdukar läcker i skarvarna. Risken för fukt och mögel ökar om tätskiktet är otätt, särskilt i de fall då kartongklädd gips används bakom tätskiktet. Byggnader och resurshushållning Hushållning med energi- och naturresurser (precisering 9) Bygg- och fastighetssektorn orsakar betydande miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för upp till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer (se tabell 15.1). Sektorn står för 31 procent av allt avfall och cirka 23 procent av allt farligt avfall. 29 Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom importerade varor. Utsläppen av växthusgaser från importvaror uppskattas till cirka 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn importerar mer miljöfarliga kemiska produkter än vad som produceras i Sverige. 26 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 27 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 28 EU:s strålskyddsdirektiv 2013/59/Euratom 29 Obs. Avfallsstatistiken är inte beräknad ur ett livscykelperspektiv.
10 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 10 (17) Tabell 15.1 Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn Tabellen redovisar miljöindikatorer för dels utsläpp och dels användning av energi och kemikalier ur ett livscykelperspektiv. Uppgifterna kommer från Boverkets miljöindikatorer. Källa: Boverket, Miljöindikatorer, bygg och fastighetsförvaltning 2014 Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige (procent) Utsläpp från inhemsk produktion och import Växthusgaser (ton CO % ekvivalenter) NO x (ton) % SO 2 (ton) % Partiklar (ton) % Användning i sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av total användning i Sverige (procent) Total användning i inhemsk produktion och import Total bränsleanvändning % 88 (TWh) därav biobränslen (TWh) % 52 därav fossila bränslen (TWh) % 36 Miljöfarliga kemikalier (ton) % Hälsofarliga kemikalier (ton) % exklusive cement (ton) % De totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn, inklusive utsläpp från uppvärmning och importerade varor, har legat stadigt mellan cirka 20,6 och 24,4 miljoner ton per år under perioden (se figur 15.4). Sett över tid har utsläppen minskat något sedan toppnoteringen 2010 (som var ett kallt år). En stor del av de årliga utsläppen kommer från byggverksamhet (nyproduktion/rivning) samt övrig fastighetsförvaltning (renoveringar/ombyggnad). Dessa utsläpp svarar för cirka 70 procent av byggsektorns totala utsläpp. Figur 5.4 Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser, fördelat på delsektorer
11 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 11 (17) Tusen ton CO 2 e Byggverksamhet Fastighetsförvaltning - övrigt Fastighetsförvaltning - uppvärmning Figuren visar bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser (uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter). Statistiken inkluderar både utsläpp i Sverige och de som uppstår i andra länder genom varuimport, och fördelas på uppvärmning (gröna staplar), övrig fastighetsförvaltning såsom renoveringar och ombyggnader (röda staplar) samt byggverksamhet såsom nyproduktion och rivning (blå staplar). Jämfört med 2013 ökade utsläppen från byggverksamheten något under 2014, medan utsläppen från såväl fastighetsförvaltning som uppvärmning har minskat. Ökningen i byggfasen kan sannolikt förklaras med ett ökat byggande. Källa: Boverket, Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat med nästan 14 procent mellan 1995 och 2014 (se figur 15.5). Minskningen beror främst på att värmepumpar har installerats i småhus, men även på andra energieffektiviserande åtgärder. Andelen använd energi som fås av fossila bränslen (olja eller gas) direkt i värmepannor i byggnaden har minskat från 20 procent till 2 procent under samma period. Figur 15.5 Total temperaturkorrigerad energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler
12 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 12 (17) Figuren visar total energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler. Osäkerheter finns i statistik och metod för temperaturkorrigering av energianvändning för uppvärmning. Extremt varma år (2014) och kalla år (2010) ger ett något avvikande utfall. Figuren är indexerad och energianvändningen 1995 har givits värdet 100. Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2016, ER 2016:10. Boverket och Energimyndigheten har uppdaterat och kompletterat underlag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering. I den nya strategin presenteras en hinderanalys för renovering med förslag på styrmedel som kan avhjälpa identifierade hinder mot energieffektivisering och renovering, framför allt brister i information. Sverige har många styrmedel för energieffektivisering (se figur 15.6). När informationsbristen åtgärdats, blir uppgiften att säkerställa att de befintliga styrmedlen fungerar så bra som möjligt. Befintliga och föreslagna styrmedel stimulerar främst till en ökad energieffektivisering vid redan planerade renoveringar, och i synnerhet högre kvalitet på de renoveringar som genomförs. Figur 15.6 Styrmedel för energieffektivisering i Sverige.
13 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 13 (17) Figuren visar ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel samt forskning och innovation för renovering och energieffektivisering. Vissa styrmedel bidrar delvis till att öka antalet renoveringar, exempelvis ROT-avdrag, kreditgaranti samt stöd till renovering och energieffektivisering. Källa: Boverket, Boverkets föreskrift om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande trädde i kraft i december Föreskriften reglerar hur brukarbeteendet ska hanteras. Därmed säkerställs att energianvändningen i högre grad speglar byggnadens energitekniska egenskaper. Byggnader blir därmed mer jämförbara med varandra vid bestämning av energiprestanda. Energimyndigheten har presenterat förslag för ökad användning av solel, och heltäckande statistik för solel. Målet är att solel ska stå för 5 10 procent av Sveriges totala elanvändning Boverket har i en förstudie undersökt om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv med ökad hänsyn till miljö- och klimataspekter. 32 LCA utgör ett bra verktyg för att identifiera och kvantifiera 30 BFS 2016:12 BEN 1, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. 31 Energimyndigheten, Förslag till strategi om ökad användning av solel. 32 Boverket, Rapport 2016:14 Miljö- och klimatanpassade byggregler.
14 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 14 (17) miljöpåverkan, men användning av LCA kräver samtidigt särskild kompetens och mycket data. Att lämna förslag på regeländringar är dock för tidigt. Europeiska kommissionen lade i december 2015 fram förslag till ett nytt lagstiftningspaket om cirkulär ekonomi. Syftet är att hjälpa företag och konsumenter inom EU att klara övergången till en starkare och mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett mer hållbart sätt. De föreslagna åtgärderna ska bidra till att sluta kretsloppet i produkters livscykel genom ökad materialåtervinning och återanvändning. Handlingsplanen omfattar bland annat åtgärder för ökad återvinning av värdefulla resurser, för lämplig avfallshantering i bygg- och rivningssektorn samt för att underlätta bedömningen av byggnaders miljöprestanda. Hållbar avfallshantering (precisering 10) EU har beslutat om en avfallshierarki, som ska styra hur avfallet ska tas om hand. 33 Under 2016 infördes avfallshierarkin i den svenska lagstiftningen. 34 Enligt hierarkin ska avfall i första hand förebyggas, och endast som sista alternativ deponeras eller på annat sätt bortskaffas utan att dess resurser tas omhand. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Totala mängden behandlat hushållsavfall ökade med 4 procent under 2015 (jämfört med 2014), och uppgick till 478 kg per person. 35 Figur 15.7 visar mängden hushållsavfall enligt olika behandlingsmetoder Figur 15.7 Mängden hushållsavfall i Sverige, fördelat på olika behandlingsmetoder Avfalldirektivet (2008/98/EG). 34 Miljöbalk (1998:808). 35 Avfall Sverige, Svensk avfallshantering Länk:
15 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 15 (17) Miljoner ton Förbränning med energiutvinning Biologisk återvinning Materialåtervinning Deponering Materialåtervinning stod för 35 procent av behandlat hushållsavfall 2015, en ökning med två procent jämfört med procent av hushållsavfallet behandlades biologiskt, även det en ökning med två procent. Merparten av hushållsavfallet 2015, 49 procent, gick till energiåtervinning en ökning med sex procent jämfört med Källa: Avfall Sverige. Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige minskar år 2014 jämfört med 2012, från ton (118 kg per person) till ton (98 kg per person). Siffror för 2014 visar att hushållen och livsmedelsindustrin svarar för den största minskningen av matavfall. Hushållen svarar dock fortfarande för den största delen matavfall i Sverige, i storleksordningen ton.
16 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 16 (17) Analys Det är svårt att bedöma utvecklingen i sin helhet för God bebyggd miljö, eftersom målet är komplext och de regionala skillnaderna är stora. Bebyggelsestruktur och transporter Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för Sveriges samhällsaktörer. Inom arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet finns numera flera stöd som kan bidra till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Det gäller exempelvis stöd för energieffektiviserande renovering, utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer, upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem samt upprustning av skollokaler och utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Stöden bidrar i första hand till delmål 3.4, 7.3, 11.3 och 11.7 i Agenda Bilen behåller sin starka position som dominerande transportmedel, och det är oroande att bilresorna fortsätter öka. Möjligheten att söka stöd genom stadsmiljöavtalet kan, tillsammans med ny vägledning om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan, hjälpa kommunerna att minska bilresandet. Kompetenshöjande åtgärder, såsom webbutbildningar i plan- och bygglagen, bidrar till bättre planer och mer hållbart byggande. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 9.1, 11.2, 11.3 och 11.6 i Agenda God livsmiljö Det finns behov av att utveckla befintlig statistik om kulturmiljön. Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Vägledning och informationsspridning är dock fortsatt viktig. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.4, 11.7 och 15.9 i Agenda Problem med fukt och mögel, radon och buller i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, vilket påverkar delmål 3.4 och 3.9 i Agenda De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Möjligheterna att förtäta i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen har ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.1, och 11.3 i Agenda Byggnader och resurshushållning Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat sedan 1995, vilket är positivt. Sveriges många styrmedel för energieffektivisering ger goda förutsättningar för att energieffektiviseringen kommer fortsätta. Detta bidrar i första hand till delmål 7.3 och 11.6 i Agenda Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har minskat något. Det stora behovet av nya bostäder innebär dock en avsevärd utmaning för byggsektorn.
17 NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 17 (17) Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser har minskat något. Detta bidrar i första hand till delmål 11.6 i Agenda Återvinningen av hushållsavfall har fungerat bra, men mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Vi behöver minska vår konsumtion av varor för att bidra till delmål 11.6 och 12.5 i Agenda Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige minskar år 2014 jämfört med Detta bidrar till delmål 12.3 i Agenda Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, utvecklingen i miljön är neutral. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestning på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet.
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merBoverkets miljömålsåtgärder 2016
Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs meri miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd
Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merInnehåll. Lagar och förordningar. Förord...3 Läsanvisning...5 Litteratur och webbplatser...15 Sakordsregister...21
Förord...3 Läsanvisning...5 Litteratur och webbplatser...15 Sakordsregister...21 Lagar och förordningar SFS 1977:994 Förordning om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m...55 SFS
Läs mer108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-05-05 Sida 1(2) 108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Beslut Kommunstyrelsen
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merKemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista
4.2.2.a H15-00127 Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Helena Bergström Senior utredare Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017-2019 Kemikalieinspektionens
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merPeter Fransson avdelningschef
2017-05-09 Peter Fransson avdelningschef Så ser den svenska byggboomens ambitioner ut hur vi ska bygga snabbt, rätt och hållbart och billigare? Foto: Hans Ekestang Boverket - myndigheten för samhällsplanering,
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merUtblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Läs merGod bebyggd miljö i kommunerna
Rapport 2014:25 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006 2013 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006-2013 Boverket september 2014 Titel: God bebyggd
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merUppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Läs merStat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merlandsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
GOD BEBYGGD MILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: BOVERKET Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden
Läs merStöd för hållbar utveckling
Stöd för hållbar utveckling Elin Olsson FAH 3 maj Miljö- och energidepartementet 1 Klimatet prioriterat Naturvårdsverkets prognos för utsläpp i Sverige utanför utsläppsrättshandeln Miljoner ton CO 2 45
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merUthålliga kommuner i Skåne Klimat- & energifrågor i fysisk planering. Workshop i Malmö
Uthålliga kommuner i Skåne 2020 - Klimat- & energifrågor i fysisk planering Workshop i Malmö 2018-04-12 Program 9.30 Välkomna! Kristina Westlin, projektledare Uthålliga kommuner i Skåne 2020 Diana Skoglund,
Läs merMiljömålsenkät Observera att enkätsvaren ska lämnas i webbapplikationen
Miljömålsenkät 2008 Denna enkät görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsuppföljning). Samråd om enkäten har skett med Sveriges Kommuner och Landsting. Avsikten
Läs merAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö
Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner
Läs merBilaga 4 Lagstiftning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning
Läs merOMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Läs merAvfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Läs merMålmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet GOD BEBYGGD MILJÖ
Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet GOD BEBYGGD MILJÖ Datum: 11.12.2018 Ansvarig myndighet: Boverket Kontaktperson: Emelie Ahlstrand Mailadress: emelie.ahlstrand@boverket.se
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs mer1.1 Har kommunen aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov?
Miljömålsenkät 2011 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning inte är i behov av uppdatering.
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merHur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merFinansiering, lån och statliga bidrag
Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merNya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer
Nya mål om Gestaltad livsmiljö Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer 3+3+3=1 Mål för arkitektur-, formoch design Arkitektur, form och design ska bidra till ett
Läs merBullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd
Läs merBEHOVSBEDÖMNING
1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merBilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merDIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA
DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA Yvonne Augustsson Emma Westerholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-13 1 Bakgrund: Regeringsuppdraget: Hantering av textilier Regeringen
Läs merMiljömålsenkäten 2015
Miljömålsenkäten 2015 Enkäten ska besvaras senast 1 juni 2015. Enkäten har 13 avsnitt och du kan välja vilket avsnitt du vill besvara i rullisten uppe till höger. Du kan alltid komma tillbaka till denna
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,
Läs merYttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
Läs merMiljömålsenkäten 2014
Miljömålsenkäten 2014 Enkäten ska besvaras senast 2 juni 2014. Län Kommun Kommunkod (4-siffrig) Kontaktuppgifter Namn Telefonnummer E-post 1. Planeringsunderlag - strukturer för transportsystem, handel
Läs merBilaga 4 Miljömål och lagstiftning
Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merHållbar renovering Hur får vi det att hända? Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket
Hållbar renovering Hur får vi det att hända? 180322 Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket Foto: Hans Ekestang Boverket 2018, nya uppdrag Arkitekturuppdrag med riksarkitekt God Inomhusmiljö Digitalisering
Läs merPeter Fransson avdelningschef
2018-05-22 Peter Fransson avdelningschef Boverkets nya prioriteringar och uppdrag En stor satsning på arkitektur för ett hållbart samhälle, nya regeringsuppdrag kring inomhusmiljö och digitalisering, samt
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merHur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?
Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister
Läs merRAPPORT 2019:2. Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019
RAPPORT 2019:2 Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019 Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019 Titel: Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019 Rapportnummer: 2019:2 Utgivare:, januari,
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merBegränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merLänsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Läs merFramtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Läs merUthålliga kommuner i Skåne 2020
Uthålliga kommuner i Skåne 2020 - Klimat- & energifrågor i fysisk planering Studieresa i Skåne 2018-09-19 Projektet Uthålliga kommuner i Skåne Finansiering Energimyndigheten 80% Länsstyrelsen Skåne 20%
Läs merUppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling
Regeringsbeslut 3 2009-09-10 Ku2009/1620/KV Kulturdepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Formas Box 1206 111 82 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM Arkitekturmuseet 111
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merHagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)
Hagsätra Rågsved Bullerutredning Mars 017 Mars 017 memo0.docx 01-03-814 Sweco Environment AB 1 (6) PM BULLER HAGSÄTRA RÅGSVED 017-0-16 Översiktlig studie av ljudmiljö Bedömningarna i denna PM är baserade
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merPågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier
Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki
Läs mer@fores_sverige #fores
@fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merAvfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner
Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet
Läs merMiljömålsenkät Delmål Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse
Page 1 of 16 Miljömålsenkät 2010 1. Delmål Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning inte är i
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs mer1 Bakgrund och uppdrag
MEMO TITEL DATUM 27. januari 2017 TILL KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Åsenvägen, Lerum - Bedömning av trafikbullersituationen Lerums kommun A093503 Kristoffer Hultberg, krhu@cowi.se A093503 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan
Läs merbetydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:
Läs merBuller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?
Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Plan-, bygg och bostadsdagar i Norrbottens län 21-22 november 2012 Karin Kallioniemi plansamordnare Länsstyrelsen
Läs merUndersökning om betydande miljöpåverkan
Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs mer1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse
Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning
Läs merREMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB
2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merMiljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merRAPPORT 2016:20. Handlingsplan för Boverkets miljömålsarbete för åren
RAPPORT 2016:20 Handlingsplan för s miljömålsarbete för åren 2016 2019 Handlingsplan för s miljömålsarbete för åren 2016 2019 Titel: Handlingsplan för s miljömålsarbete för åren 2016 2019 Rapportnummer:
Läs merLänsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete
Läs merChecklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr
Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen
Läs merPolitik för gestaltad livsmiljö
Politik för gestaltad livsmiljö Proposition 2017/18:110 Kulturdepartementet 1 Ny arkitektur-, form- och designpolitik för hållbara gestaltade livsmiljöer Arkitektur, form och design påverkar alla människor
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs mer