CRS-R COMA RECOVERY SCALE-REVIDERAD Riktlinjer för administrering och poängsättning. Auktoriserad svensk översättning 2013
|
|
- Ann-Marie Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CRS-R COMA RECOVERY SCALE-REVIDERAD 2004 Riktlinjer för administrering och poängsättning Auktoriserad svensk översättning 2013 Joseph T. Giacino, Ph.D. and Kathleen Kalmar, Ph.D. Center for Head Injuries Edison, New Jersey Johnson Rehabilitation Institution Affiliated with JFK Medical Center Översatt till svenska av Jörgen Borg, Alison Godbolt, Karin Jonasson, Ann Sörbo, Christer Tengvar
2 Kommentar till den svenska översättningen. Föreliggande auktoriserade svenska översättning av Coma Recovery Scale-Revised är resultatet av ett nära samarbete mellan flera personer verksamma inom skilda områden av hjärnskaderehabilitering, både i Sverige och utomlands. Vi är mycket tacksamma för det samarbete som utvecklats under processen med översättningen och vill inledningsvis ge en kort bakgrund till arbetet. Prof Jörgen Borg, Akademiska Sjukhuset Uppsala samt PhD Ann Sörbo, Uddevalla Sjukhus, initierade ett samarbete kring en auktoriserad svensk översättning av CRS-R. Prof Joseph Giacino föreslog att den svenska versionen av CRS-R skulle utgå från den auktoriserade norska versionen. Detta förfaringssätt innebär att valideringen av den norska versionen bedöms giltig även för den svenska versionen av CRS-R. Översättningsarbetet har genomförts enligt följande: CRS-R är översatt av en professionell översättare från norska till svenska samt därefter återöversatt till norska av en annan professionell översättare. Efter språklig och fackmässig granskning av de olika texterna förelåg en reviderad svensk version vilken översattes till engelska i syfte att ge prof Giacino möjlighet att granska och godkänna den svenska översättningen av CRS-R. Vi vill rikta ett varmt tack till prof Ann-Kristine Schanke och PhD Marianne Løvstad, Sunnaas Sykehus, Oslo, som på ett mycket generöst sätt bidragit med att detaljgranska den till norska återöversatta texten. Vi vill också tacka arbetskamraterna på Rehabiliteringsmedicin, Kliniken för Neurologi och Rehabilitering, Uddevalla Sjukhus, som bidragit med värdefulla synpunkter samt vår översättare Jeanette Klieger som översatt den svenska versionen till engelska och som tålmodigt ställt sin språkliga kompetens till vårt förfogande. Dessutom vill vi framföra ett tack till överläkare Ingemar Persson som generöst bistått med kompetent datasupport. Vår förhoppning är att denna auktoriserade svenska version av CRS-R skall bidra till att människor som drabbats av svåra hjärnskador får en strukturerad bedömning och en säkerställd diagnos som grund för sin fortsatta rehabilitering och vård.
3 JFK COMA RECOVERY SCALE - REVISED 2004 Testprotokoll Detta testprotokoll skall endast användas tillsammans med CRS-R RIKTLINJER FÖR ADMINISTRERING OCH POÄNGSÄTTNING som ger instruktioner för en standardiserad adminstrering av skalan. Patient Skadedatum Diagnos: Inläggningsdatum: Etiologi: AUDITIV FUNKTIONSSKALA 4 - Konsekvent rörelse på kommando * 3 - Reproducerbar rörelse på kommando * 2 - Lokalisering mot ljud 1 - Reflexiv blinkning på auditivt stimulus A 0 - Ingen VISUELL FUNKTIONSSKALA 5 Igenkänning av föremål* 4 Lokalisering/sträckning i riktning mot föremål* 3 Visuell följerörelse* B 2 Blickfixering * 1 Reflexiv blinkning på visuellt stimulus C 0 Ingen MOTORISK FUNKTIONSSKALA 6 Funktionell användning av föremål 5 Automatiserad motorisk respons * 4 Manipulering av föremål* 3 Lokalisering av smärtande stimulering * 2 - Tillbakadragning genom snabb flexion D 1 - Stereotyp böj/sträckrörelse 0 - Ingen/slapp ORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA 3 - Förståelig verbalisering * 2 - Vokalisering/oral rörelse 1 - Reflexiv oral rörelse 0 - Ingen KOMMUNIKATIONSSKALA 2 - Funktionell: Korrekt 1 -Icke-funktionell, med intention* 0 - Ingen VAKENHETSSKALA (AROUSAL SCALE) 3 - Uppmärksamhet 2 - Öppning av ögonen utan stimulering 1 - Öppning av ögonen vid stimulering 0 - Ej möjligt att höja vakenhetsnivå (unarousable) TOTAL POÄNG Datum Vecka IN Markerar övergång från MCS Tyder på MCS * 1 A Auditory Startle B Visual Pursuit C D Visual Startle Flexion Withdrawal
4 TABELL FÖR HJÄRNSTAMSREFLEXER 2004 Testprotokoll Patient: Datum: Pupillreaktion på ljus Kornealreflex Reagerar Liksidiga Konstringerade/sammandragna Dilaterade Knappnålsstora (pinpoint) Ackomodation Frånvarande Närvarande unilateralt Närvarande bilateralt Inga Spontana ögonrörelser Oculocephal reflex Vertikal blickdeviation (Skew Deviation) Konjugerad blickdeviation (Conjugate Gaze Deviation) Flackande (Roving) Dyskonjugerade (icke samordnade) Ingen Abnorm Full Normal Posturala responser (Ange extremitet) Abnorm extension Abnorm flexion NOTERINGAR 2
5 PROTOKOLL FÖR ATT FACILITERA VAKENHET (AROUSAL) 2004 RIKTLINJER 1) Målet med denna intervention är att förlänga den tid patienten bibehåller vakenhet (dvs har ögonen öppna). 2) 3) Protokollet används när helst patienten observeras: - hålla ögonlocken stadigvarande stängda OCH/ELLER - sluta följa kommandon under en period på minst en minut. Administrera Protokoll för att facilitera vakenhet på nytt när: - stadigvarande stängning av ögonen inträffar igen ELLER - beteendemässig respons upphör trots att ögonen förblir öppna INTERVENTIONER Djupt tryck: 1) 2) Applicera djup tryckstimulering unilateralt i ansikte, nacke, skuldra, arm, hand, bröstkorg, ben, fot och tår. Grip tag under muskeln med tummen och pekfingret. Medan man klämmer fast muskeln bestämt skall den "rullas" fram och tillbaka mellan fingertopparna tre till fyra gånger. Proceduren bör upprepas genom att arbeta sekventiellt från ansiktsmusklerna till tårna. Innan djupt tryck appliceras skall undersökaren försäkra sig om att det inte föreligger intravenösa katetrar, lokala skador (t.ex frakturer, kontusioner, trycksår) eller systemiska komplikationer (t. ex. heterotrop ossifikation). Använd samma protokoll på motsatt sida. 3
6 AUDITIV FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 1. Observera frekvens av spontana rörelser under ett intervall på en minut (se Baseline observation och Protokoll för att följa kommando på sid 6). 2. Välj minst ett föremålsrelaterat och ett ickeföremålsrelaterat kommando från Protokoll för att följa kommando. Den typ av kommando som väljs (öga, extremitet, oral) bör vara baserad på patientens fysiska kapacitet och ha låg spontan frekvens. Om tiden tillåter, kan mer än ett kommando från varje kategori användas. Kommandot bör repeteras en gång under responsintervallet på 10 sekunder. Tydligt urskiljbara och korrekta responser förekommer inom tio sekunder på alla 4 administrerade försök. Denna uppgift poängsätts endast när alla 4 försök på 2 olika kommandon utförts. 4 Konsekvent rörelse på kommando a. Föremålsrelaterade ögonrörelsekommandon: Presentera 2 vanliga föremål samtidigt och ca 40 cm från varandra inom patientens synfält. Be patienten titta på det namngivna föremålet ( dvs "Titta på [ föremålets namn]"). Låt därefter de båda föremålen byta plats och uppmana patienten att titta på samma föremål en gång till (dvs "Titta på [föremålets namn]"). Administrera ytterligare två försök med samma 2 föremål och upprepa proceduren ovan med instruktion att titta på det andra föremålet vid båda försöken. Två försök per föremål skall administreras och ge totalt 4 försök. b. Föremålsrelaterad rörelse av extremitet på kommando: Presentera 2 vanliga föremål samtidigt och cirka 40 cm från varandra inom patientens synfält och inom räckhåll för arm eller ben. Be patienten röra vid det namngivna föremålet med sin hand (eller fot). Byt därefter position på de båda föremålen och be patienten att röra vid samma föremål igen. Administrera två försök till med samma föremål. Upprepa proceduren ovan med instruktion att röra vid det andra föremålet vid båda försöken. Två försök per föremål skall administreras och ge totalt 4 försök. c. Icke föremålsrelaterade kommandon: Välj minst en ögonrörelse, rörelse av extremitet eller oral rörelse/vokaliseringskommando och presentera detta i 4 försök med 15 sekunders intervaller. Samma kommando skall användas vid alla 4 försök. Rörelser som uppträder mellan kommandon (dvs efter att responsintervallet är över) skall noteras men inte poängsättas. 3 Reproducerbar rörelse på kommando Samma som ovan 3 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de 4 försöken på vilket som helst av de föremålseller icke föremålsrelaterade kommandona. Fortsättning 4
7 AUDITIV FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 2 Lokalisering mot ljud Stå bakom patienten och utom synhåll. Presentera ett auditivt stimulus (tex röst, buller) från höger sida under 5 sekunder. Utför försök nummer två genom att presentera det auditiva stimulit från vänster sida. Återupprepa samma procedur totalt 4 gånger, 2 på varje sida. Huvud och/eller ögon orienteras mot den plats stimuli kom ifrån vid båda försöken i minst en riktning.denna uppgift poängsätts när det finns klar evidens för huvud -och/eller ögonrörelse. Poängsättningen är inte beroende av grad eller varaktighet av rörelsen. 1 Reflexiv blinkning på auditivt stimulus (Auditory Startle) Presentera ett bullrande ljud rakt ovanför patientens huvud och utom synhåll. Administrera 4 försök. Ryckning i ögonlock eller blinkning skall förekomma omedelbart efter stimulering vid minst 2 av försöken. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av punkterna ovan. 5
8 BASELINE OBSERVATION OCH PROTOKOLL FÖR ATT FÖLJA KOMMANDO 2004 Kommandon Baseline Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 Förekomst under en minut I Föremålsrelaterade kommandon A. Ögonrörelsekommandon Titta på (föremål # 1) Titta på (föremål # 2) B. Kommandon för rörelse av extremitet Ta (benämn föremål # 1) Ta (benämn föremål # 2) Sparka på (benämn föremål # 1) Sparka på (benämn föremål # 2) II Icke föremålsrelaterade kommandon A. Ögonrörelsekommandon Titta bort från mig Titta upp (i taket) Titta ner (på golvet) B. Kommandon för rörelse av extremitet Rör vid min hand Rör vid din näsa Rör på (föremål/kroppsdel) C. Oral rörelse/ vokaliseringskommandon Räck ut din tunga Öppna din mun Stäng din mun Säg aah Spontan öppning av ögonen Ja: Nej: Spontan visuell följerörelse (Visual Tracking) Ja: Nej: Höger övre extremitet (HÖE) Höger nedre extremitet (HNE): Vänster övre extremitet (VÖE): Vänster nedre extremitet (VNE): Viloställning 6
9 VISUELL FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng 5 Uppgift Metod Respons Igenkänning av föremål Samma som vid Konsekvent rörelse på kommando i Auditiv funktionsskala, sektion 2a och b (sid 4). 3 till 4 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de 4 administrerade försöken. 1. Identifiera armen eller benet med störst rörelseomfång. Bedöm den riktning extremiteten först rör sig i under en 2. För sträckning i riktning mot föremål med övre extremitet observationstid på 10 sekunder väljs vanliga ADL-föremål (tex kam, tandborste etc). För eller poängsätt som ingen rörelse. bedömning av undre extremitet väljs en boll som är lämplig att Extremiteten behöver inte vara i sparka. kontakt med föremålet, endast röra sig mot det och rörelsen skall ske i rätt riktning på 3 av de 4 administrerade försöken. 4 Lokalisering/ sträckning i riktning mot föremål 3. Presentera föremålet ca 20 cm till vänster eller höger om extremitetens viloställning. Föremålet bör placeras i en position där det inte är utom synhåll. Patienten skall instrueras att " Ta på" (benämn föremålet ) med den aktuella armen eller benet. 4. Kommandot kan återupprepas en gång under observationstiden. Ge inte taktila stimuli då detta kan stimulera till slumpmässiga extremitetsrörelser. 5. Presentera ett föremål två gånger till vänster om extremiteten och två gånger till höger om extremiteten, i slumpmässig ordning, under totalt 4 försök. 3 Visuell följerörelse (Visual Pursuit) Håll en handspegel cm rakt framför patientens ansikte. Ge verbal uppmuntran att fixera blicken i spegeln. Rör spegeln sakta 45 grader till höger och vänster från den vertikala mittlinjen och 45 grader över och under den horisontella mittlinjen. Upprepa proceduren ovan så att det sammanlagt administreras 2 försök i varje plan. Ögonen måste, vid två tillfällen, följa spegeln i/över 45 grader, i vilken riktning som helst, utan förlust av blickfixeringen. Om kriteriet här ovan inte är uppfyllt upprepas proceduren genom att ett öga åt gången bedöms (med användning av ögonlapp ). 2 Blickfixering Presentera ett färgstarkt eller starkt upplyst föremål cm framför patientens ansikte. Rör föremålet snabbt till övre, nedre, högra och vänstra synfältet i sammanlagt 4 försök. Ögonen flyttas från ursprunglig fixeringspunkt och refixerar det nya målets position i mer än 2 sekunder. Minst 2 fixerings-tillfällen krävs. 1 Reflexiv blinkning på visuellt stimulus (Visual Startle) Presentera ett visuellt hot genom att svepa ett finger 2,5 cm framför patientens öga. Var noga med att inte beröra ögonfransar eller skapa luftdrag (öppna ögonen manuellt om nödvändigt). Genomför 4 försök per öga. Ryckning i ögonlock eller blinkning efter presentation av visuellt hot på minst 2 försök med något av ögonen. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av punkterna ovan. 7
10 MOTORISK FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 6 Funktionell användning av föremål Välj två vanliga föremål (tex kam,kopp). Placera ett av föremålen i patientens hand och instruera patienten "Visa mig hur man använder en (benämn föremålet)". Placera därefter det andra föremålet i patientens hand och upprepa samma instruktion. Upprepa proceduren ovan med samma föremål så att det sammanlagt adminstreras 2 försök med varje föremål. De rörelser som utförs är i huvudsak förenliga med de båda föremålens specifika funktion (tex kam placeras på eller nära huvudet) vid alla 4 administrerade försök. Om inte patienten är i stånd att hålla föremål pga neuromuskulär påverkan ska detta noteras i testprotokoll och uppgiften skall inte poängsättas. Observera vid undersökningen spontan förekomst av automatiserat motoriskt beteende tex att patienten kliar sig på näsan eller griper efter sängkanten. Minst 2 episoder med automatiserad motorisk rörelse observeras vid undersökningen och varje episod kan tydligt differentieras från en reflexiv respons. Om automatiserat motoriskt spontant beteende inte observeras presentera en välkänd rörelse (tex vinkning) tillsamans med följande serie av alternerande kommandon: Patienten utför rörelsen (tex vinkar) på försök 2 och 4 (oberoende av prestationen på försök 1 och 3. 5 Automatiserad motorisk respons 1) Visa mig hur man vinkar (demonstrera rörelsen ). 2) Jag kommer att vinka en gång till. Rör dig inte. Håll dig helt stilla." (demonstrera rörelsen ). 3) Visa mig hur man vinkar (demonstrera rörelsen ). 4) Jag kommer att vinka en gång till. Rör dig inte. Håll dig helt stilla. (demonstrera rörelsen ). För patienter med begränsad möjlighet att röra extremiteterna kan man använda föremål som associeras med oralmotorisk aktivitet (tex en sked). Placera föremålet framför patientens mun utan att vidröra munnen. Administrera följande serie av alternerande kommandon: Patienten utför det orala rörelsemönstret (tex det sker en öppning av munnen när skeden förs mot munnen av undersökaren) på försök 2 och 4 ( oberoende av prestation på försök 1 och 3). 1) Visa mig hur man använder (benämn föremålet ). 2) Jag kommer att visa dig (benämn föremålet ). Rör dig inte. Håll dig helt stilla 3) Visa mig hur man använder (benämn föremålet ). 4) Jag kommer att visa dig (benämn föremålet ) igen. Rör dig inte. Håll dig helt stilla. Fortsättning 8
11 MOTORISK FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 4 Manipulering av föremål Placera en boll med en basebolls storlek på dorsalsidan på en av patientens händer. Rulla bollen över pekfingret och tummen utan att beröra handens eller fingrarnas undersida. Medan bollen rullas instrueras patienten " Ta bollen". Upprepa proceduren ovan sammanlagt 4 gånger. Följande kriterier måste vara uppfyllda vid 3 av de 4 administrerade försöken: 1. Handleden skall vridas och fingrarna skall extenderas när föremålet förs längs handens dorsalsida. och 2. Föremålet måste gripas och hållas i minst 5 sekunder. Föremålet får inte hållas med gripreflex eller ökad flexortonus i fingrarna. 3 Lokalisering av smärtande stimulering Extendera alla fyra extremiteter.tryck på en extremitets finger eller tå (använd den bästa extremiteten på varje sida av kroppen) minst 5 sekunder (dvs kläm fingret eller tån mellan din tumme och ditt pekfinger). Adminstrera 2 försök på varje sida, sammanlagt 4 försök. Den icke stimulerade extremiteten måste lokalisera och komma i kontakt med den stimulerade kroppsdelen vid stimuleringspunkten vid minst 2 av de fyra försöken. 2 Tillbakadragning genom snabb flexion ( flexion withdrawal ) Extendera alla 4 extremiteter. Påför djupt tryck mot nagelroten på en extremitet (dvs tryck skaftet på en blyertpenna in i nagelbandet). Administrera ett försök per extremitet. En isolerad snabb tillbakadragning av minst en extremitet ses. Extremiteten skall röra sig bort från stimuleringspunkten. Om kvaliten på responsen är osäker kan försöket upprepas. 1 Abnormt rörelsemönster Observera respons på ovanstående. Långsam, stereotyp flexion eller extension av övre och/eller nedre extremitet förekommer omedelbart efter stimuleringen. 0 Ingen/slapp Observa respons på ovanstående metod. Det finns ingen observerbara rörelse efter påförande av smärtande stimulering sekundärt till stegrad eller slapp muskeltonus. 9
12 ORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons Vart och ett av följande kriterier skall vara uppfyllt: 1. Säg till patienten: "Jag vill gärna höra din röst". Detta skall följas av ett försök att omedelbart framkalla tal genom att använda verbala promptings (hjälpmeningar) som presenteras nedan. Minst en hjälpmening från den auditiva listan och minst en från den visuella listan skall väljas. 1. Varje verbalisering skall bestå av en konsonant-vokal-konsonant (K-V-K) triad.till exempel accepteras inte "ta" medan " tak" accepteras. Se till att de valda föremålen har en K-V-K sekvens. 3 Förståelig verbalisering 2. Maximalt 3 försök bör adminstreras för varje prompting som valts från den auditiva och den visuella listan.promptings bör administreras med 15 sekunders intervall. Auditiv lista: a) "Vad heter du?" b) "Hur mår du i dag?" c) "Var bor du?" och 2. Två olika ord ska dokumenteras av undersökaren för att vara säker på att ett repeterat ordliknande ljud inte feltolkas som ord. Orden behöver inte passa eller vara korrekta i sammanhanget men måste vara fullt förståeliga. och Visuell lista: a) Vad är detta? (Håll ett vanligt föremål först i patientens högra och därefter i vänstra synfältet i 10 sekunder.) b) Hur många fingrar håller jag upp just nu"? (Håll upp ett finger först i patientens högra och därefter i vänstra synfältet i 10 sekunder.) c) Vilken del av min kropp är detta? (Peka på din näsa medan du står i patientens visuella mittlinje.) 3. Ord som produceras skriftligt eller på bokstavstavla accepteras. Verbaliseringar som förekommer spontant eller vid andra tidpunkter i undersökningen och som uppfyller kriterierna ovan bör också poängsättas med 3 poäng. 2 Vokalisering/ oral rörelse Observera icke reflexiva orala rörelser, spontana vokaliseringar eller vokaliseringar som inträffar under administration av vokaliseringskommandon (se sid 6). Minst en episod med icke reflexiv oral rörelse och/eller vokalisering inträffar spontant eller som respons på sensorisk stimulering. Gäspning bedöms som reflexiv oral rörelse. 1 Oral reflexiv rörelse Placera en spatel mellan patientens läpar och/eller tänder. Placering av spatel i munnen resulterar i att käkarna bits ihop, sugrörelser med tungan ( tongue pumping) eller tuggrörelser. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av ovanstående punkter. 10
13 KOMMUNIKATIONSSKALA 2004 (Om det inte finns evidens för reproducerbart följande av kommando eller spontant kommunikativt beteende adminstreras inte kommunikationssubskalan) Poäng Uppgift Metod Respons 2 Funktionell: Korrekt Administrera de sex frågorna om Situationsorientering från Protokoll för bedömning av kommunikation (sid 12).Undersökaren kan använda den visuellt baserade metoden, den auditivt baserade metoden eller båda om detta är ändamålsenligt. Tydligt urskiljbara och korrekta svar förekommer på alla de sex visuellt eller auditivt baserade frågorna från Protokoll för bedömning av kommunikation (se sid 12). 1 Icke funktionell: Med intention Samma som ovan En tydligt urskiljbar kommunikativ respons * (tex nickar /skakar på huvudet, tummen upp ) skall förekomma inom 10 sekunder på minst 2 av de 6 frågorna om situationsorientering ( oberoende av om responsen är rätt). * Undersökaren skall bedöma om denna respons förekommer oftare efter verbal prompting (tex frågor) än när ickespecifik auditiv stimulering ( tex klappa i händerna) administreras. 0 Ingen Se ovan Ingen urskiljbar verbal eller ickeverbal kommunikativ respons förekommer vid någon tidpunkt. 11
14 PROTOKOLL FOR BEDÖMNING AV KOMMUNIKATION 2004 Visuellt baserad Situationsorientering Auditivt baserad Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag händerna nu? (ta inte på örat) (klappa inte händerna) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerna nu? (ta på näsan) (klappa) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerne nu? (ta på näsan) (klappa) Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag i händerna nu? (ta inte på örat) (klappa inte) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerna nu? (ta inte på näsan) (klappa) Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag i händerna nu? (ta på örat) (klappa inte) Datum Poäng av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 Datum Poäng av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 12
15 VAKENHETSSKALA/AROUSAL 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 3 Uppmärksamhet Observera i vilken utsträckning beteenderesponser efter verbal prompting eller prompting med hjälp av gester är konsekventa. Det finns inte mer än 3 tillfällen under hela undersökningen där patienten inte responderar på verbal prompting. 2 Öppning av ögonen utan stimulering Observera ögonlocken under hela undersökningen. Ögonen förblir öppna under hela undersökningen utan att det föreligger beov av taktil, tryck-eller smärtande stimulering. 1 Öppning av ögonen med stimulering Samma som ovan Taktil, tryck- eller smärtande stimulering måste användas minst en gång under undersökningen för att patienten ska hålla ögonen öppna ( den tid ögonen förblir öppna kan variera och bedöms inte vid poängsättning). 0 Inte möjligt att höja vakenhetsnivån (unarousable) Se ovan Ingen öppning av ögonen observeras. 13
16 BEDÖMNING AV STIMULUSBETINGAT BETEENDE 2004 (Supplementär uppgift) Poäng Uppgift Metod Respons 1. Vokaliseringar, gester och affektiva responser värderas genom en kombination av rapportering från familj och kliniker och genom direkta observationer från behandlingspersonal. Man bör fråga familj och vårdare om de har observerat någon form av vokalisering, gester, eller affektiva responser (tex leende, skratt, rynkad panna, gråt) antingen spontant eller som respons på specifikt stimulus. Vokalisering, gester eller affektiv respons förekommer signifikant oftare som respons på ett specifikt utlösande stimulus än när detta är frånvarande. Ingen poängsättning Stimulusbetingad verbalisering/ gestikulering/ affektiv respons 2. Om responsen ovan baseras på rapporter från andra bör personalen försöka framkalla beteendet igen med assistans av den person som har rapporterat det. 3. Om affektiva responser observeras direkt vid undersökningen bör den som utför undersökningen försöka framkalla beteendeet på nytt genom att använda samma stimuli som tidigare sågs framkalla beteendet. Exempel på lämpliga stimuli innefattar verbala frågor (" Vad heter du?"), gestikulering med extremiteter (vinka), ansiktsgester (räcka ut tungan) och bilder ( familjefotografier). Stimulsbetingat beteende innefattar inte responser som förekommer efter administration av smärtstimuli. 4. Undersökaren bör dokumentera: a. Arten av utlösande stimuli (tex verbalt: "Är du ledsen idag?", gestikulering med extremitet: handhälsning) b. Specifika karakteristika vid beteenderesponsen ( tex grimasering med tårar i ögonen, leenden, stönanden) c. Antal tillfällen responsen har framkallats under 10 sekunder efter utlösande stimuli d. Antal tilfällen responsen har observerats förekomma spontant. e. Tillåten tidsram för "c" och "d" bör vara specificerad och ungefär densamma. REGISTRERINGSDATUM OCH BESKRIVNING AV OVANSTÅENDE STIMULI SOM ANVÄNTS SAMT OBSERVERADE RESPONSER DATUM UTLÖSANDE STIMULUS MÅLBETEENDE ANTAL SPONTANT UPPTRÄDANDE AV MÅLBETEENDE ANTAL GÅNGER MÅLBETEENDE INTRÄFFAR INOM 10 SEKUNDER EFTER UTLÖSANDE STIMULUS 14
17 TABELL FÖR ATT REGISTRERA UTVECKLING AV CRS-R TOTALPOÄNG 2004 Registreringstabell Patient: Diagnos: Etiologi: Skadedatum: Inläggningsdatum: Datum vecka IN CRS-R Total poängsu mma 15
Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs mer# 7 TOURETTES SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer
# 7 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 TOURETTES SYNDROM SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD)
Läs merLångvarig svår medvetandestörning. Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine,
Långvarig svår medvetandestörning Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine, 2017-03-15 Långvarig svår medvetandestörning Definitioner Neuroanatomiska nätverk Prognos Rehabiliteringsmedicins roll Åtgärder
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merLångvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt, Överläkare ST-läkardagen Rehabdagarna Stockholm 2015 Långvarig svår medvetandestörning
Läs merHUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR
HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR Kroppsdelar Eleverna lär sig namnen på olika kroppsdelar genom lek och spel. Nyttiga länkar Folkhälsan har utarbetat bilder på kroppsdelar som kan användas som bildkort, minnesspel,
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merDC/TMD: Klinisk undersökning
Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International
Läs merANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.
ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.
Läs merCORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merRekommendationer för vård av patienter med långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Rekommendationer för vård av patienter med långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt, Ann Sörbo Rehabdagarna Lund 2014 Introduktion
Läs merNär kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
Läs merMetoden för kropp och medvetande
Metoden för kropp och medvetande Inledningen 1. Vänd handflatorna bakåt och nedåt 2. För händerna lite fram och tillbaka - 3 gånger 3. Vänd handflatorna mot varandra och lyft händerna till i höjd med Duqi
Läs merKlinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr
Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merUPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1
UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merMeditativ Balans. Gör alla övningar extremt långsamt. Helén Kåselöv.
Meditativ Balans Meditation är det centrala i all form av traditionell yoga. Detta pass som är ämnat att skapa en fördjupad lugn-och-ro-respons och meditativ upplevelse i sig, syftar framförallt till att
Läs merRegel 8 Förseelse mot motspelare och osportsligt uppträdande
Regel 8 Förseelse mot motspelare och osportsligt uppträdande 8:1 Det är tillåtet: a) att med en öppen hand spela bollen ur handen på en annan spelare; b) att använda böjda armar för att skapa kroppskontakt
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merHär är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merCORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merKroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
Läs merTräna med Träningslera
Träna med Träningslera Butik & showroom Södergatan 38, 195 47 MÄRSTA Tel: 08-591 292 50 Fax: 08-591 297 84 info@euforia.se www.euforia.se Träna med Träningslera Alla leror kan blandas med varandra. Dom
Läs merADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)
1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merFACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?
A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merManual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen
1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merPROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen
PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används
Läs merAtt lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)
Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) För att kunna lära sig en ny färdighet genomgår barnet 4 olika faser: 1. Förstå färdigheten. 2. Tillägna sig och förbättra
Läs merStretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke
Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merAllsidiga uppvärmningsprogram
2016/17 Allsidiga uppvärmningsprogram BARN & UNGDOM SANDÅKERNS SK, UMEDALENS IF, IBK DALEN (Översatt av Andreas Ågren) Översatt från: Syfte Genom att barn och ungdomar deltar i dessa uppvärmningsprogram
Läs merMMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Läs mer11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.
11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll
Läs merModifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju
Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah
Läs merOperant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Läs merTumble Forms 2 Manual
Tumble Forms 2 Manual 74604A 06-10-23 Etac Sverige AB, Box 203, SE-334 24 Anderstorp Tel: 0371-58 73 00, Fax: 0371-58 73 90 www.etac.se Innehållsförteckning Sida Golvsits Deluxe 5 Golvsits Mobil 5 Polstringsdyna
Läs merJULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid!
JULUTMANINGEN Utrustning: klubba, boll, två koner. Regler: Teknikövningarna sida 2-5 - görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid! Styrkeövningarna sida 6-15 görs enligt antal gånger
Läs merTRÄNINGSPROGRAM VECKA 7
TRÄNA MED JENNY FRANSSON TRÄNINGSPROGRAM VECKA 7 MÅNDAG STYRKETRÄNING Övning 1 Utfallsböj, 3 X 10 st höger ben 10st vänster ben Stå med ena foten fram och den andra bak, böj sedan så att det främre knäet
Läs merHar du något på huvudet lyfter du på det med handen som är bakom spegeln det svävar också!
TROLLA BORT BENET 1. Håll en handduk framför benen. Sänk ner duken mot golvet. 2. Böj upp ena benet bakom duken. 3. Höj duken för att visa att benet är borta. För att trolla tillbaka benet gör du bara
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Läs merTove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.
Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck
Läs merKontakt med himlen och jorden
Kontakt med himlen och jorden 1. Forma himmel och jord händer. Pekfinger och tumme formar en ring, fingrarna pekar rakt framåt. Placera vänster hand överst med ringen i höjd med hjärtat och fingrarna pekar
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merNKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 02 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera pappret med
Läs merFörslag till ny nationell lydnadsklass 2017. Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt
Förslag till ny nationell lydnadsklass 2017 Startklass Moment koefficienter Startklass Moment Koeff. 1. Följsamhet 3 2 Inkallning 2 3 Sitt under marsch 3 4 Apportering 3 5 Hopp över hinder 2 6 Fjärrdirigering
Läs merSommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04
Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning
Läs merTesta din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.
Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merFYSIKALISKA APTITRETARE
FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande
Läs merGrupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:
Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merTRÄDTANTEN HUVUD OCH KROPP
TRÄDTANTEN Figuren på bilderna är ca 14 cm hög. Den är virkad med ett bomullsgarn lämpligt för virknål 3 3,5 mm. Glasögonen är virkade i något tunnare garn. Till figuren behövs också: stoppning eventuellt
Läs merSammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts
Läs merBPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S)
BPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S) Namn: ID: Datum: (För att säkerställa konfidentiellitet, förvara detta blad skiljt från resten av instrumentet) THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merMindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merFunktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016
Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar
Läs merAsperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år
Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger
Läs mer112. Intraosseös (IO) infart
112. Intraosseös (IO) infart Informationsblad nr 112 Skapad januari 2012, ändrad 28 januari 2014 Syfte Att informera om när, hur och varför en Intraosseös (IO) infart sättes och användes. Genomförande
Läs merScreening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare
Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång
Läs merTajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.
BASTA-METODEN Av Kim Andersen - Tåstrup Agility Klub - DGI Amtsinstruktør i Agility fra Roskilde Amt Copyright 2005 Kim Andersen Metoden bygger på några av de principer som är lika för inlärning av slalom
Läs mervid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun
New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst
Läs merTRÄNINGSPROGRAM VECKA 1
TRÄNA MED JENNY FRANSSON TRÄNINGSPROGRAM VECKA 1 MÅNDAG STYRKETRÄNING Övning 1 Utfallsböj 3 x 10 st höger ben 10 st vänster ben Stå med ena foten fram och den andra bak, böj sedan så att det främre knäet
Läs merQi Gong och akupressur
Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett
Läs merGÖR MASSAGEN MER LÖNSAM
GÖR MASSAGEN MER LÖNSAM KFI Spa Management AB Artillerigatan 42, SE-114 45 Stockholm Tel: +46 8-534 88 500 Fax: +46 8-534 88 529 www.kerstinflorian.se info@kerstinflorian.se Gör massagen mer lönsam! En
Läs merTRÄNINGSPROGRAM VECKA 2
TRÄNA MED JENNY FRANSSON TRÄNINGSPROGRAM VECKA 2 Då går vi in i vecka 2 av mitt träningsupplägg. Hoppas ni haft roligt och förhoppningsvis även träningsvärk under vecka 1. Vecka 2 kommer se lika ut som
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
Läs merSimhoppsövningar - Styrka
Simhoppsövningar - Styrka Övn Styrka Instruktioner 1 Bål: 1. Ligg på rygg med benen i luften. 2. Svanken ska vara helt stilla genom hela rörelsen (kolla detta genom att hålla en hand i svanken). Sänk långsamt
Läs merStabilitetsövningar:
Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil
Läs merKommandon för klickerträning
Kommandon för klickerträning Klickerträna din valp Klickerträningen utvecklades på 1940-talet av tränare av marina däggdjur som upptäckte att de kunde ge delfiner och valar signaler som uppmuntrade korrekt
Läs merMaja Mylta och våren. Hur ska materialet användas?
Maja Mylta och våren Att läsa en saga tillsammans med ett barn skapar närhet, kontakt och är ett tillfälle att lära sig något nytt. Samtidigt som det är roligt utökar man barnets vokabulär. Syftet med
Läs merMEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merFunction Kiropraktik & Rehab
1. Stående armrörelser Stå vanligt med fötterna en höftbredd isär Känn hur en ballong drar dig uppåt Magen blir då automatiskt något indragen Lyft båda armarna ovanför huvudet Känn hur magen dras in ännu
Läs merSommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig
Läs merBRUKSANVISNING Maskinöversatt
Svensk (SV) BRUKSANVISNING Maskinöversatt IN-7758 Balance Dome Advance, insportline IN-10973 Balance Trainer Dome Big, insportline Bilder endast i illustrations syfte. Innehållet SÄKERHET INSTRUCTIONER...
Läs merSJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
Läs merSkadeförebyggande övningar
Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR
Läs merNKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering
Läs merBollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.
Bollträning Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil. Bollträning Så kör du övningarna:» Sträva efter att dra in naveln mot ryggraden för att
Läs merAnders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar
Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merKristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut
Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet
Läs merFORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu
1 FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://www.fks.nu SKATTNINGSKALOR. Antal sidor: 9 THE ALZHEMER S DISEASE ASSESSMENT SCALE (ADAS) Modifierad och bearbetad av: Psykolog Thomas Karlsson Psykiatriska kliniken
Läs mer