(18) Venjan. Tallvärdetrakt

Transkript

1 (18) Venjan Tallvärdetrakt Figur 1. Tallnaturskog i Nordblästers naturreservat som ligger i Venjans tallvärdetrakt. Foto: Länsstyrelsen Dalarnas län. Total areal: ha Landareal: ha Areal skog: ha Höjd intervall: m.ö.h. Naturgeografisk region: Bergkullslätt (32) och Vågig bergkullslätt (30) Kommun: Mora och Älvdalen Markägare skog: Bergvik skog AB 30 %, Allmännings- och besparingsskogar 15 %, Västerås stift 1%, Staten 4 %, Övriga 46 %

2 Venjans tallvärdetrakt 2(18) Introduktion Detta dokument är en sammanställning av kunskap över Venjans värdetrakt i Mora och Älvdalens kommuner. De data som använts i figurerna är hämtade från olika geografiska databaser våren 2014 och ger en ögonblicksbild av hur det såg ut med skyddet i skogen då. Diagram och siffror som presenteras är beräknade genom GISanalyser. För mer information om metoder, se Udd Med skog avses i detta sammanhang skogsmark i Lantmäteriets vägkarta. Det innebär att även skogliga impediment är inräknade i skogsarealerna. Anledningen till detta är att det i dagsläget inte finns någon tillgång till ett heltäckande kartmaterial över produktiv skogsmark. Gällande frivilliga avsättningar har vi utgått ifrån Skogsstyrelsens definition att det ska vara ett sammanhängande område av produktiv skog om minst 0,5 ha. Bergvik skog och Västerås stift är för tillfället inne i en process där de kvalitetssäkrar sina frivilliga avsättningar, vilket innebär att avsättningar med låga värden byts ut mot nya nyckelbiotoper när sådana påträffas. Därutöver kan bolagens markinnehav förändras till följd av markaffärer. Detta medför att de data som presenteras i denna sammanställning kan vara inaktuella och vi rekommenderar därför att man besöker respektive bolags hemsida för att få den mest aktuella informationen om deras frivilliga avsättningar och markinnehav. På boalgens hemsidor finns även mer information om deras naturvårdsarbete. Bergvik skog: Västerås stift: Även de andra dataunderlagen uppdateras regelbundet och den mest aktuella informationen kan ses i Länsstyrelsens så kallade webb-gis: Målet med detta dokument är att samla information om värdetrakten på ett ställe och som kan användas av naturvården och skogsbruket i sin planering. Förhoppnigen är att kunna uppdatera dokumentet när ny information finns tillgänglig. Figur 2 (Nästa sida). Karta över Venjans värdetrakt. Avgränsningar aktuella våren 2014 förutom för markägarskiktet vilket visar läget vid årsskiftet 2012/13.

3 Venjans tallvärdetrakt 3(18)

4 Venjans tallvärdetrakt 4(18) Beskrivning Sammanfattning I Venjans tallvärdetrakt är det tallskogen som är dominerande på den näringsfattiga dalasandstenen och i de stora avlagringar av sand som Vanån lämnat efter sig i norr om och omkring Venjansjön. Nästan hälften av all skog inom värdetrakten är just tallskog. Från sandhedarnas lavmarker utmed Vanån förändrar sig skogslandskapet till att bli moränrika blåbärs- och lingonmarker mot höjderna. På de högsta höjderna kommer granskogen in liksom i sluttningar med rörligt markvatten. I dessa sluttningar finns även lövinslag som också hittas utmed sjöar och vattendrag. Lövinslag finns även i de magra tallskogarna men inte i samma omfattning som på de näringsrikare delarna i värdetrakten. Tallskogarna i värdetrakten skiftar en hel del. Här finns allt från oskötta stavatallskogar till välgallrade sandtallskogar. En gemensam nämnare för de avverkningsmogna tallskogarna i värdetrakten är dock den höga åldern på träden liksom att denna typ av skog fortfarande finns på en relativt stor andel av värdetraktens areal. Detta är en fördel för naturvårdsarbetet inom värdetrakten och kan ge en bra framtid för den gröna infrastrukturen samt skogsekologisk funktionalitet. Landskapet väster om Vanån är flackt och har stora myrkomplex som binder samman skogsmarkerna. Öster Vanån är skogslandskapet mer kuperat med berg och sjöar. Markdata Markslag Inom värdetrakten är det skogsmark som dominerar med sina 77 % (Figur 3). Även våtmarker i form av myr tar ca en femtedel i anspråk av värdetrakten. Några mindre sjöar finns och så Vanåns vattendrag med tillhörande tillflöden vilka gemensamt är omkring 4 % av markslaget. 4% 1% 18% Vattenyta Skog 77% Öppen mark Sankmark normal/svårframkomlig Figur 3. Fördelning av markslag inom Venjans värdetrakt enligt Lantmäteriets vägkarta. Skogstyp Knappt hälften av skogen i värdetrakten är tallskog (Figur 5). Bland skogstyperna är det ungskogar och hyggen som till största del dominerar skogstypen men den äldre

5 Venjans tallvärdetrakt 5(18) tallskogen finns fortfarande kvar i relativt stora andelar (Figur 4). Detta ger Venjans värdetrakt ett bra utgångsläge för ett funktionellt skogsekosystem, bevarad biologisk mångfald och en grön infrastruktur. Granskogar över 80 år är som synes en sällsynt skogstyp i värdetrakten, endast 6 % av denna finns. Likadant är det med lövrikedomen i äldre bestånd som lyser med sin frånvaro och endast utgör 4 % av värdetraktens skogstyper. Skogsmarken är huvudsakligen torr till frisk (Figur 6) och längs Vanån finns sandhedstallskogar (Figur 7). 0% 10% Tall Gran 3% 3% 12% 8% 48% Barrbland Blandskog Lövskog Låg grundyta Hygge äldre 7% 9% Hygge yngre Data saknas Figur 4. Fördelnigen av skogstyper med avseende på trädslag inom Venjans värdetrakt. Baserat på data från sattelittolkning, wresex (Angelstam m.fl. 2003), och Skogsstyrelsens data över avverkad skog. 0% 10% 18% Ungskog (20 50 år) 12% Medelålders skog (50-80 år) Tall (>80 år) 3% 4% 5% 6% 32% 10% Gran (>80 år) Barrblandskog (>80år) Bland- och lövskog (>80 år) Låg grundyta Hygge äldre Hygge yngre Data saknas Figur 5. Fördelningen av olika skogstyper med avseende på ålder inom Venjans värdetrakt. Baserat på data från sattelittolkning, wresex (Angelstam m.fl. 2003), och Skogsstyrelsens data över avverkad skog.

6 Venjans tallvärdetrakt 6(18) Torr frisk tallskog > 80 år 9% 25% 24% 8% Torr frisk gran- och barrblandskog > 80 år Torr frisk löv- och lövblandad skog > 80 år Fuktig gran-, tall- och barrblandskog > 80 år Fuktiga löv- och lövblandad skog > 80 år Torr frisk skog < 80 år 19% 11% 3% Fuktig skog < 80 år Hyggen, låg grundyta eller data saknas 1% Figur 6. Fördelningen av skogstyper med avseende på trädslag, ålder och fuktighet inom Gåsbergets värdetrakt. Baserat på data från modellering av fuktighet och sattelittolkning inom wresex (Angelstam m.fl. 2003), uppdaterad med Skogsstyrelsens data över avverkad skog.

7 Venjans tallvärdetrakt 7(18) Figur 7. Tallskogen dominerar inom värdetrakten och naturskogskaraktären med död ved, stamdiameterspridning och gamla träd hyser en riklig biologisk mångfald. Sandhedstallskog finns kring Vanån (nere till vänster) Det finns även äldre hänglavrika granskogar här och var (nere till höger). Foto: Sebastian Kirppu. Myrmark och sumpskogar Inga myrskyddsobjekt finns inom värdetrakten. Men myrar finns främst i den västra delen av värdetrakten och ingår delvis i de större naturreservaten Nordbläster och Ålderfljot. Vattendrag och sjöar Det finns inga utpekade värdefulla vattendrag eller sjöar ur natursynpunkt inom värdetrakten. Men Venjansjön och Vanåns utlopp i sjön är intressanta rastplatser för flyttfåglar som vadare och sjöfåglar. Vissa vårar när vattennivån ligger lågt finns stora revlar med sandmarker i sjöns norra del vilket är gynnsamt för rastande vadare till exempel.

8 Venjans tallvärdetrakt 8(18) Inom värdetrakten finns några intressanta sjösystem sammanlänkade med åarna Littran och Kräggan. Till den senare hör sjöarna Myckelsjön, Skepphussjön och Ejsjön. Till Littrans vattensystem hör sjöarna Lidbosjön, Norrsjön, Yfstsjön och Ejstsjön. De två sistnämnda ligger på den flacka heden av isälvsediment norr om Venjan. Bergart Inom värdetrakten dominerar dalasandstenen berggrunden (Figur 8). Denna ur näringssynpunkt magra berggrund visar sig på de skogar som finns i området där klenstammiga skogar kan vara uppemot 200 år gamla fast de ser ut som om de vore år. Här finns även inslag av vulkanit, både sur och basisk. Den basiska finns som en liten yta i det allra sydostligaste hörnet på värdetrakten alldeles intill det sandstenskonglomerat som finns där i östra delen. Det mest spännande ur bergartsväg är det stråk och den större yta av diabas som finns inom området. Denna basiska bergart kan många gånger ge upphov till intressanta miljöer för mossor, lavar och svampar. Figur 8. Berggrundskarta där cerise färg är dalasandsten, ljusgrön är vulkanit, rosa är sandstenskonglomerat och det mörkröda är diabas. Man ser det smala stråket med diabas som skär rakt igenom värdetrakten i nordnordvästlig-sydsydostlig riktning. Länsstyrelsen Dalarnas län, Berggrundskarta Sveriges geologiska undersökning. Jordart Det mest intressanta ur jordartsperspektiv är de tjocka sandlagren kring Vanåns dalgång. Sandhedarna är lavhedar med välskötta tallskogar växandes på dem. Delvis påminner naturtypen om tallhedarna i Pechora-Illytch reservatet i Ryssland där lavhedar brer ut sig kring de stora älvarna. Skillnaden är dock att i Ryssland är det urskog på hedarna.

9 Venjans tallvärdetrakt 9(18) Avsättningar för naturvården Formellt skydd Den formellt skyddade arealen inom värdetrakten är lite drygt 800 hektar vilket är uppdelat på naturreservaten Gessi, Hartjärnsberget, Nordbläster och Ålderfljot (Figur 9). Längst i väster tangerar även naturreservatet Skärmyren värdetraktens avgränsning. De olika reservaten ligger alla i den västra halvan av värdetrakten (Figur 2). Gessi (Länsstyrelsen Dalarnas län 2005a) är ett område med barrnaturskog med stor variation gränsande mot myr i söder. Skogen utgörs av gammal barrblandskog med stort inslag av gamla träd, lågor och torrträd. En bäck rinner genom området åtföljd av frodig granskog samt en intressant och yppig markflora. Granblandskogen innehåller också en medelgod tillgång på död ved. I detta delområde har flertalet skyddsvärda och rödlistade arter hittats, bl.a. bäcksidenmossa, solfjäderlav och nordlig nållav. I övriga delen av reservatet varierar habitaten mellan låglänta, blöta marker till höjder med brandpräglad tallskog på frisk mark. Det finns många tydliga, gamla brandspår i området, men några spår på levande träd har inte påträffats. Tallskogen varierar i ålder och diameter. Det finns både lägre, mindre träd och högre, grövre och äldre träd. Några riktigt gamla träd finns dock inte men gamla torrakor vittnar om att det funnits mycket grova tallar tidigare. Från äldre tiders skogsbruk syns lite högre stubbar här och var i området. Hartjärnsberget (Länsstyrelsen Dalarnas län 2005b) består till stor del av en bergsrygg som en del av Vanåns dalgång norr om Venjan. Det finns flera lodytor i den brantaste delen av berget, i övriga delar är det blockig mark som utgör branten. I branten är det främst gran som växer, habitaten varierar dock. Det finns grandominerade delområden där luckdynamik är en viktig process. I dessa delområden finns det äldre lövträd insprängda liksom rester av tidigare bränder främst i form av brandspår på gamla talltorrakor. I andra delområden är det en mer enhetlig ålder på granbeståndet. Ovanför branten växer en mer varierad skog med både gran och tall. Där finns också en mindre bäck och en tjärn. Skogen runt dessa är blötare och består dels av tät gran och alskog, vid bäcken, och gles tallmossmark, vid tjärnen. På Hartjärnsberget och dess slänt finns en del sydbergväxter, exempelvis har skogslind hittats och det är en art som annars förknippas med sydligare breddgrader. Men man har också funnit fjällbräcka, en art som annars växer närmre fjällen. I området har flertalet rödlistade arter funnits, det är främst i de centrala delarna som arterna hittats. Det är typiska naturskogsarter som rosenticka, ullticka och rynkskinn. Ett par arter som växer på lövträd och som vill ha hög fuktighet är stiftgelélav och skorpgelélav och de har hittats på några lövträd som växer i branten. Nordbläster (Regeringen 2009a) och det intilliggande Ålderfljot (Regeringen 2009b), som är likartade områden, ingår båda i en stor värdetrakt för tallskog som sträcker sig vidare mot nordost. Detta gör dessa områden än mer värdefulla på längre sikt. Tallskogarna i både Nordbläster och Ålderfljot tillhör traktens finaste, och är bitvis urskogsartade med mycket höga naturvärden. Myrmarkerna består till största delen av artfattiga mjukmattekärr som i sig själva kanske inte är särskilt imponerande. Inslagen av öppna småvatten ger

10 Venjans tallvärdetrakt 10(18) dock förutsättningar för ett rikt fågelliv, och det omväxlande landskapet med skogsåsar som bryter av myrflaken ger en värdefull mosaik. Gemensamt för många av de skyddsvärda arter som hittats i området är att de kräver en hög luftfuktighet. Det omväxlande landskapet med myrar och småvatten mellan torrare skogsåsar gör att fuktighetskrävande arter hittas här i öppnare tallskogar än vad som annars är vanligt. Tillgången på död ved och gamla träd intill myrarna är därför en viktig tillgång i detta område. I nordväst finns ett litet klibbalkärr. Kattfotslav, som hittats här, är en god indikator på värdefulla skogsbestånd med konstant hög luftfuktighet och kontinuitet av äldre träd. Även gammelgrans-skål indikerar att beståndet haft långvarig kontinuitet av gamla granar och ett stabilt mikroklimat. Även här har naturligtvis närheten till de stora myrmarkerna betydelse för luftfuktigheten. Ålderfljot och det intilliggande Nordbläster, som är likartade områden, ingår båda i en stor värdetrakt för tallskog som sträcker sig vidare mot nordost. Detta gör dessa områden än mer värdefulla på längre sikt. Särskilt i Ålderfljots norra del finns flera nyckelbiotoper. En av dem tillhör de finaste tallnaturskogarna i trakten enligt urskogsinvententeringen, och flera av dem är urskogsartade. Även om tallskogarna överväger, finns också sumpskogar av nyckelbiotopsklass längs bäckarna i områdets norra del. Myrmarkerna består till största delen av artfattiga mjukmattekärr som i sig själva kanske inte är särskilt imponerande. Inslagen av öppna småvatten ger dock förutsättningar för ett rikt fågelliv, och det omväxlande landskapet med skogsåsar som bryter av myrflaken ger en värdefull mosaik. Arter är dåligt eftersökta, endast kötticka och ullticka har noterats i området. Troligen finns dock samma arter här som i det närliggande Nordbläster. Gemensamt för många av de skyddsvärda arter som hittats där är att de kräver en hög luftfuktighet. Det omväxlande landskapet med myrar och småvatten mellan torrare skogsåsar gör att fuktighetskrävande arter där hittas i öppnare tallskogar än vad som annars är vanligt. Tillgången på död ved och gamla träd intill myrarna är därför en viktig tillgång i detta område. Skärmyren (Länsstyrelsen Dalarnas län 2007) består främst av gran- eller blandnaturskog med inslag av gransumpskog och myr. Det finns god tillgång på död ved, och i hyggeskanterna finns fläckvis många relativt nya rotvältor. I området har bl.a. följande rödlistade arter hittats: violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana), rosenticka (Fornitopsis rosea) och gränsticka (Phellinus nigrolimitatus). Nyligen instiftades naturreservatet Djustjärnsmyrarna (Länsstyrelsen Dalarnas lä 2015) som är ett komplex av våtmarker, åar och skogstjärnar. Här finns också områden med gamla tallskogar och i området rör det sig mycket skogshöns. Inom värdetrakten pågår ett reservatsbildningsärende vid Filiberg. Detta är ett stort område med relativt orörd skog, huvudsakligen gran. Biotopskydd och Naturvårdsavtal finns i form av sju mindre biotopskydd om sammanlagt knappt 25 ha. Dessa utgörs främst av granskogar eller äldre barrnaturskogar. Ett stort (67 ha) naturvårdsavtal vid Brynåstjärn skyddar en mycket

11 Areal skyddad/avsatt skog (ha) Areal skog (ha) Skyddad/avsatt skog (%) Venjans tallvärdetrakt 11(18) värdefull tallnaturskog. Ytterligare ett naturvårdsavtal har bildats vid Kräggan och skyddar kantzoner och en bäckravin. Frivilliga avsättningar Det frivilliga skyddet av skog inom värdetrakten hittas främst på Bergvik skog AB:s marker men det finns också ett flertal stora och små nyckelbiotoper hos besparingsskogar/samfälligheter, Västerås stift och övriga markägare (Figur 9). Bergvik skog AB har 6330 ha produktiv skogsmark inom värdetrakten varav de har avsatt 570 ha (9 %). 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 9. Andelen av skogen inom Venjans värdetrakt som är skyddad/avsatt inom respektive skyddsform. Höjdläge Det mesta av det formella skyddet av skog i Venjans värdetrakt visar en förskjutning upp mot höjderna där mindre produktiv skogsmark finns (Figur 10). Formellt skydd Kommande skydd Statlig avsättning Frivillig avsättning Nyckelbiotop Skog

12 Antal arter Venjans tallvärdetrakt 12(18) Figur 10. Fördelningen av skyddad/avsatt skog (staplar) och all skog (linje) över höjdintervall inom Venjans värdetrakt. Notera att staplar och linje har olika skalor. Staplarna refererar till den vänstra y-axeln medan linjen refererar till den högra y-axeln. Hotade arter Venjans tallvärdetrakt har en diger artlista med hotade arter. Det är framför allt storsvamparna som dominerar (Figur 11) och då svampar knutna till död ved, till exempel gränsticka (NT), gräddporing (VU), fläckporing (VU) och urskogsticka (EN). Här finns också av marksvampar många taggsvampar som är mykorrhizabildande med tall och trivs framför allt i sandtallskogar. Några av marksvampsarterna är motaggsvamp (NT), blå taggsvamp (NT) vilka båda två är stora och väl synliga medan till exempel smalfotad taggsvamp (EN) och spadskinn (VU) är mindre och mer oansenliga i sitt val av habitat, levandes under gamla tallågor som legat i minst 50 år. I värdetrakten har även hotade arter knutna till gran och mer fuktiga skogstyper än tallskog hittats. Här finns garnlav (NT), violettgrå tagellav (NT) och broktagel (VU) som alla hör hemma i skogsområden med ett fuktigt mikroklimat. Bland insekterna är det framför allt skalbaggar knutna till tallskogens ekologi som hittats, bl.a. av Hedgren (2012). Det finns flera arter som hör till den nyligen döda tallens ekologi där den mindre märgborren är en av paraplyarterna med sitt odlande av blånadssvampar som i sin tur tar död på tallarna som den mindre märgborren angriper. Inom värdetrakten hittas även arter som är knutna till gammal död ved av tall såsom raggbock (VU). Den sällsynta reliktbocken (NT) som lever sitt liv i gamla, gärna solbelysta, tallar med pansarbark hittas också i värdetrakten. Granlevande skalbaggar finns likaså och en av dem är stor flatbagge (NT) som finns rapporterad från Venjans värdetrakt. Efter svampar och lavar kommer i rakt nedåtstigande antal insekter, kärlväxter, mossor och sist fåglar av hotade arter som hittats inom värdetrakten. NT VU EN CR RE DD Figur 11. Antal rödlistade arter knutna till skogslandskapet som registrerats inom Venjans värdetrakt.

13 Venjans tallvärdetrakt 13(18) Figur 12. Rödlistade arter i Venjans värdetrakt. Radvis från vänster: Vitplätt (NT), gränsticka (NT), gräddporing (VU), dvärgbägarlav (NT), spadskinn (VU) och smalfotad taggsvamp (EN), och de båda kolflarnlavarna Hypocenomyce anthracophila (NT) och Hypocenomyce castaneocinerea (NT) på sista bilden. Foto: Sebastian Kirppu.

14 Förändring av habitat (%) Andel avverkat (%) Venjans tallvärdetrakt 14(18) Avverkningar I genomsnitt har 146 hektar skog årligen avverkats inom värdetrakten under perioden men med en ökande takt de sista 4 åren (Figur 13). 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 År Figur 13. Andel av skogen inom Venjans värdetrakt som årligen avverkats under perioden baserat på Skogsstyrelsens data. Habitatmodellering fragmentering Inom Venjans värdetrakt har arealen lämpligt habitat (tjäder och raggbock) minskat med 12 % till följd av avverkningar under perioden (Figur 14). Samtidigt har dessa habitat i tillräckligt stora bestånd (större än 200 respektive 10 hektar) minskat med 12 %. Dessa bestånd har inom de ekologiskt funktionella nätverken (trakter) minskat med 31 %, vilket tyder på en fragmentering av skogslandskapet. För mer information om habitatmodellen se Angelstam m.fl. (2003) och Angelstam & Andersson (2013). 0,0 Allt habitat Tillräckligt stora bestånd Bestånd i trakter -5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-30,0-35,0

15 Venjans tallvärdetrakt 15(18) Figur 14. Förändring av arealer tallhabitat, uttryckt i procent, från habitatmodellering (Angelstam m.fl. 2003, Angelstam & Andersson 2013) inom Venjans värdetrakt. Som bakgrund i figuren ligger en karta över förändringen av bestånd i trakter där ljust grönt visar bestånd som fanns 2002 och mörkt grönt visar bestånd som fanns kvar Framtida åtgärder för att gynna biologisk mångfald Venjans tallvärdetrakt med sina gamla senvuxna tallskogar och sandtallskogar har goda förutsättningar att bevara en intressant biologisk mångfald om rätt skogar skyddas och rätt hänsyn lämnas vid skogsbruksåtgärder. Till exempel i sandtallskogarna bör fröträdställningar tillämpas som föryngringsmetod för att behålla de mykorrhizabildande marksvamparnas förutsättningar för att leva kvar i dessa sandtallskogar. Kalavverkning och markberedning är däremot ingen god lösning för marksvampars eller vedsvampars framtid. Skogsbrand är en bra naturvårdsåtgärd som skapar död ved, näringstoppar till överlevande träd och även skulle gynna den fauna av insekter som är knutna till skogseldens ekologi. Möjligen skulle elden skapa förutsättningar för mer lövskog i värdetrakten. Kulturmiljöer Runt de så kallade Littensjöarna norr om Venjan och invid Myckelsjön i värdetraktens östra del finns mängder av spår efter människors boende och verksamheter under stenåldern. Norr om Venjan, i sanddeltaområdet där de många småsjöar är förbundna med varandra genom smala sund finns en koncentration av ca 30 stenåldersboplatser. Främst finns dessa längs de norra och östra stränderna i sjöarna Yftsjön, Grindsjön, Millsjön och Ejtsjön. Här har stenåldersmänniskorna haft tillgång till bergarten röd kvartsitisk sandsten som de använt vid tillverkning av redskap. I närheten av dessa sjöar finns också förhistoriska järnframställningsplatser, så kallade blästplatser. Detta område utgör riksintresse för Kulturmiljövården. Vid Myckelsjön i värdetraktens östra del finns också en koncentration av fornlämningar av stenålderskaraktär men här utgörs stränderna av blockrik moränmark. Här finns ett 20-tal boplatser eller fyndplatser på uddar och öar i sjön. Från fångstkulturens tid finns det inom värdetrakten också två fångsgropssystem som är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Ett av dessa system finns i anslutning till Myckelsjön och det andra längt upp i norr inom värdetrakten. Inom värdetrakten har det funnits minst sex fäbodar. Tre av dessa är anlagda under 1600-talet eller tidigare. Det är Norrgårdsselen och Tiberget i värdetraktens västra delar, båda dessa med åkerbruk i äldre tid, och Åsberget i östra delen av värdetrakten. Vid den senare har slåttern dominerat inom inägorna till fäboden. Gessibodarna (eller Gässjö fäbodar) i Älvdalens socken i bestod av en enda gård vid storskiftet Ängesgrav i nordväst och Nydalen i nordöst finns i kartor först runt 1920 Även vid dessa har fäboden bestått av en enda gård. Vid alla dessa fäbodar finns det bebyggelselämningar och i åtminstone Norrgårdsselen och Tiberget även odlingslämningar. Inga av dessa har registrerats i Riksantikvarieämbetets fornminneregister, men mycket av dessa lämningar utgör fornlämning. Vid och mellan fäbodarna kan det också finnas ristningar i sten eller träd, gamla färdvägar, vilstenar och andra lämningar eller platser med traditioner. I vegetationen finns många kvardröjande spår av det tidigare brukandet vid fäbodarna. Det kan t.ex. finnas gamla

16 Venjans tallvärdetrakt 16(18) grova säljar, sällkallar, som en gång hamlats och används för lövtäkt. Det kan även finnas rönnar med spår av hamling. Förutom fäbodbete runt fäbodarna och slåtter och kanske åkerbruk inom fäbodarna har t.ex. myrslåttern på utmarken varit mycket viktig. Inom hela värdetrakten finns det kolbottnar. Här finns också många spår av 1800-talets skogsbruk i form de grova dimensionsavverkade tallstubbarna. Formade i en tid då yxa och tvåmanssåg var redskapen i skogen tillsammans med hästen. Forn- och kulturlämningar har inte inventerats systematiskt över hela området så ytterligare lämningar utöver dem som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns med säkerhet inom värdetrakten. Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida visar flera forn- och kulturlämningar än de som är registrerade i Fornminnesregistret. Referenser Angelstam, P. & Andersson, K Grön infrastruktur för biologisk mångfald i Dalaskogarna har habitatnätverk för barrskogsarter förändrats ? Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:24. Angelstam, P., Mikusinski, G., Eriksson, J. A., Jaxgård, P., Kellner, O., Koffman, A., Ranneby, B., Roberge, J.-M., Rosengren, M., Rystedt, S., Rönnbäck, B.-I. & Seibert, J Analys av skogarna i Dalarnas och Gävleborgs län prioriteringsstöd inför områdesskydd. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2003:26. Hedgren, O Hotade insekter på tallved i Dalarna. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2012:16. Länsstyrelsen Dalarnas län 2005a. Beslut Naturreservat Gessi. Miljövårdsenheten, Länsstyreslen Dalarnas län. Diarienr Länsstyrelsen Dalarnas län 2005b. Beslut Naturreservat Hartjärnsberget. Miljövårdsenheten, Länsstyreslen Dalarnas län. Diarienr Länsstyrelsen Dalarnas län Beslut Naturreservat Skärmyren. Miljövårdsenheten, Länsstyreslen Dalarnas län. Diarienr Länsstyrelsen Dalarnas län Beslut Naturreservat Djustjärnsmyrarna. Naturvårdsenheten, Länsstyreslen Dalarnas län. Diarienr Regeringen 2009a. Regeringsbeslut Naturreservat Nordbläster. Miljödepartementet, Regeringen. Diarienr. M2008/139/F/M. Regeringen 2009b. Regeringsbeslut Naturreservat Ålderfljot. Miljövårdsenheten, Länsstyreslen Dalarnas län. Diarienr M2008/138/F/M Udd, D Utvärdering av strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2013:22.

17 Venjans tallvärdetrakt 17(18) Bilaga 1 artlista från Venjans värdetrakt Vetenskapligt namn Svenskt namn Organismgrupp Hotkategori Perisoreus infaustus lavskrika Fåglar NT Picoides tridactylus tretåig hackspett Fåglar NT Epipogium aphyllum Skogsfru Kärlväxter NT Galium triflorum Myskmåra Kärlväxter NT Goodyera repens knärot Kärlväxter NT Poa remota Storgröe Kärlväxter NT Pulsatilla vernalis mosippa Kärlväxter EN Alectoria sarmentosa garnlav Lavar NT Bryoria bicolor Broktagel Lavar VU Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav Lavar NT Calicium denigratum blanksvart spiklav Lavar NT Chaenotheca laevigata Nordlig nållav Lavar NT Chaenothecopsis fennica blågrå svartspik Lavar NT Chaenothecopsis viridialba Vitskaftad svartspik Lavar NT Cheiromycina flabelliformis Solfjäderlav Lavar NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav Lavar NT Collema furfuraceum Stiftgelélav Lavar NT Collema nigrescens Läderlappslav Lavar NT Collema occultatum Skorpgelélav Lavar NT Collema subflaccidum Grynig gelélav Lavar VU Evernia divaricata Ringlav Lavar VU Hypocenomyce anthracophila kolflarnlav Lavar NT Hypocenomyce castaneocinerea Lavar NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav Lavar NT Leptogium cyanescens Gråblå skinnlav Lavar VU Lobaria pulmonaria Lunglav Lavar NT Lobaria scrobiculata Skrovellav Lavar NT Plectocarpon lichenum lunglavsknapp Lavar VU Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik Lavar NT Anastrophyllum hellerianum Vedtrappmossa Mossor NT Anastrophyllum michauxii Skogstrappmossa Mossor NT Lophozia ascendens Liten hornflikmossa Mossor VU Lophozia longiflora Vedflikmossa Mossor NT Corticeus fraxini Tallbarksvartbagge Skalbaggar VU Cryptophagus quercinus Skalbaggar NT Danosoma conspersa tallfjällknäppare Skalbaggar NT Danosoma fasciata Skalbaggar NT Lacon conspersus Tallfjällknäppare Skalbaggar NT Lacon fasciatus Skalbaggar NT Mycetochara obscura nordlig svampklobagge Skalbaggar NT Nothorhina muricata reliktbock Skalbaggar NT Peltis grossa Större flatbagge Skalbaggar VU Platysoma lineare Skalbaggar NT Plegaderus saucius Skalbaggar NT

18 Venjans tallvärdetrakt 18(18) Tragosoma depsarium Raggbock Skalbaggar VU Amylocystis lapponica Lappticka Storsvampar VU Anomoporia kamtschatica Vaddporing Storsvampar NT Antrodia albobrunnea Fläckporing Storsvampar VU Asterodon ferruginosus Stjärntagging Storsvampar NT Cinereomyces lenis gräddporing Storsvampar VU Cystostereum murrayi Doftskinn Storsvampar NT Diplomitoporus crustulinus sprickporing Storsvampar VU Fomitopsis rosea Rosenticka Storsvampar NT Hapalopilus aurantiacus laxticka Storsvampar VU Hericium coralloides koralltaggsvamp Storsvampar NT Hydnellum caeruleum blå taggsvamp Storsvampar NT Hydnellum gracilipes Smalfotad taggsvamp Storsvampar EN Junghuhnia luteoalba Gulporing Storsvampar NT Leptoporus mollis Kötticka Storsvampar NT Odonticium romellii Nordtagging Storsvampar NT Oligoporus guttulatus gropticka Storsvampar VU Oligoporus lateritius lateritticka Storsvampar VU Perenniporia subacida gräddticka Storsvampar VU Phellinus chrysoloma granticka Storsvampar NT Phellinus ferrugineofuscus Ullticka Storsvampar NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka Storsvampar NT Phellinus pini Tallticka Storsvampar NT Phlebia centrifuga Rynkskinn Storsvampar NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål Storsvampar NT Rhodonia placenta laxporing Storsvampar VU Sarcodon scabrosus skrovlig taggsvamp Storsvampar NT Sarcodon squamosus mo-taggsvamp Storsvampar NT Stereopsis vitellina spadskinn Storsvampar VU