Mjällådalens kryptogamer

Transkript

1 Mjällådalens kryptogamer Mjällåns dalgång sträcker sig från Bastusjön i norr till Stavreviken vid Indalsälvens utlopp, en sträcka på ca 50 km (efter sammanflödet med Ljustorpsån heter den Ljustorpsån). Vid inventeringar längs dalgångens nedre lopp under 2009 och 2010 har en rad arter hittats som idag står på den s k rödlistan, dvs arter som på olika sätt är hotade genom miljöförändringar. Orsaker och verkan till en artrik livsmiljö De mäktiga lagren av finsediment i de mellannorrländska älvdalarna vittnar om en geologisk historia efter istiden 1). Dessa ligger till grund för en näringsrik mark som avspeglar sig i både i den lägre kärlväxtfloran och på skogen. Mjällåns flöde har under årtusendenas lopp skurit sig djupt ner i sina egna sedimentavlagringar och bildat höga och branta nipor (älvbrinkar). De sista 25 kilometrarna leder dalgången vattendraget i rakt sydlig riktning. Det skulle kunna innebära att ljusinflödet är ganska jämnt och att vegetationen därför borde vara likartad på bägge sidor om ån. Så är emellertid inte fallet. Den starkt meandrande ån 1) bildar stora kontraster mellan syd- och nordbranter i den djupa dalgången. Skuggsidorna med en lägre temperatur under längre tid är av stor vikt för mossornas konkurrens med de högre kärlväxterna. En mossa kan vegetera (växa) ända ner mot 0 C, medan gräs och andra örter behöver ca +5 C. Mellan meanderbågarna bildas på flera ställen flackare partier som delvis översvämmas höst och vår, eftersom ån är oreglerad. Mindre vattendrag som rinner ner till ån har också skapat djupa raviner med hög luftfuktighet. 1) Se under Nipor, meandring... Norr Söder Solljus Grundvatten Mjällån/Ljustorpsån Grundvatten Källsprång (kallkälla) Principskiss av ravin i öst-västlig riktning mot Mjällån/Ljustorpsåns huvudfåra Uppe på platån är det relativt torrt med en blandskog av tall och gran samt med en del löv i form av björk och asp. Solsidan har ett större lövinslag jämfört med skuggsidan som domineras av gran. I botten av ravinen är både luft- och markfuktigheten högst. En frodig örtvegetation och kullfallna träd medverkar här till ett jämt fuktigt mikroklimat. 1

2 I de branta älvbrinkarna blir de södra sidorna om det rinnande vattendraget skuggsidor... skuggsida...liksom sydsidorna i de djupa ravinerna i öst-västlig riktning mot huvudfåran. skuggsida Skogen är till stor del starkt kulturpåverkad. Även om niporna är branta har man tidigare med mankraft avverkat mycket skog här. Några större svårigheter med transporter hade man inte då. Här nyttjades ån för flottning. Flottleden lades ner Många lövträd i form av framförallt björk och asp lämnades dock vid dessa avverkningar. Idag finns därför många ålderstigna lövträd kvar. En hel del har också fallit och ligger i olika nedbrytningsstadier. Här har bävern spelat en icke oväsentlig roll. I anslutning till dalgången finner man många lämningar efter gamla torpställen. Dessa övergavs huvudsakligen under och 50-talen. På de högre upp liggande sedimentjordarna har man odlat medan översvämningsmarkerna vid ån nyttjats till slåtter och bete. En del av markerna har sedan dess planterats med gran medan andra lämnats till naturens egen väg att återgå till skog. På de gamla odlingsmarkerna har nu frodvuxna granar gjort entré medan lövet tuktats av älg. I de brantare partierna har aspen i nutid hunnit nå grövre dimensioner. Även efter 1950 har mycket jordbruksmark övergivits i samband med jordbrukets modernisering med större traktorer och maskiner. Det har varit för små enheter, för brant eller svårtillgängligt på annat sätt (branta, smala vägar i niporna). Här ser man nu också en begynnande igenväxning. Idag ser vi närmast ån en blandskog, delvis i mogen ålder, med stort inslag av löv. Den djupa dalgången med delvis svårtillgänglig skog för ett modernt skogsbruk har gjort Mjällån till en hemvist för många krävande arter bland lavar, mossor och svampar. En uppvuxen blandskog, lång kontinuitet med död ved och ett mikroklimat med hög och jämn luftfuktighet har skapats här och ligger till grund för artrikedomen. 2

3 Sammanfattningsvis Mjällådalen var ett stort vattendrag vid istidens slutskede mäktiga sedimentlager Lätteroderade sediment djup dalgång Finkorniga jordarter näringsrik mark Djup dalgång med hög vegetation hög luftfuktighet Oreglerat vattendrag utan stora nivåskillnader på korta sträckor vattendraget meandrar Vattendragets meandring skapar stora kontraster i ljusinflödet längs ån Stora kontraster i ljusinflödet stora temperaturskillnader Många biflöden längs ån djupa fuktiga raviner Lövträd lämnades vid tidigare avverkningar stort inslag av gamla lövträd, död ved av både barr- och lövträd Branta nipor svårtillgängligt för det moderna skogsbruket Svårtillgängligheten för det moderna skogsbruket skogen har fått stå orörd närmast ån efter den tid då avverkningarna skedde manuellt Rödlistade arter Många växter, däggdjur, fåglar, svampar, mossor och lavar har blivit sällsynta genom ändrade bruksmetoder i jord- och skogsbruk, miljöpåverkan osv. För Sveriges vidkommande är dessa upptagna på en lista över hotade arter, den så kallade rödlistan. Listan sammanställs genom ArtDatabanken i Uppsala*. Långt ifrån alla dessa rödlistade arter är fridlysta. Listan är inte heller statisk utan förändras allteftersom hotbilder ändras och nya forskningsrön framkommer. Graden av hot anges i en numer internationell benämning enligt nedan förkortad version. Hotkategori Definition RE Regionally Extinct arten försvunnen eller har dött ut regionalt eller från landet Nationellt utdöd CR Critically Endangered arten löper extremt stor risk att dö ut regionalt eller från landet Akut hotad EN Endangered arten löper mycket stor risk att dö ut regionalt eller från landet Starkt hotad VU Vulnerable arten löper stor risk att dö ut regionalt eller från landet Sårbar NT Near Threatened Arten nära kriterierna för sårbar Missgynnad * 3

4 Rödlistade arter i anslutning till Mjällåns dalgång noterade under inventeringar 2009 och De stora bokstäverna i högermarginalen anger hotkategorin enl Rödlistade arter i Sverige * = med bild Lavar Alectoria samentosa garnlav NT Arthonia incarnata mörk rödprick vu Bryoria nadvornikiana violettgrå tagellav NT Chaenotheca gracilenta smalskaftlav vu Ch. Laevigta nordlig nållav NT Cheiromycina flabelliformis solfjäderlav NT Cladonia parasitica dvärgbägarlav NT Collema curtisporum liten aspgelelav vu C. furfuraceum stiftgelelav NT C. nigrescens läderlappslav NT *Lobaria pulmonaria lunglav NT Ramalina sinensis småflikig brosklav NT *R. thrausta trådbrosklav EN Sclerophora coniophaea rödbrun blekspik NT *Usnea longissima långskägg vu Mossor Anastrophyllum hellerianum vedtrappmossa NT *Buxbaumia viridis grön sköldmossa lc 2) Calypogeia suecica vedsäckmossa vu Herzoginella turfacea platt spretmossa 3) Lophozia ascendus liten hornflikmossa NT L. longiflora vedflikmossa NT *Neckera pennata aspfjädermossa NT Timmia austriaca skogstimmia 4) Svampar *Amylocystis lapponica lappticka NT Antrodia pulvinascens veckticka NT *Artomyces pyxidatus kandelabersvamp NT *Asterodon ferruginosus stjärntagging NT *Clavaria purpurea luddfingersvamp NT Cystostereum murraii doftskinn NT *Fomitopsis rosea rosenticka NT *Geastrum quadrifidum fyrflikig jordstjärna NT Gloiodon strigosus borsttagging vu *Haploporus odorus doftticka vu *Hericium coralloides koralltaggsvamp NT Hydnellum aurantiacum orange taggsvamp NT *H. caeruleum blå taggsvamp NT Hygrophorus karstenii äggvaxskivling NT Hypocrea nybergiana NT *Junghunia collabens blackticka vu J. luteoalba gulporing NT *Lentaria epichnoa vit vedfingersvamp Nt >> 4

5 *Leptoporus mollis kötticka NT Neolecta vitellina gullmurkling NT Onnia leporina harticka NT Pseudographis pinicola gammelgranskål NT *Phellinus chrysoloma granticka NT Ph. ferrugineofuscus ullticka NT *Ph. nigrolimitatus gränsticka NT Ph. pini tallticka NT *Ph. populicola stor aspticka NT *Phellodon niger svart taggsvamp NT *Phlebia centrifuga rynkskinn NT Plectocarpon lichenum lunglavsknapp vu 5) Ramaria testaceoflava gultoppig fingersvamp NT 2) Livskraftigt (LC) nordligt fynd utanför sitt kända utbredningsområde. Ingår i EU:s art- och habitatdirektiv 3) Ingår i EU:s art- och habitatdirektiv 4) Indikerar lång kontinuitet med hög luftfuktighet i kalkrik skogsmiljö 5) Små ljusa fingerlika fruktkroppar, 0,5-5 cm. Parasit på mossor som i sin tur växer på gamla grova lågor av lövräd, gärna i översvämningsmarker 6) Små svarta skivlika svampar som växer parasitiskt på lunglav. Troligen ny art för Medelpad Bilder på rödlistade arter i anslutning till Mjällåns dalgång EFTERLYSNING! Bombmurkla, Sarcosoma globosum (VU) En av våra fem fridlysta svampar. Numer mycket sällsynt. Saprofyt på granbarr på näringsrik sandjord med högt rörligt grundvatten. Förekommer gärna med blåsippa och kransmossa. Den är ännu inte funnen längs Mjällådalen, men borde kunna finnas där. Rapporter emottages tacksamt till Länsstyrelsen. 5

6 Blå taggsvamp, i mossig gammal granskog och på tallhed. Grön sköldmossa, oftast på starkt rötade granlågor med hög luftfuktighet och näringsrik mark. Aspfjädermossa, på grov levande asp i fuktig relativt ljus miljö med inslag av gran. Foto: Stig Carlsson 6

7 Lunglav, ofta på gamla sälgar och på grov asp och rönn. Foto: Anna Marie Wrenp Trådbrosklav, i gammal senvuxen granskog med hög luftfuktighet. Stjärntagging, på undersidan av murkna granlågor och även pinnar tätt mot marken i fuktig örtrik granskog. 7

8 Rosenticka, oftast på gamla granlågor i naturskogsmiljöer. Gränsticka, på murkna granlågor i fuktig örtrik miljö. Granticka, parasit på gran, på döende och döda stående stammar. 8

9 Blackticka, på kraftigt murkna granlågor i fuktig örtrik miljö. Stor aspticka, på gamla grova levande aspar. Luddfingersvamp, på marken i fuktig örtrik granskog. Foto: Mattias Lif 9

10 Rynkskinn, på undersidan av grova murkna granlågor med kvarsittande bark. Vit vedfingersvamp, främst på grova starkt rötade asplågor i fuktig miljö. Koralltaggsvamp, på starkt rötad lövved i fuktig miljö. 10

11 Kandelabersvamp, knuten till starkt murkna lågor av asp. Lappticka, på grova delvis barklösa granlågor i områden med hög luftfuktighet. Kötticka, på lågor och stående stammar av gran i fuktig miljö. 11

12 Svart taggsvamp, mykorrhizasvamp med gran i äldre skog. Arten länge förbisedd i Norrland. Fyrflikig jordstjärna, på barrmattan i äldre granskog. Kalkgynnad. Doftticka, på gamla sälgar vid bäckar och myrkanter, ofta också inträngda bland gamla granbestånd. 12

13 Långskågg, i gammal granskog med hög och jämn luftfuktighet. Anses vara förebilden till julgransgirlanden. Läs vidare Läs vidare om Mjällån under följande rubriker på nedladdningsbara pdf:er Istidens slutskede Landhöjning Mjällån och Alnövulkanen Mjällån föds Nipor, meandring, korvsjöar, raviner, krång och getryggar Kallkällor Mjällån ett geologiskt levande vattendrag Sällsynta insekter och växter Fåglar knutna till vattendraget Laga skifte och gränsdragningar Studera Mjällåns geologi på plats Text och illustrationer Lennart Vessberg, Naturinformation, 2010 Layout och original Björn Sidén Idé&Design 13