Rapport Haveri för naturvården i skogen

Transkript

1 Rapport Haveri för naturvården i skogen

2 Innehåll Innehåll Sid: Förord 1 Inledning Haveri för naturvården i skogen 2 Fältbesök och dokumentation 3 SCA 4 Bergvik Skog 20 Sveaskog 26 Statens Fastighetsverk 31 Naturskyddsföreningens krav på åtgärder :2 Text: Mirjam Lööf, Naturskyddsföreningen Medförfattare: Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen Bolagsfakta: Jonas Rudberg, Naturskyddsföreningen Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsföreningen Tryck: åtta.45 Omslagsfoto: John Green Övriga foton: Olli Manninen, Hans Sundström, Daniel Rutschman, John Green, Per Anders Persson & Kerstin Persson, Patrik Nygren Varunummer: ISBN: Omslagsfotot föreställer lunglav (Lobaria pulmonaria) med röda fruktkroppar. Att laven bildar fruktkroppar är ovanligt och tyder på en mycket gynnsam miljö.

3 Förord År 2007 publicerades rapporten Hotade skogar i norr där Naturskyddsföreningen presenterade 30 oskyddade skogar med mycket höga naturvärden i Norrbottens och Västerbottens län. Som ännu ett led i Naturskyddsföreningens projekt Hotade skogar utfördes under sommaren 2008 ytterligare fältbesök av ideella naturvårdare och medlemmar i Naturskyddsföreningen. Mer än 150 skogar i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens och Västernorrlands län besöktes och nära observationer av rödlistade arter gjordes och koordinatsattes. Samtliga dokumenterade områden saknar varaktigt skydd mot avverkning och majoriteten av dem ägs av skogsbolagen sca, Bergvik Skog ab, Sveaskog eller Statens Fastighetsverk. Stora förluster av biotoper för skogslevande rödlistade arter är ett akut hot. Att områden med höga naturvärden slutavverkas och fortfarande avverkningsanmäls pekar på stora brister i skogsbolagens naturvårdsarbete. Myndigheterna har inte tillräckliga resurser för att ge de hotade skogarna ett varaktigt skydd. Genom både statliga och ideella inventeringar samt dokumentation av skyddsvärda skogar så ökar kunskapen stadigt om var dessa finns. Trots det saknas ändå en politik för att långsiktigt trygga den biologiska mångfalden i skogen. I följande rapport redovisas krav på åtgärder för att sätta stopp för haveriet av naturvården i skogen. Resultaten av fältbesök i 20 skogar med höga naturvärden i ovan nämnda län presenteras. Vidare visar Naturskyddsföreningen även på hänsynslösa naturvårdande övertramp i samband med sju inventerade hyggen. För att säkerställa skogens framtid krävs insatser nu. Vi har inte råd att vänta. Mikael Karlsson Ordförande, Naturskyddsföreningen Valen, oskyddat gammelskogsområde i Åre kommun. Foto: Olli Manninen 1

4 Inledning Vem bär ansvaret? Förlusten av den biologiska mångfalden måste hejdas det är svårt att hitta någon som inte håller med om det. I Sverige talar sig politiker, representanter från våra stora skogsbolag, småskogsägare och skogsägarföreningar gärna varma för skogens liv. Det gör de rätt i, för det är den biologiska mångfalden som listas högst när man frågar allmänheten om vad man ska ha skogen till. 1 Sverige har hållit fanan högt i internationella sammanhang. Ett av de viktigaste målen när det gäller biologisk mångfald är det s k 2010-målet: att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas till år Detta mål antogs av eu:s stats- och regeringschefer vid eu-toppmötet i Göteborg i juni 2001, vid sjätte partskonferensen till konventionen om biologisk mångfald i Haag i april 2002, samt vid fn:s toppmöte i Johannesburg Enligt ett av miljökvalitetsmålen ska även andelen arter som var nationellt hotade år 2000 minska med minst 30 procent till år 2015, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Att Sverige, som är ett av de rikare länderna i världen, visar en hög ambitionsnivå är viktigt eftersom hoten är allvarliga och då det ger oss trovärdighet när vi vill påverka andra länder att bevara biologisk mångfald. Mot denna bakgrund är det lätt att ha högt ställda förväntningar om att vi ska lyckas med det som alla pratar om: hejda förlusten av biologisk mångfald. Detta är nödvändigt av många skäl, inte minst för att bevara livsviktiga processer i ekosystemen (ekotjänster) och ekosystemens resiliens, vilket är av fundamental betydelse för att möta framtida förändringar i miljön, t ex klimatförändringar. Ändå fortgår utarmningen. Vackra ord måste nu omsättas i handling. Naturskyddsföreningen vill bidra till att skingra dimridåerna kring haveriet för naturvården i Sveriges skogar och peka på vilka konkreta åtgärder som politiker och företag måste vidta för att vi ska nå de uppsatta målen. Vi anser att såväl riksdag och regering som skogsnäringen bär ett ansvar i frågan, inte minst de stora skogsbolagen, som har goda möjligheter att bidra till lösningen av problemet. Naturskyddsföreningen ställer följande krav på åtgärder från regeringen och skogsnäringen: Utgå från den ledande naturvårdsbiologiska kunskapen och skydda minst 10 procent av skogsarealen i genomsnitt. Använd resultaten från de senaste årens stora statliga inventeringssatsningar och stoppa alla avverkningar av skyddsvärd natur på statlig mark. Öka anslagen till biologisk mångfald, inklusive till mark förvärv. Utveckla nya och skärpta delmål för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Sätt in extra resurser för att inventera dåligt kartlagda regioner. Redovisa och utvärdera de frivilliga avsättningarna till naturvård. Gör Artportalen tillgänglig för alla markägare på ett enkelt sätt. 1 Opinionsundersökning av Kairos Future på uppdrag av Skogsstyrelsen. 2 se mer om målsättningen på 2

5 Fältbesök och dokumentation Materialet som presenteras i denna rapport baseras på iakttagelser som gjorts av aktiva medlemmar i Naturskyddsföreningen under Sammanlagt har minst 150 skogsområden besökts. Dokumentationen omfattar totalt nästan koordinatsatta observationer av rödlistade arter. Vid fältbesök i områden som ännu inte avverkats har stort fokus lagts på rödlistade arter, alltså arter som finns upptagna på Artdatabankens Rödlista (2005), en redovisning av arters relativa risk att dö ut i Sverige. Rödlistan är en viktig barometer både i Sveriges nationella miljömålsarbete och i internationella överenskommelser, framförallt 2010-målet där Sverige och en rad andra länder åtagit sig att se till att förlusten av biologisk mångfald hejdas till år I rödlistan förs arterna till olika kategorier beroende på forskarnas analys av deras hotsituation. RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut hotad (Critically endangered) EN Starkt hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near threatened) Dokumentation med GPS och digitalkamera Artfynd Fältbesöken har dokumenterats genom gps-koordinater för fynd av rödlistade arter och, vid besök av avverkade områden, även av förstörda naturvärden. Därutöver finns dokumentation genom de generösa mängder digitala bilder som tagits i samband med fältbesöken. Detta material har samlats i en central kunskapsbank på Naturskyddsföreningen och artfyndsinformationen har dessutom gjorts tillgäng genom inrapportering i Artportalen. Faktauppgifter om bolagens ekonomi m.m. avser 2007 om inget annat anges. Teckenförklaring: fynd av rödlistade arter (punkterna är överlappande) länsgräns Illustration: John Green 3

6 SCA Foto: Olli Manninen Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Nettoomsättning: 105,9 miljarder (varav SCA Forest Products:18,7 miljarder) Rörelseresultat: 10,1 miljarder (varav SCA Forest Products 2,8 miljarder) Anställda: (i 60 länder), SCA Forest Products 4000 varav SCA Skog 500 Markinnehav: 2,0 miljoner ha = 9 procent av svenska arealen. Mest i Västernorrland och Jämtland, även Norrbotten och Västerbotten. Stor satsning på contortatall (ca 10 procent av virkesförrådet). Avverkning: 7,0 milj m 3 (varav 4,3 milj från egen skog) samt import 0,6 milj m 3 Bolaget är börsnoterat i Stockholm och New York och ingår i Handelsbanksfären. Störste ägaren är Industrivärden (som kontrolleras av Lundbergföretagen). SCA är ett globalt storföretag som främst tillverkar personliga hygienprodukter och mjukpapper, men även t ex tryckpapper och sågade trävaror och har försäljning i ca 90 länder. SCA:s fabriker i Sverige utgörs av Östrands massabruk, Ortvikens pappersbruk samt sju sågverk. I Österrike och England tillverkas magasins- resp. tidningspapper. Exempel på varumärken är TENA, Tork, Libero och Libresse var året när sca, efter många års kritik från naturvårdare runt om i landet, var nära bli av med sitt miljöcertifikat fsc. I den förra revisionsrapporten ( ) fick bolaget den allvarligaste anmärkningen som en markägare kan få innan fsc-certifikatet dras in. Detta innebar att certifieringssystemet tvingade sca att åtgärda en rad allvarliga miljöbrister i sitt skogsbruk. Det handlade både om att sca vid upprepade tillfällen avverkat nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden och om usel hyggeshänsyn i produktionslandskapet. Naturskyddsföreningen har följt sca:s bättringsförsök med stort intresse och besökt ett antal skogar som avverkats eller anmälts för avverkning efter det att sca:s åtgärdsprogram sattes in. I de undersökningar som vi gjort i Västernorrlands län, Västerbottens län och i Norrbottens län finns dokumentation som pekar på att sca fortfarande inte når upp till de krav som certifieraren ställde i sin revisionsrapport

7 Exempel från verkligheten: Före och efter SCA, Hygge Tretjärnshöjden, Härnösands kommun, Västernorrlands län Före avverkningen Gammelskogen på Tretjärnshöjden inventerades hösten 2007, av Hans Sundström, som är aktiv i Naturskyddsföreningen i Härnösand. Området, som senare avverkades, bestod i dalarna, mellan bergen, av fuktig gammal grov granskog, samt ett örtrikt fuktdråg rik på lågor och grova torrgranar. I den nordöstra bergssluttningen dominerade en lövrik granskog. I branten fanns moss- och lavklädda lodytor samt hänglavsrika granar. Då den inventerade skogen var omgiven av hyggen och plantageskogar, borde den ha fått stå kvar ur naturvårdshänseende. På listan över artfynd i området fanns: rosenticka, lunglav, liten hornflikmossa, gränsticka, stor aspticka, rynkskinn, gammelgransskål, garnlav, knärot, blodticka, skuggblåslav, korallblylav, luddlav, stuplav, kötticka och ullticka. Efter avverkningen Hygget gjordes under juni-juli 2008 av ett norskt avverkningslag med en skotare, skördare och en grävmaskin. Här fanns brister både i naturvärdesbedömning och planering vilket ledde fram till att bland annat ett parti med mängder av grova nedfallna döda träd som höll nyckelbiotopsklass avverkades. sca har nu lovat att inte markbereda detta område för att inte köra sönder fler av de biologiskt värdefulla lågorna än vad man gjort vid avverkningen. På hygget påträffades följande arter: violettgrå tagellav, stor aspticka, lunglav, rynkskinn, gammelgranslav, ullticka och korallblylav. Rosenticka och ullticka på granlåga. Två arter av vedlevande svampar syns på denna låga, till vänster den sammetsskimrande signalarten ullticka (Phellinus ferrugineofuscus). Den rosenrosa svampen till höger i bild är rosenticka (Fomitopsis rosea) och den är kategoriserad som missgynnad (NT) på rödlistan. Den totala populationen i landet av rosentickan bedöms ha minskat med över 15 procent över de senaste 20 åren på grund av slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning. Foto: Hans Sundström 5

8 Före avverkningen I skogen vid Tretjärnshöjden fanns det gott om nedfallna döda träd som erbjöd livsutrymme för vedlevande svampar. Foto: Hans Sundström Rynkskinn (Phlebia centrifuga). Rödlisteklassad som missgynnad, (NT), växte i Tretjärnshöjden på en liggande stam av en död gran. Svampen är enligt Artdatabanken känd från omkring 850 aktuella lokaler i landet. Hotet mot svampen är slutavverkning och dikning av bördiga och fuktiga granskogar. Foto: Hans Sundström 6

9 Efter avverkningen Foto: Hans Sundström Avverkningen i området försvårades av den blockrika terrängen. Det problemet löste SCA genom att ta dit en grävmaskin och bryta upp blocken. Linda Birkedal från Naturskyddsföreningens riksstyrelse vid en stor granstubbe på hygget efter den avverkade nyckelbiotopen. Foto: Hans Sundström 7

10 Exempel på fler hyggen (SCA) SCA, Vackermyran, Sollefteå kommun, Västernorrlands län En söndersågad gammal låga ännu ett exempel på ett brott mot FSC-standarden. Foto: Hans Sundström Hygget gjordes under sommaren Vid avverkningen har bolaget brutit mot fsc-standarden. sca hade tagit dålig hänsyn till död ved samt rödlistade arter. Områden av nyckelbiotopsklass och naturvärdesträd av gran hade avverkats. Skogens bevarandevärden kan styrkas genom att inventerare hittade rester av följande känsliga gammelskogsarter på hygget: garnlav, bollvitmossa, kolflarnlavar, vitmosslav, lunglav, dvärgbägarlav, vedtrappmossa och gammelgransskål. Flera av arterna har mycket små överlevnadsmöjligheter på hygget de kommer sannolikt att försvinna från området inom en snar framtid. SCA, Ytterst-Kroksjön, Kramfors kommun, Västernorrlands län Naturskogen vid Ytterst-Kroksjön avverkades av sca under vintern Här har skogsbolaget brutit mot fsc-standarden (genom dålig hänsyn till rödlistade arter och död ved), avverkat områden som hållit nyckelbiotopsklass och huggit naturvärdesträd av gran. På hygget hittades bland annat lunglav, skrovellav, stor aspticka, gelélavar och gammelgranskål. Bristande hänsyn till död ved. I detta fall asp. Foto: Hans Sundström SCA, Namnlöstjärnarna, Timrå kommun, Västernorrlands län Sönderkörd låga på hygget. Foto: Hans Sundström Ett länsstyrelseobjekt som släppts av myndigheterna är idag helt avverkat och förstört, här har man kört sönder lågor, lämnat dålig hänsyn till känsliga miljöer vid lodytor och rödlistade arter. I området som var en del av en större sammanhängande gammelskog, har följande arter påträffats: violettgrå tagellav, rosenticka, vedtrappmossa, ullticka, korallblylav och vedticka. 8

11 SCA, Insjönäset, Åsele kommun, Västerbottens län Hygget gjordes under På kalhygget finns mängder av stubbar från avverkade gammeltallar, somliga äldre än trehundra år gamla. På en borrkärna från en stubbe räknades 335 årsringar. Även torrträd med bohål har avverkats. Både gamla träd och boträd av den typ som avverkats här är så kallade naturvärdesträd, som den svenska fsc-standarden förbjuder avverkning av. Stubbe efter typisk gammeltall med rödkärna. Foto: Per Anders & Kerstin Persson SCA, Ruskån, Sollefteå kommun, Västernorrlands län Tallar med öppna brandljud är naturvärdesträd som alltid ska värnas vid avverkning enligt FSC-standarden. Foto: Hans Sundström I juni 2007 avverkade sca en tallnaturskog på ca 7 hektar. På hygget finns nu stubbar efter ca 220 tallar med både öppna och vallade brandljud, ett tecken på att den avverkade skogen var urskogsartad och präglad av naturlig branddynamik. Avverkningen höll höga naturvärden och borde ha klassats som nyckelbiotop. Under sommaren/ hösten 2008 avverkades ytterligare tallnaturskog med god trädkontinuitet. I området närmast Ruskån har bolaget grävt och avverkat skog av nyckelbiotopsklass. Detta visar på stora brister i sca:s naturvärdesbedömning och planering. SCA, Åbojen, Bodens kommun, Norrbottens län Totalt dokumenterade Naturskyddsföreningen ett femtiotal fall av brott mot FSC-standarden på hygget vid Åbojen. Foto: Daniel Rutschman I mars 2008 avverkade sca skog av nyckelbiotopskvalitet 3,5 kilometer väster om Åbojens naturreservat. Innan avverkningen var detta en naturskog rik på gamla grova tallar, aspar och lunglavsövervuxna gammelsälgar. Det fanns gott om både stående och liggande död ved i hela området. Brandhistoriken i området syns i form av brandljud på gamla tallar. 9

12 Avverkningsanmälda skogar (SCA) SCA, Nävertjärnsdalen, Kramfors kommun, Västernorrlands län Kommun: Kramfors kommun Markägare: SCA Status: Räddat av lokalt skogsaktiva medlemmar i Naturskyddsföreningen Nävertjärnsdalen räddades av skogsaktiva i Naturskyddsföreningen när de slog larm om de höga naturvärdena. Efter att sca tagit del av dokumentationen har bolaget avblåst avverkningsplanerna och kommer att lägga in området i sina avsättningar. Naturskyddsföreningens inventerare hittade följande arter på fler än 300 koordinatsatta fyndplatser, i det 13 hektar stora område som SCA planerat att avverka. Gränsticka. Foto: Hans Sundström Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Ramalina thrausta Trådbrosklav EN Skeletocutis odora Ostticka VU Usnea longissima Långskägg VU Platismatia norvegica Norsk näverlav VU Amylocytis lapponica Lappticka NT Anastrophyllum hellerianum Vedtrappmossa NT Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav NT Chaenotheca gracillima Brunpudrad nållav NT Cystostereum murraii Doftskinn NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Signalarter och andra intressanta fynd: garnlav, kattfotslav, torta, trådticka, kärrfibbla, knärot, skuggblåslav, vitmosslav, gammelgranslav, skinnlav, kötticka, spindelblomster, stuplav, bårdlav, luddlav, gytterlav, ormbär, korallblylav, granticka, ullticka, vedticka samt vågig sidenmossa. EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad Hänglavar. Foto: Hans Sundström 10

13 Skogarna intill Helvetesbrännans naturreservat utgör ett stort sammanhängande område med mycket höga naturvärden. Foto: Olli Manninen SCA, Flera avverkningsanmälningar nära Helvetesbrännans naturreservat, Ånge kommun, Västernorrlands län SCA kan medverka till att förstora Helvetesbrännans naturreservat Den naturvårdsbiologiska tumregeln för att maximera den biologiska mångfalden i skyddade områden är att det är bättre att välja stora sammanhängande naturskogsområden, än små. Därför är den omfattande fragmenteringen av naturskogslandskapet generellt ett stort problem. I dagens skogslandskap, som är svårt sargat av avverkningshistorik, är det helt enkelt svårt att hitta de stora sammanhängande områdena som enligt tumregeln skulle vara de lämpligaste reservatsförslagen. Naturvårdsarbetet blir istället ett pussel med småspillror av varierande kvalitet. Förutsättningarna för att kunna föra en effektiv planering av naturvårdsinsatserna i landskapet försämras successivt, vilket kommer att göra bevarandeinsatserna allt dyrare. Ju sämre biologisk kvalitet det är på det som avsätts desto mer kommer vi att behöva skydda. Av denna anledning är det extra intressant med större sammanhängande områden som det vid Helvetesbrännans Naturreservat i Ånge. Att avgränsningen av det befintliga reservatet ser ut som den gör, är konstigt med tanke på att naturvärdena utanför reservatsgränserna är minst lika höga som innanför. Kanske har myndigheterna väntat sig att sca, som äger nästan all mark där, skulle avsätta en skyddande kappa av skog på frivillig väg kring både det befintliga reservatet och det Natura 2000-skyddade vattendraget Vattenån? Där, alldeles intill det befintliga reservatet Helvetesbrännans naturreservat och Natura 2000-området vid Vattenån har sca avverkningsanmält skogsområden som är högintressanta för naturvården. Hela området är, precis som namnet Helvetesbrännan antyder, präglat av brand. Spår efter bränder syns i gamla högstubbar av stora tallar inne i skogen som nu domineras av asp i uppblandning av gran i de fuktigare partierna och tall i de torrare blockmarkerna på höjderna. 11

14 Brandhistoriken i skogen vid Lill-Gravberget är tydlig. Obeliskerna av gamla kolade stubbar syns här och var. Foto: Hans Sundström SCA, Lill-Gravberget Norra, vid Helvetesbrännans naturreservat, Ånge kommun, Västernorrlands län Kommun: Ånge Kommun Markägare: SCA Status: 71,3 ha avverkningsanmäld skog Vid Lill-Gravberget är ett drygt 70 ha stort naturskogsområde avverkningshotat sedan 2007, när sca gjorde flera avverkningsanmälningar där. Den största av dessa anmälningar, på 47,7 hektar, hade planerats helt utan hänsyn. Detta hade gjort det möjligt för avverkningslaget, om skogen då hade avverkats, att utan hinder kunna gräva sig fram i den mycket skyddsvärda bergssluttningen. Efter att Hans Sundström från Naturskyddsföreningen i Härnösand hade inventerat området 2007, gjorde han sca uppmärksamma på den höga kvalitet skogen höll besökte Hans åter området, då i sällskap av ombud från sca och Länsstyrelsen, för en diskussion kring skogens naturvärden och bolagets avsaknad av hänsyn i planeringen. Detta utmynnade i att sca 2008 planerade avverkningen med större hänsyn samt lade in hälften av de 47,7 anmälda hektaren i sin landskapsplan. Inom det avverkningsanmälda området har 455 fynd av 24 rödlistade arter påträffats. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia infirma Urskogsporing EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Gloeophyllum carbonarium Kolticka VU Haploporus odorus Doftticka VU Junghuhnia collabens Blackticka VU Oligoporus lateritius Lateritticka VU Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis brevispora Ulltickeporing VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Anastrophyllum hellerianum Vedtrappmossa NT Anomoporia kamtschatica Vaddporing NT Asterodon ferruginosus Stjärntagging NT Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav NT Cystostereum murraii Doftskinn NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Oligoporus hibernicus Gäckporing NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phellinus populicola Stor aspticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Skeletocutis kuehneri Kilporing NT Signalarter och andra intressanta fynd: nordisk stormhatt, garnlav, gulnål, blåsippa, blodticka, vitmosslav, rävticka, kötticka, kortskaftad ärgspik, stuplav, bårdlav, luddlav, silkesporing, gytterlav, korallblylav, granticka, ullticka, tallticka, vedticka, tickmussling, björkeldticka, hornvaxskinn, kådvaxskinn, gullgröppa EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 12

15 I skogen vid Lill-Gravberget finns fuktiga, tätvuxna miljöer där lunglav, (Lobaria pulmonaria) (NT), växer nästan överallt. Här är det en gran som är fullkomligt översållad av den salladsgröna laven. Att lunglaven växer på andra trädslag än sälg och asp är tecken på att skogen har naturvärden över det vanliga. Foto: Hans Sundström 13

16 Den avverkningshotade, blockiga tallnaturskogen vid Stor-Gravberget hyser höga naturvärden. Foto: Olli Manninen SCA, Stor-Gravberget SV, vid Helvetesbrännans naturreservat, Ånge kommun, Västernorrlands län Kommun: Ånge Kommun Markägare: SCA Status: 24,4 ha avverkningsanmäld skog Några kilometer sydost om Helvetesbrännan ligger en fin blockig tallnaturskog. Här finns också mer grandominerade delar nära en nydragen skogsbilväg. Skogen gränsar till ett länsstyrelseobjekt. I området har 152 fynd av 13 rödlistade arter påträffats. Inom det avverkningsanmälda området har 152 fynd av 13 rödlistade arter påträffats. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia infirma Urskogsporing EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Oligoporus lateritius Lateritticka VU Skeletocutis brevispora Ulltickeporing VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Antrodia pulvinascens Veckticka NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Onnia leporina Harticka NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phellinus populicola Stor aspticka NT Signalarter och andra intressanta fynd : vedticka, ullticka, tallticka, silkesporing, vitmosslav, granticka EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 14

17 Skogen på Vattensjöberget bär tydliga spår efter bränder, som här, två av många gammelgranar med brandljud. Foto Hans Sundström SCA, Vattensjöberget, vid Helvetesbrännans naturreservat, Ånge kommun, Västernorrlands län Kommun: Ånge Kommun Markägare: SCA Status: 76,3 ha avverkningsanmäld skog Alldeles vid gränsen till Helvetesbrännans naturreservat har sca i sen tid inkommit med fyra avverkningsanmälningar som tillsammans utgör 76,3 hektar. När Naturskyddsföreningen besökte området i maj 2008 konstaterades att de tre sydliga avverkningsanmälningarna höll samma höga naturvärden som skogen strax västerut, innanför reservatsgränsen. Skogen är en bränna som varierar i trädslagsblandning. Inom detta akut avverkningshotade område gjordes då 256 fynd av 17 rödlistade arter. Inom avverkninsanmälan har 256 fynd av 17 rödlistade arter påträffats. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Haploporus odorus Doftticka VU Gloeophyllum carbonarium Kolticka VU Oligoporus lateritius Lateritticka VU Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Amylocystis lapponica Lappticka NT Anomoporia kamtschatica Vaddporing NT Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav NT Collema furfuraceum Stiftgelélav NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii n Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phellinus populicola Stor aspticka NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Signalarter och andra intressanta fynd: garnlav, gulnål, kolflarnlav, skuggblåslav, knärot, vitmosslav, skinnlav, stuplav, bårdlav, luddlav, gytterlav, korallblylav, granticka, ullticka, vedticka, citronticka, hartsporing, silkesporing, björkeldticka EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 15

18 Stora sammanhängande arealer av gammal skog, som det här på Finnvattshöjderna, är speciellt värdefulla när landskapet idag allt oftare fragmenteras till följd av det moderna skogsbruket. Foto: Olli Manninen SCA, Finnvattshöjderna, Strömsunds kommun, Jämtlands län Kommun: Strömsunds kommun Markägare: SCA Status: 64,3 ha avverkningsanmäld skog Urskogs- samt urskogsartade områden i Finnvattshöjderna ligger bredvid Hotagens naturreservat. Reservatet ligger i angränsning till Lierne Nationalpark på Norska sidan. Skogarna runt reservatet utgörs av i stort sett obruten gammelskog. Dessa områden står fortfarande utan skydd och hotas av fragmentering genom avverkningar. Naturskyddsföreningen besökte sommaren 2008 tre avverkningsanmälda skogsområden just söder om reservatet. Där planerar nu sca att föryngringsavverka 64,3 hektar gammelskog med väldigt höga naturvärden som angränsar till reservatet och nyckelbiotoper. 44 fynd av 12 olika rödlistade arter i området. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Cystostereum murraii Doftskinn NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Inonotus leporinus Harticka NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Perisoreus infaustus Lavskrika NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Signalarter och andra intressanta fynd : trådticka, kolflarnlav, vitmosslav, kötticka, stuplav, bårdlav, granticka, vedticka EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 16

19 Den skyddsvärda skogen vid Tjäderflon är troligen privatägd, men har avverkningsanmälts genom SCA. Foto Olli Manninen SCA, Tjäderflon, Åre, Jämtland Kommun: Åre Kommun Markägare: Okänt Status: 25 ha avverkningsanmält genom SCA Skogen vid Tjäderflon är en mycket fin grannaturskog belägen mitt i ett myrmarksområde vid Torröedet i Norra delen av Åre kommun. Skogen innehåller rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadium, något som är avgörande för mångfalden av vedlevande svamp. Vid Naturskyddsföreningens besök påträffades 44 fynd av 15 rödlistade arter, samt en lång lista av signalarter för skyddsvärd skog. På andra sidan myren finns även talldominerande skogar med höga naturvärden bundna till gammal tallskog. sca har avverkningsanmält 25 hektar av den skyddsvärda skogen vid Tjäderflon. Inom avverkningsanmälan har 44 fynd av 15 rödlistade arter påträffats. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Skeletocutis chrysella Grantickeporing EN Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Platismatia norvegica Norsk näverlav VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Asterodon ferruginosus Stjärntagging NT Chaenotheca gracillima Brunpudrad nållav NT Cystostereum murraii Doftskinn NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Onnia leporina Harticka NT Perisodes infaustus Lavskrika NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik NT Signalarter och andra intressanta fynd : ullticka, vedticka, granticka, kötticka, bårdlav, vitmosslav, stuplav, björkeldticka, silkesporing, vitplätt EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 17

20 I Ratnivaara står fortfarande över 100 hektar naturskog utan något skydd. Foto: Daniel Rutschman SCA, Ratnivaara Särkijärvi- Kartijärvi, Gällivare kommun, Norrbottens län Kommun: Gällivare kommun Markägare: SCA Status: >100 ha oskyddat område i Ratnivaara 25,8 ha avverkningsanmäld skog i Särkijärvi Mellan Nattavaara och Gällivare finns de intressanta naturskogsområdena vid Ratnivaara och Särkijärvi-Kaartijärvi. I det låglänta landskapet, som till stora delar består av tallnaturskogsklädda åsryggar som löper mellan blöta myrar och tjärnar, har ett flertal avverkningar genomförts på senare år. Bland dessa finns skandalavverkningen vid Ratnivaara, som Naturskyddsföreningen och Greenpeace fsc-anmälde i juni Trots avverkningarna i området så återstår relativt stora naturskogsarealer, områden som också är mer eller mindre hotade. I augusti 2008 dokumenterade lokalt aktiva medlemmar naturvärden i en del av området där sca har tillstånd från Skogsstyrelsen att avverka i svårföryngrad skog. Inventerarna konstaterade att detta område hade lika höga naturvärden som det intilliggande område som sca pekat ut som nyckelbiotop 3. Detta naturskogsområde behöver en bevarandelösning som säkerställer området i sin helhet. sca är ensam ägare till området och bör därför kunna avsätta området i sin helhet för naturvårdsändamål. Totalt gjordes 28 fynd av 12 rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Hydnellum gracilipes Smalfotad taggsvamp EN Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Haploporus odorus Doftticka VU Odonticium romellii Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Signalarter och andra intressanta fynd : vitplätt, vitmosslav, vedticka, granticka, ullticka, gullgröppa, stuplav, blodticka EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad

21 Elina Hinkkanen från Naturskyddsföreningen i Norrbotten var en av våra volontärer som besökte Kvarnbäcken. Foto: Patrik Nygren SCA, Kvarnbäcken, Bodens kommun, Norrbottens län Kommun: Bodens kommun Markägare: SCA Status: 39,5 ha avverkningsanmäld skog Vid Kvarnbäcken i Bodens kommun finns ett spännande tallnaturskogsområde på sca:s innehav som riskerar att fragmenteras av avverkningar. Skogen består av en mosaik av torra kullar uppdelade av otaliga fuktiga svackor och mindre raviner. Tall dominerar på kullarna och gran i svackorna, med inslag av björk, asp och gråal. Området genomkorsas av Kvarbäcken. Just nu finns en aktuell avverkningsanmälan på ca 40 hektar som angränsar i både norr och söder till, av sca, tidigare avsatta nyckelbiotoper. Tillsammans bildar detta område ett stort urskogsartat landskap. Under Naturskyddsföreningens fältbesök 2008 gjordes 37 fynd av rödlistade arter i det avverkningsanmälda området. Efter att ha tagit del av vår första rapportering om Kvarnbäcken, meddelade sca den 29/ att ett område på fem hektar kommer att inventeras under sommaren Naturskyddsföreningen anser att hela det avverkningsanmälda området på 39,5 hektar är av nyckelbiotopsklass och bör därmed skyddas. Totalt gjordes 37 fynd av 9 rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Asterodon ferruginosus Stjärntagging NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Anomoporia kamtschatica Vaddporing NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Odonticium romellii Nordtagging NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT VU = Sårbar, NT = Missgynnad 19

22 Bergvik Skog Bergvik Skog Foto: Olli Manninen Nettoomsättning: 2,4 miljarder Rörelseresultat: 5,3 miljarder (till stor del värdeförändringar i växande skog ) Anställda: ca 70 (inkl Lettland) Markinnehav: 1,9 miljoner ha = 8 procent av svenska arealen. Främst Värmland, Dalarna, Härjedalen, Hälsingland och Uppland. Dessutom ha i Lettland (dotterbolag). Avverkning: 6,3 miljoner m 3 (genom avverkningsrätter) Bergvik Skog ägs till största delen av Stora Enso AB (se nedan). Andra viktiga ägare är bland andra FAM (Wallenbergstiftelserna), Korsnäs och Länsförsäkringar. Bergvik förvaltar skog, handlar upp skogsbrukstjänster och säljer avverkningsrätter huvudsakligen till Stora Enso AB (samt till Korsnäs AB). Det är huvudsakligen Stora Enso som utför skogsbruket på Bergviks mark. De något komplicerade relationerna mellan Bergvik och Stora Enso har skapat viss förvirring för dem som haft synpunkter eller frågor om skogsbruket. Det är Bergvik som innehar FSC-certifikatet och således är huvudansvarig. Stora Enso Nettoomsättning: 13,8 miljarder EUR (ca 130 miljarder SEK, samtida penningvärde) Rörelseresultat: 246 miljoner EUR (ca 2,4 miljarder SEK, samtida penningvärde) Anställda: ca (40 länder), varav 30 procent i Finland och 20 procent i Sverige Markinnehav: inget i Sverige (se Bergvik ovan) Virkesanvändning: 12 miljoner m 3 varav ungefär hälften från Bergviks skogar (siffran gäller produktion i Sverige, globalt använder företaget ca 50 miljoner m 3 varje år) Stora Enso är världens största tillverkare av papper och kartong, ett globalt storföretag med verksamhet på alla kontinenter. Bolaget är noterat på börserna i Helsingfors och Stockholm med FAM (Wallenbergstiftelserna) och finska staten som största ägare. Produktionen sker främst i Europa (inkl Ryssland), Kina och Latinamerika. I Sverige finns totalt 14 anläggningar: massafabrik i Skutskär, kartongfabriker i bl a Skoghall och Fors, tre sågverk samt fabriker för wellpapp, tidningspapper och finpapper. Stora Enso äger (tillsammans med Munksjö) virkesuppköparen Sydved och importerar även virke från Baltikum. Företaget har plantager främst i Brasilien och Kina (5 procent av råvaran globalt kommer från dessa). Exempel på varumärken är MultiCopy (kontorspapper), Effex (träpanel). Övriga produkter utgörs till stor del av olika slags förpackningskartong där varumärket sällan exponeras för konsumenten. 20

23 Artdatabanken beskriver hoten mot den smalfotade taggsvampen på följande sätt: Arten hotas främst av slutavverkning och andra skogsbruksåtgäder, såsom markberedning och körskador. Artens biotop, äldre, torr och brand-präglad tallskog med lång trädkontinuitet på mager mark ingår i begreppet kontinutetsskogar, och icke skyddade arealer av denna skogstyp beräknas till stor del vara avverkade inom de närmaste 20 åren. Det råder brist på liggande, gammal, kolad ved, ett substrat som tar lång tid att återskapa. Bilden är tagen vid Öresjön. Källa: Foto: Olli Manninen Bergvik Skog och FSC Under 2008 har två kontroversiella fall på Bergvik skogs innehav uppmärksammats särskilt i media, och i den senaste fsc-revisionen fick Bergvik en rad miljörelaterade anmärkningar. Det första uppmärksammade fallet var avslöjandet om att en väg byggts rakt in i en nyckelbiotop, ett tydligt brott mot fsc, vid Stora Säxen i Vansbro. Efter att Naturskyddsföreningen gått ut med detta i maj 2008 har Skogsstyrelsen och fsc-certifieraren besökt skogen och konstaterat att det finns ännu mer skog av nyckelbiotopskvalitet i det avverkningsanmälda området. Även länsstyrelsen har besökt skogen vid Stora Säxen och konstaterat höga naturvärden. Nästa medieuppmärksammade fall av dåligt naturvårdsarbete på Bergvik Skogs innehav var den akut avverkningshotade skogen vid Öresjön i Idre. I detta fall hade Naturskyddsföreningen hunnit besöka den snitslade skogen innan de planerade avverkningarna satt igång och då hittat Dalarnas första lokal för den sällsynta och starkt hotade arten smalfotad taggsvamp, (Hydnellum gracilipes). Totalt gjordes hundra fynd av 11 olika rödlistade arter i området. Naturskyddsföreningen har hemställt om bildning av naturreservat för de avverkningshotade områdena vid Stora Säxen och Öresjön, men i båda fallen ger länsstyrelsen beskedet att Dalarnas län saknar resurser för att kunna skydda de hotade områdena. Dessa båda fall är dock inte de enda som pekar på hur Bergvik Skog brister i sitt naturvårdsarbete. Under 2008 har Naturskyddsföreningen dokumenterat ytterligare ett tiotal intressanta fall av avverkningsanmälda och snitslade skogar på bolagets innehav, varav några av de mest intressanta områdena presenteras närmare i denna rapport. 21

24 De bägge fiskesjöarna Stora Snesen och Stora Flaten ungefär ligger ungefär två mil nordost om Dala-Järna, vid gränsen mellan Vansbro och Leksands kommuner. Kring dessa sjöar planeras flera slutavverkningar, som sammantaget utgör en areal på mer än 500 hektar. Hela området ägs av Bergvik Skog AB. Foto: Olli Manninen Bergvik, Naturskogsområde vid Stora Snesen och Stor-Flaten, Leksand och Vansbro kommun Kommun: Leksand och Vansbro kommun Markägare: Bergvik Skog Status: >500ha akut avverkningshotad skog De bägge fiskesjöarna Stora Snesen och Stora Flaten ligger vid gränsen mellan Vansbro och Leksands kommuner. Kring dessa sjöar planeras flera slutavverkningar, som sammantaget utgör en areal på mer än 500 hektar. Hela området ägs av Bergvik Skog. Större oförstörda tallnaturskogsområden tillhör ovanligheterna i det starkt skogsbrukspåverkade mellersta Dalarna. Kring de bägge fiskesjöarna Stora Snesen och Stor-Flaten, ungefär två mil nordväst om Dala-Järna finns ett av undantagen. Här har inte skogsbruket gått lika hårt fram som i omgivningarna, visserligen finns spår av gamla plockhuggningar men gammelskogsstrukturerna och den biologiska mångfalden är ändå bevarad i anmärkningsvärt hög grad. Nu planerar markägaren Bergvik Skog att kalavverka nästan all biologiskt skyddsvärd gammal tallskog i området. Sammanlagt är mer än 500 hektar akut avverkningshotat och riskerar att avverkas när som helst. Naturskyddsföreningen besökte och dokumenterade avverkningsanmälda delar av området under sommaren Fler än 130 fyndplatser av 16 rödlistade arter inom de snitslade områdena koordinatsattes med gps. I området noterades även en mängd olika signalarter. Illustration: John Green 22

25 Svampar som exempelvis fläckporing (Antrodia albobrunnea) och gräddporing (Skeletocutis lenis) finns på artlistan från området. Båda arterna har klassats som sårbara (VU) av Artdatabanken och är beroende av död tallved av den typ som syns på bilden ovan, en livsmiljö som blivit allt ovanligare på grund av det intensiva skogsbruket. Foto: Olli Manninen Trots de uppenbart höga naturvärdena i området planerar Bergvik Skog fortfarande att kalavverka dessa skogar. Länsstyrelsen saknar tillräckliga resurser för att kunna ge området formellt skydd som reservat och Bergvik Skog vägrar att avstå från avverkningar och avsätta området för naturvårdsändamål på frivillig väg. Statens brist på resurser för naturvården och skogsbolagens cyniska attityd gör detta till ett typfall som beskriver hur situationen för den svenska naturvården ser ut just nu. Bergvik Skog AB, planerar att kalaverka nästan all biologiskt skyddsvärd tallnaturskog i området runt Stor-Flaten och Stora Snesen i Vansbro kommun. Foto: Olli Manninen När Naturskyddsföreningen besökte området den 1-3 augusti 2008 gjordes fler än 130 fynd av 16 olika rödlistade arter i akut avverkningshotade delar av området. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Oligoporus lateritius Lateritticka VU Oligoporus placenta Laxporing VU Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Anastrophyllum hellerianum Vedtrappmossa NT Anomoporia kamtschatica Vaddporing NT Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav NT Byssoporia terrestris Jordporing NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Odonticium romelli Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Signalarter och andra intressanta fynd: jättesvampmal, barkticka, vedflamlav, gullgröppa, vedticka, tallticka, ullticka, korallblylav, garnlav, kattfotslav, gulnål, knärot, vågig flarnlav, kolflarnlav, grynig blåslav, skuggblåslav, vedskivlav, kötticka, kortskaftad ärgspik, stuplav, silkesporing, gammelgranslav, oligoporus leucomallellus, kådvaxskinn, blödticka. EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 23

26 Lokaler som denna måste skyddas och undantas från skogsbruk för att främja starkt hotade arter. Foto: Olli Manninen Bergvik, Nybodknätten, Härjedalens kommun, Jämtlands län Kommun: Härjedalens kommun Markägare: Bergvik Skog Status: 33 ha avverkningsanmäld skog Bergvik skog har sökt och fått tillstånd från Skogsstyrelsen att avverka 33 ha urskogsartad naturskog på berget Nybodknätten. När Naturskyddsföreningen besökte skogen i maj 2008 gjordes 37 fynd av 10 rödlistade arter, däribland den starkt hotade svampen urskogsporing (Antrodia infirma). Vid Nybodknätten gjordes totalt 37 fynd av 10 rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia infirma Urskogsporing EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Haploporus odorus Doftticka VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Asterodon ferruginosus Stjärntagging NT Cystostereum murraii Doftskinn NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Signalarter och andra intressanta fynd : vedticka, silkesporing, vitmosslav EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 24

27 Det avverkningsanmälda området på Högsberget utgörs av en variationsrik talldominerande naturskog. Foto: Olli Manninen Bergvik, Högsberget, Härjedalens kommun, Jämtlands län Kommun: Härjedalens kommun Markägare: Bergvik Skog AB Status: 29 ha avverkningsanmäld skog Det sammanhängande skogsområdet mellan Högsberget och Granåsen i Härjedalens kommun kantas idag av avverkade områden. Runt Högsberget finns ungefär 200 ha naturskog som hotas av ytterligare fragmentering i samband med planerade avverkningar. Vid Naturskyddsföreningens besök, sommaren 2008, i södra delen av detta område gjordes 41 fynd av 9 olika rödlistade arter, samt ett antal signalarter. Den besökta skogen är ett mycket fint talldominerande naturskogsområde med spår av äldre dimensionsavverkningar och brandhistorik. Området präglas av en mycket god kontinuitet. Rikliga mängder av grov död tallved påträffades under fältbesöket, vilket ger livsutrymme åt ett antal signal- samt rödlistade arter. När Naturskyddsföreningen besökte området gjordes 41 fynd av 9 olika rödlistade arter Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Anomoporia kamtschatica Vaddporing NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Letharia vulpina Varglav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Signalarter och andra intressanta fynd: garnlav, vitplätt, kötticka, silkesporing, tallticka, vedticka, gullgröppa, tjäder EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 25

28 Sveaskog Sveaskog Nettoomsättning: 7,3 miljarder Rörelseresultat: 2,0 miljarder Anställda: (medeltal) Markinnehav: 3,3 miljoner ha = 14 procent av svenska arealen. Äger skog över hela landet, mest i Norrbotten, Västerbotten, även stort innehav i Dalarna och Örebro län samt Småland. Avverkning: 12,7 miljoner m 3 (varav 5,7 miljoner m 3 från egen skog och 1,2 miljoner import, mest från Baltikum). Massaved 42 procent, sågtimmer 40 procent biobränsle och flis 18 procent av total volym (Sveaskogs egen skog levererar till största delen sågtimmer). Sveaskog ägs till 100 procent av staten. Bolaget är Sveriges största sett till markinnehavet men omsättningen är blygsam jämfört med de globala skogsjättarna Stora Enso och SCA. Verksamheten är skogsbruk, virkesleveranser och import av virke. Sveaskog äger hälften av Setra Group som med en omsättning på ca 5 miljarder är landets största trädindustriföretag och en stor aktör på Europa-marknaden. Övriga ägare är LRF och Mellanskog. Setra Group äger bl a sågverken Rolfs, Malå/ Kvarnåsen och Vimmerby. Sveaskog har också flera helägda dotterbolag: Svenska Skogsplantor (1/3 av svenska marknaden), Sveaskog Naturupplevelser med arrendekontrakt för mark och vatten samt SIA Sveaskog Baltfor, kontor i Riga. Foto: Olli Manninen 26

29 Starkt hotade arter som urskogstickan är beroende av sin livsmiljö med grova dimensioner i bestånden samt en kontinuerlig nybildning av grov ved. Foto: Olli Manninen Sveaskog, Abborrtjärnen, Älvdalens kommun, Dalarnas Län Kommun: Älvdalens kommun Markägare: Sveaskog Status: 50 ha avverkningsanmäld skog Nordost om Abborrtjärnen i Älvdalens kommun planerar Sveaskog att avverka 50 hektar i en svårföryngrad skog. Det hotade området karaktäriseras av torr, äldre tallskog med spår av tidigare dimensionsavverkning. Tallkontinuiteten i skogen är god och den innehåller rikligt med död ved, signal- och rödlistade arter. Vid Naturskyddsföreningens fältbesök i september 2008 gjordes 84 fynd av 13 olika rödlistade arter, bland annat urskogstickan (Antrodia cf primaeva). Denna art är starkt hotad och återfinns endast i gamla talldominerande barrnaturskogar. I området har Naturskyddsföreningen gjort 84 fynd av 13 olika rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia cf primaeva Urskogsticka EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Ceraceomyces albostramineus Laxgröppa VU Gloeophyllum protractum Tallstocksticka VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Byssoporia terrestris Jordporing NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Oligoporus hibernicus Gäckporing NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Signalarter och andra intressanta fynd : garnlav, blanksvart spiklav, blågrå svartspik, vitplätt, spillkråka, vitmosslav, silkesporing, vedticka, kådvaxskinn, tallskinn, skörporing, hornvaxskinn, lusporing EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 27

30 Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) på låga i det avverkningsanmälda området runt Borgarberget. Foto: Olli Manninen Sveaskog, Borgarberget, Älvdalens kommun, Dalarnas län Kommun: Älvdalens kommun Markägare: Sveaskog Status: 25 ha avverkningsanmäld skog Sveaskog har planerat att avverka ett flertal gammelskogar nära Drevdagen i Älvdalens kommun. Många av dessa områden tillhör samma skogsmassiv som Fulufjällets Nationalpark samt är belägna ovan den fjällnära gränsen. En av skogarna vid Drevdagen som idag är avverkninganmäld tillhör Fulufjällets Intact Forest Landscape, det största sammanhängande naturskogsområdet i mellersta Skandinavien. [ Naturskyddsföreningens inventeringsgrupp besökte under sommaren 2008 avverkningshotade tallnaturskogar vid Borgarberget, ca 2 kilometer norr om Drevdagen. Dessa skogar bar tydliga tecken av brand och höga naturvärden noterades i de avverkningsanmälda delarna. Sveaskog, Smekmyråsen, Älvdalens kommun, Dalarnas län Kommun: Älvdalens kommun Markägare: Sveaskog Status: 69,7 ha avverkningsanmäld skog Liksom alla Sveaskogs avverkningsanmälda skogar i Norra Älvdalen som Naturskyddsföreningens inventeringsgrupp besökte under 2008, hyser även skogarna runt Smekmyråsen mycket höga naturvärden. Rikligt med både signal- och rödlistade arter dokumenterades. I likhet med de, i rapporten, tidigare presenterade skogarna i Älvdalens kommun består även områdena runt Smekmyråsen av glesa, gamla tallnaturskogar med god kontinuitet och spår av brand. Dessa skogar som aldrig tidigare har slutavverkats hotas nu att bli exploaterade av ett fcs-certifierat bolag. I området har Naturskyddsföreningen gjort 53 fynd av 10 olika rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Ceraceomyces albostramineus Laxgröppa VU Picoides tridactylus Tretåig hackspett VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Byssoporia terrestris Jordporing NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Letharia vulpina Varglav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Signalarter och andra intressanta fynd : silkesporing, tallticka, vedticka EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad I området har Naturskyddsföreningen gjort 52 fynd av 8 olika rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Hydnellum gracilipes Smalfotad taggsvamp EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Byssoporia terrestris Jordporing NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Letharia vulpina Varglav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Signalarter och andra intressanta fynd: vitplätt, zontaggsvamp, vitmosslav, silkesporing, vedticka, hornvaxskinn, tjäder EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 28

31 Naturskogen på Knittarna hyser mycket höga naturvärden och står idag under ett provisoriskt skydd i väntan på naturreservatsbeslut. Foto: Olli Manninen Sveaskog, Knittarna, Älvdalens kommun, Dalarnas län Kommun: Älvdalens kommun Markägare: Sveaskog Status: Interimistiskt naturreservat den 21 januari 2009 På Knittarna, som ligger sydväst om Idre, beslutade Länsstyrelsen i Dalarna den 21 januari, 2009 att införa ett interimistiskt naturreservat. En planerad exploatering bestående av 10 vindkraftverk hotade naturskogen på Knittarna, trots en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och markägaren Sveaskog om att området skulle avsättas som naturreservat. Vid Naturskyddsföreningen fältbesök i området sommaren 2008, hittades över 100 olika förekomster av 20 olika rödlistade arter, varav 3 var starkt hotade (kategori en i rödlistan). Dessa fynd gjordes i det område där exploatören planerade att uppföra vindkraftverken. Efter en skrivelse från Naturskyddsföreningen hösten 2008, beslutade Länsstyrelsen att skydda området från ingrepp under tiden ett naturreservatsbeslut förbereds. Skyddet är gällande fram till 21 januari, I området har Naturskyddsföreningen gjort 123 fynd av 20 olika rödlistade arter. Vetenskapligt namn Svenskt namn Signalvärde Antrodia infirma Urskogsporing EN Bryoria tenuis Långt broktagel EN Skeletocutis chrysella Grantickeporing EN Antrodia albobrunnea Fläckporing VU Bryoria bicolor Broktagel VU Skeletocutis lenis Gräddporing VU Asterodon ferruginosus Stjärntagging NT Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav NT Cladonia parasitica Dvärgbägarlav NT Cystostsreum murraii Doftskinn NT Fomitopsis rosea Rosenticka NT Hypogymnia bitteri Knottrig blåslav NT Junghuhnia luteoalba Gulporing NT Letharia vulpina Varglav NT Lobaria pulmonaria Lunglav NT Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Odonticium romellii Nordtagging NT Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT Phlebia centrifuga Rynkskinn NT Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT Signalarter och andra intressanta fynd : vitplätt, silkesporing granticka, ullticka, vedticka, tallskinn, hornvaxskinn, kådvaxskinn EN = Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Missgynnad 29