Inventering av åtta naturskogar i Västerbottens inland

Transkript

1 Inventering av åtta naturskogar i Västerbottens inland Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2016

2 Deltagare på inventeringsresan Nils Ericson, Johanna Eriksson, Anton Gustafsson, Linda Johannesson, David Midhage, Minou Moon, Lisa Pedersen, Ingemar Södergren samt Isak Vahlström Foto på framsidan Gammal tall i Tjolmbrånans urskog. Foto: Isak Vahlström Datum för färdigställande av rapport Kontakt Isak Vahlström, isak.vahlstrom@gmail.com, Lisa Pedersen, lisapedersen@telia.com, Fältbiologernas skogsnätverk vill se: att all urskog, som fortfarande finns kvar, skyddas. att minst 20 % av skogen skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. att FSC ska höja sina krav på hur mycket skog som undantas från skogsbruk. att dagens krav från skogsvårdslagen och FSC efterlevs.

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Områdesbeskrivning... 2 Lubbsberget... 2 Rosmyrliden... 3 Skorvliden... 5 Skravelliden... 7 Herrgårdsknulen... 8 Tjuhkalåjvvie Tjolmbrånan (norr) Giltjaursberget Tjolmbrånan (syd) Diskussion Referenser... 15

4 I följande rapport går att finna områdesbeskrivningar, med tillhörande artlistor samt omdömen av skogsområden i Västerbottens inland som inventerats under augusti Förhoppningen är att myndigheter och skogsbolag ska kunna dra nytta av denna information vid kommande beslut om hur områderna ska behandlas. Inledning Sommaren 2016 åkte vi, Fältbiologernas skogsnätverk, till Västerbottens inland för att inventera skog i syfte att upptäcka höga naturvärden och skyddsvärda områden. Samtidigt lärde vi oss om skogsekologi och skogshistoria samt den miljömässiga problematiken kring det rådande skogsbruket. Under resan såg vi att svensk urskog avverkas, att enorma kalhyggen bildas i stora sammanhängande skogsområden som aldrig tidigare kalavverkats samt att skogsstyrelsens krav på miljöhänsyn vid skogliga åtgärder inte beaktas. De skogsområden vi besökte låg ovanför skogsstyrelsens gräns för svårföryngrad skog och i vissa fall på gränsen till fjällnära skog. I dessa områden finns ofta naturskogar och i vissa fall urskogar med mycket höga naturvärden. Naturvårdsverket konstaterar att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020 och en av anledningarna till detta är att skogar med höga naturvärden fortfarande huggs ner (Naturvårdsverket, 2016). De fina områden vi fann borde alltså skyddas. Länsstyrelserna står dock inför en hopplös uppgift då de får alltför små resurser för att ha möjlighet att skydda tillräckligt med skog. Skogar med höga naturvärden ställs således mot skogar med höga naturvärden, och vissa har man möjlighet att skydda och andra nödgas man tillåta avverkas. I ett län så rikt på skogar likt Västerbotten blir problematiken extra tydlig. Då en väldigt liten andel av den kustnära skogen är skyddad jämfört med den fjällnära fokuserar Länsstyrelsen nu mycket på skydd av kustnära skogar men då finns en risk att skogar lite längre inåt landet, med höga naturvärden som egentligen håller nyckelbiotopsklass, inte skyddas just för att resurserna att skydda ändå inte finns. Det som krävs för att kunna skydda mer skog formellt och långsiktigt är att regeringen ger myndigheter betydligt mer resurser. Det är positivt att regeringen har höjt anslagen de senaste åren men de behöver höjas betydligt mer för att en möjlighet ska finnas att bevara den biologiska mångfalden i skogen! Ökade virkespriser har lett till att trycket på avverkning i fjällnära skog blivit större, detta i kombination med att man nu betalar markägare bättre vid reservatbildande vilket gör att resurserna för skogsskyddet blivit än mer knapert hotar de få urskogar och naturskogar som finns kvar i landet. Detta kan leda till att den svaga positiva trend med ökande andel gammal skog i landet kan komma att minska i framtiden tillsammans med den skogliga biologiska mångfalden. Det är viktigt att se naturvården i skogen ur ett större perspektiv för att säkerställa spridningsmöjligheter regionalt och nationellt, vilket kräver sammanhängande eller närliggande områden från inland till kust och från norr till söder. Metod Mellan den 2:a och 10:e augusti, 2016, besökte vi sju olika skogsområden som vi blivit tipsade om. En gemensam nämnare för flera av skogsområderna som vi besökte var att de var del av ett relativt stort naturskogsområde. Samtliga områden var lokaliserade i Västerbottens län, varav två i Storumans kommun och fem i Sorsele kommun. Markägoförhållandena skiljde sig mellan områdena. Tre ägdes av Sveaskog, två var allämännings- eller besparingsskogar och två ägdes inte av någon stor skogsägare och dessa två områdens ägoförhållanden är således okända. Områdenas naturvärden inventerades, delvis med avseende på signalarter, Skogsstyrelsens signalartslista från 2014 användes (Skogsstyrelsen, 2014), samt rödlistade arter (Artdatabanken, 2015). Koordinater för dessa artfynd togs. Även skogens struktur undersöktes med avseende på dominerande 1

5 trädarter, skiktning, trädålder och trädstorlek på de äldsta träden, mängden lågor och torrakor, brandspår, terrängformer, markvegetation, spår av tidigare skogsbruk och övriga kulturspår. Områdesbeskrivningar I kommande stycken presenteras sammanfattningar av skogarnas struktur samt naturvärden. Respektive områdesbeskrivning inleds med nån/några korta meningar om vad som främst utmärker området samt ett omdöme om områdets värde. Samtliga områden ligger inom Västerbottens län. Koordinater anges i RT90. Lubbsberget Storumans kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 23 ha Markägare: Okänd/ingen stor skogsägare Datum för inventering: Högörtsgranskog med källor. Förekomsten av rika dråg tillsammans med skogens relativt höga ålder samt att området är en del av ett stort naturskogsområde gör att skogen bör skyddas. Grandominerad skog med förekomst av björk, sälg och rönn. Skogen är flerskiktad och ett äldre träd uppmättes vid provborrning till 160 år. Flera träd verkar vara i denna ålder men förmodligen inte äldre. Död ved finns men ej i riklig mängd. Terrängen utgörs av en nordostsluttning där fältskiktet i de nedre delarna är av högörtstyp medan fältskikten högre upp i sluttningen övergår till ris. Skogen har en luckig karaktär som tilltog högre upp i sluttningen, troligtvis på grund av lägre produktivitet. Skogen genomkorsas av vattendrag och det finns förekomst av källor. Delar av området består av gransumpskog. Riklig förekomst av garnlav samt vitgrynig nållav vittnar om lång trädkontinuitet. På ett flertal lågor hittades gränsticka. Spridda förekomster av stubbar tyder på dimensionsavverkning för ca 100 år sedan. Området är en del av ett större naturskogsområde på ca 20 kvadratkilometer, som vore ytterst intressant att undersöka vidare. Storleken gör dessutom hela området extra intressant ur bevarandesynpunkt. Naturskogsområdet gränsar dessutom i väst till ett naturreservat. Stora delar av skogen hade högörtsvegetation. Foto: Anton Gustafsson 2

6 Artfynd Signalart Rödlistad Brunpudrad nållav Garnlav Gränsticka Granticka Harticka Källpraktmossa Kärrfibla Knottrig blåslav Kortskaftad ärgspik Kungsfågel VU Luddlav Mörk husmossa Nordisk stormhatt Purpurfingersvamp Rödbrun blekspik Skogshakmossa Stuplav Tretåig hackspett Ullticka Vedflikmossa Vitgrynig nållav Roskmyrliden Storumans kommun Mittpunktskoordinater: : , Y: Inventerad areal: 111 ha Markägare: Okänd/ingen stor skogsägare Datum för inventering: Kulturpåverkad granskog med bitvis höga naturvärden. Delar av området innehåller rikligt med död ved vilket gör det värt att bevaras. Grandominerat med inslag av främst björk. Enstaka rönnar, sälgar och aspar. Skogen är flerskiktad men endast några äldre träd finns. Området innehåller en hel del död ved. Lågorna är antingen mycket gamla eller nyligen fallna. Det finns således ett glapp i nedbrytningsgraden av lågor. Men trots detta hittade vi arter som kötticka, rosenticka och ullticka, vilket ändå tyder på kontinuitet av lågor. Området utgörs av en nordöstlig sluttning. Markvegetationen består främst av blåbärsris men rikare dråg fanns också där arter som mörk husmossa, grov husmossa och tibast hittades. Spår från dimensionsavverkning i 3

7 form av stubbar finns här och där. I mitten av området har ungskog kommit upp efter tidigare avverkning, men i övrigt är området mycket intressant, i synnerhet delarna närmast vägen. Området är en del av ett större naturskogsområde på ca 8 kvadratkilometer, som gärna bör undersökas vidare. Artfynd Signalart Rödlistad Bårdlav Blodticka Brunpudrad nållav Gammelgransskål Garnlav Gränsticka Granticka Grov husmossa Harticka Kärrfibbla Knottrig blåslav Kornig nållav Kötticka Kungsörn Luddlav Mörk husmossa Nordisk stormhatt Ögonpyrola Rosenticka Skrovellav Spillkråka Taggstjärnmossa Tibast Tretåig hackspett Ullticka Vedflikmossa Videsparv VU Flera äldre lågor hittades i området. Foto: David Midhage 4

8 Skorvliden Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 105 ha Markägare: Sveaskog Datum för inventering: till På grund av områdets omfattning och mångfald har beskrivningen delats upp i fyra olika zoner. Zon A: Brandpåverkad tallskog med urskogskaraktär. Området bedöms ha mycket höga naturvärden och måste därav bevaras. Talldominerat med enstaka björkar, aspar, granar och sälgar. Flerskiktad men saknar riktigt gamla tallar. Mycket rikligt med lågor, torrakor och högstubbar. Främst äldre lågor. Vi fann fläckporing i området samt spår av reliktbock. Brandspår saknas på levande tallar men rikligt med brandspår finns på lågor, torrakor och högstubbar. Blockig terräng. Marken är torr och fältskiktet domineras av blåbär och kråkbär. Avsaknad av spår som tyder på tidigare skogsbruk. En väg går genom området. Området är redan idag nyckelbiotopsklassat. Zon B: Blockig brandpåverkad tallskog med höga naturvärden. Lågor, torrakor och högstubbar finns. Området bör bevaras. Tall och grandominerat med inslag av sälgar, björkar och enstaka aspar. Flerskiktad men de äldsta träden saknas. Lågor, torrakor och högstubbar finns. En del av den döda veden är rester från dimensionsavverkning i form av kronor och stammar. Brandspår finns på döda träd. Terrängen är mycket blockig. Nordostsluttning där fältskiktet består främst av blåbärsris men även lågörtsvegetation. På sälgarna hittades flera signalarter däribland lunglav och skrovellav. Skogen har dimensionsavverkats för länge sedan. Området är redan idag nyckelbiotopsklassat. Zon C: Skog av urskogskaraktär med stort inslag av lövträd. Området måste bevaras. Tall och grandominerad skog. Även rik på asp och med inslag av sälg, björk och rönn. Flerskiktad men de allra äldsta träden saknas. Rikt på lågor. Avsaknad av brandspår. Terrängen var blockig och markvegitationen består av blåbärsris och lågört, fuktig terräng. Avsaknaden av avverkningsstubbar tyder på att även denna zon är av urskogskaraktär. Området är redan idag nyckelbiotopsklassat. Zon D: Gles skog med relativt låga naturvärden. Talldominerad höjd med inslag av björk. Mycket gles flerskiktad skog där de äldsta träden saknas. Ett fåtal lågor och torrakor. Spår av brand. Blåbärsris och kråkbär dominerar fältskiktet. Tydliga spår av tidigare avverkning. 5

9 Enstaka spår av dimentionsavverkning i skogen som var mycket rik på död ved. Foto: Anton Gustafsson Artfynd Signalart Rödlistad Zon A Zon B Zon C Zon D Aspvedgnagare Bårdlav Dvärgbägarlav Fläckporing VU Garnlav Kolflarnlav Kungsfågel VU Luddlav Lunglav Nästlav Reliktbock Skinnlav Skrovellav Sotlav Spillkråka Stjärntagging Stuplav Tornseglare VU Tretåig hackspett Vedflikmossa Vedtrappmossa 6

10 Skravelliden Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 18 ha Markägare: Sveaskog Datum för inventering: Området har delats upp i två zoner. Zon A: Blandskog i sluttning med högt lövinslag (lövbränna) och därav högt naturvärde. Området bör bevaras. Gran och talldominerat, andelen tall ökar med alltituden. Rikligt med asp och björk. Flerskiktat men de äldsta träden saknas. En del lågor och torrakor. Flera stubbar med brandspår samt rikt med unga lövträd tyder på lövbränna. Sluttningen i nordostlig riktning. Markvegitationen är blåbärsdominerad. Avsaknad av avverkningstubbar. Särskilt intressanta arter vi fann i detta område var lappticka, lunglav samt skinnlav. Området är redan idag nyckelbiotopsklassat. Zon B: Barrskog med höga naturvärden gränsar i norr till ett stort hygge som inte bör bli större Området bör således bevaras. Gran och talldominerad skog med inslag av gamla aspar. Den norra delen av denna zon är flerskiktad men de äldsta träden saknas medan den södra delen upp mot höjden bestod mest av ungskog. Mängden död ved minskade upp mot toppen på höjden. Området sluttar lätt, dels norr- och dels västerut. Markvegitationen domineras av blåbär och kråkbär. På höjden rikligt med avverkningsspår medans de saknades i den norra delen av området. På gamla aspar fann vi arterna stor aspticka och krushättemossa. Den senare utgör förmodligen Sveriges nordligaste fynd av denna signalart. I norra änden gränsar området till ett nytt stort hygge. Utöver detta finns några närliggande hyggen samt avverkningsanmälda områden. Skulle dessa avverkas så skulle det innebära ett sammanhängande hygge på 170 ha som dessutom bara har ett smalt stråk med skog till ett hygge på ytterligare 60 ha. Lövbränna. Foto: Anton Gustafsson 7

11 Artfynd Signalart Rödlistad Zon A Zon B Bårdlav Garnlav Kolflarnlav Krushättemossa Kungsfågel VU Lappticka VU Luddlav Lunglav Skinnlav Skrovellav Spillkråka Stor aspticka Tretåig hackspett Vedflikmossa Herrgårdsknulen Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 114 ha Markägare: Sveaskog Datum för inventering: Talldominerad skog med äldre död ved, förekomst av brandspår samt riklig förekomst av reliktbock. Höga naturvärden, delar av området är avverkningsanmält men hela området bör verkligen sparas. Området domineras av tall med inslag av asp och gran samt enstaka björkar. Det flackare området i nordöst övergår till en förhållandevis ung barrblandskog med inslag av sälg och skogen närmast myren i väst domineras av gran. Dessa områden är rika på garnlav. Skogen är flerskiktad men saknar riktigt gamla träd. Död ved finns i riklig mängd, dock främst i form av äldre lågor och några nya samt en del torrakor. Arter som fläckporing, gräddporing och nordlig nållav vittnade om höga ekologiska värden på den döda veden. I de mer grandominerade områdena finns förhållandevis lite död ved. Brandspår finns både som brandljud på levande träd och kolade högstubbar. Terrängen utgörs av en västsluttning som slutar i myrmark genomkorsad av en bäck. Det talldominerade området är blockrikt och domineras av blåbär och kråkbär. I de mer grantäta områdena övergår fältskiktet till att domineras av blåbär. Grova mossbeväxta stubbar tyder på att området har dimensionsavverkats för länge sedan och en del avsågade grova träd ligger kvar. Stora delar av området väster om vägen har nyligen röjts. Den rikliga förekomsten av gnagspår från reliktbock gör området intressant ur bevarandesynpunkt. 8

12 Vidare information Två hyggen på sammanlagt cirka 40 ha finns norr om området, det ena avverkat mellan 2006 och 2010 och det andra mellan , båda huggna av Sveaskog. Ett 45 ha stort område väster om bilvägen i anslutning till ovan nämnt hygge är avverkningsanmält i september Skulle detta avverkas bildas ett sammanhängande kalhygge på ca 85 ha. I detta område fanns dessutom, likt tallskogen öster om vägen, en mängd spår av reliktbock (). Öster om inventeringsområdet gjordes dessutom ett ca 40 ha stort hygge mellan , också av Sveaskog. Artfynd Signalart Rödlistad Bårdlav Blågrå svartspik Dvärgbägarlav Fläckporing VU Gammelgransskål Garnlav Gräddporing VU Granticka Knottrig blåslav Kolflarnlav Luddlav Lunglav Nordlig nållav Reliktbock Skinnlav Skrovellav Spillkråka Stor aspticka Stuplav Tallticka Tornseglare VU Tretåig hackspett Vedflikmossa Vedtrappmossa Vitgrynig nållav Brand har skapat mycket död ved i området. Foto: Anton Gustafsson 9

13 Tjuhkalåjvvie Sorsele kommun Mittkoordinat: : , Y: Inventerad areal: 145 ha Markägare: Sveaskog Datum för inventering: Gammal granskog med riklig förekomst av död ved i olika ålder med inslag av låg och högörtsvegetation. Bitvis urskogsartad, totalt mycket höga naturvärden. Området är del av riktigt stort naturskogsområde. Området bör verkligen bevaras. Grandominerat område med inslag av björk och enstaka sälgar. Tjuhkalåjvvetoppen dominerades av björk. Skogen var flerskiktad och de äldsta granarna uppnådde en ålder på ca år. Det fanns god tillgång på död ved i olika nedbrytningsstadier, vilket indikeras av arter som ostticka, rosenticka samt stjärntagging. Brandspår fanns i områdets sydvästra del i form av kolade tallhögstubbar. Terrängen utgjordes av en förhållandevis flack västslänt med undantag för Tjuhkalåjvvetoppen och dess sydvästbrant. Området genomskars dessutom av myrmarker och rikdråg. Markvegetationen i skogen dominerades av blåbärsris med inslag av parter med både låg- och högörtsvegetation, främst i släntens högre partier. En i fältskikt tyder på att skogen varit förehållandevis öppen under en längre tid. I myrmarkernas fältskikt fanns en rad arter gynnade av högre ph-värde. Gamla grova avverkningsstubbar tyder på att dimensionsavverkatning har skett i större delen av området för länge sedan, med undantag för Tjuhkalåjvvetoppen och dess sydvästbrant där inga avverkningsspår fanns. Området är en del av ett riktigt stort naturskogsområde, på hela 25 kvadratkilometer. Den totala avsaknaden av skogbilvägar i detta stora området är också värt att nämna. Artfynd Signalart Rödlistad Bårdlav Brunpudrad nållav Gammelgransskål Garnlav Gränsticka Granticka Gytterlav Harticka Källmossa Kärrfibbla Knottrig blåslav Kungsfågel VU Lunglav Mörk husmossa Nordisk stormhatt Ostticka VU Purpurfingersvamp Rikligt med garnlav i området. Foto: Anton Gustafsson 10

14 Rosenticka Rynkskinn VU Skrovellav Spillkråka Stjärntagging Stuplav Tretåig hackspett Ullticka Vedflikmossa Vitgryning nållav Tjolmbrånan (norr) Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 67 ha Markägare: Allmännings- och besparingsskogar Datum för inventering: Granurskog, mycket höga naturvärden. Död ved i olika nedbrytningsstadier samt rikligt med signalarter. Området måste bevaras. Området var en grandominerad urskog, med inslag av björk och enstaka tallar och sälgar. Skogen var flerskiktad, med gott om grova gamla granar. Provborrad gran uppmättes till att vara cirka 180 år. Död ved i olika nedbrytningstadier förekom rikligt i form av björk-, och granlågor, samt en del torrakor. På lågorna hittades arter som osticka, taigaskinn, rosenticka, stjärntagging, rynkskinn och lappticka vilka indikerar lång kontinuitet av lågor. Även träden hade en lång kontinuitet, vilket indikerades av arter som liten sotlav, vitgrynig nållav och rikligt med garnlav. En kolad tallåga visade att skogen har brunnnit. Terrängen var småkuperad, med ett stort inslag av små tjärnar, och myrar. Fältskiktet dominerades av blåbär, med inslag av lågört. I områdets nordöstra hörn fanns sumpgranskog, med högörtsvegetation. Skogen innehöll en mängd stora myrstackar, inte sällan en och en halv meter höga och garnlav förekom rikligt i hela området. Spår av tidigare skogsbruk saknades, men området är fragmenterat av kalhyggen som kommit till de två senaste åren. På ett av hyggena hade en 250 år gammal gran avverkats. Området är en del av ett riktigt stort naturskogsområde som går hela vägen upp mot fjällen. Vidare diskussion Det finns etablerade fiskevatten och vandringsleder i anslutning till området vilket ökar potentialen för turism och rekreationsmöjligheter. De höga naturvärdena och orördheten tillsammans med befintlig infrastruktur gör området mycket intressant att bevara och utveckla. 11

15 Artfynd Signalart Rödlistad Brunpudrad nållav Flattoppad klubbsvamp Gammelgransskål Garnlav Gränsticka Granticka Harticka Källpraktmossa Knottrig blåslav Kolflarnlav Kruskalkmossa Kungsfågel VU Lappticka VU Liten sotlav VU Mörk husmossa Nordisk stormhatt Ormbär Ostticka VU Purpurfingersvamp Rosenticka Rynkskinn VU Skör kvastmossa Skrovellav Stjärntagging Stuplav Taigaskinn VU Tretåig hackspett Ullticka Vedflikmossa Vitskaftad svartspik Granurskog. Foto: Isak Vahlström 12

16 Giltjaursberget Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 208 ha Markägare: Allmännings- och besparingsskogar Datum för inventering: Granskog med höga naturvärden. Både äldre och nyare död ved förekom. Småkuperat med inslag av myrmark och småsjöar. Området bör bevaras. Grandominerat område med inslag av björk och enstaka tallar och rönnar. Flerskiktad skog, med många grova björkar och björktorrakor. Provborrad gran uppmättes till ca 140 år. En del grantorrakor fanns utspritt i skogen. Både äldre och nyare död ved förekom, och därpå fanns spännande arter som doftskinn, lappticka samt rynkskinn. Småkuperat med inslag av myrmark och småsjöar. Markvegetationen utgjordes främst av blåbär med delar som dominerades av lågörtsvegetation och östslänten i områdets östra kant utgjordes delvis av högörtsvegetation. Mossbelupna averkningsstubbar visar att skogen har dimensionsaverkats för en längre tid sedan. Höjden i det nordöstra hörnet av området stack ut eftersom avverkningsspår saknades. Där fanns lågor i alla nedbrytningsstadier och skogen var även mer björkdominerad. Garnlav förekom i hela området. I närområdet har flera nya hyggen bildats. Gott om lågor i de finare områdena. Foto: Isak Vahlström Artfynd Signalart Rödlistad Blodticka Doftskinn Gammelgransskål Garnlav Gränsticka Granticka Granticka Harticka Kärrfibbla Knottrig blåslav Kungsfågel VU Lappticka VU Luddlav Nordisk stormhatt Purpurfingersvamp Rödbrun blekspik Rosenticka Rynkskinn VU Skrovellav Spillkråka Stjärntagging Stuplav Tretåig hackspett Ullticka Vitgrynig nållav 13

17 Tjålmbrånan (syd) Sorsele kommun Mittpunktskoordinat: : , Y: Inventerad areal: 42 ha Markägare: Allmännings- och besparingsskogar Datum för inventering: Blandskog med låg förekomst av äldre träd och död ved, låga naturvärden. Området dominerades av gran, med inslag av björk och enstaka äldre sälgar förekom med några signalarter exempelvis lunglav. Skogen var flerskiktad, men gamla träd saknades generellt. Skogen hade låg förekomst lågor och torrakor. Terrängen var småkuperad med sänkor, vattendrag och höjder. Markvegetationen dominerades av blåbär med delar som dominerades av lågörtsvegetation. Områdets nordöstra del utgjordes i anslutning till bäcken av högörtsvegetation. I skogen syntes många spår av dimensionsavverkning, vilket gjorde skogen förhållandevis öppen. Enstaka björkstubbar tyder på vedhuggning. Artfynd Signalart Rödlistad Kärrfibbla Luddlav Lunglav Nordisk stormhatt Skrovellav Stuplav Relativt ung granskog med inslag av löv. Foto: Anton Gustafsson Diskussion Vi fann under vår inventeringsresa flera skogar med mycket höga naturvärden som aldrig tidigare kalavverkats. En del av dessa områden hade t.o.m. urskogskaraktär. Dock hotas flera av dessa skogar av avverkning. Dessa skogar låg dessutom i flera fall kant i kant med nya kalhyggen, dvs. förmodligen hade områden med lika fin skog nyligen avverkats. I svenskt skogsbruk är idag helt enkelt risken stor att skogar med höga naturvärden bli avverkade innan de ens hunnit bli inventerade och de höga naturvärdena upptäckta. Under resan fann vi även många stora hyggen. Vid ett tillfälle fann vi ett hygge på 40 ha som låg kant i kant med ett avverkningsanmält område på ytterligare 45 ha. I ett annat fall hittades avverkningsanmälningar som gränsade mot befintliga hyggen, vilket skulle ge en sammanhängande hyggesarea på 160 ha. När så stora sammanhängande områden avverkas leder det till att spridningsmöjligheterna för arter knutna till gammelskog försämras i samband med att dess habitat försvinner och fragmenteras. Vi fann även att hänsynen vid avverkningen ofta var undermålig. Vid skogsbruksåtgärder är det enligt skogsstyrelsen viktigt att hänsyn tas, exempelvis genom att 14

18 skyddszoner lämnas mot våtmarker. Dock fann vi under vår resa alltför många hyggen där kantzoner saknades. De stora skogsbolagen är certifierade enligt FSC vilket betyder att företaget åtar sig att undanta minst 5 % av sin produktiva skogsmarksareal från andra åtgärder än skötsel påkallad för att bevara och främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald. Att bolagen endast skyddar 5 % av den produktiva skogen räcker dock inte för att bevara den skogliga biologiska mångfalden. Forskning visar nämligen att snarare 20 % av Sveriges totala skogsareal behöver skyddas för att bevara den biologiska mångfalden i skogen (Skydda skogen, 2016) och enligt Nagoya-avtalet lovar Sverige dessutom att skydda minst 17 % av skogen. Den skyddade skogen inkluderar utöver bolagens frivilliga avsättningar även formellt skyddade skogar såsom nationalparker och naturreservat men i dagsläget är den totala summan skyddad skog långt ifrån tillräckligt. Andelen naturskog fortsätter att minska. Om vi ska nå de miljömål vi satt upp, och hålla de avtal vi slutit, är det därför viktigt att åtgärder tas för bevarandet av gammelskog. Referenser ArtDatabanken. (2015). Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala Naturvårdverket. (2016). Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål Rapport Skogsstyrelsen. (2014). Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Skydda Skogen. (2016). Forskaruppropet samt Forskare som skrivit på [ ] 15