TaigaEkologerna HB. C/O Kyrkvägen 12 ENVIKEN

Transkript

1 Naturvärdesinventering Skräddarns i Gördalen ROLF LUNDQVIST & JANOLOF HERMANSSON

2 TaigaEkologerna HB C/O Kyrkvägen 12 ENVIKEN

3 Naturvärdesinventering Skräddarns Fjällgård i Gördalen Inventeringen omfattar två delområden i Gördalens by, Särna socken, Älvdalens kommun. Det ena (1), centralt i byn, väster om Görälven, ligger på öppen, tidigare jordbruksmark (areal). Det andra (2), öster om älven i södra delen av byn, är till större delen skogsmark. Här ingår även två områden med öppen tidigare jordbruksmark (areal). Metodik Fältarbetet har utförts enligt nyckelbiotopinventeringens (Skogsstyrelsen handbok, 2004). Särskilt har vi använt lavar och svampar (enl. Artdatabankens senaste rödlistning 2005). Vår kompetens gör det också möjligt att ur regionalt och lokalt perspektiv använda ytterligare arter, även sådana, som är mycket små och/eller svårbestämda i fält. Tillsammans med biotoptyper och värdefulla strukturer fås då en tillförlitlig bedömning. Fältarbetet utfördes i slutet på augusti Området ligger öst om älven, uppströms bron och den öppna marken mellan vägen och älven i höjd med bystugan. Till största delen är det tidigare jordbruksmark, brukad till slutet av talet. En bäck från sluttningen österut och ett diagonalt anslutande källdråg, som dikats och i äldre tid troligen nyttjats för översilning, tvärar genom området. Gräsmarken domineras av tuvtåtel med inslag av örter. Här finns kulturspridda arter som blågull, röllika, rödblära, styvmorsviol, liten blåklocka mm, liksom det införda fodergräset rörflen. Odlingsmarken Längs bäckarna växer något mer krävande arter, som strätta, lundarv, brudborste (S), vänderot, mjölke mm. En fläck med stormhatt ( / ), ett videbuskage och en jolster längs bäcken nära stranden bryter också något av. Sidobäcken har ett källartat parti med källört, fjällskråp kvanne, kabbeleka, näckmossa mm. Närmast vägen är gräsmarken högre belägen och torrare. Här finns prästkrage, liten blåklocka, vitklöver, rödklöver, bergsyra mm. Gräsmarken har troligen också nyttjats, som åker. En fläck har ytlig torv med björnmossor och renlav. Kanske har torv förvarats här som jordförbättring. Fläcken har nu kraftigt uppslag av björk. Närmast älven finns en strandvall med ängsmark med inslag av kruståtel, fjälltimotej, ormrot gullris, rödblära mm. Troligen är den delvis uppbyggd av sten som är röjd ur åkern. Glest längs älven står en rad äldre björkar, med tämligen grov bark. De står i hög luftfuktighet och har på växt av hänglavar. En fyrstammig björk har en ovanlig, men obestämd skägglav. På nästa björk uppströms ( / ) finns en ovanlig skägglavsart, sannolikt Usnea glabrescens. En annan björk ( / ) har något slånlav och en hel del skägglav Usnea spp. I strandkanten står kvanne, strätta och stormhatt (S). Björkarna efter älven är tillräckligt gamla för att kunna hysa arter, som indikerar höga naturvärden. Mer eller mindre solitära träd, som står efter vattendrag, får en speciell lavflora på stam och grenar. Björken har sur bark och därför generellt en artfattig lavflora, men lite

4 näringsrikt damm ökar art antalet. Björkar efter älven får detta, vilket visas av artförekomster, som vägglav och mjölig ägglav. På ett par björkar finns grynig blåslav Hypogymnia farinacea (S). Grynig blåslav växer nästan enbart på gamla träd i öppna lägen. Skägglaven Usnea glabrescens, är sällsynt och sannolikt en hotad art (men inte med på rödlistan). Förekomsten pekar på björkarnas allt större betydelse för lavfloran med stigande ålder för björkarna i sitt gynnsamma fuktiga läge. Ställvis finns bävergnag. Förslag: Björkarna lämnas för vidare utveckling, liksom videbuskaget, som återkommande svämmas över och därför med tiden kan få intressant lav påväxt. 2. Det större området ligger nedom Fulufjällets västsluttning, gränsar mot Görälven och omfattar till större delen skogsmark på ofta branta moränåsar. I smärre delar finns sumpskog, en myr och två f.d. åkrar i byns södra del. I SÖ delen ligger en mindre tjärn, Gorrsiltjärn (gorrsil = elritsa, Dalarnas landskapsfisk!), som dikats ut till älven. Här finns flera gamla bäverhyddor. Skogen består av barrblandskog; genomhuggen, en gles sådan på olika ristyper, medan ett intilliggande hygge har vegetation av låg-örttyp. Det finns återkommande diabasblock i moränen, ofta på ytan, som ställvis skapar viss rikverkan. Här finns äldre träd, men det ont om död ved, så nära bebyggelsen. Spår av bäverns aktivitet finns på många ställen. Död björk är den vanligaste döda veden i området. Goda fuktförhållanden gör att det är gott om hänglavar, framförallt på granar, t.ex. garnlav, en art som minskat kraftigt på grund av avverkningar. Här finns även inslag av violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana (NT), t.ex. ( / ). Somliga granar har vida nerhängande grenar runt basen av stammen, s.k. kjolgranar, i nyckelbiotopinventeringen utpekat som nyckelelement. Stammen blir då beskuggad och där skapas stabilt hög luftfuktighet, vilket gynnar lavar, som växer på stambas, rotben och barrmatta. Då många granar är gamla finns goda förutsättningar för förekomst av arter, som behöver denna stabila livsmiljö. Knappnålslavar är en grupp av sådana. Här finns också den förväntade rika förekomsten av knappnålslavar. Rödbrun blekspik Sclerophora coniopahea (NT), är en typisk art för miljön, som hittades såväl inom, som just utanför avgränsningen. Skuggnålen Chaenotheca sphaerocephala kräver, som namnet antyder, kraftigt skuggiga förhållanden och föredrar att växa i barrmattan mellan rotbenen, liksom liten vaxlav Dimerella pineti. Skuggnålen, är sällsynt, hotad (VU) och alla kända växtplatser bör lämnas orörda. Det kan förväntas finnas ytterligare någon rödlistad art på detta habitat. Vid inventeringstillfället var det gott om marksvampar i området. På de ofta branta moränkullarna (eggar, lokalt namn) fanns gott om flera allmänna arter, som rynkad tofsskivling och frostvaxskivling. I södra delen av planområdet finns en idag obrukad långsträckt åker med mkt tuvtåtel och något rörflen ( / ), intill ett dike även stormhatt (S), älggräs mm. En fallfärdig lada ( / ) står i kanten och intill den finns ett mindre antal planterade contorta-tallar. Längs älvstranden finns ngt rikare ängsartad vegetation med bl.a. stormhatt (S), strätta, brudborste(s), fjällskära, höskallra, vänderot, älgräs (tex / ). Strandzonen växer nu igen med viden, björk mm. Norr om åkern finns ett parti äldre odlingsmark, som hunnit växa igen med sly.

5 Lövträdsinslaget är mest björk, även om bävern fällt åtskilliga. Lövet växer framförallt i våta eller sumpiga områden. En rönn har den mindre allmänna lysticka på stammen ( / ). Ett tämligen nytt traktorgrävt dike går från ån fram till en öppen myr, där ett avskärningsdike grävts vinkelrätt. Kanske är det en äldre bäckfåra, eller ett dike, som nu fördjupats. En övergiven bäverhydda är i vart fall äldre än den senaste dikesgrävningen. Den runda myren förefaller tämligen opåverkad. Här finns dvärglummer, strätta, kärrspira, snip, brunmossor och även Scorpidium revolvens, en mossa, som tillsammans med övriga arter klassar myren, som en halvrik myr. I kanten på dikena växer bl.a. slåtterblomma och dvärglummer och utåt sidorna vidtar föryngring framförallt av björk med inslag av dvärgbjörk, vide och gran. Längst norrut i planområdet finns en gammal åker med tuvtåtel, inslag av stagg, liten blåklocka, rödblära, brudborste (S) mm. Får betade här i slutet på 1990-talet. Närmast älven finns en ca 25 m bred zon med rikare örtvegetation, t.ex. stormhatt (S), kvanne, strätta, fjällskära, ormrot. Här finns även snår med lågväxt vide/salix ( / ). En rugge tolta (S) står nedströms ( / ). En äldre körväg följer älven. Bitar av rostig gammal taggtråd visar att också strandområdet betats av kreatur för lång tid sedan. Vid NÖ områdesavgränsningen, på en brant moränkulle finns klena aspar, några av dem döda, med ved i varierade nedbrytningsstadier. Här finns två intressanta vedsvampar ( / ), vit vedfingersvamp Lentaria epichnoea (NT) och borsttagging Gloidon strigosus (VU). Arterna hittades dock just utanför planområdet. Troligen likaså kopplad till asparna via mykorrhiza (?) finns också flera exemplar av en ljusgul relativt storväxt fingersvamp av släktet Ramaria (S), ( / ), vars kollekt ännu ej kunnat artbestämmas. De får räknas till en grupp arter vars släktskap ännu inte utretts, men som är under revidering. Skogen på moränkullen i övrigt är gles talldominerad sådan. Sammanfattning 1: Områdets bynära belägenhet medför att det sedan länge är kraftigt kulturpåverkat. Här finns åkrar och en anslutande körväg, som inte längre brukas. Här finns flera diken, bl.a. ett, som nyligen traktorgrävts och en tjärn som dikats och sänkts. Flera hus ligger också i direkt anslutning. Ändå finns här naturvärden. Längs stränderna finns inslag av mer krävande kärlväxter, som kvanne och fjällskära, av signalarter som stormhatt och brudborste. 2: Intressantast är dock vad den höga humiditet i dalgången framkallar, när de rätta betingelserna i övrigt finns för handen, dvs. där rätt sorts habitat uppstår. Bäst fungerar detta för vissa lavar. På äldre granar finns gott om hänglav, däribland violettgrå tagellav (NT) och under kjolgranarnas skydd finns den anmärkningsvärda specialiserade skuggnålen (NT) och den ovanliga rödbruna blekspiken (NT) med följearter, t.ex. luddnål, liten vaxlav, mjölig knopplav. Bra fungerar det också för vedsvampar, som koloniserar död asp, t.ex. vit vedfingersvamp (NT) och borsttagging (VU). Kopplade till asparna, här finns kanske femton mestadels mycket klena levande och döda sådana, är troligen också den ännu ej artbestämda fingersvamp, med anmärkningsvärt utseende, som hittades i några exemplar under inventeringen. Dessa svampförekomster ligger dock just utom planområdesgränsen. Eftersom

6 även angränsande skog också är avverkningsaktuell, kommer fynden där, att meddelas skogsstyrelsen. Detta gäller även ett fynd av den rödbruna blekspiken. Artfynden visar på dalgångens stora potential att hysa intressanta krävande arter, förutsatt att rätt habitat finns. Ett område med nyckelhabitatet kjolgranar bedöms här som nyckelbiotop och anges på karta. Här bör inga åtgärder ske. Växtplatserna för skuggnål (3) och rödbrun blekspik (1 och 4) bör bevaras och undantas från planen, men viktigast är växtplatserna 3 och 4 i Bilaga 2 och på kartan (Bilaga 3). Ett förslag till avgränsning finns i bilaga 4. Nedan listas de arter som är rödlistade eller regionalt hotade i Dalarna. Samtliga förekommer i området öster om Görälven och vid tjärnen. Lavar Alectoria sarmentosa, garnlav (signalart) Biatora chysantha, mjölig knopplav (Regional) Bryoria nadvornikiana, violettgrå tagellav (Nära hotad NT) Chaenotheca sphaerocephala, skuggnål (Sårbar VU) Sclerophora coniophaea, rödbrun blekspik (Nära hotad NT) Svampar Gloiodon strigosus, borsttagging (Sårbar VU) Lentaria epichnoa, vit vedfingersvamp (Nära hotad NT). Ramaria sp., gul fingersvamp Parasit på lav, ny för Dalarna Bilaga 1: Artlista Bilaga 2: Koordinatlista (excel-fil) Bilaga 3: Kartor över växtplatser och andra anmärkningsvärda förekomster Bilaga 4: Rekommenderad undantag från planen Bilaga 5: Foton TaigaEkologerna Rolf Lundqvist och Janolof Hermansson

7 Bilaga 1: Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlist kategori Växtplats RT90: N RT90: E Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik Missgynnad (NT) och vid Gorrsiltjärnen Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav Missgynnad (NT) och vid Gorrsiltjärnen Chaenotheca sphaerocephala Skuggnål Sårbar (VU) och vid Gorrsiltjärnen Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik Missgynnad (NT) och vid Gorrsiltjärnen Gloiodon strigosus Borsttagging Sårbar (VU) och vid Gorrsiltjärnen Lentaria epichnoa Vit vedfingersvamp Missgynnad (NT) och vid Gorrsiltjärnen Ramaria sp Fingersvamp och vid Gorrsiltjärnen Bilaga 2: grupp Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotkategori 2005 område X-koord Y-koord Ekologi 1 Lavar Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik Missgynnad (NT) björkrest vid gran (kjolgran) i 2 Lavar Bryoria nadvornikiana Violettgrå tagellav Missgynnad (NT) gran (kjolgran) i 3 Lavar Chaenotheca sphaerocephala Skuggnål Sårbar (VU) gran (kjolgran) i 4 Lavar Sclerophora coniophaea Rödbrun blekspik Missgynnad (NT) gran (kjolgran) i 5 Svampar Gloiodon strigosus Borsttagging Sårbar (VU) asplåga i aspdunge i 6 Svampar Lentaria epichnoa Vit vedfingersvamp Missgynnad (NT) asplåga i aspdunge i 7 Svampar Ramaria sp Fingersvamp vid 'asp i aspdunge i 8 Lavar Usnea glabrescens björk 9 Växter Stormhatt Växter Rödflen grupper 11 Övrigt Källa Övrigt strandvall björk Lavar Peltigera spp Filtlav på torvmark f d åkermark 14 Svampar Lysticka på björk 15 Övrigt Bäverhydda Övrigt Källdike Växter Torta

8 Bilaga3: 1 2

9 Bilaga 4

10 Bilaga 5 Borsttagging, Gloiodon strigosus (VU) Fingersvamp, Ramaria sp.

11 Asparna på åsen