Gunnel Forsberg är en uppskattad föreläsare med många års erfarenhet som demenssjuksköterska. 29 maj kl Hallstavik Kristinagården

Transkript

1 Nr 13, april 2012 I det här numret Aktuellt från FoUU-avdelningen 1 Demensprojektets tema personcentrerad omvårdnad 2 Bättre liv för multisjuka äldre 8 Arbetet med lokala värdighetsgarantier i 10 äldreomsorgen har börjat - Värdighet i vardagen Ippi-projektet 12 Samarbete med ungdomsgruppen Stopp 13 Föreningsbidrag 14 Stroke eller TIA 15 Anhörigstödet en förebyggande verksamhet 16 Aktuellt från FoUU-avdelningen Tankeväckaren - om levnadsberättelsen Tankeväckaren är precis som namnet säger, en föreläsning vars syfte är att väcka tankar - tankar som i sin tur kan väcka insikt om hur viktig den personliga levnadshistorien är att känna till när vi ska vårda andra människor och ge dem ett optimalt bemötande och en god personcentrerad omvårdnad. Föreläsningen är uppbyggd kring en levnadsberättelse med bilder, minnen och personliga saker och utspelar sig i ett tidsflöde från barndom till nutid till framtid. Formen har inslag av dramapedagogik och speglar en blandning av fakta, humor och allvar. Den blir en resa genom den obotliga sjukdomens faser och förlopp, där lyssnaren får ta del av förhoppningar, rädslor och tankar om hur livets sista tid kan bli. Målgrupp: Tankeväckaren riktar sig främst till omvårdnadspersonal men även chefer, politiker och frivilligarbetare är välkomna. Gunnel Forsberg är en uppskattad föreläsare med många års erfarenhet som demenssjuksköterska. Datum Tid Ort Lokal 29 maj kl Hallstavik Kristinagården 29 maj kl Hallstavik Kristinagården 30 maj kl Norrtälje Campus Roslagen, aula Havet 30 maj kl Norrtälje Campus Roslagen, aula Havet 31 maj kl Rimbo Birgittagårdens samlingssal Anmälan sker till: pia.varrailhon@tiohundra.se OBS! Glöm inte ange dag och tid. Först till kvarn gäller! Vi bekräftar per e-post att du fått en plats. Utbildningen är kostnadsfri.

2 Personcentrerad omvårdnad demensprojektets tema 2012 Föreläsaren David Edvardsson Personcentrerad vård anges i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, liksom i våra lokala riktlinjer, som en grundläggande förutsättning för god vård och omsorg för personer med demenssjukdom. TioHundraförvaltningen har i samråd med våra olika utförare av vård och omsorg med hänsyn till områdets vikt valt att arbeta med personcentrerad omvårdnad som tema inom demensområdet under hela Under temaåret har hittills tre större utbildningsinsatser planerats in. Den första, som redan genomförts var en heldagsutbildning med David Edvardsson om personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Den andra är den föreläsning om levnadsberättelsen med Gunnel Forsberg som presenteras på första sidan. Under höstterminen kommer en fördjupning om kontaktmannaskapet. Föreläsare är här ännu inte kontrakterad. Här utöver planeras bland annat en utbildning med Margareta Skog för läkare och sjuksköterskor på sjukhuset, vårdcentralerna och de särskilda boendena, i samarbete med Vårdbolaget TioHundra AB. Margareta Skog är hitbjuden vid två tillfällen, den 10 maj och den 27 september. Hon är med dr i neurovetenskap, leg. sjuksköterska och verksam som vårdutvecklingssamordnare på Karolinska och rektor på Silviahemmet. Hon är också författare och har bland annat skrivit handboken Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom. Året inleds och avslutas med skattning av vårdmiljö, vårdklimat och graden av personcentrerad vård på de olika enheterna som deltar i temaåret. Till detta används enkäter riktade till personal som översatts och introducerats i Sverige av David Edvardsson. Under året arbetar de olika utförarna dessutom utifrån sina egna förutsättningar och behov vidare med frågorna på hemmaplan Men vad menas då egentligen med en personcentrerad omvårdnad? Vad gör det för skillnad? Och hur kan man på ett strukturerat sätt arbeta på ett personcentrerat sätt? För att ge svar på dessa och andra frågor anlitade vi på Tio- Hundraförvaltningens FoUU med hjälp av medel från Socialstyrelsen under tre dagar David Edvardsson, docent i Omvårdnad vid Umeå universitet och för närvarande vid La Trobe University i Melbourne, Australien. David Edvardsson har en bakgrund som sjuksköterska innan han på heltid började ägna sig åt forskning. Hans avhandling som blev klar 2005 har titeln Atmosphere in Care SettingsTowards a Broader Understanding of the Phenomenon. David Edvardssons forskning har bland annat fokus på att skapa förståelse för och även mätinstrument för att kunna mäta vårdklimat och dess influenser på välbefinnande Sid 2

3 bland äldre personer och personer med demenssjukdom. Edvardsson är också redaktör för och medförfattare i boken Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (2009). Utbildningen som riktade sig till all vård- och omsorgspersonal och chefer som arbetar med personer med demenssjukdom var den första i en serie utbildningar som har som mål att utveckla det personcentrerade arbetssättet inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Totalt deltog närmare 600 anställda inom vård och omsorg i Norrtälje i utbildningen. Under dagen höll Edvardsson tre föreläsningar med efterföljande reflektion och diskussion i mindre grupper. Föreläsningarna tog alla sin utgångspunkt i aktuell forskning inom området. Vad kännetecknar en personcentrerad omvårdnad? Den första föreläsningen handlade om personcentrerad omvårdnad vad är det, vad krävs, hur arbetar man och vilken betydelse har det för boende och personal? För att ge ett svar på den första frågan sammanfattade föreläsaren VIPS-modellen skapad av Brooker 2007 och som inte ska förväxlas med dokumentationsmodellen med samma namn. VIPS-modellen beskriver följande beståndsdelar i den personcentrerade omvårdnaden: att Värdera personer med demenssjukdom och deras vårdare att bemöta och behandla personer som Individer att utgå från personens Perspektiv att skapa en vardaglig och stödjande Social miljö där det är lätt att vara demenssjuk. Edvardsson utgick också från en begreppsmodell för personcentrerad omvårdnad skapad av de båda forskarna McCormack och McCance. Modellen säger att personcentrerad omvårdnad kan beskrivas på fyra nivåer: inställning/kunskap hos personal aspekter i miljön och organisationen innehållet i vårdprocessen förväntade mål för omvårdnaden. Personcentrerad vård kräver att personalen har kunskap om den person de vårdar och att de också omsätter kunskapen i handlingar som tillgodoser individens behov och önskemål. Den personcentrerade omvårdnaden måste också ha stöd av befintlig organisation och strukturer. Att ledningen stöder ett personcentrerat arbetssätt är en annan förutsättning som måste vara uppfylld. Det måste också finnas en gemensam värdegrund hos Sid 3

4 berörd personal, tid för reflektion och diskussion, liksom flexibilitet och närvaro. Forskning har också visat att personal som arbetar personcentrerat upplever en högre grad av arbetstillfredsställelse. Psykosocialt vårdklimat - en viktig del av personcentrerad vård Den andra föreläsningen, som handlade om hur man kan skapa ett personcentrerat vårdklimat, belyste bland annat frågorna: "Varför är klimatet viktigt?" och "Vad kännetecknar ett personcentrerat vårdklimat?" Det finns idag ett relativt stort vetenskapligt underlag om sambandet mellan vårdmiljö och beteende, medan det psykosociala vårdklimatet, eller atmosfären som David Edvardsson också kallar det, är mindre studerat. Atmosfären eller vårdklimatet beskrivs ibland som "det som sitter i väggarna" och som vittnar om och ger en känsla av stämningen som råder på platsen. Är den hjärtlig, välkomnande och accepterande eller domineras den av kylighet, avvisande och intolerans? Föreläsaren hänvisade till en studie (Feinstein 2010) där man studerat personer med kognitiv svikt som visar, att känslan av en upplevelse sitter kvar i kroppen längre än minnet av den upplevelse som orsakat känslan. Edvardsson påpekade att när det är svårt att kognitivt förstå en situation, som det kan vara när man har en demenssjukdom, så blir emotionella intryck extra viktiga. Forskning har också visat att det psykosociala vårdklimatet har betydelse för förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder som fastspänning, förskrivning av neuroleptika, förekomsten av beteendeförändringar som t.ex. oro, nedstämdhet eller aggressivitet, personalens upplevelse av arbetsbördan och hur man fördelar sin arbetstid, till exempel hur stor del av sin tid man aktivt tillbringar med vårdtagarna. Avgörande för vårdklimatet är personalens närvaro. Man kan vara närvarande på olika sätt och närvaron kan kategoriseras i tre olika former av närvaro: där man antingen delar platsen men inte stunden, varken delar platsen eller stunden och slutligen närvaron där man delar både platsen och stunden. Formen av närvaro har en direkt påverkan på vårdklimatet och därmed välbefinnandet hos personerna med demenssjukdom, menar David Edvardsson. I ett personcentrerat vårdklimat tolkas så kallade beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD - som kan yttra sig som till exempel oro, sömnstörningar, aggressivitet och ropbeteende - som meningsfull kommunikation och man söker förklaringar till beteendet och utlösande faktorer i till exempel vårdklimatet eller brist på tillfredsställelse av grundläggande mänskliga behov. Sid 4

5 Vårdklimatet är enligt Edvardsson uppbyggt av tre beståndsdelar: värdegrunden och vårdfilosofin, den fysiska miljön och slutligen varandet och görandet. Vad kännetecknar då ett personcentrerat vårdklimat? David Edvardsson studier visar att det är ett klimat där: man känner sig trygg och säker får vara den man är och vill vara inte behöver känna sig avvikande eller tillrättavisad känner sig välkomnad och kan få det lilla extra där personalen drar åt samma håll och har tydliga, gemensamma mål man har en känsla av att man har trevligt ihop personalen är personlig men inte privat Ett personcentrerat vårdklimat definieras vidare som ett välkomnande klimat där man känner att man är väntad, inbjuden sedd och bekräftad. Det är också ett vardagslikt och hemlikt klimat där det finns plats och tid för vardagliga samtal och aktiviteter. Ett personcentrerat vårdklimat präglas av en känsla av gemenskap där man lyfter närhetens betydelse och där man bjuder på sig själv. Det ska också präglas av lugn och tillgänglighet, där personalen behöver vara medveten om att deras sätt att röra sig och arbetstempot har en inverkan på vårdklimatet och därmed välbefinnandet. Ett klimat av generositet exemplifieras av att ge det lilla extra : "Vi kan servera kaffe så att personen känner sig som en kejsare eller så att personen känner sig till besvär", som David Edvardsson uttrycker det. Avslutningsvis uppmanade David Edvardsson åhörarna att på sina respektive arbetsplatser reflektera vidare utifrån frågeställningarna: Hur vill vi att det ska kännas att vara här? och Vad vi vill ska hända här? Vårdmiljöns betydelse Den tredje och sista föreläsningen på utbildningsdagen handlade om den fysiska vårdmiljöns betydelse och hur den kan understödja eller motverka en personcentrerad vård. Edvardsson menar att vårdmiljön påverkar beteenden, upplevelser, interaktioner, tankeprocesser och vår självbild. Han menar också att vårdmiljön kan och bör användas för att lindra upplevelser av sjukdom och befrämja hälsa. Miljön är alltså mer än platsen där omvårdnaden ges. Den är en central del av omvårdnaden och kan användas som en omvårdnadsåtgärd. Redan 1859 skrev Florence Nightingale: " helandet och läkandet är en naturlig kraft som uppstår inom individen och konsten i omvårdnaden består i att skapa en sådan omgivning att patientens egna helande krafter befrämjas." Miljön påverkar inte bara vårt beteende och våra relationer. Forskning visar också hur miljön kan kompensera för förluster i kognitiv och fysisk förmåga. Som exempel nämnde Edvardsson Sid 5

6 åtgärder som kan hjälpa en att hitta (symboler), att se (kontrasterande färger) eller att kunna ringa (speciella telefoner med foton och stora knappar). Lawtons teori (1986) om interaktion mellan person och miljö lär oss att mänskligt beteende är en produkt av den enskilde personens kompetens och de krav miljön ställer. Det kan vara få saker som vi kan förändra som påverkar förmågor - miljön är en sådan som vi kan förändra. Vårdmiljön fungerar också som symbol för vårdande eller icke - vårdande och att inte vårda miljön kan överföras symboliskt till vården av människor. För att skapa en god vårdmiljö är återigen värdegrunden avgörande. Vad vill vi förmedla med miljön vi skapar? Vad vill vi lägga fokus på, relationen eller uppgiften? Vill vi skapa en hemtrevlig miljö eller vill vi ha en institutionslik sådan? Det är exempel på frågor vi bör ställa oss. Sammanfattningsvis kan sägas att vårdande miljöer kännetecknas av en stödjande fysisk miljö bestående av hemlikhet, estetik, småskalighet, säkerhet och tydlighet kombinerad med ett vårdande psykosocialt klimat präglat av välkomnande, närhet, flexibilitet, glädje, generositet och kravlös interaktion. Dessa två faktorer förenade möjliggör en personcentrerad omvårdnad. Referenser och litteraturtips Brooker, D. (2007). Person-centred dementia care: Making services better. London: Jessica Kingsley Publications Edberg, A-K. (red.) (2011). Att möta personer med demens, upplaga 2ed.. Lund: Studentlitteratur AB Edvardsson D. (2005). Atmosphere in Care Settings Towards a Broader Understanding of the Phenomenon. Doktorsavhandling. Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet Edvardsson, D. (red.) (2009) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB Feil, N. (1994)..Validation - Feilmetoden hur man hjälper desorienterade äldre-äldre, Lund: Studentlitteratur AB. Feinstein et al. (2010). Sustained experience of emotion after loss of memory in patients with amnesia. Proc. Natl. Acad. Sci. (PNAS) (2010) DOI: /pnas Kitwood, T. (1997). Dementia recinsidered - the person comes first. Open University Press. McCormack & McCance (2006) Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing Vikström, D. Fahlander, K & Karlsson, G. (2008) Demensboken : levnadsberättelse, upplevelse, fakta och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur AB Sid 6

7 Westius, A. Petersen, U. (2006). I berättelsen finns jag: livsberättelse och livsåskådning vid demens. Verbum. Wijk, Helle (red.) ( 2004) Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur AB. Mer att läsa om demens Demenscentrum Välbefinnande och demens God demensvård bygger på relationer och relationer formas av tid, tillit och trygghet. Det säger sjuksköterskan Iréne Ericsson som har doktorerat på välbefinnande och demens. Ovriga/Valbefinnande-och-demens-Aspekter-pa-valbefinnandehos-aldre-personer-med-mattlig-till-svar-demens/ Nestor-fou Mot en personcentrerad vård och omsorg En analys av den svenska demensvården och omsorgen utifrån ett lokalt exempel. Författare: Anders Nordlund & Emanuel Åhlfeldt. I denna rapport sätter författarna in de nationella demensriktlinjerna i ett organisatoriskt sammanhang. I Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer förutsätts att personer med demenssjukdom redan är inne i vård- och omsorgssystemet. Författarna menar att vård- och omsorgsinstanserna bör ta större ansvar för att personer med oro för en eventuell demenssjukdom kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården. De efterlyser bättre förutsättningar för patienter att genomföra minnesutredningar samt att informationsöverföringen mellan vård- och omsorgsgivare utvecklas. publikationer_publicerat.htm Fou.nu Vad händer efter diagnos på minnesmottagningen? En studie av primärvårdens uppföljning av läkemedelsbehandling vid demenssjukdom. vad_hander_efter_diagnos_pa_minnesmottagningen/ Sid 7

8 Äldrecentrum Demenssjuksköterska inom landstingets primärvård Tidig upptäckt och ett gott stöd till personen med demenssjukdom och dennes anhöriga under hela sjukdomsperioden var målen när funktionen demenssjuksköterska etablerades hos Tranebergs vårdcentral i Bromma. Många förväntningar riktades på denna tjänst. Rapporten redovisar hur de många förväntningarna hanterats inom ramen för knappa resurser, och hur funktionen demenssjuksköterska iprimärvården skulle kunna utvecklas. Demensrapporetn-2012-test/Demenssjukskoterska-inom-inomlandstingets-primarvard/ Bättre liv för multisjuka äldre År 2010 påbörjade Sveriges kommuner och Landsting (SKL) en särskild satsning under namnet Bättre liv för sjuka äldre. Som ett led i denna satsning har SKL tillsammans med 12 kommuner och 29 landsting genomfört en studie Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Studien omfattar dels intervjuer med 298 personer, 75 år och äldre samt med deras anhöriga, dels genomgångar av de äldres journaler och deras läkemedelslistor. Att få del av de äldres egna upplevelser av vården och omsorgen är ett viktigt komplement till de data som vanligtvis samlas in från vården och omsorgen. En utförlig redovisning av studiens resultat finns i rapporten Utanför sjukhuset kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende. Rapporten är skriven av Ulla Gurner på Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholm och finns att ladda ner på SKL:s hemsida Studiens syfte har varit att på nationell och lokal nivå och ur behovsgruppen multisjuka äldres perspektiv undersöka vilka behov och problem den äldre multisjuka och anhöriga/ närstående har vilken vård- och omsorg de äldre multisjuka fått och hur detta beskrivs och dokumenteras från vård- och omsorgsgivare hur vård- och omsorg samarbetat i förhållande till behoven hos de äldre och deras anhöriga/närstående identifiera systembrister/hinder hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre Sid 8

9 Det har även i januari 2012 getts ut en sammanfattning av studien, dels i pdf-form som går att ladda ner på SKL:s hemsida, dels i tryckt form, som mot en kostnad på 100 kronor kan beställas från SKL. Sammanfattningen har liksom hela satsningen fått namnet Bättre liv för sjuka äldre och är sammanställd av Christian Danielsson och Christofer Montell från Health Navigator AB. I sammanfattningen redovisas sex stora utmaningar som kommuner, landsting och vård och omsorgstagare står inför: 1. Det finns brister i samordning och planering mellan olika aktörer i vården och omsorgen kring de multisjuka äldre Studien visar att kommuner och landsting inte i tillräcklig utsträckning bemöter de multisjuka äldres behov av samordning, planering och informationsöverföring i vården och omsorgen. Samordningsbristerna finns mellan huvudmännen och deras ansvarsområden men också mellan primärvården och den öppna och slutna specialistvården, 2. Det saknas ofta kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser för de multisjuka äldre. Studien visar att de multisjuka äldres behov av en läkare som tar ett långsiktigt ansvar ofta inte uppfylls och att primärvården behöver ta ett större helhetsansvar för denna patientkategori. 3. Det finns brister avseende informationsöverföring och helhetsansvar kring de multisjuka äldres läkemedelsanvändning. Analysen visar att det ofta saknas en läkare som tar det övergripande ansvaret för den multisjuka äldres läkemedelsanvändning. Det medför både risken att behandlingen inte blir optimal och att den äldre utsätts för risk för allvarliga biverkningar. Det är många olika läkare som förskriver läkemedel till de äldre vilket avspeglas i att det är betydande skillnader mellan läkemedelslistan och de läkemedel de äldre säger sig använda. 4. De multisjuka äldre och deras anhöriga involveras i inte i tillräcklig utsträckning i utformningen av det kommunala stödet. Studien visar att de multisjuka äldre och deras anhöriga upplever att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka utformningen av omsorgen och dess utförande. 5. Kontinuiteten i kontakten med hemtjänsten är bristfällig och det saknas ofta någon som de äldre har en förtroendefull relation med. 6. Anhöriga står för en stor del av de multisjuka äldres omsorg men de ges inte tillräckligt stöd för att hjälpa sina närstående. Studien visar att 80 procent av 298 sjuka äldre hade aktivt stöd från sina anhöriga. Anhöriginsatserna var mer omfattande än hemtjänstinsatserna för den studerade gruppen. Anhöriga upp- Sid 9

10 lever att de får ett för stort ansvar för att koordinera vården och omsorgen runt de äldre och att de inte ges tillräckligt stöd för att hjälpa de äldre. Både i slutrapporten och i den sammanfattning som nämnts ovan ges också en del förslag på lösningar på ovanstående sex utmaningar. I Norrtälje, som är en av de deltagande kommunerna, har 21 äldre, tre från respektive vårdcentral intervjuats av en sjuksköterska och en apotekare. Information har med de intervjuades samtycke även hämtats från journaler, register och läkemedelslistor. Även anhöriga har intervjuats via telefon. I nästa nummer av FoUU-Nytt redovisas mer av resultaten dels från den nationella studien, dels från Norrtäljes egen studie. Länkar Utanför sjukhuset, Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordi- närt boende. Kartläggningens syfte har varit att beskriva systemhinder för en grupp äldre med omfattande slutenvårdskonsumtion och ett flertal olika diagnoser för att se hur kvarstående behov av vård och omsorg behandlats av landstingets primärvård, kommunens vård och omsorg samt av anhöriga/närstående. Demensrapporetn-2012-test/Kvalitativ-uppfoljning-av-multisjukaaldre-i-ordinart-boende/ Arbetet med lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgenhar börjat - Värdighet i vardagen Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (2001:453), Värdegrunden återfinns i SoL. 5 kap. 4 och 5. De nya bestämmelserna innebär att socialtjänstens insatser för äldre personer ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och att den som tar del av äldreomsorg ska ha ett ökat inflytande vid genomförandet av insatserna. För att underlätta kommunernas arbete med att börja tillämpa de nya bestämmelserna har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning för att ge stöd i arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier. I början av 2011 fick Socialstyrelsen även ett regeringsuppdrag att administrera och betala ut prestationsersättning till kommuner som avser att inrätta lokala värdighetsgarantier i enlighet med Socialstyrelsens vägledning. Sid 10

11 Syftet med en värdighetsgaranti är att tydliggöra vad som kan förväntas av äldreomsorgen utöver den enligt lag beviljade hjälpen. Den äldre ska kunna åberopa denna värdighetsgaranti och detta ska tas emot genom en säkerställd rutin för hantering av klagomål och synpunkter. Den 13 oktober 2011 fattade TioHundranämnden beslut om att ansöka hos Socialstyrelsen om medel för att utveckla och införa lokala värdighetsgarantier i Norrtälje kommun. Socialstyrelsen godkände ansökan i december 2011 och arbetet har nu påbörjats. Projektet går under namnet Värdighet i vardagen. Hur ska arbetet med att utforma en värdighetsgaranti gå till? En arbetsgrupp som bestod av utförare från olika delar av äldreomsorgen i Norrtälje och representanter från TioHundraförvaltningen tog under hösten 2011 fram den plan för hur arbetet med värdighetsgarantin ska gå till som både Tiohundranämnden och Socialstyrelsen godkänt. Tanken är att arbetet ska genomföras med stor delaktighet från dem som tar del av äldreomsorgen, anhöriga, intresseorganisationer, berörd personal m fl. En av två samordnare för projektet på 0,25 tjänst är Maria Alm, biståndshandläggare på TioHundraprojektet. Ytterligare en samordnartjänst på 0,25 % är har tillsatts med Anna Rosén som är anställd på Silverhemmen. I projektorganisationen ingår även en styrgrupp med representanter från Tiohundraförvaltningen och en arbetsgrupp där de olika utförarna av äldreomsorg är representerade. När projektet presenterades på Kommunala Handikapprådets (KHR) möte den 22 februari 2012, fick medlemmarna i Kommunala Handikapprådet en förfrågan om de ville utse en representant att delta i arbetet med att skapa en värdighetsgaranti i Norrtälje kommun. Kommunala pensionärsrådet (KPR) fick en motsvarande presentation av projektet den 21 mars. Arbetsgruppen har bland annat planerat att använda fokusgrupper med deltagare från sina respektive områden för att ta fram förslag till innehåll i de lokala värdighetsgarantierna. Dessa fokusgrupper kommer att genom föras under mars-juni i år. Ett förslag till lokala värdighetsgarantier sammanställs därefter av de två samordnarna utifrån det material som insamlas från fokusgrupperna, från enkäter och utifrån tidigare kända klagomål och synpunkter från brukare och anhöriga. Förslaget går sedan ut på remiss till olika berörda instanser. TioHundranämnden planeras ta beslut om de lokala värdighetsgarantierna i december Maria Alm, TioHundraförvaltningen Samordnare för projektet Lokala Värdighetsgarantier Värdighet i vardagen. Maria.Alm@tiohundra.se Sid 11

12 Ippi-projektet Som vi tidigare berättat pågår ett ippi-projekt i Norrtälje kommun. Ippi är en kommunikationsutrustning som fungerar som en mycket enkel mobiltelefon. Många äldre tycker att datorer och mobiltelefoner känns avancerade och de drar sig för att använda den tekniken. Ippi kopplas till en vanlig tv. TV:n används som skärm, kontrolldosan är en fjärrkontroll med endast fyra knappar. När man får ett meddelande blinkar ippienheten precis som gamla tidens telefonsvarare. Med andra ord, ippi knyter an till redan invanda, trygga tekniker. På det sättet får deltagarna i projektet möjlighet att delta i dagens informationsflöde och ta emot sms, mms och e-post direkt till sin egen tv. Det enda som krävs är att det finns en ledig scart-kontakt på tv:n. Deltagarna i projektet är personer över 65 år. Vår äldsta deltagare är 95 år. Brukare Ippi-projektet i Norrtälje kommun har nu varit igång sedan maj 2011 då den första ippi-brukaren fick sin ippi installerad. Sedan dess har vi som mest haft 50 ippi i bruk samtidigt. Idag har vi 34 enheter i bruk. Anledningarna till att vi får tillbaka våra ippienheter är flera, bland andra, dödsfall, att det visat sig att brukarna redan har annan mer avancerad teknisk utrustning som exempelvis dator eller ipad. Brist på stöd och brist på eget intresse är andra skäl. Några lärdomar vi fått under projekttiden är att det viktigaste när man får en ippi är att man har kontinuerligt stöd, t.ex. av hemtjänstens personal. Brukarna drar sig oftast för att ringa efter hjälp, när deras ippi inte fungerar. Detta har medfört att en del ippi har stått overksamma längre perioder. Det är sedan svårt att motivera brukaren att ha sin ippi kvar trots att problemet blivit åtgärdat. En annan lärdom är att om det tar för lång tid mellan beställningen av ippi och leveransdatum tappar den tänkte brukaren ofta intresset och vill inte längre pröva att ha en ippi. Vår erfarenhet är att den maximala väntetiden får vara högst två veckor. Ambassadörer Vi har under året utbildat 23 ippi-ambassadörer. Av dessa är det bara 13 ambassadörer som idag arbetar aktivt med våra brukare och tre som arbetar på Trygghetsjouren. Övriga som vi utbildat har bytt arbetsplats eller slutat och är därmed inte längre aktiva i ippi-arbetet. En lärdom av detta är att det behövs många utbildade ambassadörer. Glädje Att ippi kan ge mycket glädje och ökad kontakt med anhöriga illustreras av följande citat från en brukare: Sid 12

13 - Vilken tur att det blev ordning på min ippi. Vi ska nämligen åka till Thailand. - Jaså, ska du åka till Thailand? - Nej, inte jag men mina barn och då får jag åka med via ippi. Visa andra vilka fina bilder man fått skickade till sig, att sitta och titta på bilder av vänner och familj och att få möjlighet att dela upplevelser i vardagsglädjen om än på avstånd är något som många användare ser som det mest motiverande med att ha en ippi. Rehabilitering Vänersborg testar ett rehab-program via ippi. Sjukgymnasten Gunnel Högberg skickar dagligen individanpassad rörelseträning till sina patienter via ippi. Rörelseträningen kommer till ippi i form av en kort film med tydliga instruktioner både via tal och rörelse. Vi har följt Vänersborgs projekt och vill nu pröva något liknande. Under mars har vi utbildat fyra nya ippi-ambassadörer som arbetar med rehabilitering i TioHundra Vårdbolagets närrehab och i Strokevårdskedjan. Av dessa fyra arbetar två som arbetsterapeuter, en som logoped och en som sjukgymnast. De har också alla fått utbildning i hur man arbetar med film för att anpassa den till ippi. Under april månad planerar vi att kontakta ett äldreboende till som vi hoppas vill vara med i rehab-satsningen. I nästa nummer av FoUU-nytt berättar vi mer om hur uppstarten med rehab har gått. Nedan finner du en länk till en intressant rapport om ett ippiprojekt i Vallentuna/Täby Samarbete med ungdomsgruppen Stopp På 2011 års medborgardialoger i Norrtälje med tema droger, deltog bland annat en grupp ungdomar. Det visade sig att ungdomarna både hade bra idéer och brinnande intresse för att försöka få yngre ungdomar att undvika tobak och alkohol. Efter medborgardialogerna påbörjade vi på FoUU-avdelningen ett samarbete med ungdomarna. Detta resulterade i att de startade en grupp som heter Stopp med budskapet, våga säga nej. Stop består av sex ungdomar(4 killar och 2 tjejer) i åldrarna år. Ungdomarna skrev, med lite stöd från FoUU, ihop och skickade in en ansökan om projektmedel till Skandias satsning Idéer för livet. Idéer för Livet stödjer projekt som gör att barn och ungdomar på ett lekfullt sätt upptäcker sina egna förmågor och på så vis stärker sin självkänsla. Sid 13

14 Som ett resultat av sin ansökan beviljades ungdomarna ett stipendium på kronor till sitt projekt. Läs mer om Idéer för livets verksamhet på nedanstående länk: Nu håller tanken på att omsättas till handling. Vid två tillfällen under våren kommer de att bjuda in ungdomar i åldrarna år till dialog. Den första dialogen kommer att handla om alkohol och den andra om tobak. Ungdomarna hoppas få igång en bra dialog med deltagarna och få dem att tänka en gång till innan de börjar med alkohol eller tobak, att våga säga nej.. Förutom stödet från FoUU-avdelningen så har gruppen vid tre tillfällen bollat sina tankar och idéer med en referensgrupp bestående av deltagare från MiniMaria, preventionsenheten, fältsekreterare, fritidsledare i ungdomsenheten och kommunens hälsoplanerare. Mer information och redovisning om ungdomsdialogerna kommer i nästa FoUU-nytt. Föreningsbidrag Under åren har TioHundraförvaltningen delat ut sammanlagt närmare i föreningsbidrag till aktiviteter för personer över 65 år. Föreningsbidragen är öppna bidrag som ska främja hälsan och livssituationen för personer över 65 år. Bidragen är tänkta att öka den sociala stimulansen i vardagen. Känslan av delaktighet är viktig för allas välmående. Bidragen förväntas också bidra till att främja samverkan mellan olika verksamheter och/eller föreningar och organisationer. Totalt har vi under dessa tre år fått in 80 ansökningar av vilka 59 beviljats. Ett axplock av aktiviteter som bidragen gått till: sång och dansframträdanden allsångsträffar trivselträffar och caféer bridge och stavgång yoga och mindfulness utflykter föreläsningar/utbildningar äldremässa Av föreningarnas redovisningar framgår att många har tagit del av aktiviteterna som anordnats. En del av projekten är av mer varaktig karaktär och kommer att fortsätta att bidra till att akti- Sid 14

15 vera äldre personer länge. Exempel på sådana satsningar är matta för inomhuscurling, anläggande av promenadstråk och boulebanor. Föreningsbidragen har finansierats via Stimulansmedel äldre från Socialstyrelsen. Dessa medel upphör dock efter I Norrtälje kommun har vi förmånen att ha många otroligt engagerade frivilligarbetare i olika föreningar/organisationer. Vi vill från TioHundraförvaltningens sida rikta ett stort tack till dessa eldsjälar som bidrar med sin egen tid och arbete för att göra livet bättre för andra och passar på att ge dem en Vi vill också nedan visa den kylskåpsmagnet som tagits fram med hjälp av stimulansmedel äldre. Sid 15

16 Anhörigstödet en förbyggande verksamhet Anhörigstödet vänder sig till personer som vårdar eller stödjer närstående. Anhörigvårdare brukar definieras som en person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som inte längre klarar av vardagen på egen hand. Exempel på anhörigvårdare kan vara make/maka, förälder, barn, barnbarn, sammanboende, vän, granne eller annan. Verksamheten med anhörigstöd startade i Norrtälje kommun redan 1999, när den nuvarande anhörigkonsulenten Kerstin Söderquist anställdes i kommunen anställdes en anhörigstödjare lokalt i Rimbo. När sedan TioHundranämnden inrättades i januari 2006 övertog den också ansvaret för anhörigstödet. I december 2007 utvidgades verksamheten genom att fyra anhörigstödjare anställdes på Tiohundra AB, som vid den tidpunkten ensam svarade för all driftverksamhet. I mars 2011 bildades den nuvarande enheten för anhörigstöd inom FoUU-avdelningen i samband med att ansvaret för de fyra anhörigstödjarna fördes över från Tiohundra AB till Tiohundraförvaltningens FoUU-avdelning och anhörigkonsulenten övertog ansvaret för den nya enheten inom FoUU. Anhörigkonsulenten har som ansvarig för anhörigstödet många olika uppgifter utöver att fungera som arbetsledare för anhörigstödjarna. Hon hjälper anhöriga med råd och stöd samt förmedla kontakter med vårdgivare och myndigheter. Anhörigkonsulenten svarar för verksamhetens planering, samordning och utveckling samt informerar och utbildar såväl internt som externt om kommunens anhörigstöd. De fyra anhörigstödjarna hjälper bland annat till med avlösning i eller utanför hemmet, stödsamtal med enskilda och/eller grupper. De leder också stödsamtalsgrupper, arrangerar friskvård och andra typer av aktiviteter för anhörigvårdare. Arbetet inom anhörigstödet sker i nära samverkan med anhörigföreningar och frivilligorganisationer. Policy och lagstiftning styr verksamheten Tiohundranämnden antog redan år 2007 nedanstående policy för anhörigstödet: Vård- och omsorgspersonal ger anhöriga ett respektfullt bemötande och har ett förhållningssätt så att den enskildes integritet bevaras. Vi har vilja och ansvar för att utveckla bra helhetslösningar. Genom stöd till anhöriga skapas tillit och förtroende. Policyn syftar till att anhöriga skall ses som experter på sin situation. Deras kunskaper och erfarenheter skall tas tillvara på ett respektfullt sätt som genererar förtroende. Samarbete mellan närstående, anhöriga och personal ger möjligheter till en trygg och säker vård och omsorg. Samarbetet grundar sig på strikt hänsynstagande till integritet och samtycke. Sid 16

17 Den 1 juli 2009 skärptes socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap.10 SoL. Av paragrafen framgår att Socialnämnden, som i Norrtälje i detta fall motsvaras av Tiohundranämnden: ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. I samband med att den nya bestämmelsen trädde i kraft fick Socialstyrelsen i uppdrag att informera om och utarbeta en vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelsen, betala ut medel till kommunerna och att följa upp och utvärdera konsekvenserna av bestämmelsen. Socialstyrelsen betalar sedan 2010 ut ett bidrag om 32 kronor per kommuninnevånare och år. För Norrtäljes del uppgår bidraget för att utveckla anhörigverksamheten till cirka kronor per år. Anhörigstödet har ökat i omfattning Efterfrågan på anhörigstöd har ökat stadigt de senaste fyra åren. År 2008 hade anhörigstödet kontakt med 175 anhörigvårdare. År 2011 hade enheten för anhörigstöd kontakt med totalt 279 anhörigvårdare, varav 84 män och 195 kvinnor. Av dessa stöttade och vårdade 113 närstående med någon demenssjukdom och 73 anhörigvårdare hade en närstående som behövde stöd och vård på grund av någon form av hjärt-kärlsjukdom. Under år 2011 fick 76 anhörigvårdare hjälp i form av avlösning. Totalt omfattade denna typ av stöd 3025 timmar. Efterfrågan på stöd har varierat mellan åren. Under 2008 tillkom 103 nya ärenden, 2009 tillkom 64 nya ärenden, medan det år 2010 tillkom 90 nya ärenden. Antalet nya ärenden under 2011 uppgick till 66. Att efterfrågan för närvarande ökar illustreras av att bara under de tre första månaderna i år har ett 40-tal anhörigvårdare tagit kontakt med anhörigstödet och enheten klarar just nu inte att ta emot fler nya. Kontakterna med anhörigvårdarna sträcker sig sedan i allmänhet över flera år. Anhörigkort Personer som vårdar eller stödjer en närstående brukar rekommenderas att bära det anhörigvårdarkort, som tagits fram inom anhörigstödet. Anhörigvårdarkortet utgör en trygghet både för personen som ger stöd och hjälp och för den som är beroende av hjälpen om något skulle hända anhörigvårdaren något utanför hemmet. Anhörigvårdarkortet är gult, i visitkortsstorlek, ligger i en plastficka och innehåller följande information: namnet på den person som ger vård och stöd namnet på den som är beroende av dennes hjälp Länk till anhörigvårdarkortet i Pdf format för utskrift (använd gult papper) namn på personer som skall kontaktas Sid 17

18 Anhörigveckan och den nationella Anhörigdagen Varje år hålls över hela landet i oktober, vanligtvis vecka 40, en anhörigvecka. Under anhörigveckan uppmärksammas den Nationella Anhörigdagen den 6 oktober. Här i Norrtälje brukar aktiviteterna under anhörigveckan förläggas till de olika Träffpunkterna i kommunen. Anhörigas Riksförbund Anhörigas Riksförbund, AHR, är en rikstäckande organisation som är politiskt och religiöst obunden. Organisationens syfte är att stödja anhöriga och andra närstående som vårdar någon i hemmet eller på institution. Organisationens medlemmar utgörs både av privatpersoner och lokala anhörigföreningar. AHR är den gemensamma plattformen för alla frågor som rör anhörigvårdare. Organisationen arbetar med opinionsbildning i frågor som berör anhöriga och deras situation och utgör remissorgan för regering, myndigheter, kommuner och landsting. Anhörigas Riksförbund anordnar varje år Anhörigriksdagen i Varberg. I år hålls mötet den maj. AHR har också tagit fram Handbok för anhöriga. Handboken vänder sig till alla som söker information inom anhörigområdet. Den är varken fokuserad på någon särskild diagnos eller speciell ålder hos den som vårdas. Länk till AHR FullTextStartPage.aspx Länk till Handbok för anhöriga SuperUser/ShowFullText.aspx?parentId=418 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA, är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. NkA startade sin verksamhet i januari Nationellt kompetenscentrum Anhöriga ska enligt Socialstyrelsens instruktioner medverka till en långsiktig kunskapsuppbyggnad kring frågor som rör anhörigas situation och hur stödet till anhöriga kan ges på bästa sätt. Centret skall bidra till en högre kvalitet och produktivitet i vården av äldre personer i hela landet med inriktning på frågor som rör anhörigas situation genom att: Länk till AHR:s hemsida: SuperUser/FullTextStartPage.aspx Länk till Handbok för anhöriga: User/ViewText.aspx?parentId=249 skapa nationell överblick inom verksamhetsområdet samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter på anhörigområdet stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation bidra till högre kvalitet och produktivitet i vården och omsorgen ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Sid 18

19 Intressanta länkar om anhörigstöd:1177 Råd om vård dygnet runt Anhorigstod/ Nyhetsbrevet Fokus på anhöriga från Socialstyrelsen fokuspaanhoriga NkAs målgrupper är anhöriga och äldre, anställda inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård, politiker och chefer samt intresseorganisationerna för anhöriga och äldre. Den bärande tanken för arbetet är kunskapsspridning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt att arbeta tillsammans i partnerskap med de olika målgrupperna. Läs mer om NkA på Om du vill veta mer Om du vill ha mer information om anhörigstödet här i Norrtälje kan du kontakta anhörigkonsulent KerstinSöderquist Telefon: e-post: kerstin.soderquist@tiohundra.se Mer information hittar du även på anhörigstödets hemsida Länk till THN-nytt där du kan läsa mer om vårt arbete i Tio- Hundranämnden och förvaltningen. Sid 19