Nr 14, juni Vi kan bara beklaga att de slutar men önskar samtidigt dem båda ett varmt lycka till på sina nya jobb.

Transkript

1 Nr 14, juni 2012 I det här numret 1 Personalförändringar 2 Rapport från Anhörigriksdagen i Varberg 3 Rapport från nätverket Teknik för äldre 6 Tankeväckaren - om levnadsberättelsens betydelse 8 Webbutbildning i demens för primärvården 8 Regeringsuppdrag till Nationellt kompetenscentrum anhöriga 9. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 10 Anhörigstöd - aktiviteter under våren Aktiviteter sommar /höst 2012 Vår förvaltningschef Karin Thalén lämnar oss efter snart sex år i Norrtälje kommun och TioHundraprojektet och börjar den 13 augusti ett nytt jobb som VD för HSB Omsorg med huvudkontor i Täby. Tjänsten är utannonserad och förhoppningsvis har vi en ny chef på plats före årsskiftet. Något formellt beslut om TioHundraprojektets framtid är ännu inte fattat, men enligt det förslag som finns kommer projektet att förlängas ytterligare tre år, det vill säga till den sista december Även vår ekonomichef Kristian Damlin slutar och lämnar oss för ett arbete som beställarchef vid Norrbottens läns landsting. Kristian kommer att vara ansvarig för beställning av primärvård och Vårdval Norrbotten. Vi kan bara beklaga att de slutar men önskar samtidigt dem båda ett varmt lycka till på sina nya jobb.

2 Anhörigriksdagen i Varberg Den årliga Anhörigriksdagen, som gick av stapeln i Varberg den maj samlade närmare 800 personer i form av anhöriga, personal som exempelvis anhörigstödjare och anhörigkonsulenter, beslutsfattare och företagsrepresentanter. I år var vi fem personer som deltog från TioHundra. I anslutning till Anhörigriksdagen hade även Hjälpmedelsinstitutet samlat till en träff med de kommuner som fått medel från Hjälpmedelsinstitutet för att utveckla ippi. (Se separat artikel) Under Anhörigriksdagen framkom bland annat att Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) tillsammans med Anhörigas riksförbund fått 2,3 miljoner kronor av Socialdepartementet för att gemensamt med företag inom privat och offentlig verksamhet utveckla stöd för förvärvsarbetande anhöriga. Det beräknas idag finns flera hundra tusen personer i Sverige som kombinerar anhörigomsorg med förvärvsarbete. I Kommunals rapport Hänger din mammas trygghet på dig? talas det om att personer gått ner i tid eller slutat arbeta på grund av dubbelarbetet. Två tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får enligt Kommunals rapport hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent. Ett anhörigvänligt arbetsliv innebär att det tas hänsyn till förvärvsarbetande anhöriga och att anställda erbjuds lättillgänglig och användarvänlig information om vad det finns för vård, hjälp och stöd att få och information om tillgängliga hjälpmedel samt hjälp att kunna hantera stress och underlätta återhämtning. Viktigt är också förstående och stödjande arbetsledning och arbetskamrater som tillåter ett flexibelt arbetssätt. Sid 2

3 I Europa finns goda exempel på hur stödet för förvärvsarbetande anhörigvårdare utvecklats tillsammans med företag. I Storbritannien har Carers UK och brittiska företag bildat Employers for Cares, en organisation som erbjuder stöd till de ca 15% av alla förvärvsarbetande i Storbritannien som försöker kombinera arbete med anhörigomsorg. Madeleine Starr, Carers UK, Chef för Utveckling och Innovation, besökte Anhörigriksdagen och berättade om organisationens arbete. Hon redovisade också beräkningar på att den demografiska utvecklingen leder till att allt fler behöver vård och omsorg av sina anhöriga och fler anhöriga kommer därmed att kombinera anhörigomsorg med förvärvsarbete. Enligt de erfarenheter de gjort i Storbritannien kan arbetsgivare genom att stödja sina anställda som vårdar anhöriga öka de anställdas arbetstillfredsställelse, minska frånvaron och öka produktiviteten. Vid Anhörigriksdagen var det också kick off för ett motsvarande svenskt projekt, projektet Arbetsgivare för anhöriga. Inom projektet ska stöd till företagen och deras förvärvsarbetande anhöriga byggas upp. Företagen ska få stöd att utveckla en anhörigvänlig policy. En samverkansorganisation ska skapas med intresserade arbetsgivare och organisationer. En hemsida med information och råd ska utveckla och en supportlinje för anhöriga ska byggas upp. Kallbadhuset i Varberg Konferencier Lisa Syrén och arrangör Elisabeth von Knorring Sid 3

4 Rapport från Hjälpmedelsinstitutets nätverksträff i Varberg för kommuner som beviljats medel för att utveckla användningen av ippi. Under några år har Hjälpmedelsinstitutet (HI) på uppdrag av regeringen arbetat med projektet Teknik för äldre, där ippi utgjort en del. Norrtälje kommun och ytterligare fem kommuner (Göteborg, Tjörn, Vänersborg, Helsingborg och Värnamo) sökte och fick pengar till olika teknikprojekt för äldre där ippi ingår i samtliga. HI initierade 2011 ett nätverk för att ge deltagarna möjligheter att träffas och delge varandra av sina erfarenheter. I samband med Anhörigriksdagen i Varberg maj 2012 träffades nätverket för andra gången. Representanter från Värnamo, Göteborg Stad, Helsingborg och Norrtälje samt från HI deltog i träffen. På nästa sida redovisas kort vad de deltagande kommunerna arbetar med och vad de kommit fram till. Värnamo kommun arbetar tillsammans med AHR (Anhörigas riksförbund) med ett projekt där man använder sig av Amigotjänsten i ippi. Amigo innehåller utöver de vanliga ippiutbudet även Handboken för anhöriga och ett callcenter som syftar till att stödja och informera anhörigvårdare i hemmet. Projektet i Värnamo är ett samarbete mellan anhörigföreningen Nyckeln vars medlemmar installerar och utbildar användarna (äldre instruerar äldre), två ippi-ambassadörer anställda i hemtjänsten och en anhörigsamordnare. Den sistnämnde skickar inbjudningar till olika aktiviteter samt samordnar projektet. Värnamo har 15 ippi-enheter i drift. Erfarenheterna i Värnamo var att konceptet att äldre instruerar äldre varit framgångsrikt. Ippi-ambassadörerna i hemtjänsten berättade att man däremot haft svårt att få med sig sina kollegor inom hemtjänsten i arbetet med ippi. De menade att det både handlade om ett motstånd mot ny teknik och mot att ta på sig nya arbetsuppgifter. Projektet avslutas efter sommaren. Göteborg stad har haft ett mer omfattande informations- och kommunikationsteknikprojekt, där ippi utgjort en del. De har också arbetat med att bygga upp visningsmiljöer för att inspirera och informera om vilka olika kommunikationsmöjligheter som finns tillgängliga. Inom ramen för projektet har de arbetat både med ippi, ipad och med Nattfrid. Projektet är nu avslutat och de kommer inte att fortsätta att arbeta med ippi. De satsar istället mer på ipad för äldre och har idag hunnit utbilda många äldre i att använda en ipad. Utbildningen bedrivs i studiecirkelform, där deltagarna fått låna hem varsin ipad under studiecirkeltiden. Cirkeldeltagarna träffas en gång i veckan under sex veckor för att lära sig hantera tekniken. Efter studiecirkelns slut får de lämna tillbaka ipaden och en ny studiecirkel med nya deltagare startar. De äldre som vill fortsätta med ipad får själva köpa denna. Sid 4

5 Helsingborgs kommun har också avslutat sitt ippi-projekt. Deras erfarenheter av ippi har inte varit så positiva. De har upplevt systemet med ippi som trögt och svårt att använda. En erfarenhet som skiljer sig markant från vår här i Norrtälje. Även vi från Norrtälje och TioHundraförvaltningen informerade om vårt pågående arbete med ippi. Vårt projekt ska enligt överenskommelsen med HI pågå till september 2012, då en slutlig utvärdering görs. Norrtäljes ippi-projekt är idag det största i landet. Projektet omfattar 70 ippi-enheter, varav idag cirka hälften är i bruk. Som en jämförelse kan nämnas att det i hela landet totalt finns cirka 400 enheter fördelade på 25 kommuner. Ett problem som vårt projektet tidigt stötte på var frågan om ersättning för ippi-arbete. Utförarna ville ha samma ersättning för ippi-arbetet som de hade för övriga hemtjänståtgärder. Kravet tillmötesgicks och arbete med ippi-arbetet har idag en kod i Intraphonesystemet där hemtjänstutförarens personal rapporterar utförda timmar, som sedan faktureras projektet. Under våren 2012 skrevs följande rader i allmänna villkoren för hemtjänst 2012: Utföraren skall aktivt stödja kundens användande av IT-teknik som exempelvis ippi. Ippi är en enkel form av mobiltelefoni för äldre och funktionsnedsatta. Utförares personal skall ha kompetens att hjälpa kunden med teknik som beviljats genom myndighetsbeslut. Dessa villkor är antagna av TioHundranämnden och gäller från den 1 juli Det vi hittills med säkerhet har kunnat konstatera under projekttiden är att ippi innebär en social stimulans för många av användarna. Möjligheten att via ippi kunna hålla kontakt med nära och kära upplevs mycket positivt och många ippi-brukare vittnar om hur mycket det betyder att få en bild skickad till sin ippi från ett evenemang eller en händelse där man själv inte kunnat vara med. Den 18 juni fick vi information om att företaget bakom ippi, ippi AB gått i konkurs. De finns dock eventuellt en ny köpare så att verksamheten kan fortsätta. Vi räknar med att slutföra vårt ippiprojekt enligt planerna och för övrigt avvakta vad som händer. Sid 5

6 Demensprojektet Tankeväckaren - om levnadsberättelsens betydelse Under år 2012 har vi inom ramen för demensprojektet, i samarbete med utförare inom äldreomsorgen, valt att arbeta med temat personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad är ett förhållningssätt som i korthet handlar om att se människan före sjukdomen och att utgå från individens upplevelse av sin verklighet. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom presenteras den personcentrerade omvårdnaden som en förutsättning för att kunna ge god vård och omsorg till personer med demenssjukdom. Mer om personcentrerad omvårdnad kan du läsa i de nationella riktlinjera för vård och omsorg vid demenssjukdom via länken nedan. nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/ centralarekommendationer/omvardnad I förra numret av FoUU-nytt berättade vi om den första av tre utbildningssatsningar inom ramen för temat personcentrerad omvårdnad, heldagsutbildningen i mars med David Edvardsson om personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Drygt 500 personer deltog. I slutet av maj gick andra steget i utbildningssatsningen av stapeln. Denna gång handlade det om levnadsberättelsen. Gunnel Forsberg, demenssjuksköterska från Umeå hade gett sin föreläsning namnet Tankeväckaren om levnadsberättelsen. Tankeväckaren är precis som namnet säger, en föreläsning vars syfte är att väcka tankar - tankar som i sin tur kan väcka insikt om hur viktig den personliga levnadshistorien är att känna till, när vi ska vårda andra människor och ge dem ett optimalt bemötande och en god personcentrerad omvårdnad. Föreläsningen var uppbyggd kring en levnadsberättelse - föreläsarens egen - med bilder, minnen och personliga saker och utspelade sig i ett tidsflöde från barndom till nutid till framtid. Under föreläsningen fick publiken föreställa sig att föreläsaren hade insjuknat i en demenssjukdom. Genom att med stor generositet dela med sig av händelser i sitt eget liv visade Gunnel Forsberg hur tidigare händelser i livet kan bidra till beteenden och reaktioner senare i livet då man fått en demenssjukdom. Hon visade på ett konkret och levande sätt varför det är så viktigt att känna till en persons levnadsberättelse. Formen hade inslag av dramapedagogik och speglade en blandning av fakta, humor och allvar. Den blev en resa genom den obotliga sjukdomens faser och förlopp, där lyssnaren fick ta del av förhoppningar, rädslor och tankar om hur livets sista tid kan bli. Gunnel hade som få förmågan att tala rakt in i hjärtat på åhörarna och inte mångas ögon var torra i slutet av föreläsningen. Sid 6

7 Huvudbudskapet var att levnadsberättelsen behövs för att se människan bakom sjukdomen; en människa med en alldeles egen historia, vänner, familj, känslor, tankar, önskemål, vanor och behov. Tack vare levnadsberättelsen kan vi som finns i den demenssjukes närhet, som vårdare eller i en annan roll, ge en individuellt anpassad vård och omsorg, tolka svårtolkade beteenden och reaktioner, ligga steget före och undvika sådant som väcker obehag, fungera som ett stödminne när minnet sviker. Levnadsberättelsen ger oss möjlighet att kunna snappa upp trådar ur ett osammanhängande samtal, till exempel faktiskt veta vem den där Göte var, vars namn personen upprepar gång på gång och tillsammans kunna prata om honom. Genom allt detta kan vi bekräfta personens verklighet, identitet, behov och känslor. Gunnel Forsberg berättade bland annat att man i Umeå hade räknat fram att en person med demenssjukdom träffar cirka 300 olika personer i vårdkedjans olika länkar, från att diagnosen ställs till livets slut. Det är väldigt många personer som kommer in i ens liv och för var och en av dem är man en främling. Samma frågor ställs otaliga gånger till den sjuke och de anhöriga. Misstag kanske görs om och om igen, helt i onödan, bara för att man inte vet något om personen man har framför sig. I Umeå erbjuds dokumentet levnadsberättelsen redan hos husläkaren i samband med diagnos. Kanske något för oss i Norrtälje att ta efter. Man kan börja fylla i dokumentet medan man fortfarande kan berätta själv och säga hur man vill ha det. Dokumentet är tänkt att sedan följa en genom hela sjukdomen. Det bör uppdateras och följas upp kontinuerligt. Tankeväckaren riktade sig främst till omvårdnadspersonal men även chefer, politiker, anhöriga och frivilligarbetare var välkomna. Fem föreläsningar genomfördes under tre dagar. Två tillfällen i Hallstavik, två i Norrtälje och ett i Rimbo med mer än 300 deltagare. Nästa utbildningssatsning som startar i oktober 2012 är en fördjupningsutbildning om kontaktmannaskapet. Föreläsarna är Eva Norman, Kerstin Wennberg och Marie Birge Rönnerfält, författare till boken Kontaktmannaskap i äldreomsorgen. Vi inleder då med en utbildning för cheferna. För frågor och synpunkter om demensprojektet är ni välkomna att kontakta projektledare Pia Varrailhon, pia.varrailhon@tiohundra.se Sid 7

8 Webbutbildning i demens för primärvården Primärvården har en nyckelroll i vårdkedjan. En tidig demensdiagnos ökar patientens möjligheter att få effektiv behandling och god vård och omsorg. Det är också en förutsättning för att anhöriga redan från början ska få det stöd de behöver för att de i sin tur ska kunna ge ett bra stöd. Primärvårdsutbildningen vänder sig till samtliga yrkesgrupper på vårdcentraler, husläkarmottagningar och andra primärvårdsinrättningar. Den innehåller särskilda fördjupningar för läkare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Utbildningarna har tagits fram av Svenskt demenscentrum och baseras på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Utbildningarna, som är gratis, lanseras i september Bevaka och registrera dig på Regeringsuppdrag till Nationellt kompetenscentrum Anhöriga att utveckla stöd för anhöriga till personer med psykisk ohälsa Regeringen har aviserat att man kommer att avsätta 870 miljoner kronor per år under perioden för insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Regeringen har inom ramen för denna satsning beslutat att under perioden ge Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA, uppdraget att utveckla ett nationellt kunskapsstöd inom området som stöd till anhöriga till personer med psykisk ohälsa, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare inom området. NkA ska framför allt bidra med infrastruktur, kunskap och erfarenhet inom anhörigområdet och sin modell att arbeta med anhörigfrågor genom att etablera lättillgängliga kunskapskällor, kunskapsspridning och konsultation, blandade lärande nätverk, samverkansstudier och internationella kontakter. För 2012 får NkA ett bidrag på 2 mkr. Under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet avser regeringen att avsätta ytterligare 3 mkr under 2013 och 3 mkr kronor under 2014 till NkA för detta uppdrag. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA, NkA startade sin verksamhet i januari 2008 och verksamhetsidén är enligt vad som framgår av dess hemsida www. att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer. praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg. organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare. Sid 8

9 Nyhetsbrev juni 2012 Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Projektet, som syftar till att arbeta fram värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrtälje kommun, har nått slutet på sin första fas. Flera olika utförare av hemtjänst och särskilda boenden har skickat in resultaten från de intervjuer och diskussionsgrupper som genomförts bland brukare, boende och personal. Betydelsen av begreppen värdigt liv och välbefinnande för de som tar del av äldreomsorg har diskuterats såväl med de som tar del av äldreomsorgens tjänster som med anhöriga liksom inom pensionärsorganisationerna. Även anhörigstödet och frivilligorganisationerna har samlat in underlag. De båda samordnarna för projektet, Maria Alm och Anna Rosén, kommer nu att bearbeta materialet under sommaren. Resultatet av arbetet kommer sedan att skickas ut på remiss till berörda. Det kommer sedan efter remissomgången att ytterligare diskuteras och värderas i en workshop den 3 oktober. Ytterligare justeringar kommer sedan att ske utifrån remissomgången och work-shopen innan resultatet presenteras för beslut i TioHundranämnden i december. Tanken är att slutresultatet ska bli en utfästelse om vad den enskilde kan förvänta sig av äldreomsorgen. Det är den här utfästelsen som kallas värdighetsgaranti. Det är visserligen ingen i juridisk mening bindande garanti men ska ändå utgöra en kvalitetsgaranti för kommunens äldreomsorg. Sid 9

10 Nyhetsbrev juni 2012 Anhörigstödsverksamheten Aktiviteter våren 2012 Varje år bjuder Anhörigstödet in till några olika utflykter. Att få bryta vardagen, träffa andra i liknande situation och göra något trevligt är målet för dessa utflykter. De fyra anhörigstödjarna och anhörigkonsulenten har under våren anordnat två utflykter där omkring 50 anhörigvårdare och närstående har deltagit. Ålandskryssning Den 8 maj inbjöd Anhörigstödet till Ålandskryssning. Cirka 35 förväntansfulla resenärer samlades utanför Eckerölinjens terminal för att åka med eftermiddagsfärjan. Anhörigstödet och frivilliga stöttar och hjälper till så att alla kan vara med. Utöver soligt väder och ett innehållsrikt smörgåsbord så bjöds det på härliga samtal, skratt, dans och god stämning. Efter fem timmar ombord så var samtliga trötta men nöjda, fyllda med nya intryck och härliga minnen. Sid 10

11 Guidad tur i naturreservatet Häverö Prästäng Den 14 juni, åkte fyra anhörigstödjare och anhörigkonsulenten tillsammans med elva anhörigvårdare och närstående till Häverö Prästäng. Tillsynsman Jan Jansson guidade gruppen runt i naturreservatet. Solen sken och humöret var på topp. Framkomligheten i hagen är bra och alla kunde ta sig fram längst upptrampade stigar på jakt efter orkidéer. Vi fick se både en nästan utblommad Adam och Eva, mängder av S:t Pers nycklar, Grönvit nattviol samt två exemplar av den bruna orkidén Nästrot. Utöver orkidéerna i reservatet så finns det en fantastisk flora, där en av dem som imponerade var Tätörten, en liten skir blå blomma, vars blad kan användas för att tätna mjölk, utan att den blir sur, så kallad tätmjölk. Efter promenaden serverades en lunchmacka i det gröna i kombination med berättelser ur livet på Prästängen dit Jannes farfar kom över isen från Raggarholmen med sitt bohag och fyra barn för 98 år sedan. Sid 11

12 Aktiviteter under sommaren och hösten 2012 Öppet hus på Rödakorsgården i Norrtälje Anhörigvårdare inbjuds till Öppet Hus på Rödakorsgården i Norrtälje den 3, 4 och 5 juli, klockan samtliga dagar. Det är Röda Korset i samverkan med Anhörigstödet som inbjuder till samvaro, lunch, underhållning och utflykter. Ett motsvarande Öppet Hus genomfördes även den juni. Bad för anhörigvårdare Den 1 juni öppnade utomhusbadet i Hallstavik. Anhörigstödet erbjuder gratisbad för anhörigvårdare. Efter sommaren startar som vanligt baden i Rimbo-, Hallstavik- och Norrtälje badhus. Utveckling av anhörigstödet inom psykiatrin I mitten av augusti övergår Kerstin Forslund till Anhörigstödet. Kerstin Forslund arbetar idag som personligt ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hennes nya uppdrag blir i första hand att ge stöd till anhöriga vars närstående har psykisk ohälsa och till anhöriga vars närstående har neuropsykiatriska (npf). Studiecirkel Under hösten planeras en utbildning för studiecirkelledare. Därefter kommer en studiecirkel som vänder sig till anhöriga vars närstående har en psykisk funktionsnedsättning att genomföras. Studiecirkeln genomförs i samverkan med Schizofreniförbundet och Vuxenskolan. Anhörigstödet planerar också att etablera samverkan med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA, för att starta lärande nätverk i utvecklingsarbete inom området. Må bra helg för föräldrar Planering pågår för att genomföra en Må bra helg riktad till tio ensamstående föräldrar vars barn har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Målsättningen är att möjliggöra möten i en avkopplande miljö. med andra föräldrar i en liknande situation. Under helgen deltar Kerstin Alm, pensionerad konsulent från Aspergercentret i Stockholm och aktiv inom Attention Roslagen samt Kerstin Forslund och anhörigstödjare samt Kerstin Söderquist enhetschef för Anhörigstödet. Föreläsning om anhörigstöd I november genomförs i samverkan med Balders Hus och Vårdbolaget TioHundra en föreläsning för personalen om anhörigstöd till föräldrar vars barn har funktionsnedsättning. Föreläsare är Maud Deckmar. Sid 12

13 Öppet hus Rolagsmodellens sommarkollo på Björkögården, Barnens ö, inbjuder till öppet hus Onsdagen den 8 augusti kl , med dans till Stefan Tangen (ingen föranmälan, bara att komma) För mer information kontakta Monica Henriksson, frivilligsamordnare Telefon: Mobil: Framtiden I höst får vi förhoppningsvis ett definitivt besked om vad som kommer att hända med TioHundraprojektet och FoUU. TioHundranämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda FoUUverksamhetens framtida organisation. Uppdraget ska redovisas på nämndens sammanträde i september. I augusti ska FoUU redovisa slutrapporten från projektet Multisjuka äldre, Bättre liv för multisjuka äldre i Norrtälje kommun och i oktober ska vi lämna slutredovisningen av ippi-projektet till Hjälpmedelsinstitutet. Vi kommer också att revidera de lokala riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. I övrigt pågår projektarbetet med värdighetsgarantier, kost och nutrition för äldre och de fem projekten inom demensområdet som Socialstyrelsen för 2012 beviljat särskilda medel till. Vi återkommer med mer information om projekten i nästa nummer av FoUU-nytt som utkommer i september. Till sist vill vi bara önska alla våra läsare en riktigt skön sommar! Ansvarig utgivare FoUU-avdelningen, Yvonne Lindholm Tfn: Sid 13