BARN OCH UNGA I FAMILJEHEM OCH HVB. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

Transkript

1 BARN OCH UNGA I FAMILJEHEM OCH HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

2 Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Jupiter Reklam AB Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, december

4 Förord En placering utanför det egna hemmet är ett stort ingrepp i det enskilda barnets eller den unges liv och får också stora konsekvenser för den övriga familjen. Det är ett betydande ansvar som samhället därmed tar på sig i rollen som ställföreträdande förälder. Vården i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) ska vara trygg och säker. Den ska också svara mot barnets eller den unges specifika behov av stöd och hjälp. Det innebär att omsorgen om de samhällsvårdade barnen inte bara är socialtjänstens ansvar. Verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och tandvård måste också ta sin del av ansvaret för att placerade barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Denna handbok riktar sig framförallt till socialsekreterare som arbetar med placeringar av barn och unga i familjehem och HVB. Den beskriver också socialnämndens övergripande ansvar och ledningens uppgifter i arbetet med att skapa förutsättningar för en väl fungerande verksamhet som uppfyller lagens krav. Handboken syftar till att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller på området. Innehållet bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden samt i viss mån kunskap som baseras på forskning och beprövad erfarenhet när det gäller samhällsvården av barn och unga. Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende, som trädde i kraft den 1 oktober Arbetet med föreskrifter, allmänna råd och handbok har ingått i ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen om att ta fram ett program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. Uppdraget redovisades i juni 2012 och omfattar även en vägledning, Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar, som utarbetats i samarbete med Skolverket. Vidare pågår arbete med att testa och färdigställa ett material för grundutbildning av jourhem och familjehem, Ett hem att växa i, som kommer att publiceras under våren Arbetet med handboken har bedrivits i projektform med utredaren Berith Josefsson som projektledare och juristen Monica Jacobson, utredaren Marita Minell och inspektören Gunilla Westerdahl som projektmedarbetare. Vidare har flera referensgrupper bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Erik Höglund Avdelningschef Avdelningen för regler och tillstånd 3

5 4

6 Innehåll Förord...3 Läsanvisning Innehåll och avgränsningar Förklaring av vissa begrepp Förkortningar Aktuella lagar och förordningar Del 1 Allmänna utgångspunkter Samhällsvårdens olika former Familjehem Jourhem Hem för vård eller boende (HVB) Samhällsvården i siffror Årsstatistik Placeringsform, kön och ålder Utvecklingen under en tioårsperiod Samhällsvården ur olika perspektiv Några tendenser i utvecklingen Begränsad forskning om samhällsvården Hur det går för placerade barn i vuxenlivet Placerade barns skolresultat och hälsa Betydelsen av kontakt med hemmiljön Behandling för unga med beteendeproblem Studier av familjehemmet Studier om sammanbrott och återplacering Placerade barns tillgång till välfärdsresurser Utslussning och eftervård

7 Innehåll De placerade barnens röster Socialstyrelsens samtal med barn och unga Barnombudsmannens intervjuer Lokal uppföljning av placerade barns erfarenheter Grundläggande regler och principer Principen om barnets bästa Barnets bästa i barnkonventionen Barnets bästa i SoL och LVU Bedömning av vad som är barnets bästa Kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet Inte bara geografisk närhet Anhörigprincipen Principen om återförening med föräldrarna Principen om ett sammanhållet vårdansvar Del 2 Socialnämndens övergripande ansvar God kvalitet Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Processer och rutiner inom samhällsvården Uppmärksamma och åtgärda missförhållanden Intern och extern samverkan Systematiskt förbättringsarbete Riskanalyser Egenkontroll Personalens kompetens Kompetens vid handläggning av barn- och ungdomsärenden Kompetens för arbetsuppgifter som rör placerade barn Kompetens för personalen i HVB God vård Begreppet god vård Vård som är trygg och säker Vård som är ändamålsenlig Vård som präglas av kontinuitet

8 Innehåll Tillgång till familjehem och HVB Kartlägga, planera och vidta åtgärder Analysera behovet av familjehem och HVB Förutsättningar för rekrytering av familjehem Upphandling av institutionsvård och andra tjänster Samverkan kring utbildning och hälsa Socialnämndens ansvar för utbildning och hälsa Socialtjänsten ska ha en aktiv roll men inte ta över ansvaret När placeringen sker i en annan kommun Samverkan kring placerade barn och unga Särskilda bestämmelser om samverkansskyldighet Individuell plan En vägledning har tagits fram Del 3 Placeringsformer Stadigvarande vård och fostran Medgivande för privatplacering En viss kännedom om barnet behövs Medgivandeutredning Socialnämndens fortsatta ansvar Beslut om vård Placering i familjehem Hemmet ska vara utrett av en socialnämnd När hemmet är utrett av en annan socialnämnd Information och samråd före beslut Socialnämndens avtal med familjehemmet Placering i jourhem Ett jourhem ska vara utrett av socialnämnd Information och samråd före beslut Begränsad vårdtid Vårdplan och genomförandeplan kan behövas

9 Innehåll Konsulentstödda familjehem och jourhem En socialnämnd ska utreda hemmet Avtal med familjehemmet Socialnämndens ansvar Krav på dokumentation Tystnadsplikt och anmälningsskyldighet Metoder för att utreda familjehem och jourhem Metod för initial bedömning Utredning av familjehem och jourhem Utredningens syfte En familj blir godkänd först i och med en placering Uppmärksamma risker för barnets trygghet och säkerhet Utredningens innehåll Familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor Boende och närmiljö Personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga Inställning till uppdraget Särskilt om utredning av jourhem Inställning hos barn och unga som redan bor i hemmet Informationskällor Intervjuer Hembesök Registeruppgifter Referenser En samlad bedömning av hemmets lämplighet Sammanställning av utredningen Dokumentation under utredningen Partsinsynen Placering i HVB Socialtjänsten har det sammanhållande ansvaret

10 Innehåll Tillstånd krävs för enskilda HVB Regler för HVB i förordning och föreskrifter Lag om obligatorisk registerkontroll av personalen Vårdens innehåll Skolgång för barn och unga i HVB Ungdomar som inte är skolpliktiga Hälso- och sjukvård vid placering i HVB Egenvård Hemlandstinget har kostnadsansvaret Tvång och begränsningar förutsätter lagstöd Dokumentation i HVB Gallring av uppgifter i personakter De särskilda ungdomshemmen SiS ska skyndsamt anvisa plats SiS kan besluta om utskrivning SiS kan besluta om tillfällig omplacering SiS är egen skolhuvudman SiS har särskilda befogenheter Den unges rättssäkerhet Dokumentation och utvärdering Den statliga tillsynen Nationella HVB-registret Placeringar över nationsgränser Ny reglering beslutad av riksdagen Svenska placeringar utomlands Familjehem som flyttar utomlands Utländska placeringar i Sverige Barnets bästa är utslagsgivande Uppehållstillstånd för barnet Socialnämndens ansvar efter beslut om godkännande Delegering av beslut Tillfällig placering av utländsk organisation

11 Innehåll Del 4 Barnets rättigheter och vårdnadshavarens ställning Barns behov och rättigheter Barns behov Barns behov i centrum (BBIC) Barnets rätt till delaktighet Rätt till relevant information Barnet ska få kontaktuppgifter Information om skälet till placeringen Information om rättigheter Barnets rätt att komma till tals Barnets möjligheter att påverka Barnets rätt till integritet Sekretess i förhållande till vårdnadshavare Sekretess i förhållande till andra personer Barnets rätt till insyn i sin egen personakt Barns rätt till insatser oberoende av samtycke Barn från 15 år kan få öppna insatser När vårdnadshavarna inte är överens Vårdnadshavarens ställning Vårdnadshavarens ansvar för barnet Vårdnadshavarens inflytande över vården Vårdnadshavarens roll vid en frivillig placering Vårdnadshavarens roll vid en LVU-placering Förmynderskapet påverkas inte Vårdnadshavarens rätt till insyn och delaktighet Socialtjänstens ansvar för samverkan med vårdnadshavaren Socialtjänsten har en långtgående informationsskyldighet Vårdnadshavarens rätt till insyn i barnets personakt Rätten att överklaga beslut Föräldrarna ska bidra till kommunens kostnader Umgängesfrågor Barnets umgänge med föräldrarna

12 Innehåll Kontakt med syskon och andra närstående Umgänge vid vård enligt SoL Barnets möjlighet att påverka umgänget Umgänge vid vård enligt LVU Planering av umgänget Den unges inställning ska tillmätas betydelse Umgängesbegränsning enligt LVU Skäl för umgängesbegränsning Totalt umgängesförbud Hemlighålla barnets vistelseort Begränsa umgänget med förälder som inte är vårdnadshavare Beslut om umgängesbegränsning ska övervägas Begränsa umgänget med syskon och andra närstående Vårdnadsöverflyttning Skäl till vårdnadsöverflyttning i vissa situationer Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar Beslut att väcka talan om vårdnadsöverflyttning Råd och stöd till de nya vårdnadshavarna Ekonomisk ersättning till barnets nya vårdnadshavare Umgängesrätt och underhållsskyldighet Adoption Villkor för adoption Adoption som alternativ till familjehemsplacering Adoption efter vårdnadsöverflyttning Barnets rättsliga ställning efter en adoption Del 5 Placering av det enskilda barnet Vårdplanen Vårdplanens syfte Vårdplanens innehåll Målet med vården Vårdtidens längd

13 Innehåll Särskilda insatser Barnets umgänge med föräldrar och närstående Barnets och vårdnadshavarens inställning Samtycke till vårdplanen Samtycket bör vara skriftligt Samtycket kan återkallas Vård enligt LVU - trots samtycke till frivillig vård Samtycke vid akuta placeringar Vårdplanen kan behöva revideras Principer vid val av hem Val av vårdform Val av hem Undersöka möjligheten att placera i nätverket Placering av syskon Särskild kompetens och särskilt stöd kan behövas Att beakta vid val av HVB Konsultation inför val av behandlingsinsats Ekonomiska hänsyn Avtal om ömsesidiga åtaganden Avtal mellan socialnämnden och familjehemmet Avtal mellan socialnämnden och ett jourhem Generella villkor för familjehem och jourhem Frågor om ersättning Bidrag och andra sociala förmåner Avtal vid placering i HVB Beslutsunderlag och placeringsbeslut Vad beslutsunderlaget ska innehålla Barnets vårdbehov och hemmets resurser Aktuell familjehemsutredning Övervägande av placering hos närstående Placeringsbeslut

14 Innehåll Förberedelser inför en placering Barnet i fokus Information Inskolning Information och stöd till barnets vårdnadshavare Krisstöd Information Information till familjehemmet Nödvändiga uppgifter kan lämnas till familjehemmet Familjehem omfattas inte av socialtjänstsekretess Kontrakterade familjehem och jourhem Information till HVB Information till skola och hälso- och sjukvård Del 6 Vårdens genomförande Socialtjänstens kontakt med barnet eller den unge Den särskilda socialsekreterarens roll Relationens betydelse för barnet Socialsekreterarens kontakt med barnet Genomförandeplan Syfte och tillvägagångssätt Planen bör upprättas i samband med placeringen Delaktighet i planeringen Planen upprättas tillsammans med den som ger vården Genomförandeplanens innehåll Särskilda insatser Insatser som andra huvudmän har ansvar för Umgänge med föräldrar och andra närstående Socialtjänstens kontakt med barnet Uppföljning av genomförandeplanen Planering inför vårdens upphörande

15 Innehåll Råd, stöd och annan hjälp till föräldrar Stöd till föräldrarna avlastar barnet Information och delaktighet Stödet kan vara av olika slag Exempel på vad föräldrar önskar Råd, stöd och annan hjälp till hemmet Stora krav ställs på familjehemmet Samarbetet mellan familjehem och socialtjänst Vikten av att tydliggöra ömsesidiga förväntningar Utbildning till familjehem och jourhem Socialstyrelsens material för grundutbildning Stöd och handledning Kontinuerligt stöd Fortbildning och handledning Erfarenhetsutbyte med andra familjehem Dokumentation under placeringen Socialtjänstens dokumentationsskyldighet Dokumentation i barnets personakt Dokumentation av samtal med barn Vägledning om dokumentation av barnets bästa Video- och bandinspelningar av samtal med barn Dokumentation i familjehemsakten Rätt till insyn i familjehemsakten Regler om gallring Del 7 Socialnämndens ansvar att noga följa vården Uppföljningens syfte och innehåll En prioriterad uppgift Syfte Områden som alltid ska följas upp Hälsa Utveckling och socialt beteende

16 Innehåll Skolgång Relationer till anhöriga och andra närstående Uppföljningen ska omfatta besök och samtal Regelbundna besök i familjehem och HVB Enskilda samtal med barnet eller den unge Samtal med familjehemsföräldrarna Samtal med personal på HVB Samtal med vårdnadshavarna Särskilt om långsiktig vård i familjehem Behov av ytterligare insatser Handläggningen vid behov av ytterligare insatser Utredning Beslut Större förändringar i ett familjehem Ny eller kompletterad familjehemsutredning Separation mellan familjehemsföräldrar Övervägande av vården Ett övervägande är inget formellt beslut Om placeringen bör prövas i sak Underlag för nämndens övervägande Övervägandet ska även vara framtidsinriktat Överväga vårdnadsöverflyttning Förnyade överväganden varje halvår Inget formellt beslut fattas Fortlöpande omprövning av vården Skyldighet att ompröva vård enligt 3 LVU Utebliven omprövning Vad utredningen ska innehålla Handläggning av omprövningsärenden Risker och missförhållanden Kännedom om missförhållanden i nutid

17 Innehåll Riskfaktorer och riskmiljöer Erfarenheter från Vanvårdsutredningen Risker i dagens samhällsvård Förebygga och uppmärksamma missförhållanden Åtgärder vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden Vikten av att ha rutiner Omedelbar skyddsbedömning och utredning Polisanmälan vid misstanke om brott Familjehemsföräldrars ställning Information till vårdnadshavaren Beslut om förbud att ta emot barn i sitt hem Omplacering Omplacering är en ingripande åtgärd Orsaker till omplacering Den unges och vårdnadshavarens rättigheter Omplacering vid vård enligt SoL Omplacering vid vård enligt LVU En omplacering ska föregås av en utredning Utredningen ska vara förutsättningslös och allsidig Noggranna förberedelser inför flyttningen Överflyttning av placeringsärende Bedömningskriterier vid överflyttning av ärenden Starkast anknytning Den enskildes önskemål Hjälpbehovets varaktighet Överflyttning av ärenden som rör placerade barn Vägledande principer för vård utanför det egna hemmet Placeringskommunens sammanhållna vårdansvar Barnets bästa Exempel på situationer då en överflyttning kan vara lämplig

18 Innehåll Del 8 Frågor kring vårdens upphörande Begäran om att vården ska upphöra Begäran om att vård enligt SoL ska upphöra Begäran om att vård enligt LVU ska upphöra Hemtagningsutredning Beslut om vårdens upphörande Upphörande av vård enligt SoL Upphörande av vård enligt LVU Vårdens upphörande i miljöfallen Vårdens upphörande i beteendefallen Flyttningsförbud Förbudet syftar till att tillgodose barnets bästa Socialnämnden kan ansöka om flyttningsförbud Tillfälligt flyttningsförbud Förutsättningar för flyttningsförbud Flyttningsförbud är en temporär åtgärd I avvaktan på att LVU-ansökan prövas Flyttningsförbud i avvaktan på vårdnadsöverflyttning Flyttningsförbud ska övervägas minst var tredje månad Planering inför vårdens upphörande Planera i god tid och med struktur LVU i hemmet Särskilt om successiv utslussning från HVB Förstärkt vårdkedja inom den statliga ungdomsvården Socialnämndens ansvar efter avslutad vård Ansvarig kommun efter avslutad vård Stöd och hjälp efter avslutad vård Fortsatt kontakt med hemmet och personligt stöd Hjälp med bostad, studier eller arbete Stöd till vårdnadshavaren och yngre barn

19 Innehåll Uppföljning i samförstånd sedan vården upphört Ungdomar som inte vill ta emot hjälp Uppföljning oberoende av samtycke Bakgrund till den nya bestämmelsen Restriktiv bedömning Uppföljningens innehåll Möjlighet att som vuxen ta del av sin personakt Del 9 Övriga fakta A-Ö Barnbidrag Barnpension Folkbokföring God man God man enligt föräldrabalken God man för ensamkommande barn Offentligt biträde Ombud Part Pass Polishandräckning Sekretessprövning Sekretessbrytande bestämmelser i OSL Studiehjälp Stödperson i kontakten med socialtjänsten Underhållsbidrag och underhållstöd Överförmyndaren Referenser Bilaga

20 Läsanvisning Innehåll och avgränsningar Denna handbok fokuserar på de uppgifter som socialtjänsten ställs inför när barn och unga behöver vård utanför det egna hemmet. Innehållet i handboken förutsätter att socialtjänsten redan har genomfört en utredning av barnets behov av skydd eller stöd enligt 11 kap. 1 och 2 SoL och kommit fram till att barnet behöver placeras i ett familjehem eller HVB. För vägledning i frågor som gäller socialnämndens utredningsskyldighet inom den sociala barn- och ungdomsvården hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, den tillhörande handboken samt formulär och stöddokument inom BBIC. Denna handbok är indelad i nio delar och är tänkt att användas som en uppslagsbok. I arbetet med att disponera innehållet har strävan varit att så långt möjligt följa socialnämndens ansvar för olika uppgifter i tidsordning från förberedelser inför vård i familjehem eller HVB till socialnämndens ansvar efter avslutad vård. Detta har dock inte varit möjligt fullt ut eftersom handboken också belyser många andra frågor. Handbokens karaktär av uppslagsbok innebär att den avsiktligt innehåller vissa upprepningar av text. För att göra det lättare att orientera sig i texten innehåller handboken många hänvisningar mellan olika avsnitt och kapitel liksom hänvisningar till andra handböcker och annat material som publicerats av Socialstyrelsen. För att tydliggöra regelverket återges dessutom bestämmelser i lagar, förordningar och föreskrifter i särskilda rutor. Handboken innehåller en detaljerad innehållsförteckning men inte något sakregister. Den som vill söka efter vissa ord i texten ges ändå möjlighet till detta eftersom handboken också är tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida (pdf). Denna handbok syftar inte till att ge svar på frågor om vilken vårdform familjehem eller HVB som lämpar sig bäst för olika kategorier av barn och unga eller vilket hem, som bör väljas i det enskilda fallet. Den innehåller därför inte några beskrivningar av specifika grupper av barn och unga eller metoder i arbetet. Svar på frågor finns också i flera andra handböcker som tidigare publicerats av Socialstyrelsen, se vidare under Referenser. 19

21 Läsanvisning Handboken innehåller inte heller någon vägledning i frågor som rör ekonomiska ersättningar till familjehem eller upphandling av HVB. I denna del hänvisas i stället till cirkulär och publikationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förklaring av vissa begrepp Vad som sägs om familjehemsföräldrar och familjehem gäller i relevanta delar även jourhemsföräldrar och jourhem. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende avses med begreppet unga personer som har fyllt 18 men inte 21 år. I denna handbok används ofta begreppet barn och unga som ett samlingsbegrepp för åldersgruppen 0-20 år. Av språkmässiga skäl talas ibland enbart om barnet även om texten också kan gälla ungdomar som fyllt 18 år. När begreppet ung person används menas en person som tillhör åldersgruppen år. I texten används begreppet socialnämnd för att markera det ansvar som åvilar socialnämnden och när beslut inte kan delegeras till tjänstemän. Begreppet socialtjänst syftar i huvudsak på det arbete som tjänstemännen utför på delegation av nämnden. Begreppet samhällsvård omfattar placeringar av barn och unga i jourhem, familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Denna verksamhet svarar mot vad som i den officiella statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga, i registerstudier och viss annan forskning kalllas heldygnsvård. I begreppet hem för vård eller boende ingår även de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse ansvarar för om inget annat sägs. 20

22 Läsanvisning Förkortningar ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis BBIC Barns behov i centrum Bet. Betänkande BO Barnombudsmannen BrB Brottsbalken BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen JO Justitieombudsmannen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LOU Lagen om offentlig upphandling LU Lagutskottet LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga MTFC Multidimensional Treatment Foster Care MVG Motverka våld och gäng MultifunC Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö OSL Offentlighets- och sekretesslagen PDL Patientdatalagen PSL Patientsäkerhetslagen Prop. Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok SFB Socialförsäkringsbalken SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen SiS Statens institutionsstyrelse SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten 21

23 Läsanvisning Aktuella lagar och förordningar Folkbokföringslagen (1991:481) Förordningen (1996:1036) om underhållsstöd Förordningen (1999:1134) om belastningsregister Förordningen (1999:1135) om misstankeregister Förvaltningslagen (1986:223) Föräldrabalken (1949:381) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1998:620) om belastningsregister Lagen (1998:621) om misstankeregister Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn Lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Passlagen (1978:302) Polislagen (1984:387) Skollagen (2010:800) Socialförsäkringsbalken (2010:110) Socialtjänstlagen (2001:453) Socialtjänstförordningen (2001:937) Studiestödsförordningen (2000:655) Studiestödslagen (1999:1395) Tandvårdslagen (1985:121) Utlänningslagen (2005:716) 22

24 Del 1 Allmänna utgångspunkter 23

25

26 Samhällsvårdens olika former Barn och unga som behöver vård utanför det egna hemmet kan efter beslut av socialnämnden tas emot i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB). Socialnämnden kan genom en så kallad privatplacering även medverka till att ett barn får bo stadigvarande hos en annan familj, utan att det är fråga om en placering i familjehem. Familjehem Med familjehem avses, enligt 3 kap. 2 SoF, ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässigt bedriven verksamhet avses att den bedrivs kontinuerligt i förvärvssyfte. Ett familjehem kan antingen vara ett hem i barnets nätverk, ett så kalllat nätverkshem, eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte har någon tidigare relation till barnet. Insatsen familjehem förekommer även i lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (9 8 LSS). Familjehem enligt LSS är en insats som kan komma ifråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder som trots stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Placering i familjehem enligt LSS kan också aktualiseras om barnet eller den unga behöver gå i skolan på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar. 1 Insatsen är enbart en frivillig boendeform och ges inte för att skydda barnet eller kompensera för bristande föräldraförmåga. Se vidare Socialstyrelsens handbok om stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. 2 Jourhem Med jourhem avses, enligt 6 kap. 6 tredje stycket SoL, ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. För dessa hem finns särskilda regler. Enskilda hem i barnets nätverk, som tar emot ett och samma barn för en eller flera kortare perioder, omfattas inte av jourhemsbestämmelserna. (Se vidare kapitlet Placering i jourhem i Del 3). 1 Prop. 1992/93:159 s Socialstyrelsen (2012f) s

27 1 Samhällsvårdens olika former Hem för vård eller boende (HVB) Med hem för vård eller boende avses, enligt 3 kap. 1 SoF, ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. För vård av unga som på grund av eget beteende enligt 3 LVU behöver stå under särskilt noggrann tillsyn ska det finnas särskilda ungdomshem (12 första stycket LVU). Behovet av sådana hem ska tillgodoses av staten. Definitionsmässigt är även de särskilda ungdomshemmen HVB. 3 3 Prop. 2006/07:129 s

28 Samhällsvården i siffror Årsstatistik Den officiella statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga innehåller en stor mängd uppgifter om barn och unga som får så kallad heldygnsvård enligt SoL eller LVU. 4 Statistik över denna verksamhet redovisas i en årlig rapport från Socialstyrelsen. 5 I den officiella årsstatistiken används fyra olika mått: Nytillkomna barn och unga (ej heldygnsinsats under de föregående fem åren) Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga som erhållit insats någon gång under året Enligt kommunernas rapportering fick cirka barn och unga 0-20 år heldygnsinsatser någon gång under år Den 1 november samma år hade cirka barn och unga en heldygnsinsats och under året påbörjades sådana insatser för barn och unga. Av dessa var ungefär nytillkomna (se definition ovan). 84 procent av dessa nytillkomna fick vård enligt SoL som första insats, 15 procent blev omedelbart omhändertagna enligt LVU och två procent fick vård enligt LVU. Placeringsform, kön och ålder Familjehem är den i särklass vanligaste placeringsformen. Bland barn och unga med insats den 1 november 2011 var 67 procent placerade i familjehem och i åldersgruppen 0-12 år nära 90 procent. 6 Fler pojkar än flickor berördes av någon typ av heldygnsinsats under 2011, oavsett redovisningsmått. Knappt 60 procent var pojkar och drygt 40 procent flickor. Pojkarna var i något högre utsträckning än flickorna placerade i HVB jämfört med i familjehem. Åldersgruppen år dominerade oavsett redovisningsmått. Bland nytillkomna barn och unga (exklusive omedelbara LVU) var åldersgruppens andel nära 60 procent. 4 Begreppet heldygnsvård, som används i den officiella statistiken och i registerstudier, är liktydigt med samhällsvård. 5 Socialstyrelsen (2012d) 6 Med familjehem avses här även jourhem. 27