Utvecklingen av stödet till anhöriga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av stödet till anhöriga"

Transkript

1 Utvecklingen av stödet till anhöriga en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) under tre år Delrapport 1 FoU i Sörmland och Strängnäs kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Utveckling av anhörigstöd i Sverige Anhörig Efter Anhörig Nya stimulansmedel år Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) Ändring i Socialtjänstlagen Studiens syfte Genomförande Kartläggningen i Strängnäs kommun Beskrivning av kommunen Stöd och omsorg i Strängnäs kommun Strängnäs kommuns gemensamma värdegrund Strängnäs kommuns strategiska plan Säg vad du tycker Utvecklingen av anhörigstödet i kommunen Anhörigcentrums verksamhet Goda verksamhetsexempel och verksamhetssvårigheter på Anhörigcentrum Anhörigstöd på kommunens hemsida Äldreomsorgen Genomförande, det kommunspecifika Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Mål Handlingsplan för stöd till anhöriga Former av stöd till anhöriga... 29

3 4.2.4 Efterlevandestöd Relationer Stödplaner Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Uppsökande verksamhet Anhörigas synpunkter om eget stöd Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Uppföljning och utvärdering Organisation Samverkan med ideella sektorn Samverkan med landstinget Personal Utbildning Budget Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vad fungerar bra Vad fungerar mindre bra Vad finns det för utvecklingsbehov Övrigt Funktionshinderområdet Genomförande, det kommunspecifika Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Mål Handlingsplan för stöd till anhöriga Former av stöd till anhöriga Efterlevandestöd Relationer... 44

4 5.2.6 Stödplaner Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Uppsökande verksamhet Anhörigas synpunkter om eget stöd Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Uppföljning och utvärdering Organisation Samverkan med ideella sektorn Samverkan med landstinget Personal Utbildning Budget Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vad fungerar bra Vad fungerar mindre bra Vad finns det för utvecklingsbehov Övrigt Individ och familjeomsorgen Genomförande, det kommunspecifika Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Mål Handlingsplan för stöd till anhöriga Former av stöd till anhöriga Efterlevandestöd Relationer Stödplaner Information, tillgång till stöd och motivationsarbete... 54

5 6.2 8 Uppsökande verksamhet Anhörigas synpunkter om eget stöd Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Uppföljning och utvärdering Organisation Samverkan med ideella sektorn Samverkan med landstinget Personal Utbildning Budget Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vad fungerar bra Vad fungerar mindre bra Vad finns det för utvecklingsbehov Övrigt Resultat av enkätundersökning och telefonintervjuer med anhöriga Resultat enkätundersökning Resultat telefonintervjuer Inledning Bakgrundsinformation om de intervjuade Resultat Sammanfattande bild av resultaten Diskussion Konklusion Referenser... 79

6 Bilagor Bilaga 1 Frågeställningar för kartläggning Bilaga 2 Frågeguide till fokusgruppsintervju Bilaga 3 Blanketten Säg vad du tycker s.1+2 Bilaga 4 Säg vad du tycker på Strängnäs kommuns hemsida Bilaga 5 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida vid projektets start Bilaga 6 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida from 31/ Bilaga 7 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida from 1/ Bilaga 8 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida from 19/ Bilaga 9 Uppsalaenkäten Bilaga 10 Intervjuguide, NkAs telefonintervjuer

7 1. Sammanfattning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. Staten har bidragit med cirka en miljard kronor i stimulansmedel och den 1 juli 2009 infördes en förändring i Socialtjänstlagen som innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda anhöriga stöd. För att dra lärdom av det utvecklingsarbete som genomförts och fortfarande pågår har Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. I denna delrapport presenteras resultatet av den första kartläggningen i Strängnäs kommun. Kommunen ligger i norra delen av Södermanlands län och 1971 bildas nuvarande Strängnäs kommun. Kommunen består av åtta kommundelar och tätorten heter Strängnäs. Antalet innevånare var personer år När det gäller stöd och omsorg är det politiskt styrande organet Socialnämnden. Den verksamhet som bedriver det faktiska stödet är socialkontoret där socialchefen är ytterst ansvarig och socialkontoret är indelat i tre olika områden som var och en leds av en verksamhetschef. Strängnäs kommun har en gemensam värdegrund som allt arbete skall utgå ifrån, så också arbetet med anhörigstöd. Värdegrunden beskriver kommunens förhållningssätt och den yttersta målsättningen är nöjda kommuninnevånare. År 2009 när den nya lagstiftningen kom gjordes en kommunrevision angående anhörigstödet. Svaret på revisionen fastställer att varje anställd inom kommunens socialtjänst har ett ansvar att informera om vilka stödformer som finns samt förmedla kontakt mellan stödbehövande och verksamheter som kan utgöra ett stöd för varje anhörigas unika situation. I Strängnäs kommun anställdes en anhörigkonsulent på 75 % i projektform den 1 mars 2007 och i september samma år invigdes Anhörigcentrum. Anhörigcentrum är en mötesplats för människor som ger omsorg och stöd till någon anhörig eller vän. Här kan anhöriga träffa andra i samma situation och delta i olika stödgrupper eller utbildningar och det finns också möjlighet till enskilda samtal. Den anhörig som deltar i någon av Anhörigcentrums aktiviteter kan få avgiftsfri avlösning till den närstående som är hemma 7

8 På Anhörigcentrum finns också en caféverksamhet och personalen på Anhörigcentrum informerar om olika insatser som kommunen erbjuder. Därutöver finns en IT-portal på nätet (Gapet) som är tillgängligt dygnet runt. Portalen riktar sig till alla åldrar och målgrupper och ger den anhörige möjligheten att få kontakt med andra runt om i landet. På anhörigcentrum finns även Resursteamet och den Uppsökande verksamheten. Resursteamet arbetar med frågor som är kopplade till demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Den uppsökande verksamhet vänder sig till personer som är 80 år och äldre och inte har något bistånd från kommunen. På Strängnäs kommuns hemsida informerar man om det anhörigstöd som finns i kommunen och det som lyfts fram som centralt är Anhörigcentrum. Studien startar med en kartläggning av stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna inom områdena; äldreomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Ytterligare en kartläggning genomförs år tre. Årligen genomförs fokusgruppsintervjuer, en inom varje område. Första och sista året genomförs även en enkätstudie och telefonintervjuer genomförs med ett slumpmässigt antal utvalda anhöriga i kommunerna baserat på den enkät de fyllt i. Inom de tre områdena i Strängnäs kommun samlades aktuell dokumentation in, verksamhetscheferna intervjuades och en enkät skickades ut till enhetscheferna. Efter kartläggningen utfördes fokusgruppsintervjuer där politiker, chefer, medarbetare, ideella organisationer och anhöriga deltog. Namn på anhöriga samlades in och NkA har utifrån dessa utfört en enkätundersökning med efterföljande telefonintervjuer. Resultatet visar att Anhörigcentrum och dess personal gör ett gott arbete utifrån de resurser som finns tillgängliga, men att verksamheterna måste ta ett mycket större ansvar och bidra till att anhöriga får det stöd som de behöver och har rätt till. Den gemensamma värdegrunden i Strängnäs kommun bör lyftas upp och diskuteras ytterligare och samverkan inom den egna kommunen behöver utökas. Det behövs också mer information till anhöriga om vilket anhörigstöd som finns. En strategi för hur anhörigstödet skall bedrivas, uttalade mål samt handlingsplaner och stödplaner bör också utarbetas och anhörigstödet till de anhöriga som har vuxna barn med funktionsnedsättning är i mycket stort behov av utveckling. 8

9 2. Inledning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. Staten har bidragit med cirka en miljard kronor i stimulansmedel och en förändring har införts i Socialtjänstlagen som innebär att kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhöriga stöd. För att dra lärdom av det utvecklingsarbete som har genomförts och fortfarande pågår har Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. 1 De studerade kommunerna är olika stora till yta och befolkningsmängd och är spridda från Härjedalen i norr till Malmö i söder. I denna delrapport presenteras resultatet av den första kartläggningen i Strängnäs kommun. Inledningsvis ges en kort översikt av hur anhörigstödet har utvecklats i Sverige. Efter detta presenteras undersökningens syfte och genomförande. I texten avses generellt med begreppet anhörig en familjemedlem, släkting, vän eller annan person som har en relation till den närstående som är gammal, långvarigt sjuk och/eller har en funktionsnedsättning. Med anhörigstöd avses de verksamheter eller insatser som har som sitt huvudsakliga syfte att vara just ett stöd för anhöriga. 2.1 Utveckling av anhörigstöd i Sverige I mitten av 1990-talet i samband med uppföljningen av Ädelreformen, uppmärksammades behovet av att förbättra och utveckla stöd till anhöriga som vårdar en närstående. De första statsbidragen på 7,5 miljoner kronor resulterade bland annat i förslag på att inrätta anhörigkonsulenttjänster och att anhörigstöd skall ske i samverkan mellan kommuner, anhörig/frivilligorganisationer och landsting. (Almberg 2002, Socialstyrelsen 2000). 1 Medverkande FoU-enheter: FoU Jämt, Enheten Välfärd och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län, FoU Sörmland, Skaraborgs Kommunalförbund FoU, FoU Sjuhärad Välfärd, Fokus Kalmar län, FoU Malmö och FoU Skåne. Kommuner som kartläggs: Härjedalen, Uppsala, Strängnäs, Skara, Borås, Västervik, Malmö och Hässleholm. 9

10 År 1998 tillfördes 5 i Socialtjänstlagen ett nytt stycke om stöd till anhöriga: Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, eller äldre eller som har funktionshinder. I en beskrivning av utvecklingsläget våren 1999 konstaterade Socialstyrelsen (2000) att 1998 års ändring av socialtjänstlagen hade fungerat som drivkraft för flertalet kommuner att ta initiativ på anhörigstödsområdet Anhörig 300 Inom ramen för den nationella planen för äldrepolitiken föreslogs ett särskilt stimulansbidrag för år 1999 och tre år framåt med 100 miljoner kronor årligen för att kommunerna i samverkan med frivilligorganisationer skulle utveckla stödet till anhöriga som vårdar äldre, funktionshindrade och långvarigt sjuka (Anhörig 300). I december 1998 anslog regeringen dessa medel som fördelades till kommunerna utifrån antalet invånare som var 65 år och äldre (Almberg, Hellqvist 2002, Socialstyrelsen 2000). Syftet med Anhörig 300 var att utveckla varaktiga stödformer som på olika sätt skulle underlätta och bidra till en ökad livskvalitet för dem som vårdar anförvanter. Treåriga handlingsplaner togs fram i kommunerna och länssamordnare tillsattes (Almberg 2002, Socialstyrelsen op. cit.). Socialstyrelsen fick i uppdrag att följa utvecklingen i kommunerna. Första året (1999) utgjordes främst av planeringsarbete. I hälften av kommunerna genomfördes någon form av behovsinventering eller kartläggning. Sammanfattningsvis konstateras att kommunerna i stor utsträckning fortsatte att arbeta med tidigare etablerade former av stödverksamhet som exempelvis dagverksamhet och korttids/växelvård. Det som framträdde som nytt var att många kommuner ville anpassa stödet bättre till enskilda individers aktuella situation. Som exempel på mer flexibla åtgärder kan nämnas kostnadsfri avlösning i hemmet utan tak för antal timmar, avlösning upp till tre veckor utan biståndsbedömning, tillgång till trygghetsplats meddetsamma, avlösning tillsammans med den sjuke vid behov/önskemål, bokning av avlösningsplats direkt med personalen, semestervistelser och Må bra -vistelser och helgöppen dagverksamhet. Nytt var också att kommuner ville starta träffpunkter eller anhörigcentraler där anhöriga skulle kunna få information och träffa andra i liknande situation. Allt fler kommuner hade också startat studiecirklar och anhöriggrupper. 10

11 En uppföljning gällande år 2000 visade att antalet anhörigkonsulenter eller motsvarande samt anhörigcentraler/träffpunkter hade ökat. Många av de senare drevs tillsammans med anhörigoch frivilligorganisationer. Vid slutet av år 2001 erbjöd de flesta kommunerna avlösning i hemmet. Ekonomisk ersättning kunde ges i form av bidrag/hemvårdsbidrag till den som vårdades eller i form av anhöriganställning. Det senare var vanligast bland yngre anhöriga och bland invandrare. En mycket kraftig utökning ägde under året rum gällande undervisning för anhöriga. Den vanligaste undervisningsformen var studiecirklar med inslag av information och utbildning (Almberg, Hellqvist, 2002). I november 2001 gjordes den tredje uppföljningen av stimulansmedlen. Intressanta trender som kunde observeras var att målgruppen för satsningen hade förändrats. I början var det framför allt anhöriga till äldre som inkluderades, men efter hand kom stöd till anhöriga som hjälpte funktionshindrade eller sjuka i lägre åldersgrupper att inkluderas. En annan trend var att anhörigstöd riktat till anhöriga till personer som bodde på särskilt boende utvecklades från att ha funnits i fyra kommuner till att det kom att finnas i tre av fyra kommuner. Riktat anhörigstöd till invandrare förekom endast i cirka tio procent av kommunerna (Almberg 2002). I Socialstyrelsens (2002, s. 37) slutrapport om Anhörig 300 framgår också att kommuner ofta påpekat behovet av enkla, smidiga sätt att erbjuda anhöriga avlösning på, även akut, nattetid och utan biståndsprövning. Trygghetsplatser efterfrågades liksom speciell avlösning för yngre anhörigvårdare samt träffpunkter för äldre invandrare. Genom Anhörig 300 synliggjordes anhörigas vård- och omsorgsinsatser för äldre, sjuka och funktionshindrade och stödet byggdes ut i kommunerna. Socialstyrelsen drar slutsatsen att anhörigstödet hade en helt annan bredd och variationsrikedom efter Anhörig 300 än tidigare, men att det återstod att utveckla kvaliteten i de olika stödinsatserna. Likaså efterlystes system för att följa upp effekterna av de hjälpinsatser som gjordes. 11

12 Efter Anhörig 300 I enlighet med handlingsplanen för utveckling av hälso- sjukvården 2001 tillfördes landsting och kommuner ett resurstillskott under åren Bland områden som framhölls fanns anhöriga som vårdar svårt sjuka, äldre eller funktionshindrade personer. I ett utvecklingsavtal mellan Regeringen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet skulle satsningen för att stödja anhöriga pågå under dessa år och ansvaret låg hos kommunerna. Pengar öronmärktes dock inte för denna satsning. Socialstyrelsen fick i uppdrag att följa upp arbetet. Ett år efter Anhörig 300 beskrev Socialstyrelsen (2003) att många kommuner fortfarande befann sig i en etableringsfas. I nio av tio kommuner svarade man att arbetet med att utveckla stödet till anhöriga hade fortgått under Detta utvecklingsarbete syntes dock inte vara kopplat till insatser med anledning av det tecknade utvecklingsavtalet mellan stat och Svenska Kommunförbundet. I vissa kommuner kunde en process konstateras där försök gjorts att integrera stöd till anhöriga i kommunernas ordinarie vård och omsorg. Det låg inom ramen för redan befintliga yrkesgrupper i många kommuner att också driva utvecklingen av anhörigstöd till exempel bland biståndsbedömare, medicinskt ansvarig sjuksköterskor eller demenssköterskor. Traditionella stödverksamheter som dagvård, korttidsvård, avlösning i hemmet samt enskilda samtal låg kvar på en hög nivå medan några av de nya stödformerna som till exempel anhörigkonsulent, Anhörigcentrum och utbildning av vårdpersonal minskat något. Något systematiskt uppföljningsarbete bedrevs inte heller i två tredjedelar av kommunerna. Slutsatser som Socialstyrelsen (op. cit.) drog ett år efter Anhörig 300 är att det engagemang och den utveckling som skett tidigare, levde kvar i kommunerna. Det var dock fortfarande oklart i vilken utsträckning stödet hade nått ut till dem som var i behov av det och mycket av kvalitetsarbete återstod att göra. Utifrån resultaten av Anhörig 300 drogs slutsatsen att stödinsatser måste vara individ- och situationsanpassade och stödet till den som vårdar måste också medföra något positivt för den sjuke. Mycket återstod efter år 2002 att göra innan utbudet av stöd till anhöriga skulle motsvara behoven och grundläggande kunskaper saknades också om hur ett flexibelt, situationsanpassat och skräddarsytt stöd till anhöriga skall kunna uppnås (op. cit. s. 37) 12

13 Andelen kommuner som arbetat med att utveckla anhörigstöd sjönk under åren från cirka 90 procent till cirka 75 procent. De tre stödformerna korttidsvård/korttidsboende, dagvård/verksamhet och avlösning i hemmet fanns i över 90 procent av landets kommuner. Andra typer av stödverksamhet hade däremot blivit mindre vanliga. Bredden i utbudet av stöd hade minskat. Frågor som Socialstyrelsen (2005a) ställde i sammanfattningen av sin uppföljning var om anhörigstödet var på väg att bli synonymt med avlösning och vad det betydde för kvaliteten på anhörigstödet. Utvecklingen av anhörigstödet var bland annat på grund av avsaknad av statistik svår att följa Nya stimulansmedel år År 2005 anslog regeringen 25 miljoner kronor per år till kommunerna för att stimulera till en varaktig utveckling av kommunernas stöd till de anhöriga. Kommunerna fick möjlighet att söka dessa pengar från respektive länsstyrelse. Vid årsskiftet 2005/2006 beslutade regeringen att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor årligen till anhörigområdet. Socialstyrelsen fick i uppdrag att årligen följa upp utvecklingen (Socialstyrelsen 2006). De flesta kommuner hade år 2005 ett ganska traditionellt utbud av insatser. Oftast riktade sig stödinsatserna till sammanboende eller äkta makar. Socialstyrelsen (op. cit.) påpekade att kommunerna brast i kunskap om anhörigas behov och hur väl man nått ut med sina anhörigstödsinsatser. De nya stimulansmedlen söktes av 75 procent av kommunerna. I hälften av landets län beviljades pengar till projekt som hade yngre anhöriga som målgrupp. Syftet med projektmedlen var att utveckla ett varaktigt anhörigstöd, att förbättra infrastrukturen samt att utveckla kvaliteten i anhörigstödet. Socialstyrelsen efterlyste efter genomgång av 2005 års anhörigstöd, utvecklingsarbete med syftet att få en bild av anhörigstödets kvalitet och effekter. För detta skulle det behövas en utveckling av socialtjänststatistiken, befolkningsbaserade anhörigstudier, urvalsstudier och utveckling av system för egenuppföljning av anhörigstödet i kommunerna. 13

14 Under år 2006 arbetade 90 procent av kommunerna med att utveckla stödet till anhöriga (Socialstyrelsen 2007). Den vanligaste inriktningen var att bygga upp anhörigcentraler det vill säga infrastrukturen för stöd till anhöriga. Det var också vanligt att inrätta tjänster som ansvarade för eller samordnade stödet och arbetade för att insatserna skulle nå ut bättre. Cirka var tredje kommun avsåg att bygga ut eller öka tillgängligheten till olika former av avlösning, bygga ut eller öka tillgängligheten till andra former av stöd än avlösning samt bättre utreda och planera anhörigas individuella behov av stöd. Socialstyrelsen (op. cit.) konstaterade även detta år att stödet till de anhöriga i Sverige huvudsakligen utgjordes av stöd till sammanboende make, maka eller partner. Stöd till närboende existerade praktiskt taget inte alls år 2006 och för anhöriga boende på ett längre geografiskt avstånd var det obefintligt. Socialstyrelsen sammanfattade att aktiviteterna med stöd till anhöriga tycktes öka i kommunerna, men att det inte gick att avgöra om stödet nått de anhöriga som hade behov av det. Inte heller fanns det några större möjligheter att följa hur många eller vilka som erhållit stöd eller vilken kvalitet som stödet haft. Åren 2007 och 2008 angav 95 procent av landets kommuner/kommundelar/stadsdelar att de arbetade med att utveckla stödet till anhöriga. Detta var den högsta siffran sedan år 2002 då Socialstyrelsen började med uppföljningar av kommunernas arbete med anhörigstöd (Socialstyrelsen 2008, 2009). I 90 procent eller mer av kommunerna fanns år 2008 korttidsplats som avlösning, dagverksamhet, avlösning i hemmet, enskilda samtal, anhörigcirkel/anhöriggrupp och anhörigcentral/träffpunkt för anhöriga. I 78 procent av kommunerna genomfördes utbildningar av anhörigvårdare och 57 procent erbjöd må braaktiviteter. Drygt hälften av kommunerna riktade sitt anhörigstöd endast till anhöriga som var maka eller make till en äldre person. Åtta procent uppgav att de riktade sitt stöd till alla som var anhöriga. När det gäller utvecklingen av stöd mot nya målgrupper så angav Länsstyrelserna att det främst var anhöriga till personer med psykiska funktionshinder som man börjat vända sig till, men även anhöriga till äldre invandrare, yrkesverksamma personer, syskon eller andra anhöriga till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, anhöriga som bodde på annan ort samt anhöriga till personer på särskilt boende (Socialstyrelsen 2009). 14

15 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) startade sin verksamhet i januari Verksamheten bedrivs på uppdrag av regeringen och innefattar anhöriga till äldre personer. Direktiven är att: - skapa nationell överblick inom verksamhetsområdet - samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter på anhörigområdet - stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation - bidra till högre kvalitet och produktivitet i vården och omsorgen - ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Parter i NkA är Fokus Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd, Anhörigas Riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland, Linnéuniversitetet och Landstinget i Kalmar län. NkA:s verksamhetsidé är att skapa och bygga på möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: - förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer - praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg - organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare - vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare. För att förverkliga direktiv och verksamhetsidé arbetar NkA med att leda och samordna blandade lärande nätverk, ge ut kunskapsöversikter och nyhetsbrev, administrera en informativ hemsida samt samla referenser och litteratur inom området i databas och bibliotek. En annan viktig uppgift för NkA är att anordna regionala mötesdagar och andra konferenser. NkA samverkar med en internationell rådgivningsgrupp och är medlem i och deltar i den internationella intresseorganisationen Eurocarers (Fokus Regionförbundet i Kalmar län, m.fl. 2007). 15

16 NkA har sedan starten arbetat med de prioriterade områdena: Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd, Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp för anhöriga, Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg, E-tjänster och ny teknik för anhörigvårdare, Bibehålla hälsa och förbygga ohälsa, Palliativ anhörigvårdare, sluta vårdandet, särskilt boende och efterlevandestöd samt Social delaktighet, kön och mångkulturella frågor Ändring i Socialtjänstlagen Redan år 1999 förslogs i Socialutredningens slutbetänkande (SOU 1999:97) att lagtexten borde skärpas så att stöd till anhöriga blev en reglerad skyldighet för socialtjänsten. En förändrad lagtext med denna innebörd kom att träda i kraft 1 juli 2009 och lyder: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap. 10 Socialtjänstlagen). Socialstyrelsen (op. cit.) sammanfattade i sin slutrapport om kommunernas anhörigstöd bland annat att kommunerna var väl rustade att kunna fylla den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen gällande stöd till anhöriga till äldre, men att det krävdes fortsatt utvecklingsarbete när det gällde övriga målgrupper och samarbetet med hälso- sjukvården. Vidare gällde det att lösa problem som rörde möjligheter och skyldigheter att dokumentera stödinsatser till anhöriga Studiens syfte Mot bakgrund av ovan beskrivning är det av största intresse att studera hur anhörigstödet gestaltar sig i några kommuner med skiftande karakteristika och framför allt hur stödet kommer att utvecklas framöver. Syftet med föreliggande studie är därför att: - Kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom områdena äldre, funktionshinder och individ- familjeomsorg samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. - Undersöka hur de olika huvudintressenterna bedömer kvaliteten på stödet till anhöriga - Under tre år följa utvecklingen i de kommuner/kommundelar som ingår i studien. 16

17 2.3. Genomförande Studien startar med en kartläggning av stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna inom samtliga tre områden; äldreomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Ytterligare en kartläggning genomförs år tre. Kartläggningarna görs genom att ta del av tillgängliga dokument, kommunernas hemsida och informationsblad samt intervjuer med och enkätutskick till nyckelpersoner. Kartläggningen dokumenteras. Samma frågeställningar för kartläggningen används av samtliga FoU-enheter, se bilaga 1. Årligen genomförs fokusgruppsintervjuer, en inom vardera äldreomsorg, verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Fokusgruppsintervjuerna görs utifrån en gemensam frågeguide (se bilaga 2). Första året görs fokusgruppsintervjun för att validera bilden av det stöd som vuxit fram i kartläggningen och för att beskriva hur väl deltagarna tycker att stödet fungerar. Som underlag för fokusgruppen används den sammanställning som är resultatet av kartläggningen av kommunens anhörigstöd. Andra och tredje året görs fokusgruppsintervjun för att kartlägga vilka förändringar som skett avseende anhörigstödet och hur väl deltagarna tycker det fungerar. I varje fokusgrupp ingår personal, beslutsfattare och personer från ideella sektorn. Första och sista året genomförs en enkätstudie (COAT-utvärderingsenkät) som riktar sig till 150 anhöriga/kommun inom respektive verksamhetsområde. Telefonintervjuer genomförs med ett slumpmässigt antal utvalda anhöriga i kommunerna baserat på den COAT-enkät som de fyllt i. 2 NkA har via FoU Sjuhärad Välfärd ansökt om och beviljats etiskt tillstånd för studien av Etikprövningsnämnden i Göteborg. Projektet avrapporteras årligen av respektive FoU-enhet i samverkan med NkA och en gemensam rapport skrivs av NkA i samverkan med FoU-enheterna. Resultaten presenteras även regionalt på konferenser eller seminarier av de medverkande FoU-enheterna och av NkA i samband med NkA:s fyra årliga regionala mötesdagar. 2 Undersökningens design bygger på den design som skapades i samverkan med professor Mike Nolan och Lennarth Johansson för ett treårigt implementeringsprojekt av COAT-instrumentet i Borås, Jönköping och Härnösand. 17

18 3. Kartläggningen i Strängnäs kommun FoU i Sörmland fick i detta projekt uppdraget att kartlägga en mellanstor kommun i Södermanlans län. Fårfrågan skickades ut till de kommuner som uppfyllde detta kriterium och Strängnäs kommun visade intresse för att delta i projektet. Intresset för att medverka i projektet togs upp i Strängnäs kommuns Socialnämnd och Socialnämnden beslutade att kommunen skulle delta i forskningsprojektet. 3.1 Beskrivning av kommunen Strängnäs kommun ligger i norra delen av Södermanlands län och kommunens tätort heter Strängnäs. Kommunen består av åtta kommundelar Strängnäs, Mariefred, Stallarholmen, Åker, Länna, Tosterö, Vårfruberga (Fogdö, Vansö, Helgarö) och Härad. Den totala ytan är 979,97 km 2, landarealen är 742 kvadratkilometer och resterande 238,38 km2 består av vatten. Strängnäs kommun har en slogan som lyder: Dynamisk idyll Strängnäs kommun med tätorten Strängnäs i mitten Strängnäs kommun har även en egen vapensköld som för tankarna tillbaks till den tid då kommunen ansvarade för Rikets Nycklar Strängnäs har en lång historia och här presenteras några nerslag i historien. Strängnäs fick stadsrättigheter redan på 1280-talet och Strängnäs tillhör därmed Sveriges äldsta städer. Under denna tid togs även Domkyrkan i bruk och Strängnäs är under medeltid en av rikets viktigaste städer för här förvaras nämligen Rikets Nycklar och biskopen i Strängnäs är kungens ställföreträdare. Den 6 juni 1523 väljs Gustav Vasa till kung i Strängnäs och detta datum är i dag som alla vet Sveriges nationaldag. År 1584 grundas Åkers Bruk som idag heter Åkers International AB och detta företag tillhör tillsammans med Åkers Krutbruk ett av Sveriges äldsta företag. 18

19 År 1605 får Mariefred stadsrättigheter och några år senare, 1624 utges Sveriges första tidning i Strängnäs, Hermes Gothicus av biskop Laurentius Paulinus Gotus. År 1626 får Strängnäs Sveriges andra gymnasium, det första grundades i Västerås. Strängnäs fortsätter på utbildningens bana och år 1800 byggs Fogdö skola som ett av de första skolhusen i Södermanland. En av landets äldsta dagstidningar, Stregnäs Tidning grundas Tyvärr brinner stora delar av Strängnäs ned i april 1871, men staden byggs upp igen och 1905 tänds de första elektriska lamporna så bildas nuvarande Strängnäs kommun genom en sammanslagning av städerna Strängnäs och Mariefred samt kommunerna Åker, Stallarholmen, Tosterö och Vårfruberga. Befolkningen i Strängnäs kommun har ökat varje år sedan kommunsammanslagningen Från personer år 1971 till personer år Av dessa är år och äldre, vilket innebär att 19,4 % är över 65 år Stöd och omsorg i Strängnäs kommun Strängnäs kommun har samma uppbyggnad när det gäller stöd och omsorg som de flesta andra kommuner. Det politiskt styrande organet är Socialnämnden och de ansvarar för kommunens äldreomsorg, frågor som rör fysiskt och psykiskt funktionshindrade, stöd till barn, familjer och ungdom, missbrukarvård, försörjningsstöd, hälso- och sjukvård bostadsanpassningsbidrag, integrationsfrågor och arbetsmarknadsåtgärder. Den verksamhet som bedriver det faktiska stödet är socialkontoret. De ansvarar för att erbjuda alla kommuninvånare stöd och omsorg i olika livssituationer och i kommunen finns ett brett utbud av stöd, omsorg och service. Socialchefen är den som är ytterst ansvarig och i Strängnäs kommun är socialkontoret indelat i tre olika områden som var och en leds av en verksamhetschef. Det ena området är Vård och omsorg som inrymmer äldre- och handikappomsorg samt Hemtjänst, Biståndshandläggning, Hemsjukvård och Rehabiliteringen. Resursenheten och Anhörigcentrum. Kopplat till detta område finns också en Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det andra området är Individ och familjeomsorgen (IFO) som består av fyra underavdelningar, Insatsenheten, Försörjning och utredning, Mottagning och Integration samt Stabsenheten. Det tredje området är Administration och Utveckling och detta område handlägger även frågor kring bostadsanpassningsbidrag och olika tillståndsansökningar. De tre verksamhetscheferna har i sin tur en rad enhetschefer underställda sig

20 Socialkontorets organisation Socialchef Handikappomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Verksamhetschef Vård & omsorg Hemtjänst Hemsjukvård och Rehabiliteringen Biståndshandläggning Resursenheten Anhörigcentrum Äldreomsorg Verksamhetschef Individ och familjeomsorgen IFO Verksamhetschef Administration och Utveckling Administration och utveckliung inkl. bostadsanpassningsbidrag och tillståndsfrågor Boende Daglig verksamhet Korttidsboende Personliga assistenter Insatser kommunal psykiatri Dagverksamhet Boende Växelvård Korttidsvistelse Insatsenheten Präntaren Källgatan 1 Sjöviken Källgatan 9 Cafe Järpen Källan Individuella placeringar Oknö Mästaren Serviceboende Hundgruppen Lännagruppen Korttidsboende Fenix utåtriktad Fenix daglig sysselsättning Träfflokal Gruppboende Djäknen Solvändan Mariagården Thomasgården Sictoniagården Hammargården Isabellagården 1 Isabellagården 2 Riagården Kristinagården Försörjnings och utredning Mottagning och Integration Stabsenheten 20

21 3.1.2 Strängnäs kommuns gemensamma värdegrund I Strängnäs kommun har man en gemensam värdegrund 4 som allt arbete skall utgå ifrån, så också arbetet med anhörigstöd. Värdegrunden beskriver kommunens förhållningssätt och har fyra ledord. Ledorden i värdegrunden är utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet. Den yttersta målsättningen med värdegrunden är nöjda kommuninnevånare. Utveckling Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället. Respekt Vi bemöter alla med respekt och värdighet. Tydlighet Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller. Öppenhet En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Strängnäs kommuns strategiska plan I Strängnäs kommun arbetar man med utgångspunkt från en strategisk plan som antas inför varje ny mandatperiod. Den strategiska planen beskriver den politiska styrningen samt viljeinriktningen. I planen beskrivs de övergripande målen och vad som är prioriterat under perioden anges för varje mål. Den strategiska planen ligger till grund för en årsplan som beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under kommande år och hur pengarna ska fördelas till olika nämnder. I de övergripande målen i den strategiska planen för nämns inte anhörigstöd och det samma gäller för årsplanerna 2011 och arsredovisning/ 21

22 Det finns dock ett stycke i den strategiska planen där vissa delar av anhörigstödet finns omnämnt. I planen beskrivs den politiska inriktningen och under rubriken Social välfärd kan man läsa: Personaltätheten inom äldrevården ska öka och nattligt ensamarbete nattetid ska motverkas. Tillgänglighetsanpassningen i kommunen ska stärkas, och inrättande av en fungerande dagcentral i varje kommundel ska utredas. Olika former av anpassat boende kommer att utvecklas i alla kommundelar, och par-bo-garanti införas. Samarbetet mellan skola och socialtjänst för att stötta barn och ungdomar i riskzonen ska fortsätta och kommunen kommer att bedriva aktiva ungdomssatsningar för att minska behovet av placeringar i vård och ungdomshem. Ungdomar med funktionshinder ska få praktik och arbete och stöd i att komma ut i arbetslivet. Kommunen ska ta emot flyktingar och ensamkommande barn och ungdomar enligt avtal med Migrationsverket, och fortsätta stödja anhörigvårdare och frivilligorganisationer Säg vad du tycker I Strängnäs kommun vill man ta fasta på kommuninnevånarnas åsikter och detta gäller naturligtvis även de som är anhöriga till någon som är långvarigt sjuk eller äldre eller har någon form av funktionsnedsättning. På de flesta verksamheter i kommunen finns därför blanketten Säg vad du tycker 6 tillgänglig. För den kommuninnevånare som hellre lämnar sina synpunkter via kommunens hemsida så finns det även ett elektroniskt formulär 7 som kan fyllas i och skickas till de ansvariga. 3.2 Utvecklingen av anhörigstödet i kommunen I Strängnäs kommun anställdes en anhörigkonsulent på 75 % i projektform den 1 mars Anhörigkonsulenten började bygga upp verksamheten med anhörigkontakter, stödsamtal osv. och hon har hela tiden arbetat brett mot målgruppen anhöriga (inte bara äldre) även före det att den nya lagstiftningen trädde i kraft i juli I september 2007 invigdes 6 Bilaga 3 7 Bilaga 4 22

23 Anhörigcentrum som har sina lokaler centralt i tätorten Strängnäs. Anhörigstödet pågick som projekt under en lång tid. Verksamheten har i år fått sin första egna budget så därmed kan verksamheten betraktas som permanent från och med den 1/ Anhörigstödet har dock funnits med både i de politiska och organisatoriska diskussionerna sedan lång tid tillbaks och 2009 när den nya lagstiftningen kom gjordes även en kommunrevision 8 angående anhörigstödet. I denna revision ställs bland annat frågor om hur man säkerställer att stödbehövande anhöriga hittas och på vilket sätt man hjälper och underlättar för behövande anhöriga. Svaret från socialkontoret och tillika socialnämnden fastställer att varje anställd inom kommunens socialtjänst har ett ansvar att informera om vilka stödformer som finns samt förmedla kontakt mellan stödbehövande och verksamheter som kan utgöra ett stöd för varje anhörigas unika situation. Man skriver vidare att det finns ett Anhörigcentrum i Strängnäs tätort och att detta centrum är en gemensam mötesplats där anhöriga även skall kunna få råd och stöd. Dessutom skall Anhörigcentrum erbjuda samvaro med andra anhöriga och avlastning för den enskilde. I dokumentet finns också information om att det på Anhörigcentrum förutom anhörigkonsulenten finns tillgång till demenssjuksköterska och uppsökare. Vidare nämns att en filial till Anhörigcentrum finns i Åkers Styckebruk. I kommunens årsredovisning för står det under rubriken Välfärd och trygghet att en av de åtgärder som ska genomföras under mandatperioden är en utveckling av Anhörigcentrum. Under mandatperioden bör Anhörigcentrum utvecklas i de olika kommundelarna för att stödja både brukare och anhörigvårdare. Verksamheten har under året startat i mindre skala i Åkers Styckebruk. Genom utökade statsbidrag 2010 kan den önskade utvecklingen fortsätta.. 8 Kommunrevision om anhörigstöd Dnr SN/2009: Årsredovisningen 2009, finns att hämta på: 23

24 Den 25 september 2009 sammanträdde socialnämnden kring frågan om hur Anhörigstödet var organiserat och framförallt om hur det skulle organiseras från och med år I detta dokument framgår att de befintliga insatserna i Strängnäs kommun som finns för att stödja och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder är: - Hemtjänst - Växelboende - Avgiftsfri avlösning - Anhöriganställning - Anhörigcentrum, Filial till Anhörigcentrum i Åkers Styckebruk När det gäller planeringen av insatser i Strängnäs kommun från och med år 2010 står det att förutom de befintliga insatserna så föreslår man en förstärkning av arbetet med anhörigfrågorna genom att permanenta anhörigkonsulentens tjänst och utöka anställningsgraden från 75 % till 100 %. Man påpekar vidare att tre viktiga delar kommer att ingå i anhörigkonsulentens arbete. För det första ska anhörigkonsulenten fortsätta att utveckla och bedriva Anhörigcentrum och dess filial. För det andra ska anhörigkonsulenten tillsammans med berörd enhetschef och medarbetare medverka i utvecklingen av kommunens växelvård. För det tredje har kommunen sökt och beviljats stimulansmedel för utveckling av demensvården där ett demensteam ska arbeta med dessa frågor och anhörigkonsulenten kommer att delta i detta arbete Anhörigcentrums verksamhet Anhörigcentrum i Strängnäs kommun är en mötesplats för människor som ger omsorg och stöd till någon anhörig eller vän. Här kan de besökande träffa andra i samma situation och de kan delta i olika stödgrupper eller utbildningar och det finns också möjlighet till enskilda samtal. Den anhörig som har behov av att delta i någon av Anhörigcentrums aktiviteter kan få avgiftsfri avlösning till den närstående som är hemma På Anhörigcentrum finns också en caféverksamhet för de anhöriga som bara vill träffas och prata. Caféverksamheten har öppet måndag torsdag kl (lunchstängt kl ). Personalen på Anhörigcentrum informerar också om olika insatser som samhället kan erbjuda. 10 Anhörigstöd inom Strängnäs kommun from 2010 Dnr: SN/2009: , SN/2008:

25 Anhörigcentrum erbjuder även anhöriga att ta del av en IT-portal på nätet som heter Gapet11. Denna portal ger den anhörige möjlighet att få kontakt med andra anhöriga som befinner sig i samma situation runt om i hela Sverige. Gapet riktar sig till alla åldrar och målgrupper och portalen finns tillgängligt dygnet runt. På Anhörigcentrum i Strängnäs arbetar anhörigkonsulenten, anhörigstödjare, demenssjuksköterska och den som är ansvarig för den uppsökande verksamheten vilket innebär att fyra personer är anställda, men om man räknar årsarbetare som enbart arbetar med stöd till anhöriga så blir de endast en person. Anhörigcentrum har även en enhetschef som förutom Anhörigcentrum ansvarar för resursteamet. Enhetschefen är också kommunens resursenhetschef vilket innebär att hon kan ta över andras verksamhet om den ordinarie chefen blir långvarigt sjuk eller slutar. I dag så arbetar alla i teamet med anhörigstöd, tidigare var det enbart anhörigkonsulenten som gjorde det. Den grundutbildning som personalen som arbetar med stöd till anhöriga har är gymnasieutbildning och viss högskoleutbildning. Den utbildning i anhörigstöd som personalen har är erfarenhet, föreläsningar i ämnet samt kunskap som förvärvats via nätverk. Anhörigkonsulenten har också en högskolekurs i anhörigstöd. Stödet som erbjuds de anhöriga via Anhörigcentrum vänder sig till anhöriga i alla målgrupper och åldrar och de anhöriga som nås av stödet är de som hittar till anhörigcentrum, eller har vänner som har kontaktinformation från handläggare, sjukhus eller personal. Hur många anhöriga som använder sig av de respektive stödformerna kan man inte svara på eftersom ingen dokumentation förs. Någon uttalad värdegrund finns inte för det arbete som bedrivs utan personalen arbetar med varje person på ett individuellt sätt. Några stödplaner upprättas inte heller för de anhöriga som söker sig till Anhörigcentrum. Om en anhörig har synpunkter angående det stöd hon eller han erhåller så kan man vända sig direkt till anhörigcentrum, till den ansvarige enhetschefen eller så kan de använda sig av blanketten Säg vad du tycker (alternativt lämna sina synpunkter via hemsidan). Anhörigcentrum har etablerade rutiner för att ta emot anhörigas synpunkter på sitt eget stöd och synpunkterna ligger till grund för utvecklingen av stödet till anhöriga. Man tar alltid upp de synpunkter som inkommer till diskussion i teamet och försöker lösa det på bästa sätt därefter informeras den anhörige via direktkontakt

26 Uppföljning och utvärdering av stödet till anhöriga görs kontinuerligt. Uppföljningen sker via individuella samtal med de anhöriga och utvärdering görs genom gemensamma möten i gruppen. I utvärderingen involveras dock ej den anhörige. När det gäller vem som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd så anser den ansvarige enhetschefen att det är Brukaren själv, det är en rättighet i dag, alla som vill ha stöd kan få det. Anhörigcentrum samverkar med både den ideella sektorn och landstinget i stödet till anhöriga och organisationer som nämns är bland annat Demensföreningen och föräldraföreningen Föräldrakraft. Personalen på Anhörigcentrum ser gärna att frivilliga deltar och är aktiva i anordnandet av olika aktiviteter. När det gäller samverkan med landstinget så nämns primärvården och vårdcentralerna och den samverkan som det främst handlar om är de samverkansrutiner som kommun och landsting har som gäller nyinsjuknade i demenssjukdom. På anhörigcentrum finns även Resursteamet och den Uppsökande verksamheten. Resursteamet arbetar med frågor som är kopplade till demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Teamet är dels en resurs för anhöriga och personal som vårdar någon med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt om dels en resurs för den enskilde som har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Den uppsökande verksamhet vänder sig till personer som är 80 år och äldre och inte har något bistånd från kommunen. Syftet med den uppsökande verksamheten är att vid hembesök informera den enskilde om kommunens olika verksamheter, vilken hjälp det finns att få samt vart man vänder sig om behov uppstår Goda verksamhetsexempel och verksamhetssvårigheter på Anhörigcentrum Enhetschefen och personalen på Anhörigcentrum har fått lyfta fram det som de tycker fungerar bra och det som de tycker fungerar mindre bra kopplat till den egna verksamheten. När det gäller goda verksamhetsexempel så handlar det om den demensutbildning som man haft och den anses ha varit kunskapshöjande både vad gäller anhörigstöd och demens. En annan sak som lyfts fram är den goda samverkan man har med biståndshandläggarna vilket medför att brukaren får de insatser som behövs. Även gruppverksamheten är ett gott verksamhetsexempel då den innebär att anhöriga får möjlighet att komma iväg hemifrån och de får en personlig utveckling och nya kunskaper, vilket resulterar i ett förbättrat mående hos både den anhöriga och dennes närstående. Ytterligare ett gott verksamhetsexempel är den goda tillgängligheten för anhöriga eftersom personalen är flexibel och anpassar telefonsamtal anhörigmöten etc. efter anhörigas behov och önskemål. 26

27 När det kommer till verksamhetssvårigheter så nämns möten där det kan vara svårt att få alla yrkeskategorier att delta vilket försvårar samverkan. Orsaker till detta är bland annat en ny organisation som inte har satt sig. Andra verksamhetssvårigheter är avlösning som är individuellt anpassad och då handlar det om att det kan vara svårt för anhöriga som vill bli avlastade med kort varsel för att till exempel gå och handla eller gå till frisören. Detta innebär att den anhörige blir bunden vilket försämrar dennes mående och här bör anhörigas behov inventeras och belysas. Att nå ut med information om anhörigstöd och Anhörigcentrums verksamhet är även det problematiskt. Här behövs en ökad samverkan då det idag är så att alla verksamheter som idag möter anhöriga inte informerar om att Anhörigcentrum finns. Även samverkan med frivilligorganisationer lyfts. Det är svårt att få frivilligorganisationer att engagera sig aktivt och en orsak till problemet tror man är att det inte finns någon frivilligsamordnare anställd av kommunen Anhörigstöd på kommunens hemsida På Strängnäs kommuns hemsida 12 informerar man om det anhörigstöd som finns i kommunen och det som lyfts fram som centralt är Anhörigcentrum. På hemsidan under kategorin Socialtjänst och omsorg fanns vid projektets start en rubrik Anhörigstöd 13 där kommunens stöd presenterades. Under våren 2011 omstrukturerades kommunens hemsida och den första maj ändrades kategorin Socialtjänst och omsorg till Omsorg och hjälp och rubriken Anhörigstöd ändrades till Anhöriga och frivilliga. Via hemsidan var det både enkelt och intressant att följa utvecklingen av anhörigstödet Bilaga 5 14 Bilaga6, 7 och 8 27

28 4. Äldreomsorgen Äldreomsorgen i Strängnäs kommun består av tolv enheter med varsin enhetschef och en verksamhetschef som har det övergripande ansvaret för äldreomsorgen. De verksamheter som inryms i dessa tolv enheter är åtta stycken äldreboenden varav ett är uppdelat i två avdelningar så egentligen blir det nio äldreboenden. På dessa enheter finns det förutom boende också dagverksamhet, dagcentral, korttidsvistelse och växelvård. Enheterna för hemsjukvården, hemtjänsten och biståndshandläggningen har ansetts ha flest beröringspunkter med äldreomsorgen så med dessa tre enheter blir det totala antalet enheter tolv. 4.1 Genomförande, det kommunspecifika Inom äldreområdet samlades aktuell dokumentation in och verksamhetschefen för äldreomsorgen intervjuades. Därefter skickades Uppsalaenkäten (bilaga 9) ut via e-post till de tolv enheterna. Efter cirka två veckor skickades en påminnelse ut och ännu en påminnelse skickades efter ytterligare cirka tre veckor. Enkätsvar inkom från alla tolv enheter, men svarsantalet varierar på de olika frågorna med utgångspunkt från svaret på den andra frågan i enkäten. Denna fråga löd: Erbjuds anhöriga stöd i någon form inom den verksamhet som du är ansvarig för? Och frågan kunde besvaras med Ja eller Nej. Om svaret var Nej så ombads man att gå till fråga 29 (av 34 frågor). Detta innebär att endast de enheter som svarat Ja på fråga två har besvarat frågorna Inom området äldre har fem av tolv enheter svarat Ja på fråga två, men alla frågor i enkäten har ej besvarats av alla enheter. Efter att dokumentation, intervjuer och enkäter sammanställts utfördes en fokusgruppsintervju med utgångspunkt från den bild av anhörigstödet som sammanställningen av materialet gav. Efter att fokusgruppsintervjuerna utförts samlades namn in på anhöriga, dels via anhörigkonsulenten och de andra medarbetarna på Anhörigcentrum och dels via biståndshandläggarna. Dessa namnlistor vidarebefordrades till NkA och ligger till grund för resultatet av den enkätundersökning och de telefonintervjuer med anhöriga som NkA utfört. 28

29 4.2 Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Resultatet bygger på en sammanställning av den insamlade dokumentationen, intervjun med verksamhetschefen och de inkomna enkätsvaren Mål Det finns inget uttalat mål för stödet till anhöriga till äldre Det stöd som finns är med i de strategiska målen som gäller även för anhöriga, men de finns inga specifika mål för den gruppen. Varje enhet har dock en egen verksamhetsplan som revideras varje år och uppföljning görs efter ett halvår. I verksamhetsplanen skall anhörigstödet upp tas och prioriteras. Efter varje år görs också en verksamhetsberättelse. När det kommer till definitionen av vem som är anhörig så definierar verksamheten anhöriga som någon med en nära relation till den närstående och denne behöver inte vara släkt med den närstående Handlingsplan för stöd till anhöriga På frågan om kommunen har någon handlingsplan för stöd till anhöriga svarar den ansvarige verksamhetschefen att det inte finns någon handlingsplan Former av stöd till anhöriga Här säger man att det viktigaste stödet är mellan personal och anhörig. Kommunen har även ett Anhörigcentrum med bl.a. anhörigkonsulent. Andra former som nämns är: - Information, rådgivning och handledning - Stödjande samtal - Anhörigträffar i samband med olika aktiviteter - Avlastning i form av växelvård - Vid vård i livets slut och uppföljning när den anhörige har avlidit Detta stöd finns för alla anhöriga som har behov, men det påpekas att detta oftast är sammanboende make/maka, barn eller barnbarn. De anhöriga som är berörda av och i behov av stöd nås också av det. 29

30 När det gäller statistik under första halvåret 2010 för hur många som erhöll de olika stödformerna som kommunen erbjuder så finns ingen eftersom Mätområdet är stort och de inte har några konkreta mätområden. Stödet sker oftast individuellt vid behov och det dokumenteras då inte. Man framhåller dock att alla som behövt stöd fått det. Vi har inte fört någon statistik. Alla som på ett eller annat sätt har ringt eller önskad stöd i form av samtal har fått det Efterlevandestöd Efterlevandestöd finns i kommunen inom de olika verksamheterna om behov finns. Det finns dock ingen nedskriven rutin som talar om att och hur detta skall göras. Exempel på efterlevandestöd är samtal med sjuksköterska och/eller läkare, samtal och minnesstund på avdelningen där anhöriga är inbjudna. Det finns dock delade meningar om verksamheten ska eller inte ska erbjuda efterlevandestöd vilket följande citat får belysa. Ska erbjudas samtal med läkare på VC Det är landstinget som ansvarar för efterlevandesamtalet, inte vi Relationer På frågan om det finns någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån när det gäller stöd till anhöriga till äldre personer svarar verksamhetschefen ja. Man arbetar i kommunen mycket med etikfrågor, skattningsskalor för personal och värdegrund. Verksamhetschefen fäster uppmärksamheten på att det är viktigt med kontinuerligt arbete och uppföljning av dessa frågor. Fyra enhetschefer har besvarat frågan om det finns någon värdegrund och tre av dem svarar att det finns det medan en enhetschef svarar att det inte finns. Arbetet sker utifrån kommunens gemensamma värdegrund. Någon uttalad värdegrund finns inte men jag hoppas att det arbetet sker utifrån de etiska regler som finns för de olika yrkesgrupperna och som ska genomsyra patientarbetet 30

31 4.2.6 Stödplaner När det gäller stödplaner för anhöriga svarar både verksamhetschefen och de fem enhetschefer som besvarat denna fråga i enkäten att det inte finns några direkta stödplaner för den målgruppen. Men när det kommer till frågan om hur anhörigas situation beaktas i samband med vårdplanering eller planering av omsorg/stöd/vård som det står i enkäten svarar verksamhetschefen att det finns med i stor utsträckning. När det gäller enkätsvaren från enhetscheferna så anser även de att det är viktigt att beakta anhörigas situation. Vi ser anhöriga som en stor tillgång de känner ju sina anhöriga bäst Vi tar oss alltid tid med att lyssna på närstående. Deras situation är viktig. Det händer att vi hänvisar till anhörigcentrum. Några av enhetscheferna påpekar dock att det i första hand är den enskildes behov som skall tillgodoses vid beslut om insats. Viktigt att vara lyhörd för deras åsikter, synpunkter samt kännedom om brukaren. Viktigt att ge och erbjuda stödsamtal inom enheten samt informera om anhörigcentrum. Erbjuda delaktighet, om brukaren tillåter det, i samband med vårdplaneringar och upprättande av genomförandeplaner. Som en del i beslutsunderlaget. Dock är det den enskildes behov som skall tillgodoses vid beslut om insats. På det sätt som den enskilde önskar. I genomförandeplan Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Informationen om det stöd till anhöriga som finns i kommunen sker direkt genom personalen, per telefon, via broschyr, muntligt vid möten. i samband med hembesök, information vid inflyttning vid första vårdplaneringen, via biståndshandläggare, via kommunens hemsida och genom Anhörigcentrum. När det handlar om i vilket skede de anhöriga nås så sker det vid en rad olika tillfällen. Det kan vara i samband med hembesök, när insatser söks eller när man tackat ja till ett boende eller som en av enhetscheferna svarade Alla skeden där behov finns. 31

32 De anhöriga får tillgång till de olika stödformerna via samma kanaler som de får information om anhörigstödet. För att försöka nå dem som inte redan är kända använder sig kommunen av olika forum till exempel pensionärsrådet och de årliga möten som man har med väntjänstgrupperna. Därutöver finns information på kommunens hemsida samt att informationen om Anhörigcentrum annonseras i tidningen Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet finns i kommunen och den gäller för personer över 80 år som bor i ordinärt boende utan beslut på insatser från kommunen. (Undantaget; färdtjänst och trygghetslarm) De erbjuds ett hembesök av en uppsökare som informerar om kommunens olika verksamheter. Skriftlig information ges också. Kommunen har en uppsökare som arbetar 50 % med detta Anhörigas synpunkter om eget stöd Vart skall anhöriga vända sig om de har synpunkter på sitt eget stöd på denna fråga svarar verksamhetschefen att de skall vända sig till den personal och verksamhet de är knutna till, de kan även skicka sina synpunkter via webben till kommun och synpunkter kan också tas upp i Pensionärsrådet. De fyra enhetschefer som besvarat frågan kompletterar med att anhöriga kan kontakta sjuksköterskan, kontaktpersonen, enhetschefen, biståndshandläggaren eller ta kontakt med Anhörigcentrum. En av de enhetschefer som besvarat frågan påpekar att det inte är så lätt att veta vart de anhöriga ska vända sig Det här blir ju lite knepigt eftersom vårt uppdrag i första hand riktar sig mot patienten och inte har som primär uppgift att rikta sig mot anhöriga. Men förhoppningsvis kontaktar de mig om de tycker att något blivit galet På frågan om det finns någon etablerad rutin för hur man handskas med de synpunkter som kommer in från anhöriga svarar verksamhetschefen att det finns rutiner i synpunktshanteringen och att det är viktigt att det är en snabb återkontakt. Av de fyra enhetschefer som besvarat frågan är det bara en som svarar att det finns en etablerad rutin medan de andra tre anser att det inte finns. Information till anhöriga om att de kan lämna synpunkter finns på varje enhet/verksamhet och via kommunens hemsida. 32

33 När det gäller hur de anhörigas synpunkter tas till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga har ingen av enhetscheferna besvarat denna fråga verksamhetschefen svarar dock att det oftast handlar om väldigt specifika individuella fall och att de då tas upp i respektive arbetsgrupp. Om det handlar om större frågor så tas de upp i planeringen av arbetet och i olika arbetsgrupper Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Frågan om vart anhöriga vänder sig om de har synpunkter på deras närståendes vård och omsorg har besvarats av både verksamhetschefen och alla tolv enhetschefer. En av enhetscheferna svarar Ofta till biståndshandläggare som i regel hänvisar vidare till respektive utförarenhet, Anhörigcentrum eller skickar ett uppdrag till resursteamet. Ibland också till IFO. De andra svaren kompletterar med fler kanaler som gruppledare, enhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, omvårdnadspersonal kontaktperson eller blanketten säg vad du tycker, som skickas in till Socialkontoret. Åtta av tio enhetschefer anser precis som verksamhetschefen att det finns en etablerad rutin för vart anhöriga vänder sig om de har synpunkter på deras närståendes vård och omsorg. På frågan om hur anhöriga får information om det ges en rad olika alternativ av de nio enhetschefer som besvarat frågan - Muntligt genom biståndshandläggare - Blankett Säg vad du tycker. Avvikelseblankett, kvalitetsråd. - Vid möten och via telefon. - Information vid inflyttning - Anhörigträffar, informationsmaterial, i den dagliga verksamheten, vårdplaneringar, - Vi har synpunktshantering. Vi informerar om vi får frågan och blanketterna finns tillgängliga i allmänna utrymmen. På vår anslagstavla finns också en förslagslåda för alla. - Information i välkomstbroschyr samt information från omvårdnadspersonal. När det handlar om hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av äldreomsorgen så görs det enligt de tio enhetschefer som besvarat frågan på en rad olika sätt. Kvalitetsråd, avdelningsmöte, vårdplaneringar, APT och veckomöten, nätverksmöte, och i genomförandeplanen om den enskilde så önskar. 33

34 En enhetschef svarar Vi försöker lyssna in och bemöta det som framkommer och en annan svarar att Ibland sker en förändring av rutiner eller i utförandet av insatsen. Två av svaren är något mer utförliga och citeras därför i sin helhet Enheten genomgår nu en förändring vilket innebär 1) att en biståndshandläggare kommer att ha särskilt ansvar för anhörigfrågor och hur enheten kan utveckla arbetet i dessa frågor och 2) att en kvalitetsgrupp bildats vilken bl.a. kommer att arbeta med utvecklingsfrågor, t ex frågor om samarbetsformer och uppmärksammade behov av stöd. Vi lyssnar alltid på synpunkter från anhöriga. Sedan är det väldigt olika hur det kan användas. Är det gynnsamt för den enskilde och bidrar till en bättre vård kan det tas med i uppföljningen av genomförandeplan ex. Men synpunkterna kan också handla mer om anhörigas egenintresse och inte alltid vara utvecklande i vården av den enskilde. Är det synpunkter av generell karaktär som berör verksamheten tas detta upp för diskussion i ex kvalitetsråd Uppföljning och utvärdering Enligt verksamhetschefen och tre av de fyra enhetschefer som besvarat frågan så görs ingen uppföljning av stödet till anhöriga på individnivå till anhöriga till äldre personer. En av enhetscheferna menar att uppföljning görs via genomförandeplanen. När det gäller utvärdering av de olika anhörigstödsformerna så anger verksamhetschefen att detta görs i viss utsträckning. En av de fyra enhetscheferna som besvarat frågan anger också att utvärdering görs och då av biståndshandläggaren som följer upp och utvärderar beslut. De övriga tre enhetscheferna anser ej att någon utvärdering görs. Frågan om det görs utvärdering av de olika anhörigstödsformerna har inte besvarats av vare sig verksamhetschefen eller någon av enhetscheferna. Och när det gäller om anhöriga involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga så anser både de två enhetschefer som svarat på frågan och verksamhetschefen att så inte görs. När det gäller om anhöriga involveras i utvärderingen av äldreomsorgen så tror inte verksamhetschefen det, men de fem enhetschefer som besvarat frågan anser att anhöriga involveras och en av enhetscheferna har besvarat frågan om hur de involveras med vid behov och minst en gång per år. 34

35 En sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare kan enligt verksamhetschefen eventuellt besvaras av biståndshandläggarna. Tre av fem enhetschefer svarar nej och av de två som svarar ja skriver den ena Ja, I så fall blir det en anteckning om insatsen i patientens journal Organisation Verksamhetschefen och en av de två enhetschefer som besvarat denna fråga uppger att det inte finns någon specifik organisation för hur stödet till anhöriga till äldre personer ska vara utan stödet till anhöriga är en naturlig del av personalens arbetsuppgifter. De två enhetscheferna svarar att de anhöriga ringer till dem eller att de ringer anhöriga om det har hänt någonting. Om det finns någon som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga svarar verksamhetschefen att anhörigkonsulenten har det och att all personal har det som uppgift i sitt arbete. Av de fyra enhetscheferna som besvarat frågan svarar en att det finns medan de tre övriga svarar att det inte finns. Anhörigkonsulenten har enligt verksamhetschefen ett uttalat ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga. Och på frågan om det finns någon person som har uttalat ansvar för verksamheten, stöd till anhöriga svarar densamme att det har Anhörigcentrums personal och resursenhetschefen. När det gäller enhetscheferna svarar en att det finns en person som har ett uttalat ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga, men inte vem det är. De tre övriga enhetscheferna som besvarat denna fråga svarar att någon sådan person ej finns. På frågan om det finns någon person som har uttalat ansvar för verksamheten, stöd till anhöriga ser svaren likadana ut med tillägg att den enhetschef som besvarat frågan med ja uppger att den ansvariga personens position i organisationen är kontaktpersonen, sjusköterska eller enhetschefen eller helt enkel personal som är i tjänst som får ge stöd när det behövs. Frågan om vilka befogenheter som den ansvarige personen har besvaras av verksamhetschefen enligt följande Delat ansvar tillsammans med enhetschef för Anhörigcentrum som ligger direkt under verksamhetschef. Ingen av enhetscheferna har besvarat denna fråga. Vem som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd råder det dock delade meningar om där verksamhetschefen anser att det är personalen på Anhörigcentrum medan den ene av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att det inte finns sådana beslut och den andre svarar att det gör biståndshandläggare. 35

36 Samverkan med ideella sektorn Samverkan med den ideella sektorn ska enligt verksamhetschefen ske kontinuerligt. Av de fyra enhetschefer som besvarat frågan i enkäten svarar en av dem att samverkan sker medan de tre övriga svarar att det inte sker. De parter som samverkan sker med är de olika brukarråd som finns i kommunen, frivilligorganisationer, föreningar, väntjänst, pensionärsrådet och Diakonia. På frågan om hur samverkan sker har endast en av enhetscheferna besvarat den med att verksamheten erbjuder kontakt Samverkan med landstinget På frågan om samverkan sker med landsting svarar både verksamhetschefen och fyra av de fem enhetschefer som besvarat frågan i enkäten att samverkan sker. De verksamheter inom landstinget som samverkan sker med är slutenvården, habiliteringen, närvårdskonceptet, länsstyrgruppen, vårdcentralerna och sjukhuskyrkan. På frågan om hur samverkan sker så svarar verksamhetschefen att det finns olika arbetsgrupper som träffas där rutiner, handlingsplaner tas fram och utvärderas för att förbättra samverkan. Enhetscheferna svarar att de erbjuder kontakt och att det är viktig med samverkan samt att landstinget ska erbjuda samtal med efterlevande när den närstående avlidit Personal Hur många personer arbetar med stöd till anhöriga (har avsatt tid) inom er verksamhet i kommunen? På denna fråga svarar verksamhetschefen 3,5 års arbetare. Två enhetschefer har besvarat frågan och det ena svaret är cirka 20 personer medan det andra svaret är att ingen har avsatt tid. Hur många årsarbetare som finns totalt har endast besvarats av en enhetschef och antalet är tio. När det gäller personalens befattningar svarar verksamhetschefen anhörigkonsulent, uppsökare 80+, demenssjuksköterska och silviasyster medan de fyra enhetschefer som besvarat frågan svarar undersköterska, sjuksköterska, enhetschef, kontaktperson eller omvårdnadspersonal. Den utbildning som personalen har varierar och kan vara sjuksköterskeutbildning, omvårdnadsutbildning, mentalsköterska, gruppledare, silviasyster eller demensvårdsutvecklare. Personalens specifika utbildning i anhörigstöd enligt verksamhetschefen 7,5 rep 10 högskolepoäng i anhörigstöd. 36

37 Medan en av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar kurser och föreläsningar inom palliativ vård och den andre svarar ingen specifik. När det gäller yrkesbakgrunden besvarar verksamhetschefen denna fråga med äldreomsorg, demensomsorg, akutsjukvård, gruppledare och projektledare Utbildning När det gäller personalens utbildning i anhörigstöd så menar verksamhetschefen att det inte finns så mycket utbildning i anhörigstöd. Enhetscheferna svarar att personalen i allmänhet inte har någon utbildning eller i varje fall ingen specifik utbildning. Den utbildning som personalen har är enligt svaren från en av enhetscheferna den som eventuellt ges inom ramen för akademiska studier som krävs vid anställning (sociala omsorgsprogrammet, socionomutbildningen, beteendevetare). Ett par andra enhetschef er svarar att de har ingen utbildning annat om det finns något i Omvårdnadsutbildningen. Den enhetschef som svarat ja på denna fråga anger att man har haft en studiecirkel i demens ABC, där anhörigstöd tas upp. På frågan om det bedrevs någon utbildning i stöd till anhörig i kommunen under 2009 och 2010 svarar verksamhetschefen att utbildning gavs under år Elva enhetschefer har besvarat frågan och av dessa är det endast en som svarat att utbildning bedrevs under I utbildningen deltog ca 20 personer mestadels undersköterskor och vårdbiträden, men även en enhetschef och en sjuksköterska Budget Budgeten för stödet till anhöriga var under år 2010 cirka 600 tkr. Den totala budgeten för äldreomsorgen uppgick samma år till tkr. 37

38 4.3 Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vid fokusgruppsintervjun inom äldreomsorgen deltog åtta personer. Dessa var en politiker, en enhetschef, en biståndshandläggare, en personal, anhörigkonsulenten, två personer från ideella sektorn och en anhörig. De som deltagit i intervjuerna har i resultatredovisningen anonymiserats varför det ej kommer att framgå vem som har sagt vad. Fokusgruppsintervjun startade med att kartläggningen av anhörigstödet inom äldreområdet presenterades och på frågan om deltagarna ansåg att den stämde svarade alla ja och de hade inte något att tillägga vad gällde kartläggningen. Därefter övergick man till att diskutera de olika frågeställningarna Vad fungerar bra Det som lyfts fram som bra är Anhörigcentrum då det är viktigt att ha ett fast ställe att ringa till. Det är ofta svårt att veta vart man skall vända sig och då är det jättebra att ha Anhörigcentrum som man kan ringa till för att fråga om var man kan få den hjälp man behöver. Anhörigcentrum skapar även en viss trygghet i och med att man som anhörig vet att det finns stöd att få om man behöver. Det är därför viktigt att informera om Anhörigcentrums verksamhet till alla anhöriga man kommer i kontakt med. Det är viktigt att alla inom kommunen hänvisar till anhörigcentrum, komma ihåg i vardagen när man träffar någon som är i nöd att man inte alltid kan hjälpa själv utan slussa vidare till anhörigcentrum. Man hjälper i stunden, men att sen slussa vidare, vi har ju en speciell enhet som jobbar med det här En annan bra sak som lyfts fram är de olika anhörigträffarna både de som finns på Anhörigcentrum och de som finns i de olika verksamheterna. Där kan anhöriga komma och ställa frågor och träffa andra i samma situation. Det är viktigt att dessa träffar är i lättsamma former för man ser ju dessa verksamheter som myndigheter vilket kan skapa rädsla. Detta med myndigheter kommer också upp till diskussion och här menar deltagarna att Det är viktigt att man har tillit till myndigheterna att man vet att jag kan ta den här kontakten och då kommer det bli bra det behöver man känna som anhörig, man behöver vara trygg En annan sak som fungerar bra det är att personal, enhetschefer och biståndshandläggare lyssnar när anhöriga ringer och tar till sig av deras synpunkter. Enkäterna säg vad du tycker är något som också anses bra och det är något som man börjat använda mer och mer 38

39 Deltagarna anser att fördelen med dessa enkäter är att de går raka vägen upp till kommunledningen som får ta del av synpunkterna. Det är ett sätt att göra anhörigas röster hörda och att man får det på pränt för när det kommer skriftligt så registreras det på socialkontoret och allt som registreras måste ju åtgärdas. Att ingå i en nätverkscirkel på Anhörigcentrum är också något som fungerar bra. Där träffas deltagare i samma situation och pratar med varandra. Det bästa med att träffa andra anhöriga är att man genom dem får råd om vart man ska vända sig. Det finns grupper som har varit igång länge och de är idag självgående, men det startas även upp nya grupper där anhörigkonsulenten eller någon av de övriga i personalen på Anhörigcentrum är behjälpliga tills gruppen kommit igång och klarar sig själv Vad fungerar mindre bra Just ingången till det kommunala systemet menar gruppen är svår att hitta och ibland kan det vara i det närmaste hopplöst att veta vem man ska vända sig till när man behöver hjälp. Man blir ofta kringslussad mellan de olika enheterna innan man så småningom får tag i någon som kan svara på den fråga man har. De som arbetar i kommunen säger vidare att de ofta får en massa frågor som de inte kan besvara och att de saknar en samordnare som kan lotsa vidare människor dit där de kan få den hjälp de behöver. Det här är också enligt gruppen ett större problem för de som vårdar sina anhöriga hemma. Att slussas runt är svårast för de som har sin närstående hemma, de som är på boende, där finns ju allt sjukgymnast arbetsterapeut osv. då får man ju direkt den hjälp som behövs Detta med hemsidan upplevs också av gruppen som något som fungerar mindre bra eftersom man dels inte får så mycket information och dels har stora svårigheter att få fram det man vill ha tag på. De påpekar dock att det blir nog lättare för nästa generation. Något som gruppen tycker är bekymmersamt är att det är många verksamheter som inte har ett utvecklat anhörigstöd eftersom personalen på Anhörigcentrum inte räcker till för alla. Ett annat problem är Anhörigcentrums öppettider eftersom de anhöriga som yrkesarbetar måste ta ledigt om de till exempel skulle behöva besöka Anhörigcentrum för stödsamtal. Dessutom så finns inte Anhörigcentrum på alla orter i kommunen utan bara i tätorten och det är inte alla anhöriga som kan ta sig dit. 39

40 När det gäller anhöriga till dem som har en demenssjukdom finns det enligt gruppen en specifik svårighet vad gäller anhörigstödet och det är stödet till de anhöriga som har en ung närstående med demens. De unga dementas anhöriga är fortfarande yrkesverksamma och behöver därför ett helt annat stöd. Dessa anhöriga måste ha möjlighet att sköta sitt jobb annars rasar familjens ekonomi totalt. Gruppen anser att stödet för dessa anhöriga måste ses över eftersom deras behov av stöd är speciellt. En annan grupp som anhörigstödet inte fungerar så bra för är de som fortfarande förvärvsarbetar och tar hand om sina äldre föräldrar. Det finns en stor grupp av dessa anhöriga och då främst kvinnor. Dessa kvinnor har dessutom ofta en egen familj att ta hand om och deras livssituation blir mycket svår och det finns stor risk för att dessa kvinnor själva blir sjuka om de inte får det stöd som behövs. Något som inte är så bra är att de flesta insatser är kopplade till kostnader och det kan ofta vara så att man behöver en insats men tackar nej då man inte har råd med den. Det är svårt det här med insatser vissa beviljade insatser syftar ju till avlastning för anhöriga t.ex. växelvård eller korttidsboende och det kan faktiskt vara så att den anhöriga inte kan ta emot den här hjälpen på grund av en kostnad. Att ha sin make eller maka på växelvård kostar ju och då vill man kanske inte det och då försvinner ju den biten av anhörigstödet fast man kanske behöver det På anhörigcentrum får man ta emot många olika åsikter och då ställer man frågan om man varit i kontakt med den aktuella verksamheten men det har man sällan eller aldrig varit. Anhöriga till äldre vill heller inte gärna klaga eller vara till besvär därför är det ännu viktigare att de kan göra sin röst hörd och här kan blanketten säg vad du tycker vara ett bra alternativ eftersom kan lämna sina synpunkter anonymt. Det händer också ofta att personal får ta emot de anhörigas åsikter och sen vet de inte riktigt vart de ska vidarebefordra åsikterna Vad finns det för utvecklingsbehov När det gäller utvecklingsbehov så pratar gruppen mycket om problemet med att utveckla ett individuellt stöd eftersom alla människor inte trivs med att prata i grupp eller med att delta i föreningslivet och att utveckla det individuella stödet är viktigt eftersom det finns en fara i att anhöriga isolerar sig. 40

41 Något som också behöver utvecklas är enligt gruppen information om att anhörigstöd finns. Här anser man att det vore bra om man alltid fick ett erbjudande om anhörigstöd oavsett om man får kontakt med biståndshandläggare, hemtjänst eller personal på boende eller som en deltagare uttrycker det Egentligen skulle det lanseras redan av läkaren, det här är något som kommer att bli ett behov för dig som anhörig. Ett annat förslag på utveckling är en utökad uppsökande verksamhet och där anser man att även de olika föreningarna har ett ansvar. Ett problem är dock att det är sekretess mellan de som vet vilka som skulle behöva vara med i föreningen och föreningen, så de kan inte lämna ut namn till föreningen Övrigt Något som deltagarna lyfter fram är att när man är anhörig är det långt till att begära hjälp eftersom man vill klara sin vardag själv även om ens make eller maka blivit sjuk. Därför anser man att det är viktigt att t.ex. biståndshandläggare och personal på boende hjälper till att informera om Anhörigcentrum och att de kan erbjuda den anhörige att bli kontaktad av personalen där eftersom steget att ta kontakt för den anhörige ofta är för stort. En annan sak som en av deltagarna tog upp och som tål att tänkas på är Är det inte så att de som är nöjda är inte så pigga på att svara men har man klagomål berättigat eller ej så vill man gärna framföra dom, det kan bli lite snett i statistik 41

42 5. Funktionshinderområdet Funktionshindersomsorgen i Strängnäs kommun består av fyra enheter med varsin enhetschef och en verksamhetschef som har det övergripande ansvaret för funktionshindersomsorgen. De verksamheter som inryms i dessa fyra enheter är Serviceboende, Gruppbostad, Daglig verksamhet, Korttidsboende, Personlig assistans, Ledsagarservice och avlösarservice samt Kommunal psykiatri. 5.1 Genomförande, det kommunspecifika Inom funktionshindersområdet samlades aktuell dokumentation in och verksamhetschefen för funktionshindersomsorgen intervjuades. Därefter skickades Uppsalaenkäten (bilaga 9) ut via e-post till de fyra enheterna. Efter cirka två veckor skickades en påminnelse ut och ännu en påminnelse skickades efter ytterligare cirka tre veckor. Enkätsvar inkom från alla fyra enheter, men två av enheterna hade fyllt i enkäten gemensamt vilket innebär att materialet består av tre enkäter. Svarsantalet varierar på de olika frågorna med utgångspunkt från svaret på den andra frågan i enkäten. Denna fråga löd: Erbjuds anhöriga stöd i någon form inom den verksamhet som du är ansvarig för? Och frågan kunde besvaras med Ja eller Nej. Om svaret var Nej så ombads man att gå till fråga 29 (av 34 frågor). Detta innebär att endast de enheter som svarat Ja på fråga två har besvarat frågorna Inom området funktionshinder har tre av fyra enheter svarat Ja på fråga två, men alla frågor i enkäten har ej besvarats av alla enheter. Efter att dokumentation, intervjuer och enkäter sammanställts utfördes en fokusgruppsintervju med utgångspunkt från den bild av anhörigstödet som sammanställningen av materialet gav. Efter att fokusgruppsintervjuerna utförts samlades namn in på anhöriga dels via anhörigkonsulenten och de andra medarbetarna på Anhörigcentrum och dels via biståndshandläggarna. Dessa namnlistor vidarebefordrades till NkA och ligger till grund för resultatet av den enkätundersökning och de telefonintervjuer med anhöriga som NkA utfört. 42

43 5.2 Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Resultatet bygger på en sammanställning av den insamlade dokumentationen, intervjun med verksamhetschefen och de inkomna enkätsvaren Mål Det finns inget uttalat mål för stödet till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Det stöd som finns är med i de strategiska målen som gäller även för anhöriga, men de finns inga specifika mål för den gruppen. Varje enhet har dock en egen verksamhetsplan som revideras varje år och uppföljning görs efter ett halvår. I verksamhetsplanen skall anhörigstödet upp tas och prioriteras. Efter varje år görs också en verksamhetsberättelse. När det kommer till definitionen av vem som är anhörig så definierar verksamheten anhöriga som någon med en nära relation till den närstående och denne behöver inte vara släkt med den närstående Handlingsplan för stöd till anhöriga På frågan om kommunen har någon handlingsplan för stöd till anhöriga svarar den ansvarige verksamhetschefen att det inte finns någon handlingsplan Former av stöd till anhöriga Den viktigaste stödformen som erbjuds är den mellan personal och anhörig anser verksamhetschefen som också påpekar att Anhörigcentrum med bland annat anhörigkonsulent finns. De ena av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att avlösarservice och personlig assistans avlastar anhöriga och därför kan ses som anhörigstöd. Den andre enhetschefen svarar att Personal har i sitt uppdrag att stötta anhöriga i deras kontakt med brukarna, många gånger svårt för anhöriga i frigörelseprocessen när brukarna flyttar till gruppbostad/korttidsboende. När det gäller vilka stödet vänder sig till svarar verksamhetschefen att stödet finns till för alla anhöriga som vårdar någon med sjukdom eller funktionsnedsättning medan ingen av enhetscheferna har besvarat frågan. Vilka är det då som nås av stödet? Ja enligt verksamhetschefen så kan den frågan inte besvaras, men en gissning är att det är fler som behöver än de som får det. Den enhetschef som besvarat frågan svarar att de som nås är familjemedlemmar i hushållsgemenskap. Hur många anhöriga som fanns som användare av respektive stödform under första halvåret 2010 går ej att besvara. 43

44 5.2.4 Efterlevandestöd På frågan om det finns något efterlevandestöd svarar verksamhetschefen ja och att det sker inom de olika verksamheterna om behov finns, men att det inte finns någon nerskriven rutin för hur det skall göras medan de två enhetschefer som besvarat frågan svarar nej Relationer Om det finns någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån när det gäller stöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning besvaras av verksamhetschefen med ja. Verksamhetschefen uppger att man i kommunen arbetar mycket med etikfrågor, skattningsskalor för personal och värdegrund. Verksamhetschefen svarar också att det är viktigt med kontinuerligt arbete och uppföljning av dessa frågor. Tre enhetschefer har besvarat frågan om det finns någon värdegrund och två av dem svarar att det inte finns medan en enhetschef svarar Den värdegrund vi har i kommunen ska gälla all verksamhet och alla kontakter. När det gäller att beskriva det förhållningssätt som de som arbetar med stöd till anhöriga arbetar utifrån så menar verksamhetschefen att förhållningssättet framgår i kommunens värdegrund. Den enhetschef som besvarat frågan svarar Vi utgår i första hand ifrån brukarens behov och önskemål, vi pratar dock om vikten av en god relation och förståelse för anhörigas situation. Vi har också hänvisat anhöriga till Anhörigcentrum Stödplaner Verksamhetschefen svarar att det finns genomförandeplaner för varje brukare, men inga specifika planer för anhöriga. De två enhetschefer som besvarat frågan svarar att stödplaner inte finns. När det kommer till frågan om hur anhörigas situation beaktas i samband med vårdplanering anser verksamhetschefen att det finns med i stor utsträckning. När det gäller de tre enhetschefernas svar så skiljer de sig något åt då en enhetschef anser att planeringen sker utifrån anhörigas behov i största möjliga mån. den andra enhetschefen anser att det är handläggaren som fattar beslut och i vilken omfattning anhöriga är involverade medan den tredje anser att det beaktas om brukaren lever/bor tillsammans med partner, familj. Eftersom det ej finns några direkta stödplaner kan frågan om hur många anhöriga som hade stödplan upprättad under första halvåret 2010 ej besvaras. 44

45 5.2.7 Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Informationen om det stöd till anhöriga som finns ska enligt verksamhetschefen ske direkt genom personal eller via Anhörigcentrum. Därutöver finns information på kommunens hemsida. Den enhetschef som besvarat frågan anser dock att eftersom biståndshandläggaren har första kontakten så bör biståndshandläggaren vara den som informerar i första skedet. När det handlar om i vilket skede som anhöriga nås, hur de får tillgång till de olika stödformerna och hur kommunen försöker nå ut till dem som inte redan är kända så svarar enhetschefen att i vilket skede som anhöriga nås inte kan besvaras, att tillgång till de olika stödformerna skall ske genom dialog med personal och att olika forum till exempel handikapprådet är en väg för att nå ut till dem som inte redan är känd. Ingen av enhetscheferna har besvarat dessa frågor Uppsökande verksamhet Någon uppsökande verksamhet för denna målgrupp finns ej i kommunen Anhörigas synpunkter om eget stöd Verksamhetschefen svarar att anhöriga som har synpunkter på sitt eget stöd vänder sig till den personal och den verksamhet de är knutna till, synpunkter kan också lämnas via Handikapprådet eller kommunens hemsida. Den enhetschef som besvarat frågan svarar att om det gäller brukarens beslut vänder de sig till biståndshandläggaren eller verksamheten och gäller det anhörigstöd så vänder de sig till Anhörigcentrum. När det gäller rutiner kring hur synpunkter från anhöriga ska hanteras svarar verksamhetschefen att det finns rutiner i synpunktshanteringen medan de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att det inte finns några rutiner. På frågorna om hur anhöriga får information om var de kan lämna sina synpunkter och hur dessa tas till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga har endast verksamhetschefen svarat att information finns på varje enhet/verksamhet och på kommunens hemsida och de synpunkter som framkommer tas tillvara genom att de tas upp i arbetsgrupper och i planeringen av det fortsatta arbetet Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Denna fråga besvaras av verksamhetschefen med att anhöriga som har synpunkter om insatser för den närstående kan vända sig till personalen på den verksamhet det gäller. Synpunkter kan också lämnas via Handikapprådet eller kommunens hemsida. 45

46 De tre enhetschefer som besvarat frågan kompletterar med kontaktpersonal, enhetschef, sjuksköterska, verksamhetschef, boendestödjare, arbetshandledare eller biståndshandläggaren. På frågan om det finns någon etablerad rutin för hur synpunkter lämnas svarar en enhetschef att det finns och två svarar att det inte finns. Anhöriga får information om att de kan lämna synpunkter genom samtal vid uppföljningar, i samband med genomförandeplanen, samt vid den dagliga kontakten. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av funktionshindersomsorgen har besvaras av tre enhetschefer där de att synpunkter kan tas upp både enskilt eller per arbetsgrupp och att kommunikation kring detta skall ske när brukaren är med. Den tredje enhetschefen svarar Vi har mycket fin kontakt med anhöriga och tar deras synpunkter på allvar och lyfter det bl.a. vidare på arbetsplatsträffar och kvalitetsmöten som sedan återkopplas till anhöriga Uppföljning och utvärdering Enligt verksamhetschefen och de två enhetschefer som besvarat frågan görs ingen uppföljning av stödet till anhöriga på individnivå till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. När det gäller om utvärdering görs av de olika anhörigstödsformerna svarar verksamhetschefen ja, i viss utsträckning medan enhetscheferna lämnar frågan obesvarad. Verksamhetschefen tror inte att anhöriga involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga vilket den enhetschef som besvarat frågan bekräftar. Även på frågan om anhöriga involveras i utvärderingen av funktionshinderverksamheten så tror inte verksamhetschefen att så sker. De två enhetschefer som besvarat frågan svarar dock att anhöriga involveras genom att de bjuds in att delta i uppföljning av beslut, påkallade möten samt den årliga uppföljningen av genomförandeplanerna. På frågan om det går att få en sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare svarar verksamhetschefen nej. Den ene av de två enhetschefer svarar att det dokumenteras i verksamheten om anhöriga får någon form av stöd för egen del medan den andre svarar att ingen dokumentation görs. 46

47 Organisation Verksamhetschefen uppger att det inte finns någon specifik organisation för stödet till anhörig utan att det är en naturlig del av personalens arbetsuppgifter. Den enhetschef som besvarat frågan uppger de inte har något organiserat anhörigstöd utan att de istället hänvisar till Anhörigcentrum. Om det finns någon person som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga besvaras med nej av de två enhetschefer som svarat på frågan medan verksamhetschefen uppger att anhörigkonsulenten har det som sin uppgift och att all personal har det i sitt arbete. Om det finns någon person som uttalat har ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga samt ansvar för verksamheten, stöd till anhöriga besvaras av de två enhetschefer med nej medan verksamhetschefen svarar anhörigkonsulenten. Frågan om vilken position i organisationen som den ansvariga personen har lämnas av alla obesvarad. När det gäller vilka befogenheter som den ansvariga personen har lämnas frågan obesvarad av enhetscheferna medan verksamhetschefen svarar att anhörigkonsulenten delar ansvaret med enhetschefen för Anhörigcentrum. Frågan om vem som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd lämnas även den obesvarad av enhetscheferna medan verksamhetschefen svarar att personalen på Anhörigcentrum är de som fattar beslutat Samverkan med ideella sektorn När det handlar om samverkan med den ideella sektorn svarar verksamhetschefen och en av enhetscheferna att så sker. Samverkan sker då med de olika råden, väntjänst, frivilligorganisationer och föreningar bland annat med FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn och vuxna) och FA (Föreningen Autism). Samverkan sker via organiserade möten ett par gånger om året Samverkan med landstinget Verksamhetschefen svarar att samverkan sker med landstinget och då med primärvården, slutenvården, habiliteringen och länsstyrgruppen där det finns olika arbetsgrupper som träffas för att ta fram där rutiner och handlingsplaner som sedan utvärderas för att förbättra samverkan mellan kommunen och landstinget. Den enhetschef som besvarat frågan svarar dock att ingen samverkan sker 47

48 Personal Enligt verksamhetschefen finns det 3,5 årsarbetare som arbetar med stöd till anhöriga (har avsatt tid) inom kommunen medan den enhetschef som besvarat frågan svarar att ingen har det som sin uppgift. Frågan om hur många årsarbetare det finns totalt har lämnats obesvarad och när det gäller vilka befattningar personalen har svarar verksamhetschefen anhörigkonsulent, uppsökare 80+, demenssjuksköterska och silviasyster. Den grundutbildning som dessa personer har är Sjuksköterskeutbildning, undersköterska, mentalsköterska, gruppledare, silviasyster och demensvårdsutvecklare och deras yrkesbakgrund är bland annat äldreomsorg, demensomsorg, akutsjukvård, gruppledare och projektledare. När det gäller specifik utbildning i anhörigstöd så svarar verksamhetschefen 7,5 respektive 10 högskolepoäng i anhörigstöd Utbildning På frågan om vilken utbildning i anhörigstöd som personalen i allmänhet har så svarar verksamhetschefen att det inte finns så mycket utbildning i anhörigstöd medan enhetscheferna ej besvarar frågan. Om det bedrevs någon utbildning i stöd till anhörig i kommunen under 2009 och 2010 besvaras av en av enhetscheferna med ja och den utbildning som det handlar om är Närståendestöd 7,5 högskolepoäng som en boendestödjare gått. De två andra enhetscheferna som besvarat frågan svarar att ingen utbildning bedrevs vare sig 2009 eller Verksamhetschefen svarar att utbildning i stöd till anhörig har bedrivits i form av en cirkelutbildning (ABC demens) som cirka 20st personal, undersköterskor och vårdbiträden gått. Denna personal arbetar dock inom äldreomsorgen och inte specifikt med personer som har funktionsnedsättningar Budget Budgeten 2010 för funktionshinderverksamheten var tkr. Någon specifik budget för stödet till anhöriga inom funktionshinderverksamheten har ej uppgetts. 48

49 5.3 Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vid fokusgruppsintervjun inom funktionshindersomsorgen deltog åtta personer. Dessa var en politiker, en enhetschef, en biståndshandläggare, två personal, anhörigkonsulenten, en person från ideella sektorn och en anhörig. De som deltagit i intervjuerna har i resultatredovisningen anonymiserats varför det ej kommer att framgå vem som har sagt vad. Fokusgruppsintervjun startade med att kartläggningen av anhörigstödet inom funktionshindersområdet presenterades och på frågan om deltagarna ansåg att den stämde svarade alla ja och de hade inte något att tillägga vad gällde kartläggningen. Därefter övergick man till att diskutera de olika frågeställningarna Vad fungerar bra Det som enligt gruppen fungerar bra med anhörigstödet är Anhörigcentrum där man anser att anhörigstödet är bra, men det behövs mer reklam, mer kunskap om Anhörigcentrum till de som jobbar i kommunen. När det gäller kommunen i övrigt så menar gruppen att man får ett visst stöd som anhörig till barn som är under 16 år, men att stödet sedan avtar. En sak som man tror fungerar någorlunda bra inom vissa verksamheter är de uppföljningsmöten som personalen i de olika verksamheterna ska ha med de anhöriga. En annan sak som enligt gruppen fungerar bra när det gäller anhörigstödet är de olika verksamheter som från början är till både för den enskilde och för anhöriga som till exempel korttidsvistelse. Där blir det ett bra samspel mellan de anhöriga och personalen. Gruppen menar att detta troligen beror på att korttidspersonalen från början är inställda på att man samarbetar med anhöriga och som en av deltagarna säger man kunde hoppas att det där kunde sprida sig lite till de andra verksamheterna Vad fungerar mindre bra Gruppen är tämligen ense om att det som inte är bra är att anhörigstödet för dem som är anhöriga till en person med funktionsnedsättning är mer eller mindre obefintligt. En grupp som de anser får dåligt anhörigstöd är föräldrar till barn som är över 16 år eller som en av deltagarna uttrycker det Det finns inget anhörigstöd för föräldrar, jag får ju inte va med på nånting, jag är inte värd något, de tycker att jag ska försvinna ur mitt barns liv 49

50 Något som inte fungerar så bra är detta med att det tar så mycket tid och kraft att hitta rätt person när man som anhörig behöver hjälp, råd och stöd gällande sin anhörig och detta anser gruppen att Anhörigcentrum kan hjälpa till med. Problemet är att många tror att Anhörigcentrum bara är till för de äldre. Dessutom är det svårt för anhöriga att komma till Anhörigcentrum då de flesta arbetar. En annan sak som gruppen lyfter fram är avsaknaden av anhörigstöd för de som bor utanför Strängnäs tätort och man säger om man bor utanför Strängnäs så märks det inte att det finns något anhörigstöd. En sak som enligt deltagarna inte fungerar så bra är flexibiliteten vad gäller anhörigstödet. När det gäller personer med funktionsnedsättning och då framförallt barn så handlar det ofta om många olika faser. Först är det skolan och dess olika stadier sen efter skolan kommer det här med gruppboende och avlastning. Det blir dels svårt att veta vart man som anhörig skall vända sig i de olika faserna och dels har man som anhörig olika behov vad gäller anhörigstöd beroende på vilken fas man befinner sig i för tillfället och då är det mycket viktigt att det finns ett flexibelt anhörigstöd. Det är ju med det här med skolan och vilka behov barnen har där kan det ju bli frustrerande för det är ju olika faser i skolan och sen kommer gruppboende och avlastning och en massa annat och det blir ett överlämnande och överlämnande dom vet ju inte vart dom ska vända sig det är ju hela tiden såna här saker och det skiftar ju det är ju inte samma saker Vad finns det för utvecklingsbehov Ett stort utvecklingsbehov är enligt gruppen fortbildning för personalen i bemötande och då framförallt bemötande mot föräldrar i det vardagliga. Verksamheterna har möten och nätverksmöten där föräldrar är involverade, men dessa möten är för de anhöriga med barn som är under 18 år. Problemet är att anhörigstödet för föräldrar tar slut när barnen blir 18 år. Det är ju i denna ålder som barnen skall gå vidare in i vuxenlivet och gruppen anser att det är mycket kunskap som de anhöriga har som i och med detta går förlorad, eller som en av deltagarna uttrycker det Man måste ta tillvara föräldrarnas spetskompetens på det egna barnet vilket ofta glöms idag och eftersom då personal skall lära känna den här personen själva så blir det jättetokigt ibland något som kunde ha undvikits om man tagit tillvara föräldrarnas kunskap om hur personen fungerar i olika situationer. 50

51 Ett annat behov är en rejäl utökning av de som ses som anhöriga. När det gäller gruppen med de som har funktionsnedsättningar så stannar det ofta vid att anhöriga är de föräldrar som har barn under 18 år, men förälder är man ju oavsett barnets ålder. En annan sak är enligt gruppen att det finns vuxna med funktionsnedsättningar som lever i förhållanden och deras sambor, make/makar och barn är några som ofta glöms bort när det talas om anhöriga och anhörigstöd. En annan grupp som också har ett stort behov av anhörigstöd, men som ofta glöms bort är syskon till barn med funktionsnedsättningar eller som en i gruppen uttrycker det Nåt som behövs är syskongrupper och stöd för dem, vi möter många syskon som kommer i kläm Övrigt Många föräldrar känner sig enligt gruppen ensamma och vet inte hur de ska få stöd och deltagarna lyfte upp att som chef eller personal på en verksamhet är det kanske inte alldelens enkelt det här med att förstå sig på hur det är att vara anhörig. Det är nog något som man inte tänker på, de anhörigas situation att de faktiskt bär på en stor sorg de har förlorat ett barn nånstans och har man inte den kunskapen kan det ju bli väldigt konstiga möten med föräldrar där personal kanske tycker och tror saker för man vet inte hur det är att vara anhörig. Gruppen ansåg att det ibland kan vara mycket tungt att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning eftersom det största ansvaret ligger på föräldrarna oavsett barnets ålder. Ja det är en mycket svår situation att vara anhörig för föräldrar får ju gå omkring och bära så mycket. Ja de kämpar ju för sina barn att de ska få det så bra som möjligt och det är ju inte alltid som kommunen tycker likadant som föräldrarna i det här utan det är ju, de får slåss helt enkelt. Ett annat problem som togs upp i gruppen var att det också kan vara så att personalen tycker att föräldrarna skall släppa taget om sina barn Sen kan det ju komma från personal t.ex. att de tycker att föräldrarna är överbeskyddande det är ju åsikter som kan dyka upp det kan ju till viss del vara sant, men det finns ju en historik bakom som man kanske inte vet om 51

52 6. Individ och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgen i Strängnäs kommun består av tre enheter med varsin enhetschef och en verksamhetschef som har det övergripande ansvaret för individ och familjeomsorgen. De verksamheter som inryms i dessa tre enheter är Försörjningsstöd och utredning, Insats/ arbete och sysselsättning och Mottagning och integration. 6.1 Genomförande, det kommunspecifika Inom området Individ och familj samlades aktuell dokumentation in och verksamhetschefen för individ och familjeomsorgen intervjuades. Därefter skickades Uppsalaenkäten (bilaga 9) ut via e-post till de tre enheterna. Efter cirka två veckor skickades en påminnelse ut och ännu en påminnelse skickades efter ytterligare cirka tre veckor. Enkätsvar inkom från alla tre enheter. Svarsantalet kan variera på de olika frågorna med utgångspunkt från svaret på den andra frågan i enkäten. Denna fråga löd: Erbjuds anhöriga stöd i någon form inom den verksamhet som du är ansvarig för? Och frågan kunde besvaras med Ja eller Nej. Om svaret var Nej så ombads man att gå till fråga 29 (av 34 frågor). Inom området individ och familj har alla tre enheter svarat Ja på fråga två, men alla frågor i enkäten har ej besvarats av alla enheter. Efter att dokumentation, intervjuer och enkäter sammanställts utfördes en fokusgruppsintervju med utgångspunkt från den bild av anhörigstödet som sammanställningen av materialet gav. Efter att fokusgruppsintervjuerna utförts skulle namn på anhöriga samlas in och vidarebefordrades till NkA. Dessa namnlistor skulle ligga till grund för en enkätundersökning med efterföljande telefonintervjuer med anhöriga som NkA skulle genomföra. Inom individ och familj gick det dessvärre ej att samla in namn på anhöriga från de olika enheterna då dessa sade nej till att lämna ut några namn på anhöriga. 52

53 6.2 Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga Resultatet bygger på en sammanställning av den insamlade dokumentationen, intervjun med verksamhetschefen och de inkomna enkätsvaren Mål När det gäller ett formulerat mål för stödet till anhöriga så finns inte det inom Individ och familjeverksamheten. Anhöriga kan definieras inom denna verksamhet som make, maka, dotter, son eller god vän granne osv Handlingsplan för stöd till anhöriga Enligt verksamhetschefen har kommunen inte någon handlingsplan för stödet till anhöriga Former av stöd till anhöriga På frågan om vilka olika former av stöd till anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning som erbjuds av kommunen så svarar verksamhetschefen att Stödet till anhöriga till långvarigt sjuka eller funktionsnedsättning ligger under Vård och omsorg. De två enhetschefer som besvarat frågan uppger att de erbjuder - Samtalsstöd - Ekonomiskt stöd - Kontaktpersoner/familjer - Föräldrastöd i olika former i grupp samt individuellt - Trappansamtal med barn som bevittnat våld - Stöd till anhöriga i familjer med missbruk När det handlar om vilka stödet till anhöriga vänder sig till svarar verksamhetschefen att det finns stöd till personer med alkohol- och narkotikaproblem samt anhörigstöd till föräldrar enskilt eller i grupp. Den ena enhetschefen som besvarat frågan svarar vuxna och barn och den andra svarar alla behövande. De anhöriga som nås av stödet är enligt de två enhetscheferna alla som bedöms nåbara. På frågan om hur många anhöriga det fanns som användare av respektive stödform under första halvåret 2010 svarar verksamhetschefen att de inte för statistik på det visset så det är svårt att ta fram siffror. Den ene av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att det inte finns sådan statistik tillgänglig medan den andre svarar Föräldrastöd, mellan 25-30, Trappansamtal 5 stycken, Stöd till anhöriga med missbruk

54 6.2.4 Efterlevandestöd Något efterlevandestöd finns enligt verksamhetschefen och de tre enhetscheferna inte, men när efterlevandestödet skall beskrivas svarar verksamhetschefen att det som finns är handläggning av dödsbo Relationer På frågan om det finns någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån svarar en av de tre enhetscheferna att det inte finns någon medan de andra två svarar att det finns. Verksamhetschefen svarar att förutom Strängnäs kommuns värdegrund finns det också olika policydokument. När det gäller det förhållningssätt som de som arbetar med stöd till anhöriga arbetar utifrån så svarar verksamhetschefen att resurser alltid finns i olika nätverk och att anhöriga är en resurs. De två enhetschefer som besvarat frågan har lite olika åsikter där den ene menar att man i sektionen har ett förhållningssätt byggt på systemteoretiskt tänkande medan den andre anser att stödet är en biprodukt av andra stödinsatser och därför förekommer väldigt sällan Stödplaner Det upprättas enligt verksamhetschefen och en av de tre enhetscheferna inga stödplaner för anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning, men verksamhetschefen säger vid intervjun att det finns genomförandeplaner och i olika handlingsplaner där anhöriga är involverade och där finns stöd. De två andra enhetscheferna uppger att stödplaner finns och på frågan om hur anhörigas situation beaktas i samband med planering av omsorg/stöd/vård svarar dessa Som en del i den berördes system och som en viktig del. Eftersom det inte finns några stödplaner så blir svaret på frågan om hur många anhöriga som hade stödplan upprättad under första halvåret 2010 inga Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Information om stöd till anhöriga sker enligt verksamhetschefen via kommunens hemsida, via mottagningen eller genom handläggare. Därutöver finns det självhjälpsföreningar som RFHL, brottsofferjouren, kvinnojour, mansjouren samt olika föräldragrupper. Två av enhetscheferna svarar att information till anhöriga sker via utredningssamtal, genom information genom kontakter med vår Mottagningssektion och på kommunens hemsida. 54

55 I vilket skede som anhöriga nås är enligt verksamhetschefen och den ena enhetschefen väldigt olika medan den andra enhetschefen svarar att anhöriga nås redan i utredningsskedet, den tredje enhetschefen har lämnat frågan obesvarad. Hur får då anhöriga tillgång till de olika stödformerna? Enligt verksamhetschefen är det individuellt medan den enhetschef som besvarat frågan svarar Genom ansökan eller genom att behovet identifierats genom utredning avseende den som har bekymret, missbruket eller funktionshindret Kommunen försöker enligt verksamhetschefen nå ut till dem som inte redan är kända genom att hålla hemsidan uppdaterad och samverka med olika organisationer Uppsökande verksamhet Frågan om det finns någon uppsökande verksamhet har endast besvarats av verksamhetschefen som svarar att någon generellt riktad uppsökande verksamhet inte finns, men att man söker upp de som de vet och misstänker kan behöva hjälp. Detta gäller dock ej anhöriga Anhörigas synpunkter om eget stöd Anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning ska enligt verksamhetschefen och den enhetschef som besvarat frågan vända sig till sin handläggare eller mottagning med synpunkter. På frågan om det finns någon etablerad rutin för hur det kan göras svarar två enhetschefer ja medan den tredje enhetschefen och verksamhetschefen svarar att det inte finns några rutiner. Den ena av enhetscheferna som svarat att rutiner för synpunkter finns upplyser om att brukarenkäter finns tillgängliga i receptionen och att samtliga brukare tillfrågas specifikt i en enkät en gång om året. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga besvaras av en enhetschef som svarar Vägs givetvis in som en del bland andra, exempelvis kravet på evidensbaserade metoder. 55

56 Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående Enligt verksamhetschefen är det samma förfarande vad gäller anhörigas synpunkter på deras närståendes vård och omsorg som synpunkter om eget stöd. Två av enhetscheferna har besvarat frågan och den ene svarar att de skall vända sig till handläggaren medan den andre kompletterar med till den som de har kontakt med eller deras chef, via brukarenkäter eller via e-post på hemsidan. När det gäller om det finns någon etablerad rutin för hur synpunkter lämnas svarar en enhetschef nej och de två andra ja och en av de som svarat ja svarar att anhöriga får information om det vid kontakt. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av individ och familjeomsorgen besvaras av en enhetschef som en del i helheten och en annan enhetschef svarar Enheten genomgår nu en förändring vilket innebär 1) att en biståndshandläggare kommer att ha särskilt ansvar för anhörigfrågor och hur enheten kan utveckla arbetet i dessa frågor och 2) att en kvalitetsgrupp bildats vilken bl.a. kommer att arbeta med utvecklingsfrågor, t ex frågor om samarbetsformer och uppmärksammade behov av stöd Uppföljning och utvärdering Om uppföljning görs av stödet till anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning på individnivå besvaras av verksamhetschefen med att genomförandeplaner där anhörigstöd kan ingå följs upp. Två av enhetscheferna har svarat att uppföljning görs och då via brukarenkäter medan en enhetschef svarat att uppföljning inte görs. På frågan om någon utvärdering görs, svarar verksamhetschefen och en av enhetscheferna nej medan de två andra enhetscheferna svarar ja och att detta görs via brukarenkäter. Om anhöriga involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga besvaras med ja av två enhetschefer som även här hänvisar till brukarenkäten. Den tredje enhetschefen svarar att anhöriga inte involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga medan verksamhetschefen svarar att det är individuellt. På frågan om anhöriga involveras i utvärderingen av individ- och familjeomsorgen svarar både verksamhetschefen och de tre enhetscheferna att anhöriga inte involveras. Enligt verksamhetschefen och de tre enhetscheferna är det inte möjligt att få en sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare. 56

57 Organisation När det gäller hur anhörigstödet är organiserat beskriver verksamhetschefen organiseringen enligt följande - Föräldrastöd- familjeverkstad är ett generellt stöd till föräldrar med barn 3-12 år. Ligger under IFO som ligger under socialkontoret. Gruppledaren är socionom och förskolelärare. - Föräldrastöd- tonårskomet, organisation och grupp enligt Föräldrastödfamiljeverkstad - Anhörigstöd på Vårnäs. Organisation Sörmlands vårdsförbund. I förbundet ingår flera sörmländska kommuner bland annat Strängnäs. Förbundet driver behandlingshemmet Vårnäs, där används 12-stegspogrammet och i den modellen ingår stöd till anhöriga. Anhöriga kan bekosta den själva eller ansöka om bistånd - Övrigt stöd i enskilda ärenden ansvarar socialsekreteraren för. En av enhetscheferna svarar Finns ingen organisation eftersom omfattningen är väldigt liten och stödet mer är en biprodukt medan de två andra enhetscheferna lämnar frågan obesvarad. På frågan om det finns någon person som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga svarar verksamhetschefen och en av enhetscheferna att det inte finns medan de två andra enhetscheferna svarar att det finns. Både verksamhetschefen och de tre enhetscheferna svarar dock att det inte finns någon person som har uttalat ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga. Två av enhetscheferna svarar att det finns en person som har uttalat ansvar för verksamheten stöd till anhöriga varav den ena svarar att det är enhetschefen som är ansvarig medan den tredje enhetschefen och verksamhetschefen svarar att någon sådan person inte finns. Frågan om vad denna person har för befogenheter lämnas obesvarad men två av enhetscheferna anger att socialsekreteraren är den som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd Samverkan med ideella sektorn Verksamhetschefen och två av enhetscheferna anser att samverkan med ideella sektorn sker medan den tredje enhetschefen inte svarar att det finns någon samverkan. De organisationer man samverkar med är Brottsofferjouren, kvinnojour, mansjour, hjälp mot beroende RSMH och Kyrkan. När det gäller hur denna samverkan går till svarar verksamhetschefen att 57

58 Brottsofferjouren, kvinnojour, mansjour, hjälp mot beroende RSMH har ansökt och beviljats föreningsbidrag av socialnämnden. De verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser som föreningarna gör följs också upp en gång per år av en tjänsteman inom IFO. Den enhetschef som svarat att man samverkar uppger att samverkan sker genom gemensamma möten och telefonkontakter utifrån ett individperspektiv Samverkan med landstinget På frågan om samverkan sker med landstinget svarar verksamhetschefen och två av enhetscheferna att så sker medan den tredje enhetschefen svarar att ingen samverkan sker. De verksamheter i landstinget som samverkan sker med är enligt verksamhetschefen barnhälsovården, barn och ungdomspsykiatriska kliniken, primärvård samt skola och socialtjänst i Eskilstuna och Strängnäs kommun. Två av enhetscheferna har ej besvarat frågan och den tredje har besvarat den enligt följande På Familjecentrum finns socialsekreterare anställd som dagligen samverkar med landstingets personal. Här bedrivs föräldrastödsprogram, råd och stöd till föräldrar och detta är utan dokumentation och finns inte med i någon statistik. I övrigt sker samverkan med BUP strukturellt samt Vuxenpsyk individuellt. Verksamhetschefen beskriver att samverkan sker genom att det finns en arbetsgrupp för att utveckla föräldrastödet till föräldrar med barn 0-18 år medan den enhetschef som besvarat frågan svarar att de har gemensamma möten med främst BUP och att IFOs personal finns med i den dagliga verksamheten på Familjecentrum Personal När det gäller hur många personer som arbetar med stöd till anhöriga inom verksamheten svarar verksamhetschefen att det ingår i vissa av socialsekreterarnas ordinarie uppdrag. En av enhetscheferna svarar att det ingår som en del av samtliga socialsekreterares uppdrag inom sektionen och en annan svarar att ingen arbetar med det. På frågan om hur många årsarbetare det finns svarar verksamhetschefen 60 stycken. En enhetschef svarar fem och den andra noll. Den befattning som denna personal har är socialsekreterare och den grundutbildning som dessa har är socionom, beteendevetare, socialpedagoger eller annan högskoleutbildning. När det gäller yrkesbakgrunden har endast verksamhetschefen besvarat frågan med att den är blandad. 58

59 Hur utbildningen i anhörigstöd ser ut för personalen har besvarats av två av enhetscheferna där den ena svarar ingen och den andra Samtliga har olika former av systemteoretisk utbildning och lång erfarenhet av att se att familjer och nätverkar är del i systemet och påverkar varandra Utbildning Vad personalen i allmänhet har för utbildning i anhörigstöd besvaras av verksamhetschefen och en av enhetscheferna med ingen medan en av de andra enhetscheferna svarar olika former av systemteoretisk utbildning. Ingen utbildning bedrevs i anhörigstöd under 2009 och Budget Budgeten 2010 för individ och familjeomsorgen var tkr. Någon specifik budget för stödet till anhöriga inom Individ och familjeomsorgsverksamheten har ej uppgetts. 59

60 6.3 Resultat av fokusgruppsintervjuerna Vid fokusgruppsintervjun inom individ- och familjeomsorgen deltog åtta personer. Dessa var två politiker, två enhetschefer, en biståndshandläggare/personal (socionom), anhörigkonsulenten, en person från ideella sektorn och en anhörig. De som deltagit i intervjuerna har i resultatredovisningen anonymiserats varför det ej kommer att framgå vem som har sagt vad. Fokusgruppsintervjun startade med att kartläggningen av anhörigstödet inom äldreområdet presenterades och på frågan om deltagarna ansåg att den stämde svarade alla ja och de hade inte något att tillägga vad gällde kartläggningen. Därefter övergick man till att diskutera de olika frågeställningarna Vad fungerar bra Det som enligt gruppen fungerar bra är att anhörigstödet inom IFO är brett och en av deltagarna säger att det ligger nog lite i arbetets natur man är ju ofta ett stöd för anhöriga, men kanske inte ett uttalat stöd. I vissa av IFOs evidensbaserade metoder ingår anhörigstöd eller så är de anhörigstöd, till exempel trappan där det är barn som har bevittnat våld eller i återfallsprevention som är en annan metod om man är vuxen och har missbruksproblematik. Sen menar gruppen att det beror på hur man ser på anhörigstöd för ofta jobbar de med anhöriga för att stärka för den som har problem och här nämns funktionell familj där man jobbar mycket med föräldrastöd och det blir ju en form av anhörigstöd det också. Det här med att anhörigstöd skulle vara något specifikt vänder sig gruppen i viss mån emot och en av deltagarna uttrycker det enligt följande En del får ju för sig att anhörigstöd är att man plockar ut nån och gör nåt i en grupp men vårt anhörigstöd är ju att jobba med hela familjen där bekymrena finns Andra former av stöd som gruppen tycker fungerar bra är umgängesstöd där de är med i umgänget mellan barn och föräldrar för att skydda barnet och det kan ju också ses som en sorts anhörigstöd. Sen arbetar man också med anhörigavlastning där de har träffamiljer för de föräldrar som behöver stöd. En annan form som fungerar bra och också kan ses som en form av anhörigstöd är att man beviljar rekreation för den anhörig som behöver komma ifrån sin närstående för en period. 60

61 Annat som fungerar bra, men som inte är direkt anhörigstöd berättar en av deltagarna om Vi har också en bostadssituation där vi inte har några hemlösa och det är ju också en form av anhörigstöd för det kan ju va så att man ordnar en bostad åt någon och då är ju anhöriga påverkade också så jag tycker att det är väldigt svårt att nischa in det och säga att det eller det är anhörigstöd man tänker inte på det, men det blir en massa effekter av det man gör som liksom rinner över på anhöriga men det uttalas aldrig eller blir något skrivet om det Anhöriga kan också ringa och fråga om olika saker och då kan man slussa vidare dit där man vet att det finns anhörigstöd till exempel inom tolvstegsbehandlingen. Vi har ju jättemycket rådgivande samtal och man vägleder och hänvisar dit eller dit, det blir ju statistikpinnar, men inte anhörigstödsstatistikpinnar. Det kan ju vara ett jätteviktigt stöd för anhöriga att få veta vart de ska vända sig och hur de skall kunna hjälpa sin närstående Förutom detta anser gruppen att man har en väl uppbyggd frivilligverksamhet och att det nog är så att de har mer anhörigstöd än de tror fast de tänker inte på det som anhörigstöd. Eller som en i intervjugruppen uttrycker det När man tänker efter blir ju egentligen allt vi gör på IFO en sorts anhörigstöd Vad fungerar mindre bra Ett problem är information det är inte alla som vet att Anhörigcentrum finns och det skulle man behöva veta så att man kan förmedla kontakt. Gruppen anser att det ibland är lite väl vattentäta skott mellan verksamheterna det är svårt att få fram information och många i gruppen har trott att Anhörigcentrum hört till vård och omsorg och inte till IFO. En sak som gruppen lyfter fram som problematiskt och som något som fungerar mindre bra är stöd till de människor som kommer från ett annat land och ännu ej behärskar det svenska språket. Hur informerar man dessa människor om vilket stöd och då också anhörigstöd som finns. En annan sak som kan kopplas till detta är också de kulturella skillnaderna där det kan bli svårt med de kulturkrockar som blir. Gruppen frågar sig hur man som verksamhet kan erbjuda ett gott stöd till anhöriga i dessa grupper. 61

62 Ett problem som gruppen tar upp är att allt information finns på hemsidan eftersom alla inte har dator eller vet hur man gör. Det är faktiskt så att gruppen som inte har råd med dator ökar och idag är det enligt några av deltagarna cirka 30 % av befolkningen som inte har dator. Deltagarna vid intervjun anser också att det är mindre bra eller att det till och med finns en fara i att man tänker att man ska ha anhörigstöd grupperat i olika problemområden och en av deltagarna sa då kanske man tycker att det där finns på annat ställe och så missar vi det vi faktiskt ska göra i familjer, stödja alla i familjen både den som har problemet och den som är anhörig Vad finns det för utvecklingsbehov Det första som gruppen nämner när utvecklingsbehoven kommer upp till diskussion är utbildning. De anser att det finns ett stort behov av utbildning kring hur man ska tänka när det gäller anhöriga. Ett annat utvecklingsområde är barn och här menar man att det som behöver utvecklas är stöd till barn som lever utsatt. Man kan leva utsatt även om det inte är kopplat till missbruk och den målgrupp där anhörigstödet behöver utvecklas är främst stöd till barn som lever med psykiskt sjuka föräldrar. Anhöriggrupper till beroende vuxna för de som har ett medberoende inte bara barnen utan de vuxna är också något som gruppen anser behöver utvecklas. Ett annat utvecklingsområde är nätverksarbete som de försöker utveckla hela tiden och då handlar det om att ta anhöriga till hjälp, både släkt och de viktiga personer som finns runt den som har problemet Övrigt En sak som gruppen lyfter är att satsningen på IFO är låg i Strängnäs jämfört med likvärdiga kommuner och att det alltid sett ut så. Det innebär att anhörigstödet kan bli avhängt av resurser eftersom det som är myndighetsutövning, alltså utredningarna går före. Ett annat problem är ju att IFO kan fatta beslut som går den anhörige emot och att detta med anhörigstöd då kan då bli problematiskt, eller som en av deltagarna uttryckte det Ett problem som finns i vår verksamhet är ju att vi ibland i myndighetsutövningen måste fatta beslut som går emot de anhörigas vilja och då är det ju inte hos oss dom vill ha stödet 62

63 7. Resultat av enkätundersökning och telefonintervjuer med anhöriga Detta det första året genomförs en enkätstudie (COAT-utvärderingsenkät) som riktar sig till 150 anhöriga/kommun inom respektive verksamhetsområde. Telefonintervjuer genomförs med ett slumpmässigt antal utvalda anhöriga i kommunerna baserat på den COAT-enkät som de fyllt i. namnen på de anhöriga har samlats in via biståndshandläggare och personal på Anhörigcentrum. 7.1 Resultat enkätundersökning I Strängnäs var det ej möjligt att samla in det önskade antalet namn och enkäter skickades ut till de personer vars namn samlats in. Totalt skickades därför 88 enkäter ut och 27 kom tillbaka besvarade. Det ger en svarsfrekvens på 31 procent. Tabell 1. Kön, ålder och relation till den närstående hos de anhöriga som besvarat enkäten Kvinna Kön Man Totalt Kön Ålder, n= Relation till den närstående, n=27 - Make/maka/partner Syskon Barn Svärson/svärdotter - Annan släkt - Vän/granne Sammanbor

64 Tabell 2. Kön, ålder och funktionshinder hos den närstående som får hjälp/stöd/vård Kön Totalt Kvinna Man Kön Ålder Demenssjukdom Funktionshinder Demenssjukdom och annat funktionshinder Psykisk ohälsa Bokstavsdiagnos Autism Tabell 3. Hjälpberoende hos den närstående Kvinna Mycket beroende Måttligt beroende Lite beroende Oberoende Tabell 4. Livskvalitet hos den anhörige Hela tiden Den mesta tiden Kön Mer än hälften av tiden Man Mindre än hälften av tiden Sällan Totalt Glad och på gott humör Lugn och avslappnad Aktiv och stark Pigg och utvilad Liv fullt av saker som intresserar mig Aldrig

65 Tabell 5. Hälsa och livskvalitet som helhet hos den anhörige Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Hälsa Livskvalitet Tabell 6. Nöjda som helhet med det stöd och hjälp som ges till anhöriga I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet Missnöjda (1-3) (4-7) Nöjda (8-10) Tabell 7. I vilken mån de anhöriga är nöjda med den information de får Nöjd med informationen om: I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig min närståendes sjukdom och behandling! vilken sorts hjälp och stöd som finns och hur jag får det de ekonomiska former av stöd som finns och hur jag får dem! att anpassa hemmet så det blir mer lämpligt att vårda i! tekniska hjälpmedel och var jag kan få dem! vem jag kan kontakta i akuta situationer! Tabell 8. I vilken mån de anhöriga är nöjda med den hjälp de får Nöjd med den hjälp jag får: med de fysiska/praktiska aspekterna av att hjälpa/stödja/vårda sin närstående med de känslomässiga aspekterna av att hjälpa/stödja/vårda sin närstående I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig att tala öppet om sin anhörigroll!

66 Tabell 9. I vilken mån de anhöriga är nöjda med det ekonomiska stöd de får som ger hjälp/stöd/vård till sin närstående Nöjd med det ekonomiska stöd jag får som anhörig I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig Tabell 10. I vilken mån den hjälp och stöd som erbjuds bidrar till att göra livet bättre för den anhörige och dess närstående Den hjälp och stöd jag får: I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig bidrar till att göra livet bättre för mig! bidrar till att göra livet bättre för min närstående! hjälper mig att fortsätta hjälpa/stödja/vårda min närstående! hjälper mig att bemästra den stress som det innebär att hjälpa/stödja/vårda! hjälper mig att hjälpa, stödja och vårda mera effektivt! hjälper mig att planera för framtiden! bidrar till att jag mår bra och kan bibehålla min hälsa! hjälper mig att bibehålla en god relation med den person som jag hjälper och stödjer! hjälper mig att kunna fortsätta arbeta!

67 Tabell 11. I vilken mån den hjälp och stöd som erbjuds bidrar till ge den anhörige ett avbrott i vårdandet Den hjälp och stöd som jag får gör det möjligt att ha ett liv utanför vårdandet! Nöjd med de möjligheter jag har till avbrott från att hjälpa/stödja/vårda! Nöjd med de möjligheter jag har att ta semester! I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig Tabell 12. Kvalitén i den hjälp och stöd som erbjuds I vilken mån anhöriga instämmer i påståendet inte alls (1-2) 3 helt (4-5) Gäller inte mig Den hjälp och stöd jag får har god kvalitet! Den hjälp och stöd jag får stämmer alltid med det som vi kommit överens om! Nöjd med det sätt som jag är involverad i planering och beslut om den hjälp och stöd som jag behöver! Blir bemött med värdighet och respekt av dem som ger hjälp och stöd! Den hjälp och stöd jag får följs upp så ofta som jag skulle vilja! Den hjälp och stöd jag får ger god valuta för pengarna! Fråga 36: Du som har mer att berätta om den hjälp och stöd du får som anhörig Äldreomsorg Min man fick stroke för fyra år sedan. Det har varit ett jättejobb att få allt att fungera, det har tagit ca 2 år. Det borde finnas en särskild person som kommer hem och som kan råda drabbade i vårdkarusellen. Ett tungt arbete för många anhöriga. (3106) 67

68 Vill gärna att samma personer kommer hela tiden. Ibland kommer personer som inte har leg, de släpper jag inte in. Så skall det bytas personal den 1 mars nästan helt och hållet och det tycker jag inte om. Varför inte fråga oss som får hjälpen vad vi tycker? (3104) Min man har Alzheimer, prostatacancer och kronisk cancer. Vi har bra kontakt per tfn när det gäller Alzheimer och bra kontakt med läkare o sköterska när det gäller cancern. (3117) Funktionshinder Jag är pensionär med hjärtproblem och är intresserad av information. Det gäller vårt barnbarn som snart blir 6 år och har diagnosen autism. Detta för att kunna hjälpa, avlasta och stödja vår dotter. Föräldrarna klarar det praktiska. (3410) Har de senaste åren haft onödiga problem vid vårdplaneringarna. Det handlar ju inte om vård utan om vi behöver hemtjänst, samt att kommunen vid fakturering av rehabilitering anger mat resp hemtjänst (?). Det gjorde att vi inte fick ersättning från olycksfallsförsäkringen. (3417) Det är vårt barnbarn som har en funktionsnedsättning, autism. Därför är det information om funktionsnedsättningen som är aktuell för oss för att vi skall kunna stödja föräldrarna. (3411) Min dotter har flyttat till ett elevhem i annan kommun och mina positiva svar gäller den andra kommunen, för det är via den kommunen vi fått hjälp. (3416) Eftersom jag är sjuk själv med Parkinsons sjukdom är det svårt att hjälpa min sambo med hennes sjukdom. (3401) Jag är mamma till den jag vårdar (3406) Långvarig sjukdom Har färdtjänst till min man, det är ett plus!!! (3706) Jag har inte sökt stöd för min del. Det stöd jag får är från mina barn samt vänner. (3739) 68

69 Vi hade anhörigbidrag med 3020 kr/månad men det drogs in fr o m av Socialnämnden. Vi blev erbjudna hemtjänst och hemsjukvård, men vi ville att jag skulle anställas, men det gick inte. Därefter har vi inte hört något från socialkontoret eller handläggare. (3752) Jag har alltid fått leta, ringa, be om hjälp. Ingen info kommer utan att man själv får leta fram den. Var skulle hjälpen till mig finnas? I vår kommun rinner det mesta ut i sanden om du inte själv trycker på och tjatar. Tjat, tjat och tjat. Hjälp??? (3717) Fråga: 47 Hur kan den hjälp och stöd som du får som anhörig förbättras? Äldreomsorg Jag har besökt anhörigcentrum i kommunen men jag fick inte ut något av de besöken. Den verksamheten borde förbättras. Jag är inte ensam om att tycka så. När min make är på växelboende ges inga aktiviteter på fre, lö o sö. Det gör att jag känner att jag måste besöka honom de dagarna. Jag har påtalat detta för socialchef, verksamhetschef men inget händer. (3106) Öka växelvården. (3102) Information, information, information (3105) Såhär långt tycker jag att det är okey och att jag aktivt kan ta reda på saker själv (3116) Funktionshinder Dagens problem är att få tag på en rollator med broms. Här är det sjukgymnasten som skall hjälpa till men det råder ett moment 22-läge mellan landsting och kommun, så ingen hjälper oss. (3417) I kommunerna finns det en politik som inte jobbar för riktigt stöd till oss anhöriga. Allt som gäller görs utifrån tanken Det finns inga pengar, eller hur man tolkar lagen. När landstinget hade hand om handikappomsorgen fanns det personal, kuratorer, logoped, sjukgymnaster som ständigt tog kontakt med oss. Allt detta försvann när kommunerna, i af i Strängnäs, tog över. (3405) 69

70 Anställ personal som vill jobba med handikappade barn. Tyvärr är det så att de som vill jobba med dem är anställda heltid inom kommunen och då får de inte jobba ytterligare 5-10 timmar/vecka. De som får jobba med detta kan oftast inte ta tjänsten då det är för få timmar. Personalomsättningen blir stor och det blir oroligt för autistiska personer. (3416) Aktivitet för min fru (3401) Team som har möjlighet att göra hembesök. Samarbete med hab och bup. Tillgång till samordnare som hjälper till att hålla i trådarna (3404) Långvarig sjukdom Samtalsgrupp med drabbade och deras anhöriga som låter även den drabbade vara med, som sen inväntar deras svar. Princip: när den drabbade mår bra, mår också den anhörige bra. Skall vara varje vecka. Inga andra och inga föreningar skall vara med, däremot gärna en Silviasyster. (3704) Önskar att anhörigstöd tar kontakt med oss och besöker oss i hemmet. Maken behöver massage i hemmet. (3706) 7.2 Resultat telefonintervjuer Nationellt Kompetenscentrum genomför tillsammans med åtta FoU-enheter och åtta kommuner en samverkansstudie för att utveckla stödet till anhöriga. Studien omfattar anhöriga med närstående inom följande tre kategorier: Äldreomsorg, Funktionshinder och Långvarig sjukdom Inledning Telefonintervjuerna med anhöriga i Strängnäs är en del i studien. Frågorna har handlat om vilken stöd och hjälp de får från kommunen idag, hur det fungerar och vad som kan förbättras. Intervjuguiden är framtagen av Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (bilaga 10). Urvalet av anhörigvårdare att intervjua har gjorts av Nationellt Kompetenscentrum. De anhöriga som intervjuats är de som i en föregående enkätutvärdering inte tackat nej till att bli kontaktade via telefon för en intervju. Samtalen till anhörigvårdare i Strängnäs har gjorts utifrån en lista på åtta personer och en reserv. På listan fanns det dock två andra nummer. 70

71 Ett av dem tillhörde en person som redan tackat nej till intervju. Det andra numret saknade person. Av personerna på listan har fem personer och en reserv intervjuats. Telefonintervjuerna har genomförts under april 2012 av utvärderaren Helena Kästel från företaget Utblick Bakgrundsinformation om de intervjuade - Två kvinnor och fyra män - Relation till de närstående: Två makor, tre makar, och en arbetsgivare. - Tre vårdar närstående tillhörande kategorin Äldreomsorg, en vårdar närstående inom kategorin Funktionshinder och två vårdar närstående inom kategorin Långvarig sjukdom Resultat Här presenteras resultaten från intervjuerna i en sammanfattande del där resultaten från de intervjuerna med anhörigvårdare i Strängnäs vävs samman och analyseras Sammanfattande bild av resultaten Det varierar hur nöjda de intervjuade anhörigvårdarna är med stödet från Strängnäs kommun. De två anhöriga vars närstående har hemtjänst samt bor på växelboende, tycker att det fungerar bra. Hjälpen som de får beskrivs som viktigt för att få tid att vila och göra saker på egen hand. Den kritik som förs fram mot hemtjänsten är en nyligen genomförd omorganisation som resulterade att en anhörige och dennes närstående fick all personal utbytt. För den anhörige innebar det tid och kraft att lära upp nya personer. Fyra av de intervjuade tror att det finns stöd som de inte har idag som skulle kunna underlätta för dem. Det handlar om avlastning, ekonomisk ersättning samt fungerande anhöriggrupper. Två av de intervjuade har erfarenhet från anhöriggrupper i kommunen. Båda menar att verksamheten inte fungerar. Förklaringar som ges är dåligt sammansatta och oorganiserade grupper. Bättre information till kommuninvånarna om vilket stöd som finns att få som anhörig är det förslag som kommer fram i intervjuerna. 71

72 Positiva punkter som lyfts Avlösning i hemmet - Fungerar överlag bra Avlösning genom korttidsboende - Viktigt för den anhöriga för vila och tid för annat - Avgörande för att den anhöriga ska orka - För lite sysselsättning för vårdtagarna Kritiska punkter som lyfts Avlösning i hemmet - Omorganisation i hemtjänsten som skapade kaos på grund av byte av personal Avlösning genom daglig verksamhet - Dåligt bemötande från personal Anhöriganställning - Svårt att få Anhörigträffar - Dåligt sammansatt - Har fungerat tidigare men inte längre Förslag och idéer som lyfts avseende utveckling av stödet - Bättre information till kommuninvånarna om vilket stöd som finns att få som anhörig 72

73 8. Diskussion Anhörigcentrum är kärnan i Strängnäs kommuns anhörigstöd. Centret ligger i tätorten Strängnäs och det finns också en filial i Åkers styckebruk, men inte i de övriga småorterna. Detta innebär att anhörigcentrum i hög grad är tillgängligt för de som bor i Strängnäs tätort och i Åkers styckebruk, men att tillgängligheten är sämre för de som bor på övriga orter. Anhörigcentrum skall vara en gemensam mötesplats och här skall anhöriga kunna få råd och stöd samt erbjudas samvaro med andra anhöriga och därmed avlastning för den enskilde. När det gäller råd och stöd samt samvaro med andra anhöriga är personalen flexibel och anpassar telefonsamtal anhörigmöten etc. efter anhörigas behov och önskemål. En viktig fråga är dock hur samvaron med andra skall kunna tillgodoses för de anhöriga som har detta behov, men ej kan ta sig till Anhörigcentrums lokaler. På Anhörigcentrum i Strängnäs tätort finns också en caféverksamhet för de anhöriga som vill träffas och prata. Caféet har öppet måndag torsdag kl (lunch kl ). Att bedriva en caféverksamhet är ett bra initiativ för att anhöriga skall kunna umgås under lättsamma former, men tillgängligheten är mycket låg om inte närmast obefintlig för den anhörig som förvärvsarbetar eftersom verksamheten varken har lunch- eller kvällsöppet. I Strängnäs kommun erbjuds anhöriga även tillgång till IT-portalen Gapet där den anhörige kan få kontakt med andra i samma situation i Sverige. Gapet riktar sig till alla åldrar och målgrupper och finns tillgängligt dygnet runt vilket underlättar tillgängligheten för de anhöriga. Det finns dock en problematik kopplat även till detta och det är tillgängligheten för de som ej är så datavana. Här bör det finnas utbildning kring hur man använder sig av portalen. De insatser förutom Anhörigcentrum som finns för att stödja och underlätta för anhöriga är hemtjänst, växelboende, avgiftsfri avlösning och anhöriganställning och dessa insatser anpassas i hög grad till den enskilde. Förutom dessa insatser har varje anställd inom kommunens socialtjänst ansvar för att informera om vilka stödformer som kommunen erbjuder och förmedla kontakt mellan stödbehövande och de verksamheter som kan utgöra ett stöd för den anhörige. Personalen på Anhörigcentrum påpekar dock att inte alla verksamheter informerar om att Anhörigcentrum finns och att detta innebär att anhöriga ej får vetskap om verksamheten. Här behöver verksamheterna och dess personal ta ett större ansvar för att informationen om Anhörigcentrum ges till de anhöriga. 73

74 När det gäller anhörigstödet så framkommer det att det allra viktigaste stödet anses vara det mellan personal och anhörig och att stödet skall ses som en naturlig del av personalens arbetsuppgifter. Sammanlagt så finns det inom de tre områdena nitton olika enheter (tolv äldre, fyra funktionshinder och tre individ och familj) och av dessa är det tio stycken som svarat ja på frågan om anhöriga erbjuds stöd i någon form inom den verksamhet som de ansvarar för (fem äldre tre funktionshinder och tre individ och familj). Om det då är så att den viktigaste stödformen är den mellan personal och anhörig så är det mycket allvarligt att nästan hälften av de tillfrågade verksamheterna över huvud taget inte erbjuder något stöd till anhöriga. I Strängnäs kommun finns det en gemensam värdegrund som allt arbete skall utgå ifrån, även arbetet med anhörigstödet och de två verksamhetscheferna anser att arbetet bedrivs utifrån denna. Av de tio enhetschefer som besvarat denna fråga är det dock fyra som anser att det inte finns någon värdegrund att arbeta utifrån. På anhörigcentrum besvaras frågan med att Någon uttalad värdegrund finns inte för det arbete som bedrivs utan personalen arbetar med varje person på ett individuellt sätt. När de gäller de nio enhetschefer som ej besvarat frågan är det svårt att veta om dessa känner till värdegrunden eller inte. Att så pass många enhetschefer inte är medvetna om den värdegrund som arbetet i kommunen skall utgå ifrån kan betraktas som tämligen allvarligt och verksamhetscheferna bör därför ta upp en diskussion kring detta med sin personal. På frågan om hur anhörigstödet är organiserat och vem som har befogenhet att fatta beslut om att anhöriga ska få stöd så råder en viss förvirring. Den ena verksamhetschefen anser att det inte finns någon specifik organisation utan att det ingår i de olika verksamheternas ansvar medan den andre verksamhetschefen har en tydlig bild av hur stödet är organiserat. De flesta enhetscheferna anser däremot att det inte finns någon specifik organisation. På frågan om vem som har befogenhet att fatta beslut svarar en del Anhörigcentrum en del biståndshandläggare och en del socialsekreterare och det kan nog vara så att alla dessa professioner har denna befogenhet, men det är inte lätt för den som är anhörig att veta. Eftersom det råder en viss förvirring kring detta så är det ändå positivt att de intervjuade samstämmigt anser att Anhörigcentrum är ovärderligt eftersom det ofta är svårt att veta vart man skall vända sig och då är det jättebra att so anhörig kunna ringa dit för att fråga om var man kan få den hjälp man behöver. Här behöver Strängnäs kommun föra en diskussion kring hur anhörigstödet skall organiseras och vem som har befogenhet att fatta beslut om det så att det blir lättare för anhöriga att veta vart de skall vända sig vid behov av stöd. 74

75 Tyvärr så finns det inte heller något uttalat mål för stödet till anhöriga vare sig det gäller äldre, personer med funktionsnedsättning eller anhöriga inom individ och familjeverksamheten. Varje enhet inom äldre- och funktionshindersverksamheten har dock en egen verksamhetsplan där anhörigstödet ska tas upp och prioriteras. Det finns inte heller några handlingsplaner för stöd till anhöriga och när det gäller stödplaner så är det endast två enhetschefer inom individ och familj som uppger att sådana finns. Några stödplaner upprättas inte heller för de anhöriga som söker sig till Anhörigcentrum. Däremot så följer Anhörigcentrum upp sitt stöd kontinuerligt vilket inte sker inom övriga verksamheter och även detta bör förbättras. En annan sak som är värd att diskutera är personalens utbildning i anhörigstöd där några av de intervjuade grupperna lyfter fram utbildning kring bemötande och hur man ska tänka när det gäller anhöriga som ett av de främsta utvecklingsbehoven. Båda verksamhetscheferna och de flesta enhetscheferna menar att personalen inte har någon specifik utbildning kring anhörigstöd och frågan är varför utbildning i ämnet inte är prioriterat då det ju inte är alldelens enkelt att sätta sig in i en anhörigs situation och veta hur man skall ge ett kvalificerat stöd. Av tradition har det ju i de flesta verksamheter varit så att fokus har legat på den närståendes behov och inte på den anhörige. Några av intervjupersonerna lyfter dock fram att anhörigstödet fungerar bra i de verksamheter som från början är till både för den enskilde och för anhöriga och att detta troligen beror på att personalen från början är inställda på att man samarbetar med anhöriga. Så med andra ord verkar olika verksamheter ha olika kulturer kring detta med anhörigstöd och här behöver verksamheterna jobba vidare med att utveckla sin anhörigkultur. När det gäller rutiner för hur man handskas med anhörigas synpunkter om eget stöd så råder det delade meningar om det finns några eller inte och en av de två verksamhetscheferna säger nej medan den andra säger ja. Enhetscheferna ger också ett splittrat intryck eftersom tre av nio säger ja medan resterande sex säger nej. De anhöriga anser att deras synpunkter lyssnas på och att enkäterna säg vad du tycker är ett sätt att göra anhörigas röster hörda eftersom de går raka vägen upp till kommunledningen som får ta del av synpunkterna. Här behöver verksamhetschefer och enhetschefer utarbeta rutiner som gäller för hela organisationen för hur synpunkterna skall tas tillvara eftersom synpunkterna måste anses som mycket viktiga för utvecklingen av anhörigstödet. 75

76 När det handlar om samverkan anser Anhörigcentrums personal att denna fungerar mycket bra med kommunens biståndshandläggare, men att den behöver förbättras gentemot andra yrkeskategorier. Även samverkan med frivilligorganisationer behöver förbättras och när det gäller verksamheternas samverkan med ideella organisationer så behöver samverkan stärkas inom området äldre medan funktionshindersområdet och individ och familj har en väl utarbetad samverkan. Samverkan med landstinget verkar dock fungera mycket bra inom alla tre områden. Det verkar med andra ord som att den externa samverkan till viss del fungerar bättre än den interna. Det råder total samstämmighet bland de intervjuade när det handlar om information om anhörigstöd och här anses det att denna måste förbättras avsevärt. Informationen om det stöd till anhöriga som finns i kommunen sker direkt genom personalen, per telefon, via broschyr, muntligt vid möten. i samband med hembesök, information vid inflyttning vid första vårdplaneringen, via biståndshandläggare, via kommunens hemsida och genom Anhörigcentrum, men trots detta anser många att informationen är dålig. En annan problematik kring detta är att trots vetskap om Anhörigcentrums existens så tror somliga att centret endast är till för anhöriga till äldre och inom individ och familjeomsorgen tror man att Anhörigcentrum endast hör till vård och omsorg. Därför är det viktigt att informera mer och då framförallt internt till de som arbetar inom kommunen så att de i förlängningen kan informera medborgarna. Ett bra informationssätt är uppsökande verksamhet och det finns en väl fungerande uppsökande verksamhet inom äldreområdet, men inte inom vare sig funktionshinder eller individ och familj, något som efterfrågas av flera i de grupper som intervjuats. Den uppsökande verksamheten kan anses fylla två syften. Dels att ge information om det anhörigstöd som finns och dels är det så att det ibland är svårt för anhöriga att ta en första kontakt och medge att de behöver hjälp och stöd. Med en utökad uppsökande verksamhet skulle både informationen öka och den första kontakten underlättas. Något som måste anses som mycket bekymmersamt är att cirka hälften av de 27 anhöriga som besvarat COAT-enkäten uppger att de inte alls är nöjda med den information de får om sin närståendes sjukdom och behandling, om vilken sorts hjälp och stöd som finns vad gäller ekonomi, anpassning av hemmet, tekniska hjälpmedel eller vem de kan kontakta i akuta situationer. Fyra av de intervjuade tror också att det finns stöd som de inte har idag som skulle kunna underlätta för dem. 76

77 När det gäller de olika stödformer som erbjuds anser Anhörigcentrums personal att gruppverksamheten är ett väl fungerande anhörigstöd vilket även uttalas i de fokusgruppsintervjuer som gjorts. Här menar man att anhörigträffarna både de som finns på Anhörigcentrum och de som finns i de olika verksamheterna är ett mycket bra stöd. Detta motsägs dock av några som intervjuats av NkA och de anser att anhöriggrupperna i kommunen inte fungerar. En problematik avseende anhörigstödet är avlösning som är individuellt anpassad och då handlar det om att det kan vara svårt för anhöriga som vill bli avlastade med kort varsel. Inom funktionshinderområdet lyfts även fram att stödet förändras allteftersom barnet med funktionsnedsättning utvecklas och att detta kräver en hög grad av flexibilitet på anhörigstödet. Ett annat problem att fundera över är de anhöriga, framförallt på äldresidan som menar att de ibland tackar nej till en insats fast de behöver den för att de inte har råd. Här behövs en översyn både vad gäller flexibilitet och kostnader för olika insatser. När det kommer till anhörigas livskvalitet som NkA undersökt via COAT-enkäten är det tämligen dystra resultat. Visserligen anser hälften av de som svarat att de mer än hälften av tiden, den mesta tiden eller hela tiden anser att de är glada och på gott humör, lugna och avslappnade, aktiva och starka, pigga och utvilade samt att de har ett liv fullt av saker som intresserar dem. Men den andra hälften anser att detta inträffar mindre än hälften av tiden, sällan eller aldrig. Nästan en tredjedel anser även att de har en dålig eller till och med mycket dålig hälsa och livskvalitet och cirka hälften är missnöjda med det stöd och den hjälp de får. Ungefär hälften av de tillfrågade anser att den hjälp och det stöd som erbjuds bidrar till att göra livet bättre för den anhörige och dess närstående medan den andra hälften anser att den hjälp och det stöd som erbjuds inte bidrar till detta. Samma förhållande råder på frågan om i vilken mån den hjälp och det stöd som erbjuds bidrar till att ge den anhörige ett avbrott i vårdandet och när det handlar om kvalitén i den hjälp och det stöd som erbjuds anser cirka hälften att de inte alls är nöjda. Dessa resultat behöver följas upp och diskuteras inom kommunen för att på så sätt kunna komma fram till hur stödet för de anhöriga som inte är nöjda skall kunna förbättras. 77

78 9. Konklusion De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att Anhörigcentrum och dess personal gör ett gott arbete utifrån de resurser som finns tillgängliga, men att dessa är allt för sparsamma för att täcka det behov av anhörigstöd som finns i kommunen. Här måste verksamheterna ta på sig ett mycket större ansvar och bidra till att anhöriga får det stöd som de behöver och har rätt till. Även samverkan behöver utökas och då främst inom den egna kommunen. En annan slutsats är att den gemensamma värdegrunden i Strängnäs kommun bör lyftas upp på agendan och diskuteras ytterligare så att alla verksamheter och dess personal blir medvetna om vad den innebär. Något som också måste prioriteras är information till medborgarna om det anhörigstöd som faktiskt finns i kommunen och det behöver även arbetas fram en strategi för hur detta stöd skall bedrivas både i stort och inom de olika verksamheterna. Ytterligare saker som bör utarbetas är uttalade mål samt handlingsplaner och stödplaner för hur stödet till anhöriga skall bedrivas. En slutgiltig slutsats är att det anhörigstöd som utifrån resultatet verkar vara i störst behov av utveckling är verksamheternas stöd till de anhöriga som har vuxna barn med funktionsnedsättning. Det stöd som ges i dessa verksamheter riktar sig av naturliga skäl i första hand till den enskilde brukaren. Problemet är dock att kulturen inom verksamheterna innebär att anhöriga snarare verkar ses som en belastning än en tillgång. Eller som en av de intervjuade uttryckte det: Det finns inget anhörigstöd för föräldrar, jag får ju inte va med på nånting, jag är inte värd något, de tycker att jag ska försvinna ur mitt barns liv 78

79 Referenser Gemensam del Almberg, B., 2002, Anhörig 300 Från projekt till varaktigt stöd, Incitament, 7/2002, Socialstyrelsen, Stockholm Almberg, B., Hellqvist, K., 2002, Anhörig 300: utveckling av anhörigstöd, Socialmedicinsk tidskrift, 2002(3): Fokus Regionförbundet i Kalmar län, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen & ehälsoinstitutet, Anhörigas riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland, Landstinget i Kalmar län, 2007, Verksamhetsprogram för Anhörigcentrum, Kalmar Socialstyrelsen, 2000, Halvvägs för Anhöriga 300, Anhörig 300, 2000:2, Stockholm Socialstyrelsen, 2002, Anhörig 300 slutrapport, projektredovisning, Stockholm Socialstyrelsen, 2003, Ett år efter Anhörig 300 Uppföljning av kommunernas arbete med utveckling av anhörigstöd år 2002, lägesbeskrivning, Stockholm Socialstyrelsen, 2005, Kommunernas anhörigstöd 2004, lägesbeskrivning, Stockholm Socialstyrelsen 2006, Kommunernas anhörigstöd: utvecklingsläget 2005, Stockholm Socialstyrelsen, 2007, Kommunernas anhörigstöd: Utvecklingsläget 2006, Stockholm Socialstyrelsen 2009, Kommunernas anhörigstöd. Slutrapport, Stockholm SOU, 1999, Socialtjänst i utveckling. Slutbetänkande från Socialtjänstutredningen, 1999:97, Fritze, Stockholm Kommunspecifik del Anhörigstöd inom Strängnäs kommun from 2010 Dnr: SN/2009: , SN/2008: Kommunrevision om anhörigstöd Dnr SN/2009: Årsredovisningen 2009, finns att hämta på: 79

80 Bilagor Bilaga 1 Frågeställningar för kartläggning Frågeställningarna för de områdena som kartläggs är likadana och det som skiljer enkäterna åt är att frågorna vänder sig till den specifika målgruppen, därför presenteras här Äldre-enkäten Guide för kartläggning av direkt stöd till anhöriga inom äldreomsorg Den 1 juli 2009 skedde en förändring i Socialtjänstlagen som innebär att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder (Socialtjänstlagen 5kap. 10 ). Tillsammans med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, sju FoU-enheter och sju kommuner i Sverige ska vi nu göra en kartläggning för att se hur stödet till anhöriga ser ut på olika platser i landet. Vi ska sedan under tre år följa utvecklingen av stödet. Jag är tacksam om du kan hjälpa mig att få svar på följande frågor avseende din verksamhets stöd till anhöriga till äldre. 1. Mål a. Har kommunen något formulerat mål för stödet till anhöriga till äldre? b. Vilket är målet? c. När formulerades det? d. Hur definieras begreppet anhöriga? 2. Handlingsplan för stöd till anhöriga a. Har kommunen någon handlingsplan för stödet till anhöriga till äldre? b. Vad innehåller den? c. När formulerades det? 3. Former av stöd till anhöriga a. Vilka olika former av stöd till anhöriga till äldre erbjuds av kommunen? b. Vilka vänder sig stödet till anhöriga till? c. Vilka anhöriga nås med stödet? d. Hur många anhöriga fanns det som användare av respektive stödform under första halvåret 2010? (ange antal anhöriga per stödform) 4. Efterlevandestöd a. Finns det något efterlevandestöd till anhöriga till äldre? b. Beskriv efterlevandestödet! (innehåll, arbetsformer, målgrupp, ålder) 80

81 5. Relationer a. Finns det någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån b. Försök att beskriva det förhållningssätt som de som arbetar med stöd till anhöriga arbetar utifrån? 6. Stödplaner a. Upprättas det några stödplaner för anhöriga till äldre? b. Hur beaktas anhörigas situation i samband med vårdplanering? c. Hur många anhöriga hade stödplan upprättad under första halvåret 2010? 7. Information, tillgång till stöd och motivationsarbete a. Hur sker informationen om det stöd till anhöriga till äldre som finns? b. I vilket skede nås anhöriga? c. Hur får anhöriga tillgång till de olika stödformerna? d. Hur försöker kommunen nå ut till dem som inte redan är kända? 8. Uppsökande verksamhet a. Finns det någon uppsökande verksamhet? b. Beskriv den uppsökande verksamheten! (Målgrupp, ålder, arbetsformer) 9. Anhörigas synpunkter om eget stöd a. Var vänder sig anhöriga till äldre om de har synpunkter på sitt eget stöd? b. Finns det någon etablerad rutin för hur det kan göras? c. Hur får anhöriga information om det? d. Hur tas de synpunkter som framkommer till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga? 10. Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående a. Var vänder sig anhöriga till äldre om de har synpunkter på deras närståendes vård och omsorg? b. Finns det någon etablerad rutin för hur det kan göras? c. Hur får anhöriga information om det? d. Hur tas de synpunkter som framkommer till vara i utvecklingen av äldreomsorgen/funktionshinderområdet/individ och familjeomsorgen? 11. Uppföljning och utvärdering a. Görs uppföljning av stödet till anhöriga till äldre på individnivå? i. I så fall hur? b. Görs utvärdering av de olika anhörigstödsformerna? i. I så fall hur? c. Involveras anhöriga i utvärderingen av stödet till anhöriga? i. I så fall hur d. Involveras anhöriga i utvärderingen av äldreomsorgen/funktionshinderverksamheten/individ och familjeomsorgen? i. I så fall hur e. Går det att få en sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare? 81

82 12. Organisation a. Beskriv hur stödet till anhöriga till äldre är organiserat! b. Finns det någon/några person/-er som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga? c. Finns det någon person som har uttalat ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga? d. Finns det någon person som har uttalat ansvar för verksamheten, stöd till anhöriga till äldre? e. Vad har den ansvariga personen för position i organisationen? f. Vad har den ansvariga personen för befogenheter? g. Vem fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd? 13. Samverkan med ideella sektorn a. Sker det någon samverkan med ideella sektorn? b. Med vilka organisationer sker samverkan? c. Beskriv hur samverkan går till! 14. Samverkan med landstinget a. Sker det någon samverkan med landstinget? b. Med vilka verksamheter sker samverkan? c. Beskriv hur samverkan går till! 15. Personal a. Hur många personer arbetar med stöd till anhöriga till äldre (har avsatt tid) inom er verksamhet i kommunen? b. Hur många årsarbetare finns det totalt? c. Var har denna personal för befattningar? d. Vad har de för grundutbildning? e. Vad har den personal som arbetar med stöd till anhöriga för utbildning i anhörigstöd? f. Vad har de för yrkesbakgrund? 16. Utbildning a. Vad har personalen i allmänhet för utbildning i anhörigstöd? b. Bedrivs det någon utbildning i anhörigstöd i kommunen under 2009 och 2010? i. Vilken utbildning? ii. Vilka deltog i den utbildning som bedrevs under 2009 och 2010? (ange utbildning, antal individer och befattningar) 17. Budget a. Hur stor är budgeten för stödet till anhöriga till äldre under 2010? Hur stor är budgeten för äldreomsorgen totalt under 2010? Har du några frågor kontakta: Lennart Magnusson, tel: , mobil: , e-post: lennart.magnusson@anhoriga.se Borås , L. Magnusson, E. Hanson och M Winqvist 82

83 Bilaga 2 Frågeguide till fokusgruppsintervju Syftet med fokusgruppsintervjun: validera kartläggningen ge mera substans till kartläggningen få en uppfattning av deltagarnas uppfattning av kvaliteten på stödet till anhöriga identifiera områden där deltagarna upplever att det finns behov av ytterligare utveckling Typ av fokusgrupp: en relativt ostrukturerad fokusgruppsintervju med några frågeställningar att diskutera fritt Deltagare i fokusgruppsintervjuerna: samma funktioner som träffas tre gånger, en gång per år fokusgrupperna speglar organisationsperspektivet ideella organisationer representerar anhöriga på organisationsnivå, olika organisationer beroende på kommun och område Genomförande fokusgruppsintervjun genomförs efter att kartläggningen genomförts beskrivning av resultatet av kartläggningen presenteras om möjligt har sammanställningen distribuerats till deltagarna inför mötet samtalet spelas in på band och transkriberas kartlägg bakgrundsdata avseende deltagarna, se bilaga 1 och 2 det gäller inte att komma fram till konsensus i gruppen - eventuella motstridiga uppfattningar redovisas materialet sammanställs under respektive rubrik Frågeställningar: är det något som Ni skulle vilja komplettera sammanställningen med? stämmer bilden/kartläggningen med verkligheten? hur tycker ni att anhörigstödet fungerar idag? o vad fungerar bra? beskriv! o vad fungerar mindre bra? beskriv! o finns det några utvecklingsbehov? vilka är dessa? är det något mer som ni skulle vilja lägga till? , Marianne Winqvist, Elizabeth Hanson, Lennart Magnusson 83

84 Bilaga 3 Blanketten Säg vad du tycker s

85 85

86 Bilaga 4 Säg vad du tycker på Strängnäs kommuns hemsida 86

87 Bilaga 5 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida vid projektets start 87

88 Bilaga 6 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida from 31/

89 Bilaga 7 Anhörigstöd på Strängnäs kommuns hemsida from 1/

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Stöd till anhöriga, riktlinjer Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och

Läs mer

Stöd till Anhöriga Delrapport 1

Stöd till Anhöriga Delrapport 1 Stöd till Anhöriga Delrapport 1 KARTLÄGGNING AV STÖD ET TILL ANHÖRIGA INOM SOCIALTJÄNSTENS OMRÅDE I SKARA KOMMUN 2010-2011 FoU-MEDDEL ANDE 2012:1 SKARAB ORG S KO M MUNAL FÖRBUN D FoU Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingen av stödet till anhöriga

Utvecklingen av stödet till anhöriga Utvecklingen av stödet till anhöriga en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) under tre år Delrapport 2 FoU i Sörmland och Strängnäs kommun

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utveckling av stödet till anhöriga i Borås Stad 2010 2011. Carina Mannefred

Utveckling av stödet till anhöriga i Borås Stad 2010 2011. Carina Mannefred Utveckling av stödet till anhöriga i Borås Stad 2010 2011 Carina Mannefred ARBETSRAPPORT 2012 TRYCKT VID: Högskolan i Borås TRYCKORT: Borås REDIGERING: Pia Mattzon, piamaz produktion Utveckling av stödet

Läs mer

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd,

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORGEN OM ÄLDRE OC H STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handläggare: Lena Alksten, Therese Lang Telefon: 08-508 24 551, 08-508 24 506 2010 Till Skärholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012

Läs mer

Kartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller stödjer närstående

Kartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller stödjer närstående ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVÄRDERING OCH ANAL YS SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Lotta Burenius Telefon: 08-508 36 210 Till Äldrenämnden Kartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd

Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd Marianne Winqvist Kunskapsöversikt 2010:2 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

Omsorgsnämndens. plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun. Omsorgsnämnden. Diarienummer: ON 2019/ Dokumenttyp:

Omsorgsnämndens. plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun. Omsorgsnämnden. Diarienummer: ON 2019/ Dokumenttyp: Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun Dokumenttyp: Plan Beslutad av: Omsorgsnämnden 2019-03-28 Gäller för: Omsorgsnämndens verksamheter Giltig fr.o.m. 2019-04-01

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar Seminarium A2: Blandade lärande nätverk som metod att utveckla stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa Mats Ewertzon och Jan-Olof Svensson

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Sammanställning träff 2

Sammanställning träff 2 Sammanställning träff 2 Bakgrund Syftet med frågorna till den andra träffen var att försöka tränga djupare in i frågorna kring individualisering av stödet till anhöriga. I sin kunskapsöversikt tar Marianne

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA en checklista för att hjälpa medborgare i din kommun DEN OSPRIDDA SANNINGEN OM SPRIDD BRÖSTCANCER 1 STÖD TILL ANHÖRIGA OTROLIGT VIKTIGT Psykosocialt

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Revisionsrapport Anhörigstöd Gällivare kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius

Revisionsrapport Anhörigstöd Gällivare kommun Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anhörigstöd Gällivare kommun Anna Carlénius Anhörigstöd Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2. Inledning... 3

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga 1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Finspångs kommun Augusti 2010 Inger Kullberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund...5 2 Sammanfattning och revisionell bedömning...7 3

Läs mer

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

En anhörigvänligare värld, helt enkelt

En anhörigvänligare värld, helt enkelt 2008-12-24 En anhörigvänligare värld, helt enkelt 1 Anhöriga en viktig partner i utveckling av stöd till anhöriga Drygt 1,3 miljoner människors erfarenheter och kunskaper. Minst 900 000 av dessa förvärvsarbetar.

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

NkA söker administratör

NkA söker administratör Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Anhörigstöd i Skåne län

Anhörigstöd i Skåne län Anhörigstöd i Skåne län Utvecklingsläget 2007 Sociala frågor Annalena Holmgren Titel: Utgiven av: Författare: Anhörigstöd i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne Län Annalena Holmgren Jakob Almerud/ Studentkraft

Läs mer

Evidensbaserad verksamhet i ord och handling

Evidensbaserad verksamhet i ord och handling Evidensbaserad verksamhet i ord och handling Luleå den 28 mars 2011 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Birgitta Olofsson, Jan-Olof Svensson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Disposition utvärdering

Läs mer

Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017.

Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017. Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017. Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen (SoL) med syfte att förtydliga

Läs mer

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-10-29 Handläggare: Ulla Fredriksson, Lars Strand Telefon: 508 36 216, 508 36 205 Till Äldrenämnden den 15 december

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Att 80% av anhörigvårdarna ska känna att det stöd de får är anpassat till individen och den aktuella livssituationen.

Att 80% av anhörigvårdarna ska känna att det stöd de får är anpassat till individen och den aktuella livssituationen. 2018-12-20 Avveckling av anhörigkonsulent Med anledning av att sektorn under 2019 har stora ekonomiskta utmaningar behöver vi se över alla våra verksamheter för att se om vi kan minska på våra kostnader.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Information om anhörigstöd 2010

Information om anhörigstöd 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Ritva Gough, ordf i styrgruppen, forskare/medarbetare Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare

Läs mer

Kommunernas anhörigstöd. Utvecklingsläget 2006

Kommunernas anhörigstöd. Utvecklingsläget 2006 Kommunernas anhörigstöd Utvecklingsläget 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg. RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453

Läs mer

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga Sigtuna 130322 Lennart Magnusson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Uppdrag skapa nationell överblick inom anhörigområdet

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.

Handlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-06-29 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00169-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Kopia till Mattias Fredricson, enheten för

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet -Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning 2017-10-12 Katarina Hedberg SDF Centrum Funktionshinderenheten Denna presentation skall handla om Göteborgs stad riktlinjer

Läs mer

Anhörigstöd i Bodens kommun

Anhörigstöd i Bodens kommun Anhörigstöd i Bodens kommun Vad är anhörigstöd Anhörigstöd är insatser som syftar till att underlätta för dig som ger stöd och omsorg till någon närstående. Insatserna kan vara biståndsbedömda, dvs. ges

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden

Läs mer

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstlagen

Läs mer

Utvecklingen av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun

Utvecklingen av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun Utvecklingen av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka) under tre år Ulla Beijer FoU i Sörmland

Läs mer

Riktlinje anhörigstöd

Riktlinje anhörigstöd DATUM UTSKRIFT 2016-06-22 SIDA 1/8 KAPITEL AVSNITT GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2016-06-14 DOKUMENTANSVARIG URBAN JONSSON GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN 2016.098 REVIDERAD

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Stöd till anhöriga - delrapport 2

Stöd till anhöriga - delrapport 2 Stöd till anhöriga - delrapport 2 KARTLÄGGNING AV STÖD ET TILL ANHÖRIGA INOM SOCIALTJÄNSTENS OMRÅDE I SKARA KOMMUN 2012 M E D DELANDE 2013:3 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D FoU Förord Nu har det gått snart

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Att utveckla anhörigstöd. Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet

Att utveckla anhörigstöd. Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

Anhörigcenters första år

Anhörigcenters första år Äldreomsorgskontoret Anhörigcenters första år Uppföljning Dnr ÄON 10/61 Handläggare: Åsa Borén, Utredarenheten KsK Innehåll 1. Inledning...2 2. Bakgrund...2 2.1 Anhörigstöd i Socialtjänstlagen...2 2.2

Läs mer

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,

Läs mer

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Anhörigstöd. Vård & Omsorg Anhörigstöd Vård & Omsorg Stöd till dig som stödjer Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Det kan gälla någon som blivit långvarigt sjuk, drabbats av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning,

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer