Folkmängden Malå kommun år

Transkript

1 Slutrapport Förstudie Se resurserna Förstudiebeskrivning Sammanfattande beskrivning Malå Kommun har vikande befolkningsunderlag, växande andel äldre samt ökande sysselsättningsgrad. Arbetskraft kommer att bli en bristvara. Klassiska låglöneyrken kommer att bli förlorare då kvinnor och män får chansen att ta jobb med bättre lön och villkor. Malå kommun är liksom resten av norrlands inland glest befolkad och med ett vikande befolkningsunderlag. Minskningen sker kontinuerligt och sedan 70-talet har befolkningen i Malå kommun minskat med cirka 30 %. Vid ingången av 2011 fanns 3282 personer fanns i Malå kommun. Befolkningen glesnar och servicen försvinner. Det är arbetsföra åldrar (20-64 år) som minskar, samtidigt som andelen 65 år och äldre ökar. Redan idag är den 25 %. Folkmängden Malå kommun år år år år i % 21% 22% 22% 22% 23% 23% 23% 24% 25% Totalt Norrlands inland har redan nu en hög sysselsättning och den kommer att öka. Arbetskraften kommer att bli en bristvara, där mer lönsamma branscher som t.ex. gruvnäringen kommer att engagera många. I arbetsmarknadens näringskedja kommer klassiska låglöneyrken (mestadels kvinnoyrken, t.ex. inom äldreomsorgen) att bli förlorarna då kvinnor och män får chansen att ta jobb med bättre lön villkor. Kommunens utmaning blir att utveckla attraktiva arbetsplatser, där villkor och löner är konkurrenskraftiga, samtidigt som man måste söka andra möjligheter för att klara de offentliga uppdragen framöver, t.ex. samverkan med andra kommuner samt privata och ideella aktörer. Äldreomsorgen kan utvecklas till ett stort problem för kommunerna, om vi inte finner nya modeller för arbetskraftsförsörjning och nya sätt att tillhandahålla och utföra offentliga tjänster. Samtidigt är äldreomsorgen en tillväxtbransch, där det finns möjligheter för entreprenörer att etablera sig. En växande äldremarknad, med alltmer köpstarka kunder skapar förutsättningar för såväl nya tjänster som gamla i nya förpackningar.

2 Syfte med Förstudien Förstudien syftar till att inventera resurser som kan bidra till genom förandet av offentlig service i kommunens alla delar. Med resurser avses offentliga och kommersiella aktörer, föreningar och stiftelser (organiserade resurser) samt enskilda personer ( t.ex. pensionärer invandrare) och andra. I begreppet ingår även egen personal som är intresserad av att knoppa av. Vidare ska förstudien se över konkreta former för samverkan, exempelvis anställningsformer, försäkringar och ersättningsformer. Mål med förstudien Projektet förstudien ska inventera resurser som kan bidra till genomförandet av offentlig service i kommunens alla delar. Hinder och möjligheter för samverkan ska sammanställas. I första hand avses service och tjänster inom omsorgsnämndens ansvarsområden. Inventeringen blir grund för nya, riktade satsningar för att konkretisera samverkan med befintliga resurser. Konkreta mål Kvantitativ sammanställning av organiserade resurser Uppskattning av andelen enskilda som kan bidra Uppskattning av andelen anställda i egen regi som kan tänka sig att knoppa av Sammanställning av möjligheter och hinder för samverkan. Förstudiens målgrupp Förstudiens resultat blir plattformen för vidare konkretisering av samverkan, t.ex. genom utbildningsinsatser, utveckling av nya organisationer eller modeller för uppdragsavtal. I förstudien sätts fokus på offentliga och kommersiella aktörer, enskilda personer (t.ex. pensionärer, invandrare) samt föreningar, stiftelser och andra. De får möjlighet att reflektera över möjligheterna att utveckla verksamheter utifrån ett framtidsscenario där äldrelivsbranschen växer. I förlängningen ska arbetet gagna våra kommuninvånare genom ökade tillgänglighet (närhet och frekvens) till offentlig service. Förstudiens genomförande Mix av inspirerande föreläsningar och lokala möten för att skapa samtal kring offentlig service och hur den kan tillhandahållas. Handgriplig inventering av organiserade verksamheter inklusive personliga kontakter. Enkätundersökning bland egenregins anställda och daglediga.

3 Tid och aktivitetsplan för förstudien Se resurserna, Malå kommun Aktivitet genomförande tidsperiod Föreläsningar 1 april augusti 2011 Lokala möten 1 april augusti 2011 Kvalitativa intervjuer 1 maj juni 2011 Enkäter 1 maj juni 2011 Utvärdering 1 augusti september 2011 Projektledning inkl. slutrapportering 1 mars september 2011 Förstudiens avgränsningar Med offentlig service avses i första hand service och tjänster inom omsorgsnämndens ansvarsområden. Förväntad konsekvens av förstudiens resultat Genom bättre förutsättningar för service i kommunens alla delar, stimuleras boendet (kvarboende och inflyttning) och en levande landsbygd. Bättre samverkan bör även medföra logistisk samordning av resor och transporter. Konsekvensen av en mindre omfattande äldreomsorg är att kvinnor i hög utsträckning blir anhörigvårdare. Offentlig service ska så långt det är möjligt kunna erbjuda omsorg oberoende av make/maka/barn. Kvinnor lever längre än män och kommer att dominera den äldsta åldergruppen (80 år och äldre), där också behoven av vård och om sorg är stora. Förstudien rör sig i huvudsak i en bransch som domineras av offentligt anställda kvinnor. Förstudien lyfter fram möjligheterna att utveckla branschrelaterade verksamheter i privat regi. Inventeringen lyfter invandrare/nyanlända som en viktig resurs för framtiden. Etablerande samverkanslösningar med olika aktörer som utförare av offentlig service. Inventeringen blir grund för nya, riktade, satsningar för att konkretisera samverkan med befintliga resurser samt ligger som underlag för framtida fortsatt utvecklingsarbete. Ökat engagemang för glesbygdsproblematiken med vikande befolkningsunderlag. Enligt loven Välfärdens finansiering kommer att bli problematisk i Malå kommun, men det större problemet torde bli arbetskraften. När Malå kommun inte längre kan rekrytera personal till äldreomsorgen kan vi ställas inför ett antal mer eller mindre skrämmande scenarion, där vi spelar olika roller. Antag att vi står inför personalbrist i hemtjänsten, vilka scenarion kan vi föreställa oss? 1. Omsorgsnämnden har kraftfullt agerat för att göra äldreomsorgens arbetsplatser attraktiva och välavlönade. I konkurrens med

4 gruvföretag och biltestföretag har vi behållit och rekryterat välutbildade kvinnor och män till äldreomsorgen. Vi har utvecklade samarbeten med den sociala ekonomin och med kommersiella servicepunkter i de perifera delarna av kommunen. Omsorgsnämnden ansvarar för kvalitet och de ökade personalkostnaderna. 2. Omsorgsnämnden har inte personella resurser att tillhandahålla komplett hemtjänst till alla som behöver bistånd. Nämnden köper in kompletterande resurser från privata leverantörer. Omsorgsnämnden bekostar kompletteringen och den äldre betalar enligt hemtjänsttaxan. Leverantören sätter priset vilket ökar nämndens kostnader som till sist drabbar skattebetalarna. 3. Omsorgsnämnden har inte resurser att tillhandahålla komplett hemtjänst till alla som behöver bistånd. Synen på vem som är berättigad till hemtjänst är reviderad och de äldre hänvisas till privata leverantörer för servicetjänster (städ, tvätt, inköp). Den äldre får själv bekosta servicetjänsterna och det är leverantören som sätter priset. 4. Malå kommun har infört kundval inom hemtjänsten och därmed fått tre privata utförare av hemtjänst. De nya utförarna kommer från andra branscher som restaurang och lantbruk. Några undersköterskor som arbetat i Norge har kommit hem och startat upp ett hemtjänstföretag. Att vara utförare inom kommunens kundvalssystem betyder att företagen kunnat diversifiera sina verksamheter och därmed skapa fler intäktsmöjligheter. Omsorgsnämnden ansvarar för kvalitet och sätter priset. Kundunderlaget Antalet personer med beviljad hemtjänst (kundunderlaget) är litet i Malå kommun. Oktober 2008 var 96 personer över 65 år beviljade bistånd. Trenden är att hemtjänsttagarna ökar i antal, medan antalet personer som beviljas särskilt boende minskar. Den första oktober 2010 fanns det 172 personer med bistånd i Malå kommun. Varav 164 personer är födda 1945 eller tidigare. Resten 8 personer är födda 1946 eller senare. I särskilt boende fanns 86 personer. En ökande andel av de äldre är födda utanför Sverige: 10 procent av åldersgruppen 65 år och äldre och 6 procent av dem över 80. Hälften av de urikesfödda kommer från något nordiskt land. En ökning av andelen utrikesfödda äldre kommer att ske i takt med att befolkningen åldras. Utlandsfödda äldre rapporterar sämre hälsa än personer födda i Sverige. De allra flesta äldre kommer även fortsättningsvis att få hjälp av den kommunala äldreomsorgen som i ökad utsträckning måste bli mångkulturell. Andelen äldre med beviljad hemtjänst ökar samtidigt som andelen äldre i särskilt boende minskar. Ökningen av hemtjänst innefattar till största delen de allra äldsta,

5 80+. Platserna på särskilda boenden upptas också i hög omfattning av äldre äldre. Hemtjänsten har fått nya uppgifter som att distribuera matlådor men har också plockat bort tjänster som fönsterputsning och mattpiskning. Kvinnor lever längre än män vilket innebär att det finns nästan dubbelt så många kvinnor som män i åldersgruppen 80 år och äldre. Majoriteten av de äldre kvinnorna bor ensamma medan majoriteten av de äldre männen bor tillsammans med sin maka eller sambo. Utvecklingen mot olika samlevnadsformer kan innebära att andelen ensamboende äldre kan komma att öka i framtiden. Många äldre invandrare har ett svagt nätverk vilket kan bli problematiskt när de blir äldre och vårdbehövande. Det är ovanligt att äldre personer bor tillsammans med vuxna barn men man bor ofta i närheten av varandra; tre fjärdedelar hade barn som bor högst inom 50 km avstånd. Högutbildade barn bor längre bort från föräldrarna. Två tredjedelar av de äldre (65+) träffade något barn varje vecka. Merparten av all vård och omsorg till äldre personer ges av anhöriga, Äldre män med omsorgsbehov får i huvudsak hjälp av sin fru medan äldre kvinnor oftast får hjälp av vuxna barn som de inte bor tillsammans med. I stort sett alla kommuner prövar om make och maka kan utföra hjälpinsatser till varandra. En ny trend är att kommunerna också frågar om det finns vuxna barn i närheten som kan hjälpa de gamla föräldrarna. Andelen äldre i befolkningen ökar. Förklaringen är att den arbetsföra befolkningen år minskar medan antalet 65+ ökar då stora kullar av 40- och 60-talister går i pension. Med antagandet att andelen 65+ med beviljat bistånd är oförändrad, kommer kundunderlaget att öka. Kvantitativ sammanställning av organiserade resurser Post, Internet, räkningar, Transporter, person och mat Snöröjning Korttids Städ Tillsyn ex adak. Förslag till innehåll De tjänster som en utförare kan bli godkänd för är: Kategori 1 Personlig omvårdnad och service Kategori 2 Service. Personlig omvårdnad ska erbjudas årets alla dagar. Med personlig omvårdnad avses det personliga stöd som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov såsom:

6 Personlig hygien Toalettbesök På- och avklädning Förflyttningar Stöd i samband med måltider Tillsyn Dusch Socialt stöd Utevistelse Avlösning i hemmet Egenvård Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Service ska utföras på dagtid, vardagar Med service avses hjälp med: Städ Tvätt Inköp Ledsagning Matleverans. Definitioner och begrepp Ledsagning är enligt Socialstyrelsens termbank insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning. Ledsagning ges som bistånd med stöd av socialtjänstlagen, SoL, eller med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.[1] Ledsagning enligt SoL: Ledsagning kan ingå som del i ett beslut om hemtjänst/ boendestöd eller beviljas som en enskild insats. Insatsen ledsagning syftar till att bryta isolering och öka möjligheten till aktiviteter utom hemmet. Insatsen kan avgiftsbeläggas. Ledsagarservice är enligt 9 LSS en av tio insatser för personer i LSS personkrets som enligt 1 LSS utgörs av - personkrets 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, - personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, - personkrets 3: personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Den enskilde ansöker om insatsen. Ingen avgift kan tas ut. Personer som beviljats bostad med särskild service får vanligtvis sitt behov av ledsagning till aktiviteter utanför bostaden tillgodosett genom den personal som är knuten till bostaden. Om behovet inte tillgodoses fullt ut på detta sätt kan den enskilde beviljas ledsagningsinsats efter särskilt beslut. De vanligaste problemen kring ledsagning handlar om möjligheten att rekrytera lämpliga personer för uppdragen. Anställningsformerna är osäkra, timanställningar vanliga och arbetstiderna varierar. Det är ovanligt att kommunerna har anställd

7 personal som uteslutande har ledsagning som arbetsuppgift. Därmed kan det bli svårt att upprätthålla personkontinuiteten dvs. att det om möjligt är samma person som bistår med insatsen över tid. Matchningen kan bli problematisk vilket försvårar möjligheten att bistå med ledsagare i rätt ålder och kön som även i övrigt är lämplig för uppdraget. Förmåga att kommunicera på ett gemensamt språk har blivit ett allt vanligare kriterium i rekryteringen. Åtgärder som kan prövas för att lösa rekryteringsproblemen kan vara att befintlig personal inom verksamheten också svarar för viss ledsagning. Så kan ske genom att deltidsanställda erbjuds fyllnadstjänstgöring upp till hel-tid för ledsagningsinsatser, att kombinationstjänster inrättas där schemalagt vård- och omsorgsarbete kombineras med ett visst antal ledsagningstimmar för användning vid behov eller att befintligt boendestöd även inkluderar ledsagning i angiven utsträckning. En annan möjlighet är att inrätta särskilda ledsagarteam med erfaren personal som på del av sin tjänst kan utgöra stomme i ledsagningsverksamheten. Deras spetskompetens skulle kunna användas för intern handledning och för att göra verksamheten attraktiv i rekryteringssammanhang. Med team skulle även längre, sammanhängande insatser kunna lösas inom teamet. Även lösningar av enklare slag har med framgång prövats i några kommuner och visat sig vara framgångsrika: en kartläggning av vård- och omsorgspersonalens språkkunskaper och intresse för ledsagning resulterade i en användbar förteckning som avsevärt underlättar servicen. I takt med att ledsagarinsatserna ökar i omfattning så vidgas också målgruppen för insatserna till att omfatta personer med mera specifika behov som även påverkar insatsens innehåll. Utöver kunskap om funktionsnedsättning i allmänhet kan ledsagaren allt oftare behöva särskilda kunskaper om t.ex. psykiska sjukdomar och om demenssjukdom. Som ett särskilt problem anförs svårigheten att tillämpa kompetensvillkor när anhöriga anlitas som ledsagare. Här har ofta andra kompetenskriterier såsom språkkunskap och kulturkännedom en avgörande betydelse vid rekryteringen. Kompetenskraven för ledsagningsuppgiften bör konkretiseras. Det har gjorts i en del kommuner men i flera fall efterlyses stöd och vägledning i detta arbete. Med sådana kompetenskriterier som utgångspunkt kan fortbildning och kompletterande utbildningsinsatser planeras och genomföras. Konkreta kompetenskrav underlättar också nyrekryteringen eftersom villkor och innehåll i ledsagarfunktionen klargjorts. Att därutöver erbjuda regelbunden handledning främjar synen på ledsagning som angelägen uppgift i en professionell yrkesroll. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011 Den 1 januari 2011 trädde två nya bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, i kraft. I 5 kap. 4 SoL införs en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och i 5 kap. 5 SoL införs en bestämmelse som tydliggör den äldre personens ökade möjligheter till inflytande vid genomförandet av insatserna. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med detta avses bland annat att äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. (Regeringens proposition, Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 s. 25.) Verksamheten bör bidra till att den enskilde känner trygghet och

8 meningsfullhet. Insatserna inom äldreomsorgen ska vara av god kvalitet och den äldre personen ska få ett gott bemötande. (Prop. 2009/10:116 s. 27) Genom ändringen i 5 kap. 4 SoL införs en nationell värdegrund. Syftet är att tydliggöra de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. (Prop. 2009/10:116 s. 21) Värdegrunden ska gälla för både offentligt och enskilt driven verksamhet och bör vara en utgångspunkt för alla som arbetar inom äldreomsorgen (prop. 2009/10:116 s. 25). Värdegrunden omfattar såväl handläggning av ärenden som utförande av insatser. När det gäller tillämpningen av värdegrunden och hur de olika kommunerna och verksamheterna ska arbeta för att leva upp till denna, är det upp till kommunerna själva att utforma hur de ska arbeta för att leva upp till den. Även om värdegrunden utformas så att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande så kan den enskilde inte grunda en rättighet att få ett visst bistånd direkt på bestämmelsen. Den enskildes rätt till bistånd regleras fortfarande genom 4 kap. 1 SoL. Syftet med ändringen i 5 kap. 5 SoL är främst att underlätta äldre personers inflytande över genomförandet av de beslutade insatserna. (Prop. 2009/2010:116 s. 20 ff.) Målgrupp De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 5 kap. 5 SoL riktar sig till äldre personer. Med äldre personer enligt socialtjänstlagen avses vanligen en målgrupp från 65 år. Det är den gräns som normalt tillämpas i socialtjänstlagen när det gäller avgränsning av äldre i förhållande till andra grupper i lagstiftningen. De nya bestämmelserna I 5 kap. 4 SoL ändras paragrafen genom att ett nytt första stycke införs: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I 5 kap. 5 SoL ändras paragrafen genom att ett nytt tredje stycke införs. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Förhållandet mellan skälig levnadsnivå och nationell värdegrund. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap. 1 SoL). Den skäliga levnadsnivån bestäms utifrån de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet, den äldres behov. Socialtjänstlagen är en ramlag, vilket innebär att lagen endast anger yttersta ramar för biståndsbesluten. Kommunerna ges genom den kommunala självstyrelsen viss frihet att utforma och anpassa besluten olika. Genom värdegrunden kan kommunen förtydliga vad som gäller för stödinsatser till äldre i den aktuella kommunen. Kommunerna får själva avgöra hur värdegrunden ska tillämpas och hur de ska leva

9 upp till den. Även om den befintliga lagstiftningen förtydligas genom en värdegrund, kan den enskilde inte grunda en rättighet att få visst bistånd direkt på den nya bestämmelsen. Den enskildes rätt till bistånd regleras fortsatt genom 4 kap. 1 SoL. Några begrepp Ändringarna i socialtjänstlagen aktualiserar flera nya begrepp. Nedan följer en kort beskrivning av de mest centrala. (Prop. 2009/10:116 s. 27 ff.) Värdegrund Med värdegrund menas de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen och att verksamheten ska inriktas på den äldre personens behov av värdighet när hon eller han får omsorgsinsatser. Värdegrunden ska överensstämma med gällande lagar och regler inom området. En värdegrund ska befästa ett synsätt om att äldre kvinnor och män ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vilket innebär dels ett värdigt liv (se nedan), dels att känna välbefinnande (se nedan) i tillvaron. Värdigt liv Begreppet har en övergripande karaktär och innefattar aspekter som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet samt insatser av god kvalitet och ett gott bemötande. Välbefinnande Välbefinnande är en subjektivt upplevd känsla. Till en persons välbefinnande kan höra sådant som känsla av trygghet och meningsfullhet. I samband med att en insats ges ska äldreomsorgen verka för att den äldre personen känner trygghet och meningsfullhet. Värdighetsgaranti För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen kan kommunerna införa lokala värdighetsgarantier. De lokala värdighetsgarantierna kan därefter även tillämpas av enskilda verksamheter. Värdighetsgarantierna baseras på den nationella värdegrunden och bör genomsyra arbetet i äldreomsorgen och tydliggöra aspekter såsom privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet. Det är kommunen som är huvudansvarig för garantin eftersom det är den ansvariga huvudmannens utfästelse gentemot den äldre personen som omfattas av socialtjänstens verksamhet. Garantin är därför den beslutande nämndens åtagande i förhållande till den äldre personen. Det är inte fråga om en garanti i civilrättslig mening, eftersom den enskilde inte har rättsliga medel för att kräva uppfyllelse och inte heller någon rätt till exempelvis skadestånd. Om kommunen valt att införa en frivillig kompensation enligt ändringen i 2 kap. 10 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter kan dock kompensation bli aktuell på offentligrättslig grund. Värdegrundsmärkning För att förbättra kvaliteten på äldreomsorgen införs ett frivilligt system för värdegrundmärkning av äldreomsorg i såväl kommunalt som enskilt bedriven verksamhet. Systemet ska ge information om verksamhetens kvalitet utifrån värdegrunden. Värdegrundsmärkningen är tänkt att kunna driva på

10 kvalitetsförbättringar hos utförarna i både offentlig och enskild verksamhet. De verksamheter som är värdegrundsmärkta kan framstå som bättre val och på så sätt uppnå konkurrensfördelar gentemot utförare som inte har denna märkning. Det ska i sin tur leda till att fler verksamheter väljer att bedriva ett värdegrundsarbete. (Prop. 2009/10:116 s.54-59) Förtydligande av insatser enligt bestämmelsen i 5 kap. 5 SoL Syftet med ändringen i 5 kap. 5 socialtjänstlagen är främst att underlätta för äldre personer att få inflytande över genomförandet av de beslutade insatserna. Möjligheten att kunna påverka genomförandet av insatserna bör finnas oavsett om personen bor i ordinärt eller särskilt boende. Ändringen innebär att äldre personers inflytande över insatsernas utformning och genomförande förtydligas. Förslaget innebär inte en utökad eller mer detaljerad reglering i förhållande till den tidigare utformningen, utan snarare ett tydliggörande av det som lagtexten avser. (Prop. 2009/10:116 s. 35) Övrigt - Ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Den 1 januari 2011 gjordes även en ändring i 2 kap. 10 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Den nya bestämmelsen innebär att kommunerna får lämna kompensation till en enskild person när denna inte fått bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol. Kompensation får även lämnas när socialnämnden inte fullgjort en garanti som lämnats till personen att inom en viss tid eller på ett visst sätt tillhandahålla bistånd. Möjligheten att ge kompensation till enskilda personer kan stärka genomslagskraften av lokala värdighetsgarantier. Denna lagändring redogörs för i ett separat meddelandeblad. Referenser: Lagar och förordningar Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Förarbeten Prop. 2009/2010:116 Värdigt liv i äldreomsorgen SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning Uppskattning av andelen enskilda som kan bidra Företag, Föreningar Det finns ett fåtal företag med denna typ av service inom Malå kommun idag. Förstudien har varit i kontakt med tre möjliga. Resultatet är att alla tre (100%) är positiva och kan tänka sig denna typ av avtal. Men de vill naturligtvis se anbud eller kontraktsförslag innan beslut. Fem olika föreningar har kontaktas inom ramen för denna förstudie. Resultatet är att två av tre föreningar visar intresse och kan tänkas ge sig in i denna typ av verksamhet ifall villkoren är de rätta. Längre än så vill föreningarna inte sträcka sig I- dagsläget.

11 Arbetssökande. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen sista augusti fanns 275 personer inskrivna (personerna kan även tillhöra annan kommun än Malå) varav 50 var helt arbetslös, 9 på deltid och 23 på timtid. 62 personer var under 25år och 19 av dom var i jobbgaranti, 7 i jobb och utvecklingsgaranti, 8 tim anställda och 12 som var helt arbetslösa mindre 3mån. Förstudien har kontaktat några slumpvist utvalda av både äldre och yngre personer. Enligt intervjuerna kan 20% av de äldre tänka sig arbete inom omsorgen men saknar utbildning. Medan var tionde alltså 10% av de yngre som eventuellt kan tänka sig som verksam som egen företagare inom omsorg av äldre. Nyinflyttade 32 nyinflyttade personer som läser svenska för invandrare har till stor del tillfrågats och ganska precis hälften 50% vill gärna ha jobb. De kan tänka sig egenanställning inom omsorgen. Dock påpekar flera att de måste bli bättre i svenska och lära sig regler i det svenska samhället innan detta kan bli aktuellt. Bland de nyinflyttade personerna finns de som kommit på grund av kärleken till kvotflyktingar. Uppskattning av andelen anställda i egen regi som kan tänka sig att knoppa av Inom omsorgen i Malå kommun jobbar ca 80 personer inom särskilda boenden, ca 25 inom hemtjänsten och ca 30 personer inom ledning, vaktmästeri, LSS, öppenvård mm Förstudien har via träffar, samtal och undersökningar kommit fram till att endast ett fåtal som kan tänka sig att hoppa av sin tjänst för att starta eget. Det blir 4 %. Något fler nämligen 9% av vikarierna är positiva till att starta eget med omsorgsarbete som huvudsysselsättning. Frågor som framkom var ersättning/lön, hur mycket jobb kan det bli i egen regi, glesheten i kommunen och därmed många resor och kostnader för dessa. Försäkringar, kostnader, vikariekostnad och lokalfrågor tillhör också vanliga frågeställningar. Politiken Malå kommun styrs under denna mandatperiod av socialdemokraterna tillsammans med vänstern. Under förra valperioden var Malålistan (lokalt parti) tillsammans med de borgliga i majoritet. Vid träff med kommunstyrelsens ordinarie och vice ordförande framkom att S och V inte i dagsläget positiv till införande av valmöjlighet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Deras synpunkter var att: - Malå för litet. - Negativt att tjäna pengar på offentliga medel. Risken enligt deras erfarenhet är att jobben hamnar hos stora firmor med dålig personalpolitik. Förslaget med LOV är ej prioriterat idag. Därmed faller möjligheten just nu till genomförande av detta projekts förstudie. Under förra valperioden fanns ärendet i omsorgsnämnd , kommunstyrelsen o och i kommunfullmäktige Sammanställning av möjligheter och hinder för samverkan.

12 För att Malå kommun ska kunna samverka med andra aktörer krävs vissa förändringar inom omsorgens område hemtjänsten. Biståndshandläggningen måste organiseras fristående från verksamheten samt uppdateras med mål och riktlinjer. Biståndshandläggningen ska vara rättssäker, konkurrensneutral och styra mot uppsatta mål. Uppföljningssystem för att mäta kvantiteter och kvalitet i hemtjänstverksamheten måste upprättas. Ett prestationsbaserat ersättningssystem måste införas där utförare ersätts per timme. Kommunens självkostnad för hemtjänst ligger till grund för prissättningen. Förfrågningsunderlag och kontrakt måste utformas. Ett system för val och byte av leverantör måste utformas. System för fakturakontroll måste upprättas. Informationsmaterial och informationsstrukturer måste utformas. Kommunal hemtjänst kontra kundval inom omsorgen Styrkor (idag) Kan byta insats Etablerad utförare Hög formell kompetens Kompletterar/stöttar särskilda boenden Kan inte gå i konkurs Håller budget Känner kunderna Nöjda kunder enl. Medborgarundersökning Individuell biständsbedömning Hög flexibilitet som del av en stor organisation Kunderna känner personalen Svagheter (idag) Låg effektivitet Många personer arbetar hos kunden Ca-tider Kan inte byta insats Nyckelhantering Inga tilläggstjänser Ingen koppling mellan budget och producerade timmar Organisation och bemanning ej kopplat till beviljade timmar Ingen uppföljning av beviljade timmar Tänker inte affärsmässigt Saknar konkurrens Ingen profil/kvalitetsgaranti Oordnade styrdokument Biståndsbedömning enligt schablon Omotiverad dubbelbemanning Möjligheter (kundval) Ökad kostnadskontroll med ersättning Hot (kundval) Privata utförare kan gå i konkurs

13 per hemtjänsttimme Ökat fokus på kundens behov och önskemål Nöjdare kunder Kunden kan bo kvar hemma längre med tilläggstjänster Personal kan växa i nya företag Fler nya företag Företag kan utöka sin verksamhet Ökad brukarmakt Bättre kvalitet på egenregin genom tydligare direktiv och kvalitetskrav Enkel och snabb marknadsföring Affärsmässig konkurrensneutral administration Färre personer arbetar hos kunden Högre kvalitet på biståndsbesluten Individuell biståndsbedömning Möjligheter för äldreomsorgspersonal att utvecklas i yrket Marknadsföring för kommunen Privata utförare kan verka i flera kommuner Samordningsfördelar försvinner För litet underlag ingen privat utförare kan etableras Delegationer från sjukvården Medicinhantering Stora företag tar över hemtjänsten Förlorar helhetssynen på kunden om t.ex. en städfirma gör serviceinsatser Ökad administration Ökande kostnader Höga initiala kostnader Felaktig prissättning ger konsekvenser Konkurrensfördel kommunen (äger kundstocken) Enkel och snabb ryktesspridning Nyckelhantering Stöd för att starta eget Den eller de som vill starta företag för att söka auktorisation inom ett kundvalssystem kan få stöd via kommunens utvecklingsavdelning. Utvecklingsavdelningen kan, förutom att vara bollplank för idéer och frågor, mäkla kontakter med olika företagsrådgivare, projektfinansiärer och andra aktörer som verkar för ökat nyföretagande. Utvecklingsavdelningen kan också hjälpa till med ansökningar, t.ex. ansökan om företagsstöd. Malå kommun köper tjänst hos EntreprenörCentrum (ALMI) som erbjuder ett antal timmar kostnadsfri rådgivning till den som vill pröva sin affärsidé och behöver stöd i startfasen. Alla och särskilt blivande entreprenörer med utländsk bakgrund hänvisas till gamla kommunkontoret där affärsutvecklingskonsulten Henning Wüst tar emot. Arbetsförmedlingen har olika möjligheter att ge ekonomiskt stöd för att starta eget och måste kontaktas i varje enskilt fall.