Det goda exemplet. Hon vann seger om arbetskläder. Utbildning med fackligt stöd. Försäkringskassan fick ge sig till slut BERGSLAGEN MEDLEMSTIDNING FÖR

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 4 SEPTEMBER 2012 ÅRGÅNG 24 BERGSLAGEN Det goda exemplet SIDORNA 8 9 Hon vann seger om arbetskläder SIDORNA 4 5 Försäkringskassan fick ge sig till slut SIDORNA 6 7 Utbildning med fackligt stöd SIDORNA 10 11

2 CILLA ROHDIN ordförande Kommunal Bergslagen Ingen tid att slå sig till ro Hösten närmar sig med stormsteg och för några av oss rullar verksameten i gång efter sommarens välbehövliga semester. En del av er har varit i full gång hela sommaren och för ännu några andra är sommaren den allra mest hektiska tiden på året. Vi är ett stort fackförbund med medlemmar och finns representerade i många olika yrken. Därför är det också så att vilken fråga som är den allra viktigaste just nu och för just mig, ser olika ut utifrån vart jag befinner mig i tillvaron. För några handlar det om att få arbetskläder på jobbet, för andra att känna sig säker på att den maskin jag framför är kollad och fungerar som den ska. Det kan för en del handla om att arbetstiden är förlagd till fel och att man faktiskt inte får tid till rast. Det är sådant vi tillsammans ska göra något åt. Fackliga företrädare som tillsammans med medlemmar driver igenom förbättringar på den egna arbetsplatsen är ju en del av själva idén med facket. Det är det vi gemensamt som organisation måste prioritera. Att alla ska ha det bra på jobbet, det är väl ingen dum dröm att nära? Ska den drömmen besannas är det naturligtvis också så att vi alla tillsammans tydligt måste ta fajten i de stora frågorna, som handlar om resursfördelningen till och inom våra områden. Vi måste påverka både politiker och arbetsgivare, så de förstår att kvalitén i en verksamhet alltid är tätt sammankopplat med villkoren för de som utför arbetena. Vi måste också få allmänheten att förstå värdet av det arbete vi utför och att samhället faktiskt inte skulle fungera utan kommunalare. Så fram tills det blir dags för semester nästa gång är det fullt ös som gäller. Än är inte tid att vila Studera med Kommunal l Kan jag påverka Kommunal? Anmäl ditt intresse till sektionen: Här når du din sektion Arboga Västerlånggatan 10, Arboga Tel: arboga.bergslagen@ Kungsör Hornsgatan 6, Kungsör Tel: kungsor.bergslagen@ Köping Folkets hus, Köping Tel: koping.bergslagen@ Köping, Hälso- och sjukvård Lasarettet, Köping Tel: koping-sjv.bergslagen@ Hallstahammar, Folkets hus, Parkgatan 24, Box 16, Hallstahammar Tel: hallstahammar.bergslagen@ Västerås, Hälso- och sjukvård Centrallasarettet, ingång 21, Västerås Tel: vasteras-sjv.bergslagen@ Västerås Teknik Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-teknik.bergslagen@ Västerås Vård Omsorg Carl Hennings gata 4, Västerås Tel: vasteras-omsorg.bergslagen@ Klubb Attendo Rösegården Rösegårdsgatan 1, Västerås vasteras.klubb.attendo.bergslagen@ Västerås Lärande Service Carl Hennings gata 6, Västerås Tel: vasteras-larande.bergslagen@ Västmanlands Trafik c/o Västerås Lokaltrafiken AB, Retortgatan 7, Västerås Tel: vastmanland-traf.bergslagen@ Surahammar Vattentornet, Bergsgatan 13, Surahammar Tel: surahammar.bergslagen@ Sala Lasarettsgatan 8, Sala Tel: sala.bergslagen@ Fagersta Norbergsvägen 21, Fagersta Tel: fagersta.bergslagen@ Klubb 2, Skinnskatteberg Har du haft funderingar om... l Kollektivavtalet varför ska vi försvara det? Satsa på en medlemsutbildning! Tillsammans rätar vi ut dina frågetecken! Namn:... Personnr.:... Arbetsplats:... Tel arb:... Klockarebergsvägen 8C Tel: Norberg Kornettgatan 13A, Norberg Tel: norberg.bergslagen@ Ludvika Box 711, Ludvika Besöksadress: Bergslagsgatan 2 Tel: ludvika.bergslagen@ Klubb 1, Fredriksbergsklubben Ludvikavägen 37, Fredriksberg Besöksadress: Fredriksbergsskolan Klubb 2, Räddningstjänsten Brandstationen, Ludvika Smedjebacken Stegelbacken, Sveavägen, Smedjebacken Tel: smedjebacken.bergslagen@ Avesta Telegatan 12E, Avesta Tel: avesta.bergslagen@ Hedemora Box 201, Hedemora Besöksadress: Myrgatan 6 Tel: hedemora.bergslagen@ Säterbygden Falkgränd 3A, Säter Tel: saterbygden.bergslagen@ Säter Hälso- och sjukvård Box 350, Säter Besöksadress: Vedgårdsvägen 7, Säter Tel: sater-halso-sjukv.bergslagen@ Borlänge c/o Borlänge kommun/stadshuset Hus G Borlänge Tel: borlange.bergslagen@ Vansbro Medborgarhuset, Vansbro Tel: vansbro.bergslagen@ Gagnef Gagnef kommun, Stationsvägen 7, Gagnef Tel: gagnef.bergslagen@ Falun Folkets hus, plan 4, Myntgatan 10 14, Falun Tel: falun.bergslagen@ Falun Hälso- och sjukvård Falu lasarett, Falun Tel: falun-halso-sjukv.bergslagen@ Malung-Sälen Box 14, Skolgatan 2, Malung Tel: l Vilka rättigheter/ skyldigheter har jag som medlem? l Är du medlem, utan fackliga uppdrag, kan du få stipendium och läsa på dagtid. l Mer information får du på din sektionsexpedition. l Adress och telefonnummer till din sektion finns nedtill på denna sida. Om du planerar ett besök på sektionen ring först för säkerhets skull. malung-salen.bergslagen@ Leksand Bergvägen 5, Leksand Tel: leksand.bergslagen@ Dalarna Trafik c/o Nobina Sverige AB, Olsvedsvägen 13, Leksand Tel: dalarna-trafik.bergslagen@ Rättvik Golfvägen 2A, Rättvik Tel: rattvik.bergslagen@ Mora Hälso- och sjukvård Mora lasarett, Hus 14, plan 2, Mora Tel: mora-halso-sjukv.bergslagen@ Mora Gamla kommunhuset, Badstugatan 2, Mora Tel: mora.bergslagen@ Orsa Borngärdet 2A, Orsa Tel: orsa.bergslagen@ Älvdalen Högholsvägen 11 A, Älvdalen Tel: alvdalen.bergslagen@ MEDLEMSTIDNING FÖR BERGSLAGEN Ansvarig utgivare: Cecilia Rhodin Redaktör: Hans-Göran Steneryd Redaktionskommitté: H-G Steneryd, , hans-goran.steneryd@, Ulrika Heydeck, , ulrika.heydeck@, Swen Frank, , swen.a.frank@, Inger Wahlman, , inger. wahlman@, Johanna Skottman, johanna.skottman@, Suzanne Lazar, , suzanne.lazar@, Ann-Louise Forslund, ann-louise.a.forslund@, E-post: medlemstidning.bergslagen@ Produktion: Textor AB, textorab@ telia.com l Redigering och layout: domedia, Örebro l Tryck: Mittmedia Print AB, Gävle Nästa nummer kommer vecka 50 2 KOMMUNAL Bergslagen

3 SIDAN 4 SIDORNA SIDORNA 8 9 SIDORNA Om du blir arbetslös Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen. Där får du blanketten Anmälan om arbetslöshet. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. Skicka in till a-kassan: Kassakortet på internet På a-kassans webbplats kan du ta del av uppgifter om ditt ärende, fylla i kassakort och blanketter som du även kan skicka elektroniskt. Du kan också skicka meddelanden till a-kassan och läsa information om regler. För att kunna använda våra tjänster på internet Din avdelning Kommunal Bergslagen l Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen. l Arbetsgivarintyg i original och eventuella intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna. l Kassakort var 14:e dag. Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var fjortonde dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten enklare och snabbare på internet. På a-kassans webbplats visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter snabbare ersättning. På akassan finns mer information och blanketter att ladda ner. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon (du kopplas automatiskt till ditt kontor). måste du anmäla dig. Anmäl dig på webbplatsen så skickar a-kassan hem information till dig om hur du gör. På webbplatsen kan du också se hur det fungerar att fylla i ett kassakort elektroniskt. Lär mer på www. /a-kassan Postadress: Box 170, Borlänge Besöksadress: Vasagatan 27, Borlänge Tel: Fax: E-post: bergslagen@ Avdelningskontorets öppettider: , Fredagar: , Ordförande: Cilla Rohdin VICE ORDFÖRANDE: Ann-Louise Forslund Kassör: Hans-Göran Steneryd Regionalt skyddsombud: Kristina SturesDotter Pär Barklund LOKALKONTORSCHEF: Inger Wahlman Ombudsmän: Tony Skoog Annica Lernholt Yvonne Lipskog Jimmie Willefors Chamilla Bohman Peter Vincelj Markus Berglund Alltför många går till jobbet fast de är sjuka. Många har helt enkelt inte råd med karensdagen, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Varannan går sjuk till jobbet Sjuknärvaron, att man jobbar fast man är sjuk, är ett gigantiskt problem i Sverige. Det visar den senaste arbetsmiljöundersökningen som Statistiska centralbyrån (SCB) gör för Arbetsmiljöverket vart annat år. Över två miljoner anställda går till jobbet minst två gånger om året trots att de borde sjukskriva sig och stanna hemma i stället, visar undersökningen som presenteras i tidningen Arbetet. Det motsvarar 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen på arbetsmarknaden. Undersökningen visar också att sjuknärvaron har ökat med tre procentenheter sedan förra mätningen. Det innebär fler personer med sjuknärvaro. En rad studier visar att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde ha sjukskrivit sig löper större risk för framtida sjukskrivningar, både korta och långa. Sjuka längre tid De yrkesgrupper som har högre sjuknärvaro har också högre sjukfrånvaro än genomsnittet på arbetsmarknaden, framgår det av arbetsmiljöundersökningen. Det gäller bland annat förskolelärare, socialsekreterare, vårdpersonal, byggjobbare, restauranganställda och lagerarbetare. En hög sjuknärvaro kan med stor sannolikhet sluta med en lång sjukfrånvaro som kanske hade kunnat förhindras med en kort sjukskrivning, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. Många har helt enkelt inte råd med karensdagen. Men vad är det som får oss att gå till jobbet i stället för att vila och försöka bli friska? Det finns många orsaker, säger Sjöberg. Pressat läge Det kan bero på att man är pressad eller rädd för sin arbetsgivare. I så fall är det ett stort arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren måste lösa. Men det kan också hänga ihop med ett djupt engagemang i jobbet eller att man inte vill göra det krångligt för arbetskamraterna. Då har man också ett individuellt ansvar. Pengar avgörande Men det som avgör valet mellan att stanna hemma eller gå till jobbet är ofta hög tidspress och små ekonomiska marginaler. Många har helt enkelt inte råd med karensdagen. Man glömmer dock bort att dagens sjuknärvaro kan vara morgondagens sjukfrånvaro. Förstasidesbilden Ett fritt och självständigt jobb, men även tungt ibland. Ann-Christin Kanterfors är personlig assistent för Walter Huslig och stortrivs i sitt yrke. Foto: Peter Krüger TIPSA OSS! Vad tycker du om Kommunals medlemstidning? Saknas det något som du vill läsa om? Vi vill gärna ha tips på reportageidéer! Hör av dig till redaktionen på telefon: eller på mejl: medlemstidning.bergslagen@ Full snurr på livet MEDLEMSTIDNING FÖR Nr 1 MARS 2012 ÅRGÅNG 24 Tuffare krav på Oron för delade Proffsigt arbete kritiserat boende turer växer i Avesta på bröstenheten BERGSLAGEN KOMMUNAL Bergslagen 3

4 arbetsmiljö Madeleine tvingade fram fria arbetskläder Skyddsombudets roll är viktig. Det visar väl historien om hemtjänsten i Leksand som tack vare Madeleine Karlsson, skyddsombud i Djura hemtjänst, kommer att få fria arbetskläder. I alla fall om Arbetsmiljöverket och skyddsombudet får som de vill. Nu har kommunen överklagat Arbetsmiljöverkets beslut, men lovar ändå att införa fria arbetskläder med början i höst. I maj i år lade Arbetsmiljö verket ett föreläggande med vite på kronor att senast den 2 april 2013 införa arbetskläder för hemtjänstens personal. Det skrev medlemstidningen om i förra numret. Krävde kläder Det är Madeleine Karlsson, Kommunals skyddsombud inom hemtjänsten i Djura som ligger bakom Arbetsmiljöverkets föreläggande. Först vände hon sig till arbetsgivaren med krav på arbetskläder. Men det enda arbetsgivaren kunde erbjuda var möjligheten till tvätt av egna kläder som personalen använder i jobbet. För att undvika smittorisk måste kläderna tvättas i minst 60 grader och en del av våra privata kläder kan inte tvättas så varmt, säger Madeleine Karlsson. Jag hade hört talas om att skyddsombudet hade agerat för fria arbetskläder i en annan kommun i Dalarna. Därför vände jag mig till Arbetsmiljöverket. Hon tog kontakt med Arbetsmiljöverket och läm nade in en begäran om föreläggande eller förbud Madeleine Karlsson. med stöd av arbetsmiljölagen. Efter att ha granskat arbetsmiljön, bland annat på tillsynsbesök, kom myndigheten fram till samma slutsats som skyddsombudet. Samhällsfråga Vi anser att samma strikta hygienrutiner som landstinget satt upp för all vårdande personal även ska gälla hemtjänstgrupperna i hela kommunen, säger arbetsmiljöinspektör Rigmor Kierkegaard. Smitta kan dyka upp var som helst och när som helst. Att förhindra spridning av multiresistenta bakterier är dessutom en fråga för hela samhället. Vi hanterar sår med diverse bakterier och dessutom kan komma i kontakt med både blod, urin och diarréer. Personalen riskerar därmed att ta med sig smitta hem eller till andra vårdtagare. Det känns otryggt att inte på rätt sätt kunna skydda sig mot smitta, konstaterar Madeleine Karlsson. Ett mycket intressant beslut. I många kommuner har hemtjänstpersonalen fria arbetskläder, men där det inte är så kan Arbetsmiljöverket föreläggande bli prejudicerande för hela landet, säger Cilla Rohdin, ordförande för Kommunal Bergslagen i en kommentar. Rättvisefråga Vi välkomnar verkligen möjligheten för hemtjänstpersonal att få fria arbetskläder. Det är både en jämlikhetsfråga och en rättvisefråga, säger Cilla Rohdin och fortsätter: Det är intressant att Arbetsmiljöverket har satt ner foten och till och med hotat med vite. Leksands kommun har överklagat Arbetsmiljöverkets föreläggande med skriver i sin överklagan bland annat så här: Att undvika smittspridning är viktigt för Leksands kommun och att kommunen har en handlingsplan att införa en gemensam arbetsdräkt för personalen inom hemtjänsten fram till 2013 med början i höst. Men kommunen vill betona att det finns andra viktiga hygienrutiner som måste följas för att minska smitt spridning och öka patientsäkerheten än att införa arbetskläder. Särskild dräkt Arbetsmiljöverkets vitesföreläggande innebär att de cirka 100 anställda inom hemtjänsten i Leksand ska ha en särskild dräkt med kortärmad överdel och i material som går att tvätta i minst 60 grader. Arbetskläderna ska enbart användas på arbetsplatsen och arbetsgivaren ansvarar för tvätt av kläderna. Förvaltningsrätten har vid tidningens pressläggning ännu inte behandlat Leksands kommuns överklagande. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Madeleine Karlsson är hjältinna i dag. Hon är skyddsombud på Djura hemtjänst och har i samarbete med Arbetsmiljöverket drivit fram ett föreläggande om fria arbetskläder för personalen. 4 KOMMUNAL Bergslagen

5 Skyddsombud uppdrag med makt I Sverige har du som är skyddsombud en unik ställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet. Skyddsombuden har i arbetsmiljölagen försäkrats om en rad befogenheter: att ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. Kräva åtgärder Även de som studerar har i viss omfattning möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Arbetstidslagen ger också skyddsombuden vissa befogenheter. Det är till arbetsgivaren du som skyddsombud ska vända dig med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Du kan också ställa krav på åtgärder om du anser att arbetsgivaren inte följer a rb e t stid slagens bestämmelser om extra m e r tid, extra övertid och nödfallsövertid. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan du vända dig Illustration: Robert Nyberg till Arbetsmiljöverket. Om arbetstidslagens regler ersatts av kollektivavtal så är det parterna som ska bevaka att avtalet följs. Vid omedelbar eller allvarliga fara för arbets tagares liv kan du bestämma att arbetet ska avbrytas (ett så kal lat skyddsombuds stopp) i avvaktan på att vi ska ta ställning i frågan. Detta gäller inte studerandeskyddsombud. Val av skyddsombud Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan arbets tagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller (arbetsmiljöförordningen, 10 ). S t u d e r a n d e skyddsombud utses av de studerande. Ansvaret för att de studerande känner till att de har rätt att välja skyddsombud ligger på huvudmannen för utbildningen. Källa: Arbetsmiljöverket Vill du bli skyddsombud? Är du intresserad av att arbeta som skyddsombud på din arbetsplats? Tveka inte att ta kontakt med din sektion som kan berätta mer! Det är medlemmarna som före slår vilka som ska vara skyddsombud. När du har blivit utsedd till skyddsombud blir du en nyckelperson för såväl anställda som arbetsgivare. Att arbeta för en bättre arbetsmiljö är ett viktigt fackligt uppdrag och dina insatser kommer att ha stor betydelse för hur människor mår och trivs med sitt arbete. Om facket och arbetsgivaren lyckas med att väcka allas engagemang för arbetsmiljöarbetet, så kommer det inte bara att resultera i ett ökat välbefinnande för de anställda, utan också öka produktiviteten och lönsamheten för företaget, grunden för trygga jobb och bättre villkor. Lärorikt I ditt uppdrag kommer du att ha många trevliga och lärorika stunder och även utvecklas som människa. Ibland kommer det också att vara arbetsamt, men tillsammans kan vi klara av att förbättra arbets miljön. I Kommunal finns det regionala skyddsombud (privat verksamhet) och huvudskyddsombud (kommuner/ landsting) som verkar på arbetsplatser som saknar skyddsombud/skyddskommitté. Regionala skyddsombud/huvudskyddsombud är en användbar resurs som hjälper till med råd till både dig och din arbetsgivare. De kan också vara skyddsombud behjälpliga. Din sektion har uppgifter om vilka det är. Kontakta din sektion som lotsar dig rätt om du är osäker eller behöver hjälp i någon fråga. Det finns också ombudsmän som hjälper till om du vill ha något utrett.... så här går det till I år fyller skyddsombudet 100 år. Det kommer Kommunal Bergslagen att uppmärksamma genom olika utåtriktade aktiviteter. Varje månad får skyddsombuden i uppdrag att utföra skyddsronder utifrån en framtagen checklista. Vi har lagt in olika branscher varje månad, berättar Annica Lernholt, ombudsman i Kommunal Bergslagen. Så inför varje månad går ett brev ut till de skyddsombud som finns inom den branschen. I brevet beskrivs aktiviteten samt checklistan som ska användas. Sen sammanställs detta löpande på avdelningen och skickas in till förbundet. Syftet är att synliggöra skyddsombudens roll samt att samla in underlag för kommande beslut och aktiviteter. Årets ombud Vi har i avdelningen pratat om att utse årets skyddsombud detta ska diskuteras nu i september för att gå som förslag till avdelningsstyrelsen för beslut. Får vi positivt svar så går vi ut med nominering under hösten, konstaterar Annica Lernholt. KOMMUNAL Bergslagen 5

6 tack vare facket Elisabeth fick rätt till sjukpenning Hon blev sjukskriven en månad för högt blodtryck och rekommenderades vila av sin läkare. Ändå medgav inte Försäkringskassan sjukpenning. Men tack vare Kommunals rättshjälp har nu Elisabeth Svensson fått rätt mot Försäkringskassan. Elisabeth Svensson som arbetar på ett vårdboende för psykiskt funktionshindrade patienter i Kungsör är tacksam i dag. Tack vare att hon gick till sitt fackförbund Kommunal och bad om hjälp när hon fick avslag hos Försäkringskassan har hon nu fått sjukpenning. Den 18 maj fick hon det glädjande beskedet. Det började med att Elisabeth Svensson blev dålig på jobbet. Efter kontakt med läkare visade det sig att hon hade högt blodtryck. I början tog inte medicinerna, så jag blev sjukskriven i en månad innan blodtrycket sjönk till normala nivåer, berättar Elisabeth. Överklagade När Försäkringskassan nekade henne sjukpenning tog hon kontakt med Kommunals sektion Hälso- och sjukvård i Köping. Vi överklagade Försäkringskassans beslut, men när vi fick avslag på det tog vi hjälp av Kommunals rättshjälp. Rättshjälpen innebär att om förbundet bedömer det möjligt att driva ärendet vidare anlitas LO-TCO:s rättskydd och deras jurister. Kostnaden för rättshjälpen tas av Kommunal. Det är en medlemsförmån, berättar Krister Hedlund, på Kommunals sjukvårdssektion i Köping. Elisabeth Svensson fick rätt mot Försäkringskassan tack vare Kommunals rättshjälp l Om du har en tvist med försäkringskassan eller a-kassan kontakta Kommunal. l Om Kommunal bedömer att det finns en möjlighet att få rätt i högre instans har du rätt att få hjälp av LO-TCO:s jurister helt kostnadsfritt. Det är en medlemsförmån. Komplettering Angelin Olsson de Groat, förbundsjurist på LO-TCO rättskydd säger så här: Vi drev Elisabeth Svenssons ärende vidare till förvaltningsrätten, med utgångspunkt från att hon hade en kort sjukdomsperiod och vi bad om en komplettering av läkarintyget. Det kan även Försäkringskassan göra, men det är sällan de gör det. I stället nekar de sjukpenning, säger hon och fortsätter: Möjligheten att få sjukpenning har försvårats enormt under senare år. Speciellt för den som är sjukskriven längre än tre månader. Men det lönar sig att våga bråka. Vi vinner ganska många fall. Angelin Olsson de Groat vill slå ett slag för Kommunals rättshjälp. Kommunal är ett av få förbund som ger sina medlemmar den hjälpen. Förr behandlade vi många arbetsskador. Nu handlar tvisterna mest om utebliven sjukpenning och sjukersättning. Elisabeth Svensson är nöjd och tacksam i dag. Innerst inne trodde jag inte att jag skulle få rätt mot Försäkringskassan. Det kla Kommunal hjälper dig med att överklaga Har du blivit av med din sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning och är medlem i Kommunal? Försäkringskassans beslut går att överklaga och vi kan hjälpa dig. Vi vinner över hälften av fallen! Kommunal vinner över hälften av de fall som vi överklagar till länsrätten, säger Kommunals ombudsman Inger Hjärtström. Om du hör till dem som har en anställning, är sjukskriven och förlorar sjukpenning eller sjukersättning är det två saker som är viktiga att komma ihåg: Kontakta facket Det första är att omedelbart återgå till arbetet första dagen utan ersättning, om du och arbetsgivaren inte har kommit överens om något annat. Det andra är att kontakta dina fackliga företrädare på sektionen för hjälp och stöd, säger Inger Hjärtström. Att fortsätta vara hemma från jobbet är inte ett alternativ. Då är du frånvarande utan giltigt skäl och kan förlora anställningen. Stöd och hjälp Där emot kan Kommunals före trädare stötta och bistå på olika sätt. Dina fackliga företrädare kan till exempel delta vid rehabiliteringsmöten med arbetsgivaren, se till att arbetsuppgifterna anpassas, hjälpa till att överklaga beslut och i största allmänhet bevaka dina intressen, säger Inger Hjärtström. För arbetslösa Om du är sjukskriven och inte har någon anställning måste du anmäla dig till Arbetsförmedlingen för att delta i ett tre månaders introduktionsprogram. Även detta måste göras den första dagen utan ersättning. Även för dig som har en anställning, men är för sjuk för att arbeta, finns möjlighet att delta i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Det gäller även för deltidssjukskrivna. Du kan alltså som deltidssjukskriven delta i introduktionsprogrammet på motsvarande tid som du är sjukskriven. Det förutsätter dock att du får tjänstledigt av din arbetsgivare, säger Inger Hjärtström. Svåra regler Reglerna kring sjukförsäkringen är komplicerade och dessutom har kriteri 6 KOMMUNAL Bergslagen

7 Nytt i medlemstidningen: Läsarnas egen sida! Nu öppnar vi möjligheten för er som fotograferar eller skriver att få publicera era bidrag på läsarnas egen sida. Säkert går du omkring och funderar över något som du vill skriva om. Kanske har du bra bilder som du vill visa andra. Dina bidrag kan handla om berättelser från jobbet, en arg insändare, frågor om facket och medlemskapet. Eller kanske en dikt som ligger hemma i byrålådan. Släpp loss! Tema för berättelser och bilder kan till exempel vara min arbetsplats eller Fotografera gärna hur ni har det på jobbet. Här har medlemstidningens fotograf Peter Krüger tagit en bild av arbetet i en handelsträdgård. mitt bästa minne. Släpp loss fantasin! Bilderna bör vara högupplösta, minst en mega byte (mb) stora. Vi kan inte garantera att alla bidrag kommer med. Redaktionskommittén gör ett urval. Skicka bidragen till medlemstidning.bergslagen@ senast den 26 november. Kommunals rättshjälp som är gratis för medlemmar. Foto: Peter Krüger Därför vill jag säga till alla hur viktigt det är att vara medlem. Man får faktiskt hjälp när man behöver. rar man inte på egen hand. Dessutom hade jag inte haft råd att anlita jurister. Det tog ett och ett halvt år. Men det var det värt. Tack vare facket fick jag hjälp. Därför vill jag säga till alla hur viktigt det är att vara medlem. Man får faktiskt hjälp när man behöver. Nu har jag sagt till min son att gå med i facket. Han har just börjat jobba. Lilian Haraldsson felaktiga beslut erna för besluten ändrats efter hård kritik. Att du ska slippa arbeta om du är mycket allvarligt sjuk har nu ändrats till allvarligt sjuk. Men det är fortfarande upp till försäkringskassan att bedöma varje enskilt fall utifrån lagar och förordningar som hela tiden ändras. Fullständigt absurt För varje ord som ändras blir sjukförsäkringen mer och mer av ett lappverk och allt svårare att få grepp om, säger Inger Hjärtström. Hon är mycket kritisk till regeringens politik och inte minst på det sätt de hanterar kritiken. Det kan ju inte vara så att man går in och ändrar i lagtexten varje gång en läkare sitter i tv och vädjar för just sin patientgrupp. De här absoluta tidsgränserna är fullständigt absurda oavsett vilken diagnos du har, säger Inger Hjärtström. Någon att prata med professionell hjälp att komma vidare Tio kostnadsfria stödsamtal Livet blir sällan sig likt för den som tvingats uppleva våld i sitt eget hem. Kommunal och Folksam har tillsammans skapat möjlighet att få professionell hjälp att komma vidare. Tio kostnadsfria stödsamtal med psykologer och psykoterapeuter på Kris- och Traumacentrum erbjuds den som själv är medlem i Kommunal eller som tillhör en familj där någon annan är medlem i förbundet. Kontakttelefon Vardagar mellan och A Foto: Bartomeu Amengual/Scanpix KOMMUNAL Bergslagen 7

8 kommunals proffs Ann-Christin Kanterfors kan inte hitta en enda nackdel med sitt jobb. Hon arbetar som personalig assistent i Hallstahammar. Ett fritt jobb med mycket ansvar. Det passar mig perfekt, säger hon. Ann- Christin Kanterfors och Werner Huslig har alltid mycket att prata om. Aktivt och roligt att jobba hos Werner Alla morgonrutiner är avklarade när medlemstidningen knackar på hos Werner Huslig där Ann-Christin Kanterfors arbetar som personlig assistent. Hon är anställd av det privata vårdbolaget Olivia. Werner har MS och behöver hjälp under dag- och kvällstid. Han bor i en rymlig trerummare som är utrustad med lyftanordningar och träningsredskap. Det är jättebra att vi har så bra hjälpmedel. Annars skulle det inte fungera. Werner är 1,92 i strumplästen och väger en hel del, konstaterar Ann-Christin medan hon visar oss runt i lägenheten. Ann-Christin har varit Werners personliga assistent i åtta år. Under den tiden har de hunnit lära känna varandra ordentligt. Det märks. Tonen är stundtals rå men hjärtlig mellan dem och de skojar mycket med varandra. Det är helt enkelt en härlig och glad stämning som smittar av sig. Det fungerar jättebra mellan oss. Vi tänker och tycker ofta lika om saker och ting, konstaterar Ann-Christin och får medhåll av Werner. Efter morgonbestyren hjälper Många skratt blir det hemma hos Werner. Det passar mig perfekt. Jag vill vara aktiv och hitta på saker tillsammans med Werner och det gillar han. Ann-Christin Werner att träna sina muskler både i armar och ben. Därefter planerar de för handling och vilka aktiviteter de ska göra under dagen. Sedan lagar jag lunch och vi äter, innan det är dags att gå en promenad eller ta bilen och göra en utflykt. Det är viktigt att göra saker. Det innebär stimulans och utveckling för både Werner och mig. Apropå lunch. De båda skojar om att Werner gått ner i vikt tack vare att Ann-Christin just nu följer en diet. Det är jättebra för mig också, säger Werner och skrattar. Även om han kanske inte är lika förtjust i blomkål som Ann-Christin är. I somras åkte de Siljan runt och bodde på hotell i Tällberg. Flera utlandsresor har det också blivit genom åren. Kanarieöarna och Kreta har de varit till och i höst planerar de för en resa till Turkiet. Då ska även min man följa med, konstaterar Ann-Christin och fortsätter: Det kräver en hel del förberedelser när man ska resa utomlands. Hotellet måste vara handikappanpassat. Det är tre personliga assistenter som arbetar hos Werner. De går tvåskift. Antingen från 8 till 15 eller från 16 till Dessutom ingår arbete varannan helg. Ann-Christin fullkomligt älskar sitt arbete och ser många möjligheter att utveckla det. Det passar mig perfekt. Jag vill vara aktiv och hitta på saker tillsammans med Werner och det gillar han. Dessutom är det ett fritt arbete med mycket ansvar. Det passar mig också perfekt. Jag kan inte se några nackdelar i mitt jobb. Möjligtvis att det kan vara lite tungt ibland. Ann-Christin har heller inget att anmärka på sin arbetsgivare, vårdföretaget Olivia. Vi har täta informationsmöten och går ofta igenom arbetsmiljöfrågor. Det är en liten organisation och nära till besluten. Det innebär att det är lätt att påverka. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Många personliga assistenter har mycket dåliga arbetsmiljöer Ann-Christin Kanterfors arbetsplats tillhör de goda exemplen. Här fungerar arbetssgivaren bra. Man arrangerar arbetsplatsträffar och ger bra information till de anställda, konstaterar Ann-Louise Forslund, ordförande i Kommunals sektion i Hallstahammar. Dessutom fungerar relationen till den person hon vårdar jättebra. Det är roligt att det finns företag som är seriösa. Men det finns många personliga assistenter som lever under helt andra förhållanden. Det finns de som aldrig träffar en arbetskamrat eftersom det inte finns personalutrymmen att träffas i. Det kan handla om personliga assistenter som får utstå hot och våld från brukare eller anhöriga. Det finns de som inte har avtals enligt lön och där det saknas kollektivavtal. De avtal som finns för personliga assistenter i dag är ofta sämre än för andra yrkesgrupper. Men Kommunal jobbar hårt för att förbättra villkoren för de personliga assistenterna. Vi har kommit en bit på väg med det avtal som tecknades i våras. Men det är fortfarande långt kvar, säger Ann-Louise Fors lund. 8 KOMMUNAL Bergslagen

9 Ann-Christin hjälper Werner att träna varje dag. Det är några av alla de arbetsuppgifter som ingår för henne som personlig assistent. Uppstigning, frukost, utflykter, städning, matlagning, allt som tillhör vardagens bestyr. Tre olika personliga assistenter arbetar åt Walter i tvåskift. KOMMUNAL Bergslagen 9

10 utbildning I 20 år har Irja Fors varit studieorganisatör i Kommunals sektion i Borlänge. Hon brinner för studier och menar att det är ett sätt för människor att utvecklas genom hela livet. Irja har sett glädjen hos den som utbildat sig Kommunal ger dig som läser studiecirkel eller hantverkscirkel i ett gäng kommunalare som provar på att måla i olja. Nu när hösten är här hoppas Irja Fors att Kommunals medlemmar tittar i ABF:s utbud och gör verklighet av sina drömmar. Det är många som går och tänker på att de ska läsa italienska, eller börja med yoga. Nu är chansen här. Den som är medlem i Kommunal, får dessutom hälften av kurskostnaden betald. Samtidigt inser Irja att de medlemmar som jobbar skift har svårt att gå i studiecirkel. Det är många som går och tänker på att de ska läsa italienska, eller börja med yoga. Nu är chansen här. Det skulle behövas någon annan studieform också, som inte är inbokad samma kväll varje vecka. Men, det är väl något att diskutera framöver. Jag har följt medlemmar som utbildat sig och som kunnat kompetensutveckla sig och fått ökat självförtroende. Det är fantastiskt att se sådan utveckling hos mina medlemmar, säger Irja Fors. Irja Fors saknar ABF-skolan som hjälpt så många att vidareutbilda sig, både i yrket och på andra sätt. Hon har följt de som genom ABF-skolan kunnat bli undersköterskor. Det är det samma sak med korttidsstöd och rekryteringsbidrag. Jag känner flera som läste in gymnasiekompetens och som fortsatte att lösa på högskolan. När den borgerliga regeringen kom till makten, tog de bort den formen av ekonomiskt bidrag. Det är väldigt dåligt och försvårar för dem som inte har möjlighet att utbilda sig på andra sätt. Om Socialdemokraterna kommer till makten vid nästa val måste de se över studiemedelsystemet. Irja Fors vill även slå ett slag för studiecirkelverksamheten. Det finns ett stort utbud av intressanta cirklar. Både studie- och hantverkscirklar. Jag känner till en sycirkel som har funnit i många år. Nu känner de varandra utan och innan och har jättekul ihop. Och i samarbete med Byggnads har vi arrangerat buggkurser. Det var riktigt lyckat. Att Irja Fors brinner för studier är det ingen tvekan om. Jag har sett glädjen hos folk som till och med kunnat yrkesutbilda sig, efter att ha börjat läsa en studiecirkel. Lilian Haraldsson Irja Fors brinner för studiecirkeln som studieform eftersom man som hon säger oftast har jätteroligt medan man lär sig. Hon har lockat många kommunalare till att vidareutbilda sig. 10 KOMMUNAL Bergslagen

11 Kommunal ersätter vid studiecirklar Är du intresserad av att läsa en studiecirkel eller gå en hantverkscirkel i ABF:s regi? Tveka inte! Studiematerial som Kommunal Bergslagen betalar: Fackliga- och samhällscirklar: Avdelningen betalar avgift plus grundmaterial Språk: Avdelningen betalar avgift plus grundmaterial upp till grundskolenivå Övriga ämnen: Avdelningen betalar hälften av cirkelavgiften, dock högst 500 kr Pengarna från Kommunal får du efter cirkelns slut. Då skickar du in kvitton /faktura på inbetalda kostnader och intyg på deltagande. Du måste delta 75 procent av studietiden för att få bidrag från Kommunal. Vid speciella fall kan prövning ske av avdelningsstyrelsen ABF-regi halva kostnaden i bidrag. Passa på och gör verklighet av dina drömmar! Här är det Foto: Tapani Björkbacka/arkiv Är du nyfiken på facket? Nu har du chans att få veta mer med om facket. Medlemsutbildningen vänder sig till alla som är nyfikna på facket och vill få mer makt på jobbet. Du behöver inga förkunskaper för att delta. I medlemsutbildningen lär du dig grunderna om sådant som är nödvändigt att känna till i det fackliga arbetet. Du anmäler dig till din egen sektion eller avdelning som också vet när nästa kurs börjar där du bor. Det här är exempel på vad kursen kan innehålla: Lön och förhandling Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmarknaden Lagar och avtal Försäkringar Utbildningsvägar Fackets verksamhet, möten och mötesdemokrati Fackföreningsrörelsen, idéerna och arbetarrörelsen i nutidshistorien Facket i Sverige och världen Studiecirkel eller kurs Medlemsutbildningen kan se lite olika ut beroende på var du bor. Antingen finns den som studiecirkel, kurs, arbetsplatsträffar, distansstudier eller självstudier. Att formen varierar beror på att det är sektionerna och avdelningarna i Kommunal som har hand om det mesta av den fackliga utbildningen för medlemmar som (ännu) inte har fackligt förtroendeuppdrag. Kontakta facket I medlemsutbildningen deltar antingen enbart medlemmar i Kommunal eller även medlemmar i andra LO-förbund inom kommunen. I båda fallen ordnas kursen i samverkan med ABF. Hur medlemsutbildningen ser ut där du bor kan studieorganisatören på din sektion eller avdelning svara på. Kontaktuppgifter hittar du på sidan 2. Många kom och trivdes på de funktionshindrades speciella dag i Säterdalen i somras. Lyckad LSS-dag i Säterdalen Det var riktigt festligt när Säters kommun bjöd in hela Dalarnas län till en LSS-dag i Säterdalen på försommaren. Det var en speciell dag för människor med funktionshinder som omfattas av LSS, lagen om särskilt stöd och service. Kommunal var förstås på plats, berättar Eva-Marie Nilsson, som är ordförande i Kommunals sektion Säterbygden. Vi hade ansiktsmålning och delade ut 300 ballonger. Många medlemmar besökte oss så det var riktigt roligt, konstaterar hon. Det var en riktig familjedag med mycket uppträdanden, karaoke och dans Det var massor av folk och det kom busslaster från orterna runt omkring. En riktigt lyckad dag, konstaterar Eva-Marie Nilsson. KOMMUNAL Bergslagen 11

12 Högteknologisk hante Sandra Skrivargård-Rabb är skyddsombud på Alsbo äggård. Hon ser till att arbetsställningarna varieras för att minska riskerna för belastningsskador och på jobbet Hon är tvär säker. Jobbet på Alsbo äggård är det bästa hon kan tänka sig. Huvudsaken är att det är bra människor att jobba ihop med och det har vi här. Det skapar trivsel, säger Sandra Skrivar gård-rabb. Sandra Skrivargård-Rabb är skyddsombud på Alsbo äggård, som ligger utanför Avesta. Gården har en imponerande maskinpark och allt går på löpande band. Ändå är det viktigt att de anställda byter arbetsuppgifter ibland, anser Sandra. Om vi varierar våra arbetsställningar förebygger vi förslitningsskador. Vi har bra rutiner för kommunikationen. Den har vi jobbat med för att förbättra. Det är en viktig arbetsmiljöfråga att det rullar på bra och att vi vet vad som ska göras om något händer, berättar hon. Får du gehör för sina synpunkter hos arbetsgivaren? Ja, säger Sandra och skrattar. Det är mina föräldrar som äger före taget och de är vana att jag säger ifrån. Det som är bra är att de anställda har olika ansvarsområde och varje måndag har vi möte och pratar igenom allt. Alsbo ägg AB är ett familjeägt företag som startade Företaget är enbart inriktat på att paketera ägg ifrån frigående höns och kravproducerade ägg. Kravproducerade ägg innebär att fodret inte får vara ogräsbe 12 KOMMUNAL Bergslagen

13 ägg packas i timmen på Alsbo äggård. Här är det Emma Skrivargård-Rabb, Simon Elmertoft och Sandra Skrivargård-Rabb som står mitt i produktionen. Om vi varierar våra arbetsställningar förebygger vi förslitningsskador. att kommunikationen fungerar bra mellan de olika stationerna. Kvalitet och miljö är jätteviktiga frågor i verksamheten, säger ägaren av Alsbo äggård Sören Rabb. ring i äggfabriken kämpat och hönsen ska kunna gå ute. Alla höns på gården har tillgång till takade rastgårdar där de kan vistas utomhus. Vegetabiliskt foder och utomhusrastgårdarna till gårdens höns och tuppar bidrar till att djuren har det extra bra och det ger förstås i slutändan bra ägg, konstaterar ägaren Sören Rabb. Det här är min fädernesgård, konstaterar han medan vi visas runt. Han berättar att hans föräldrar hade sedvanligt jordbruk med mjölkkor och spannmålsodling. Men på slutet började pappa med äggproduktion. När jag och min fru Britt-Marie tog över fanns det 900 höns. I dag har vi höns på gården. Dessutom har vi kontrakterat ytterligare nio gårdar i regionen som producerar ägg åt oss. Totalt har vi 30 olika hönsgrupper. När äggen kommer in i sorteringshallen kontrollvägs de och registreras. Sedan matas de via rullband in i systemet. Kameror registrerar om det finns smuts eller sprickor i äggen. De vänds med spetsen nedåt och så kontrollerar nya kameror med röntgenblick om det finns inre skador. Alla sekunda ägg sorteras bort ägg sorteras i timmen. De sorteras efter storlek, datumstämplas och förpackas i halvpallar för vidare transport ut i det kylda packrummet där de emballeras. Två till tre bilar om dagen hämtar ägg för transport till affären ut i regionen. Enligt EU:s regler är sista förbrukningsdag efter 28 dagar. Det får vi hålla oss till. Men ett ägg, lätt kylt, räcker egentligen i tre månader, konstaterar Sören. För två år sedan blev Alsbo ägg AB Årets företagare, utsedd av organisationen Företagarna som i sin motivering ansåg att de är förebilder som företagare med bra miljöarbete, god kreditvärdighet och ökad omsättning. Vi arbetar ständigt med en genomtänkt miljö, kvalitets- och hygienpolicy. Det är naturligtvis roligt att det uppmärksammas, säger Sören Rabb. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger KOMMUNAL Bergslagen 13

14 reportage Suzanne fick möjligheten att få följa med sin väninna till hennes födelseland Marocko. Det blev en resa rik på möten med människor och traditioner från en annorlunda och spännande kultur. Suzanne Lazar till vänster följde med sin vänninna Kristina till hennes hemland Marocko. Marocko blev möten för livet Att gå på matmarknad är en upplevelse med alla smaker, dofter o Varför följer du inte med mig hem till Marocko och blir min gäst? Det var Kristina, en kvinna jag träffat på Kommunal, som frågade. Min nyfikenhet föddes, att få följa med någon hem är något helt annat än att vara turist. När jag tackade ja till erbjudandet blev Kristina jätteglad. Kristina gifte sig med en svensk man och kom till Sverige för 14 år sen. Vi träffades på Kommunals årsmöte första gången och har sen gått på teater en del tillsammans (vi är båda ombud för Skåde banan). Vi landade på Casablancas flygplats den 13 juni. Där mötte en vän till Kristina upp med hyrbil. Han skjutsar oss sedan ända hem till Kristinas bror i Meknes, drygt 20 mil bort. När vi anlände till Meknes sent på kvällen var glädjen stor. Kri stina hade inte varit hemma på fyra år. Vi möttes av Kristinas leende bror Hamid och hans fru Fatima samt deras barn Salima och Saád. Alla var lika glada över att se mig som Kristina och önskade mig välkommen till Marocko. Det kindpussades och kramades, skrattades och pratades. Vi bjöds på fikon och filmjölk en ceremoni för att visa att vi var extra välkomna. Sedan blev det mat på stort fat: kyckling, ris, tillbehör. I Marocko äter alla, med höger hand, från samma fat. Till hjälp har man en brödbit att suga upp såsen med. Det var härligt att få äta med händerna och värdparet var imponerade över att jag åt som de (jag blev erbjuden både bestick och tallrik). Till maten dricker man läsk, filmjölk eller vatten. Som troende muslim drickerman inte alkohol. Måltiden avslutas med frukt och sedan te eller kaffe och kakor. Frukosten består av te eller kaffe, bröd, olivolja, sylt, oliver, ost, croissanter och kakor. Maten är viktig i Marocko och umgänget sker ofta runt maten, som tilllagas av kvinnorna. När jag var i Marocko tänkte jag att det var för att landet är ett patriarkat, men när jag kom hem upptäckte att det är likadant här hemma. Kvinnorna lagar, med få undantag, maten. Många bär sjal i Marocko, men inte alla, man gör som man själv vill. Fatima bär sjal när hon går ut, men inte hemma. Dottern bär inte sjal alls. Kristinas syster Khadija bär sjal både hemma och ute. Man får många av sina fördomar omvärderade på en sådan här resa. Khadija, som är en troende muslim, blir mycket upprörd varje gång vi ser en heltäckt kvinna eller religiös man i skägg. Alla jag träffade är också mycket upprörda över att man fått ett muslimskt parlament, något som man inte gillar. Troende muslimer gillar inte fundamentalister, lika lite som vi gillar kristna fanatiker. Men här hemma buntar vi ihop alla muslimer till en grupp. Det är något att tänka på! Vi gör också utflykter till Fes i norr och Marrakech i söder. I Marrakech är det ännu varmare, samma gästvänlighet och med fantastiska marknader med massor av fantastiska varor. Jag lärde mig av mina marockanska vänner att alltid vara vänlig och samtala med folk även om jag inte vill köpa något, aldrig vara avvisande och otrevlig. Jag är så tacksam att jag fick följa med Kristina till Marocko och vill uppmana alla att ta chansen om ni får ett liknande erbjudande. Man lär sig alltid något nytt om sig själv i mötet med andra kulturer och människor. Men först måste vi våga mötas. Text och foto: Suzanne Lazar 14 KOMMUNAL Bergslagen

15 borlänge Festligt med boken i centrum ch färger. De stora säckarna innehåller bland annat kryddor. Dalarnas litteraturdagar, som i år firade tioårsjubileum, lockade verkligen en storpublik till Kupolen i Borlänge i augusti. ABF hade storsatsat tillsammans med tidningen Dalademokraten. Bland gäster och föreläsare på firandet märktes Göran Greider, chefredaktör för Dalademokraten och författaren Björn Ranelid som blivit en älskad medieperson på senare tid. Bokborden ringlade sig genom lokalen och vid Kommunals bokbord satt Robert Nyberg, känd illustratör och konstnär och signerade sina böcker och kort. Robert Nyberg harblivit känd bland kommunalare för de runda och underfundiga korten han gör. Robert Nyberg höll sedan en dialog med publiken om sitt sätt att skilda samtiden genom text och illustrationer, bland för Kommunal och Aftonbladet. För första gången sågs Dalarnas Författarförbund och Föreningen arbetarskrivare på scenen. Ulf Lundén invigde med poesi. Han läste Werner Aspenström, en gång akademiledamot och Wislawa Szymborska, Nobelpristagare som avled tidigare i år. Lundén fortsatte i samtal med konstvetaren Mats David Ranaxe om hans bok Carl Larsson & Evigheten. Göran Greider samtalade från scenen med Kristian Lundberg, Malmöförfattaren som har fått pris för skildringen av hamnarbetet i Yarden och nya Och allt skall vara kärlek. Temat var arbetets villkor. Det gällde även samtalet med Sara Beischer och Maria Hamberg. Sara Beischer gav i januari ut Jag ska egentligen inte jobba här, roligt och allvarligt om arbete i äldreomsorgen. Ranelid rörd Björn Ranelid, som var riktigt uppvaktad, av medierna bjöd på uppläsning. Han blev speciellt rörd över konferencieren och Kommunals kulturansvariga Suzanne Lazar som kallade honom arbetareförfattare. ABF och Dalademokratens medarrangörer var Skådebanan, Unga Örnar, Borlänge bibliotek, LOfacken Dalarna, Brunnsviks förkhögskola, Peace & Love, Kupolen, Borlänge kommun och Statens kulturråd. Lilian Haraldsson Maten är viktig i Marocko och umgänget sker ofta runt maten. Robert Nyberg, illustratör och författare, var på plats på Dalarnas litteraturdag för att berätta om sitt arbete och för att signera böcker. Foto: Lilian Haraldsson KOMMUNAL Bergslagen 15

16 24 barn och 17 mammor deltog i Kommunals sommarkurs på Barkens konferens i Bergslagen. Sommarkurs där mammor fick ta plats Sent på kvällarna hade mammorna lite tid för sig själva. Massage och hårfärgning ingick i Strax före midsommar arrangerade Kommunal Bergslagen den traditionsenliga sommarkursen. Denna gång på Barkens konferens i Smedjebacken. Vi hade några underbara dagar med 17 mammor och 24 barn som deltagare. Vi träffades söndagen den 17 juni och åt middag och gick igenom det praktiska. Barnen fick träffa Linnea, Frida och Elin från Unga Örnar som hade hand om barnverksamheten. Måndagsmorgonen startade med en god frukost och mammorna samlades efter att de hade lämnat sina barn för aktiviteter. Fackliga frågor Vi gick igenom fackets betydelse: Vad står facket för? Vad innebär medlemskapet? Det gav mycket bra diskussioner. På eftermiddagen var vi vid stranden och hade trevligt med barnen. Dagen därpå gick vi igenom Kommunals organisation och egna frågor. Sedan blev det tipspromenad för mammor och barn och mera sol och bad. Försäkringar Onsdagen handlade om Kommunals försäkringar och där mammorna utbytte egna erfarenheter. På eftermiddagen gick vi till skogen och fikade med kaffe och festis och barnens muffins som de hade bakat. Barnen fick vara sakletare i skogen som Frida, Elin och Linnea hade fixat. På onsdagskvällen hade Barkens personal fixat med godis och chips och filmvisning. Torsdagen startade lite annorlunda: Jag fick en massagebehandling av mammorna. Helt underbart. Mysiga kvällar Sent på kvällarna satt vi tillsammans och hade det trevligt. Vi hann med både ögonbrynsplockning och färgning av hår utomhus och trivdes tillsammans. Vi alla sa att den servicen som vi fick från personalen vad det absolut den bästa man kan få. Alla kände sig nöjda. En av kursens deltagare, Sara från Västerås, ställde upp på en liten intervju: Vad var din inställning till Kommunal innan du kom till semesterkursen? Jag var nog lite fack-anti, att det var något man bara betalar till. Jag visste inte mycket Vad har gjort att du har tänkt om? Nu vet jag vad Kommunal står för och vet också vad jag betalar till. Facket ger mer än jag trott. Vad tänker du göra när du kommer hem? Travdag för hela familjen i Rättvik Varje år deltar Kommunal som sponsor i Lärlingsloppet. I år arrangerades det bland på Rättvikstravet den 4 augusti. Vi delar ut ett pris till vinnande hästägare, kusk och hästskötare i Lärlingslpppet. Det är ett sätt att uppmärksamma branschen där vi har många medlemmar, berättar Cilla Rohdin, ordförande i Kommunal Bergslagen. Samtidigr arrangerade Kommunal en familjedag på travbanan med hoppborg, ansiktsmålning, fiskdamm, ponnykörning och allehanda tävlingar. Det blev en jättebra dag där Kommunal verkligen märktes. Många kom också fram och pratade om fackliga frågor. Kommunals travtour gick bland annat på Rättvikstravet i början av augusti. Vinnande häst i lärlingsloppet tog ett ärevarv med Kommunaltäcket på. Bilden till höger: Samtidigt var det en familjefest för Kommunals medlemmar med ansiktsmålning och fiskdamm och ponnykörning. 16 KOMMUNAL Bergslagen

17 Kommunals stugor i Sälen fräschas upp I många år har medlemmarna i Kommunal Dalarna haft möjlighet att hyra stugor i Sälen till medlemspriser. Nu gäller erbjudandet förstås hela Kommunal Bergslagen dit Västmanland också hör. aktiviteterna. Foto: Mariann Nurmi Jag skulle vilja engagera mig och bli arbetsplatsombud. I dagsläget går det inte, men så småningom vill jag bli det. Vid nomineringsmöten skulle jag utan rädsla kunna räcka upp handen vid val. Hur känns det just nu? Skönt. Jag har slappnat av psykiskt och har börjat tänka på saker som jag aldrig tidigare har gjort Tillsammans kan vi göra mycket. Det har varit toppendagar! Irene Homman Nu behöver Sälenstugorna rustas. Kommunal inleder ombyggnaden med stuga 1 och 2 som är ett parhus, totalrenoveras. Nytt avlopp installeras och kopplas till ett minireningsverk. All köksutrustning byts ut och stugorna byggs om så att dusch och toalett ingår i lägenheten, istället för som tidigare nere i källaren. Parhusen tilläggsisoleras för att minska energiförbrukningen. Vi räknar med att stuga 1 och 2 ska stå färdiga i början av december. Vi börjar att hyra ut dessa under vecka , om allt följer byggplanen, berättar Hans Unander, ordförande i Kommunals stugstyrelse. Bredband Stugorna moderniseras ordentligt och bredband installeras. Vi inreder dem även pietetsfullt. Stugorna har en vacker exteriör med bleckplåtsfönster och det vill vi bevara och skapa en liknande atmosfär invändigt. Eftersom stuga 1 och 2 ligger på samma tomt som 3 och 4 så varnar Hans Unander för att det kan bli en del störningar från renoveringsarbetet under hösten. Vackert läge Stugorna ligger avskilt och vackert beläget i Gammelsätersfjället i Transtrand som är en del av Sälenområdet. Anläggningen består av fyra stugor på en tomt och en större stuga några hundra meter bort. Renoveringsarbetet har Just nu rustas kommunals stugor 1 och 2 i Gammelsätersfjället i Transtrand som är en del av Sälenområdet. Men övriga stugor, 3, 4 och 5 går att hyra som vanligt. börjat med stuga 1 och 2, men så småningom ska samtliga hus moderniseras. Övriga stugor har dusch och toalett inomhus, kyl/frys. Micro och allt vad man behöver för en bekvämt boende. Tv finns med marksända digitalmottagare, konstaterar Hans Unander. Bär och svamp Gemensam slogbod finns på gårdsplanen och är en populär samlingsplats sommar som vinter. På sommaren finns många vandringsleder och stor tillgång till bär och svamp. Vintersäsongen i Sälen- Transtrand inleds i början av november och pågår till början av maj. Här finns Sveriges lifttätaste område med massor av nedfarter i varierande svårighetsgrader. Närmaste skidanläggning är Kläppen och Lindvallen. Några elljusspår, skoterspår och motionsspår finns förstås för dem som vill åka på längden. Fram till december i år är stuga 1 och 2 under renovering, men övriga stugor går att hyra som vanligt. Lilian Haraldsson Slogboden är en populär samlingsplats för grillning och god samvaro. Uthyrning sker veckovis söndag söndag eller torsdag söndag. Möjligheten att hyra dygnsvis försvinner helt. Hyreskostnad för medlemmar: Lågsäsong: Lågsäsong, veckorna : Stuga 3 4: Hel vecka Söndag torsdag/torsdag söndag Stuga 5: Hel vecka Söndag torsdag/torsdag söndag Högsäsong 2013: Stuga 3 4: Hel vecka Söndag torsdag/torsdag söndag Stuga 1, 2 och 5: Hel vecka Söndag torsdag/torsdag söndag kr kr kr kr kr kr kr kr För bokning under högsäsongen 2013 veckorna 1 samt 6 16 sker lottdragning. Blankett för intressebokning dessa veckor finns på sektionerna eller Intresseanmälan ska vara avdelningen tillhanda senast den 30 september För aktuella uppgifter och mer information, kontakta Kommunal Bergslagen Tel: KOMMUNAL Bergslagen 17

18 liv & lust Tecknat och målat har hon gjort sedan hon var barn. Men det är först på senare år som Susanne Södergren gjort allvar av sitt konstnärliga intresse. Nu gör hon illustrationer till en tidning och drömmer om en konstutställning. Konsten är att våga förverkliga sina drömmar Susanne Södergren illustrerar en roman i tidningen Kvällsstunden. Hon är precis klar med den, men hoppas förstås på flera uppdrag. Hon har alltid varit en pysslare, som hon uttrycker det själv. När döttrarna var små sydde hon kläder till dem och till dockorna. Nu syr hon väskor med fantasimotiv och fordral till mobiltelefoner. Bland mycket annat. Man måste våga prova på, säger samtidigt som hon bjuder oss på kaffe i sin mysiga lägenhet på Emausgatan i Västerås.Staffliet står framme och på väggarna hänger en hel del av hennes konstverk målade både i akvarell, blyerts och i akryl. Ändå är hon lite blygsam när det gäller sitt måleri. Jag är väldigt ojämn. Ibland blir det bra och ibland mindre lyckat. Därför vill jag inte säga att jag har talang eller förmåga. kan börja tänka på att förverkliga mina drömmar. Susanne arbetar som boendestödjare på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar i Surahammar. Det kan vara underbart och utvecklande att jobba med ungdomarna men också sorgligt. Det är ju inte alla som får stanna. I mitten av 1980-talet gick Susanne på Skinnskattebergs folkhögskolas estetiska linje. Den kunskapen bär hon med sig fortfarande. Dessutom var hon under en period aktiv i klubb Artis, en konstförening som fanns i Västerås för 20 år sedan. Vi som var med där lärde av varandra, berättar hon. Hon har målat en dekorvägg i ett dagcenter och hon har dekorationsmålat möbler till vänner och bekanta. med hotellvistelse och vinprovning, men jag böt ut det mot fallskärmshopp. Det ångrar jag inte, säger hon och visar foton från himlafärden. Det var fascinerande. Jag var bara rädd de första sekunderna. Sedan var det fantastiskt. Det finns flera drömmar kvar att förverkliga. Susanne vill resa till Kenya och arbeta på ett barnhem. Jag vill göra nytta samtidigt som jag upptäcker andra länder. När jag var barn bodde vi i tre år i Afrika. Pappa jobbade som elektriker åt Lamco. Jag har fortsatt att resa. Det kommer jag att göra så länge jag lever. Blir det någon konstutställning? Ja, kanske. Man kanske måste våga, säger Susanne och skrattar. Text: Lilian Haraldsson Foto: Peter Krüger Illustrationer till en veckotidning, sömnad, Men är det inte så för alla? Måste man inte få misslyckas för att skapa det som är riktigt bra. Jo, så kanske det är, säger hon och sätter sig på en medicinboll som hon tränade med när hon opererats för diskbråck. Nu när hon är frisk vill hon utveckla sitt intresse för teckning och målning Dessutom är jag fri. Barnen är vuxna, min yngsta dotter är 18 år och tar studenten i år. Nu kan jag börja tänka på mig själv. Hela livet ligger för mina fötter. Jag Susanne återkommer ofta till hur viktigt det är att utveckla sina drömmar. Det behöver inte vara stora saker. Man behöver inte förändra hela sitt liv. Det kan räcka att cykla ner till hamnen och vara med på en allsångskväll där. Att njuta av en vacker sommarkväll i goda vänners lag. En dröm som hon gått och tänkt på länge var att hoppa fallskärm. Nu har hon gjort det. Det var i samband med min 50-årsdag som jag fick en present Susanne Södergren Ålder: 51 år. Familj: Särbo och tre döttrar. Maja 24 år, Sandra 23 år och Frida 18 år. Bor: I Västerås. Yrke: Boendestödjare. Uppdrag: Kulturombud i Kommunals sektion i Surahammar. Fritid: Målar och tecknar, åker motorcykel med särbon, umgås med vänner och barn. Drömmer om: Att ta mckörkort, resa till Kenya och att kanske ha en egen utställning. Susanne Södergren samlar sina tavlor för småningom. 18 KOMMUNAL Bergslagen

19 pyssel och måleri utgör en stor del av Susanne Södergrens fritid. Dessutom drömmer hon om att arbeta med barn i afrika och att ta mc-kort. Ett självporträtt från ungdomstiden. att kanske ställa ut dem så Susanne illustrerar i akvarell till en roman i en veckotidning. KOMMUNAL Bergslagen 19

20 mötesplatsen Här är en sida för kallelser och inbjudningar till sektionernas olika aktiviteter. Håll ett öga på denna sida. Det kan vara något du missar annars. Enligt stagarna ska varje sektion hålla minst tre medlemsmöten under verksamhetsåret, möte för verksamhetsplanering, nomineringsmöte och årsmöte. Nomineringsmöte är det möte där medlemmarna lämnar förslag på (nominerar) medlemmar till olika fackliga uppdrag. Därefter ska sektionens valberedning i sitt arbete fram till årsmötet kontakta de nominerade och lägga sitt förslag till valen på årsmötet. Årsmöte är det mötet där medlemmarna utifrån sin rösträtt väljer personer till sektionsstyrelsen samt andra förtroendeuppdrag i sektionen. Valbara är endast de personer som nominerades på nomineringsmötet. Valberedningen lägger fram sitt förslag på kandidater till de olika uppdragen utifrån de som nominerades på nomineringsmötet. På mötet ska även sektionens verksamhetsberättelse tas upp för godkännande samt fastställa tider för ordinarie sammanträden samt ordningen för kallelse till dessa. Möte för verksamhetsplanering är mötet där alla medlemmar har möjlighet att föra fram sina åsikter om sektionens verksamhet för nästkommande år. Sektion hallstahammar bjuder in till Medlemsmöte 19 september, klockan 18 i Folkets hus Sektionens verksamhetsplan 2013 Vi bjuder på förtäring Anmälan till expeditionen senast 14 september Tel: eller Välkomna! Sektionsstyrelsen Sektion Malung-sälen bjuder in till Medlemsmöte onsdagen 17 oktober, kl 18 Folkets hus, Skolgatan 2 På dagordningen: Fyllnadsval av ordförande Nomineringar ska vara inkomna till sektionen senast den 24 september. Vi bjuder på fika Välkomna! Sektionsstyrelsen Västerås vård och omsorg bjuder in till Medlemsmöte invigning 2 oktober, kl 18 Carl Hennings Gata 4 Välkomna till våra nya lokaler på Carl Hennings Gata för mingel och fastställande av nominering till kongressombud. Välkomna! Sektionsstyrelsen Sektion AVESTA bjuder in till Nomineringsmöte tisdag 13 november, kl i Marcusskolans matsal På dagordningen: Val av arbetsplatsombud och skyddsombud Nomineringar till olika uppdrag, bl a till sektionsstyrelsen, ombud till LO och ABF. Förtäring Anmälan till expeditionen senast 7 november, tel: eller OBS! Kom ihåg medlemsmötet 24 september, kl i Marcusskolans matsal Välkomna! Sektionsstyrelsen Sektion ludvika bjuder in till Medlemsmöte 25 september kl i Gillesalen, Folkets hus På dagordningen bl a: Verksamheten för 2013 Nomineringsmöte 5 december kl i Gillesalen, Folkets hus På dagordningen bl a: Nomineringar till sektionsordförande, sektionsuppdrag och uppdrag inom Kommunal Bergslagen Anmälan tel: , , ,86259, eller mejl: ludvika.bergslagen@ Välkomna! Sektionsstyrelsen Västerås vård och omsorg bjuder in till Medlemsmöte 17 oktober, kl 18 Västerås folkhögskola Vi antar verksamhetsplanen 2013 och bjuder på fika Sista anmälningsdag 10 oktober Medlemsmöte 4 december, kl 18 Västerås folkhögskola Vi fastställer nomineringar av styrelseuppdrag, så som ordinarie ledamöter och suppleanter, representantskapsledamöter, valberedning, ABF representantskap och ungdomsråd. Vi bjuder på fika. Sista anmälningsdag 27 november Välkomna! Sektionsstyrelsen 20 KOMMUNAL Bergslagen