FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017

Transkript

1 Finlands Kommunförbund Budget 2017 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF KT KOMMUNARBETSGIVARNA BUDGET 2017 Finlands Kommunförbund rf, styrelsens sammanträde

2 Finlands Kommunförbund Budget Innehållsförteckning Sida 1 Budget för Finlands Kommunförbund rf Allmänt Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Placerings- och finansieringsverksamhet Forskning och utveckling Investeringar 7 2 Budget för KT Kommunarbetsgivarna Allmänt Avgiftsbelagda tjänster och produkter Kommunernas betalningsandelar Verksamhetskostnader 9 Bilagor 1 Finlands Kommunförbund rf:s och KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer 2 Kommunernas medlemsavgifter till Finlands Kommunförbund rf och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna kuntakohtaiset maksuosuudet 3 Grunderna för fakturering av Finlands Kommunförbund rf:s avgiftsbelagda tjänster och produkter Finlands Kommunförbund rf:s placeringspolicy

3 Finlands Kommunförbund Budget BUDGET FÖR FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF Allmänt De strukturella förändringar som påbörjades i förbundskoncernen år 2013 har fortsatt: år 2015 utvecklades koncerntjänsterna och år 2016 bildades en stiftelse. Kommunförbundets löneräkning, ekonomiförvaltning och interna ICT-enhet övergick år 2015 till den servicecentral som verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab och som tillhandahåller merparten av dessa tjänster också för koncernens dotterbolag. Kommunförbundet Service Ab ansvarar för tjänsterna i Kommunernas hus och Kommunförbundet Holding Ab ansvarar för ägarstyrningen. År 2016 inrättades Finlands kommunstiftelse sr. Förbundet donerade köpesumman från försäljningen av aktierna i Ekokem Abp, 124,4 miljoner euro, till stiftelsen. Det beslutades också att hela aktiestocken i Kommunernas hus Ab skulle doneras till stiftelsen efter att bolagets lån från förbundet på cirka 19 miljoner euro har kapitaliserats i bolaget. Kommunförbundet har haft som mål att år 2017 uppnå nollresultat efter placerings- och finansieringsverksamheten. Då placerings- och finansieringsverksamheten har ett genomsnittligt resultat på cirka 2,5 miljoner euro innebär det att ett operativt verksamhetsresultat på cirka -2,5 miljoner euro eftersträvas för år Det operativa resultatet i budgeten 2017 är -1,3 miljoner euro, vilket motsvarar -2,2 miljoner euro beräknat på ett sätt som är jämförbart med tidigare år. Det innebär att förbundet i budgeten 2017 uppnår sitt långsiktiga resultatmål. Nyckeltal för 2013 B2017 (miljoner euro) Operativt Personal- Övriga verksamhets- kostnader fasta kostnader resultat Utfall ,3 15,4 16,1 Utfall ,8 13,8 14,4 Utfall ,9 13,4 13,6 Budget ,0 12,8 13,6 Budget ,3 13,3 10,3 *) Mål ,5 *) I siffrorna har beaktats stödet från Finlands kommunstiftelse i fråga om verksamhetslokalerna, vilket påverkar resultatet med + 0,9 miljoner euro: 1) De uteblivna inkomsterna från verksamhetslokalerna minskar intäkterna med omkring 1,23 miljoner euro. 2) Underhållsvederlagen på 1,98 miljoner euro och fastighetsförvaltningen på 0,15 miljoner euro faller bort från kostnaderna.

4 Finlands Kommunförbund Budget Resultaträkning för Finlands Kommunförbund rf (1000 euro): Budget 2017 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter *) Utomstående finansiering Medlems- och serviceavgifter Intäkter sammanlagt KOSTNADER Löner och arvoden Pensions- och andra lönebikostnader Personalkostnader sammanlagt Avskrivningar Övriga personalkostnader och utbildning Resor Köpta tjänster Marknadsföring, PR och representation Övriga verksamhetskostnader **) Övriga kostnader sammanlagt KOSTNADER SAMMANLAGT Operativt resultat Placerings- och finansieringsverksamhet ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT Verkningar av överföringen till Finlands kommunstiftelse (1000 ): *) hyresinkomsterna från verksamhetslokalerna uteblir **) utgifterna för förvaltningstjänsterna för fastigheten faller bort *) underhållsvederlagen för verksamhetslokalerna faller bort Intäkter Avgiftsbelagda tjänster, produkter och hyresintäkter har för 2017 budgeterats till sammanlagt 1,2 miljoner euro, medan budgeten 2016 var 2,3 miljoner. Hyresintäkterna har budgeterats till 0,04 miljoner euro 2017, medan de i budgeten 2016 var 1,3 miljoner. De minskade hyresintäkterna förklaras av att hyresinkomsterna från Kommunernas hus uteblir då lokalerna överförs till Finlands kommunstiftelse.

5 Finlands Kommunförbund Budget Försäljningen av förtjänst- och hederstecken beräknas minska ytterligare. För 2017 är budgeten 0,35 miljoner euro, medan budgeten för 2016 var 0,42 miljoner euro och försäljningen år ,58 miljoner euro. Försäljningen av sakkunnigtjänster uppskattas inbringa 0,42 miljoner euro, medan budgeten för 2016 var 0,49 miljoner euro och försäljningen år ,42 miljoner euro. Den externa finansieringen, som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt, är 2,1 miljoner euro i budgeten 2017, medan den i budgeten 2016 var 2,2 miljoner. Typiskt för projektverksamheten är en stor årlig variation. Kommunernas medlemsavgifter är på samma nivå i budgeten 2017 som i budgeten 2016, dvs. 17,1 miljoner euro. Samarbetsmedlemsavgifterna för sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, samkommunerna för utbildning och samkommunerna för specialomsorger har budgeterats till samma nivå som utfallet år 2016, dvs. 1,9 miljoner euro. 1.3 Personalkostnader och personalen Personalkostnaderna har budgeterats till 13,3 miljoner euro, medan de i budgeten 2016 var 12,8 miljoner. I personalbudgeten 2017 är antalet årsverken i snitt 161,6. År 2016 uppskattas antalet årsverken bli i genomsnitt 161,9, medan det budgeterade antalet var i genomsnitt 156,7. Antal årsverken vid Finlands Kommunförbund B2017 B ,6 156,7 169,3 177,3 195,9 226,4 En del av minskningen i antalet årsverken beror på att anställda överförts till koncernbolagen. Debiteringarna för dessa personer ingår i övriga verksamhetskostnader. 1.4 Övriga kostnader Övriga personalkostnader, resor, marknadsförings- och PR-kostnader samt externa servicekostnader uppgår i budgeten 2017 till 4,4 miljoner euro, medan beloppet i budgeten 2016 var 4,2 miljoner. De övriga verksamhetskostnaderna har budgeterats till 5,6 miljoner euro (9,5 miljoner euro i budgeten 2016, utfallet 9,8 miljoner euro år 2015). De består främst av debiteringar för tjänster av koncernbolagen Kommunförbundet Service Ab, Kommunförbundet Holding Ab, Kommunernas hus Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab, sammanlagt 4,4 miljoner euro. De minskade debiteringarna av förbundskoncernens ekonomi- och löneförvaltning samt interna ICT-servicecentral, vilka verkar inom FCG Finnish Consulting Group Ab, och de vidtagna utvecklings- och effektiviseringsåtgärderna har minskat kostnaderna redan år 2016, vilket syns i budgeten 2017.

6 Finlands Kommunförbund Budget Finlands kommunstiftelse sr I Kommunförbundets budget 2017 har donationerna till Finlands kommunstiftelse sr beaktats (köpesumman från försäljningen av Ekokem-aktierna samt aktierna i Kommunernas hus Ab) samt stödet från stiftelsen i fråga om de verksamhetslokaler som Kommunförbundet använder. Nettoeffekten på budgeten är +0,9 miljoner euro: av inkomsterna uteblir hyresinkomster på 1,2 miljoner euro, av utgifterna faller det bort vederlag på 1,9 miljoner euro för lokalerna och 0,2 miljoner euro i fastighetsförvaltningskostnader. 1.6 Placerings- och finansieringsverksamhet Finlands Kommunförbund rf:s styrelse fastställer förbundets placeringspolicy årligen i samband med budgetbehandlingen. Enligt placeringspolicyn verkställer Kommunförbundet de beslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. För närvarande är förbundets kapitalförvaltare Nordea Asset Management Finland och Seligson & Co Varainhoito. Placeringarna görs i regel via fonder. Det gör placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimerar det administrativa arbetet och möjliggör en fortlöpande effektiv riskspridning. Rapporteringen ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetskontroll av kapitalförvaltarna. I syfte att trygga en kostnadseffektiv prissättning konkurrensutsätts kapitalförvaltarna minst vart femte år. Kommunförbundets placeringspolicy kommer att omprövas under år Placeringspolicyn kommer samtidigt också att omprövas i koncernbolagen och Urbanismisäätiö. I Finlands kommunstiftelse utformas stiftelsens första placeringspolicy. I samband med uppdateringen av förbundets placeringspolicy är det tänkt att kapitalförvaltarna ska konkurrensutsättas. Förbundet kommer i mån av möjlighet att genomföra konkurrensutsättningen samtidigt som de ovan nämnda aktörerna i syfte att uppnå volymfördelar. År 2017 uteblir vinstutdelningen från Ekokem Abp, vilket kommer att minska intäkterna från placerings- och finansieringsverksamheten betydligt. Resultatet av placerings- och finansieringsverksamheten (budget): Placerings- och finansieringsverksamhet (1000 euro) Budgeterat 2017 Budgeterat 2016 Utfall 2015 Placeringsportfölj Vinstutdelning Finansiering Annat SAMMANLAGT

7 Finlands Kommunförbund Budget Forskning och utveckling I budgeten 2017 är Kommunförbundets egen insats för forskning och utveckling 1,2 miljoner euro och den externa finansieringen 2,1 miljoner euro. Kommunförbundets egen insats består av arbetsinsatsen av förbundets egen personal och köpta tjänster. Forsknings- och utvecklingsverksamheten har en viktig roll i uppfyllelsen av förbundets strategiska mål. Verksamheten är i allt högre grad inriktad på projekt som är relevanta för förbundets framgångsfaktorer. Besluten om fördelningen av utvecklingsinsatser fattas flexibelt med beaktande av situationen i strategi- och verksamhetsmiljön. Den försvårade finansiella situationen syns i den externa projektfinansieringen. Verksamheten balanseras med hjälp av aktiv styrning av utvecklingsportföljen. 1.8 Investeringar ICT-investeringarna sköts via FCG Finnish Consulting Group Ab och kostnaderna debiteras i form av serviceavgifter. I budgeten 2017 finns inga anskaffningar av tjänstebilar.

8 Finlands Kommunförbund Budget Budget för KT Kommunarbetsgivarna 2.1 Allmänt Enligt 5 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) godkänns Kommunala arbetsmarknadsverkets budget av Kommunförbundets fullmäktige. KT Kommunarbetsgivarnas verksamhetskostnader beräknas år 2017 uppgå till euro. Verksamhetsinkomsterna har uppskattats till euro. I betalningsandelar av kommunerna uppbärs enligt budgeten euro. Resultaträkning för KT Kommunarbetsgivarna (1000 euro): Budget 2017 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 INTÄKTER Avgiftsbelagda tjänster och produkter Kommunernas betalningsandelar Intäkter sammanlagt KOSTNADER Löner och arvoden Pensions- och andra lönebikostnader Personalkostnader sammanlagt Övriga personalkostnader och utbildning Resor Köpta tjänster Marknadsföring, PR och representation Övriga verksamhetskostnader Övriga kostnader sammanlagt KOSTNADER SAMMANLAGT ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT Avgiftsbelagda tjänster och produkter De avgiftsbelagda tjänsterna och produkterna fördelar sig år 2017 enligt följande: sakkunnig- och utbildningstjänster euro, publikations- och försäljningsinkomster euro och övriga inkomster euro.

9 Finlands Kommunförbund Budget Kommunernas betalningsandelar Kommunernas betalningsandelar har under de senaste åren utvecklats enligt följande: Budget Bokslut (1000 ) B B Betalningsandelarna uppbärs hos kommunerna så att hälften tas ut enligt kommunens beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen det föregående året och den andra hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. De slutliga kommunvisa betalningsandelarna räknas ut i samband med bokslutet. 2.4 Verksamhetskostnader KT Kommunarbetsgivarnas verksamhetskostnader har under de senaste åren utvecklats enligt följande: Budget Bokslut (1000 ) B B Den största kostnadsposten i budgeten är löner och lagstadgade lönebikostnader. De uppgår till sammanlagt cirka euro, vilket är omkring 61 procent av alla kostnader. Det är euro mer än i budgeten Antal årsverken hos KT Kommunarbetsgivarna B2017 B ,0 53,6 53,5 49,0 48,3 45,8 I siffrorna ovan ingår Avainta rf:s personal, vars arbetsinsats i budgeten 2017 är åtta och ett halvt (8,5) årsverke. De övriga kostnaderna uppgår till sammanlagt euro, vilket är euro mindre än i budgeten Minskningen beror på att debiteringarna för ICTtjänster från FCG har minskat, liksom också anskaffningarna av anläggningstillgångar. Kostnaderna för administrativa tjänster betalar KT Kommunarbetsgivarna till Kommunförbundet Service Ab och FCG Finnish Consulting Group Ab.

10 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 1 Finlands Kommunförbund rf:s medlemskap i organisationer och årlig medlemsavgift (euro) Organisationer i Finland Levande stadskärna rf Helsingforsregionens handelskammare HL7 Finland ry Huoltaja-säätiö 481 Kuntatekniikan foorumi Näringslivets arkivförening rf 50 Trafikskyddet 100 Maarakennusalan neuvottelukunta MANK ry Förbundet för ungdomsbostäder rf 400 PANK ry 500 Projektföreningen rf 434 Finlands regionala utvecklingssammanslutning SEKES rf Interna revisorer rf 240 Skills Finland ry Suomalaisen Työn Liitto 97 Föreningen för Finlands Stadssekreterare rf 15 Finlands Hembygdsförbund rf 800 Byaverksamhet i Finland rf 500 Finlands Kvalitetsförening rf Föreningen för sjukhushygien i Finland rf 250 Finlands Företagsmentorer rf TIEKE Utvecklingscentralen för informationssamhälle rf 930 Sällskapet för framtidsstudier rf 390 Työelämän tutkimusyhdistys ry Internationella organisationer Council of European Municipalities and Regions European Health Property Network HOPE European Hospital and Healtcare Federation IHF International Hospital Federation KT Kommunarbetsgivarnas medlemskap i organisationer Organisationer i Finland HENRY ry Internationella organisationer CEEP European Centre of Employers and Enterprises HOSPEEM EuropeanHospital & Healtcare Employers' Association WorldatWork Society of Certified Professionals

11 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 2 Kommunernas medlemsavgifter till Kommunförbundet och betalningsandelar till KT Kommunarbetsgivarna Medlemsavgiften enligt kalkylen: KT Kommunarbetsgivarna: Betalningsandel euro, varav 80 % tas ut i förskott = euro. Hälften av medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet 1) och hälften på de beskattningsbara inkomsterna 2). Medlemsavgift för det övriga förbundet: Medlemsavgifterna uppgår till sammanlagt euro, varav ¾ tas ut på basis av invånarantalet 1) och ¼ på basis av de beskattningsbara inkomsterna 2). Kommunens invånarbaserade medlemsavgift sänks dock med 15 procent för den del av invånarantalet som överstiger Om de beskattningsbara inkomsterna per invånare överstiger genomsnittet för samtliga kommuner ( /inv.), sänks kommunens inkomstbaserade andel av medlemsavgiften med 25 procent av den överstigande delen. Medlemsavgiften för de åländska kommunerna är dessutom nedsatt med 25 procent. 1) 2) Antal invånare vid årsskiftet 2015/2016. (Källa: Statistikcentralen) Med beskattningsbara inkomster avses beskattningsbara inkomster från 2015 som motsvarar den debiterade kommunalskatten (Källa: Skatteförvaltningens förhandsbesked ) Kommun Invånar- Beskattnings- Medlemsavgift år 2017 antal bara ink./inv. Kommun- Övriga Totalt vid år 2015* arbets- Kommunårsskiftet. (inv.antal givarna förbundet 2015/ ) Hela landet Akaa Alajärvi Alavieska Alavus Asikkala Askola Aura Birkala Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Brändö Bötom Eckerö Enare Enonkoski Enontekis

12 Finlands Kommunförbund Budget Esbo Etseri Eura Euraåminne Evijärvi Finström Forssa Fredrikshamn Föglö Geta Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halsua Hammarland Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Hirvensalmi Hollola Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Högfors Idensalmi Ii Iitti Ikalis Ilmajoki Ilomants Imatra Ingå Jakobstad Janakkala Jockis Joensuu Jomala Jorois

13 Finlands Kommunförbund Budget Joutsa Juuka Juupajoki Juva Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Kaavi Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karleby Karlö Karstula Karvia Kaskö Kauhajoki Kauhava Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi Keminmaa Kempele Kervo Keuruu Kihniö Kimitoön Kinnula Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsholm Korsnäs Koski Åbo l Kotka Kouvola Kristinestad Kronoby

14 Finlands Kommunförbund Budget Kuhmo Kuhmoinen Kumlinge Kumo Kuopio Kuortane Kurikka Kuusamo Kyrkslätt Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Kökar Lahtis Laihela Laitila Lapinlahti Lappajärvi Lappo Lappträsk Larsmo Laukaa Lemi Lemland Lempäälä Leppävirta Lestijärvi Lieksa Limingo Liperi Loimaa Lojo Loppi Lovisa Luhanka Lumijoki Lumparland Lundo Luumäki Malax Mariehamn Marttila Masku Merijärvi Miehikkälä Muhos Multia

15 Finlands Kommunförbund Budget Muonio Muurame Mynämäki Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Mörskom Nakkila Nivala Nokia Nousis Nurmes Nurmijärvi Nykarleby Nyslott Nystad Nådendal Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Outokumpu Padasjoki Paltamo Pargas Parikkala Parkano Pedersöre Pelkosenniemi Pello Pemar Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pihtipudas Polvijärvi Posio Pudasjärvi Pukkila Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhäjoki Pyhäjärvi

16 Finlands Kommunförbund Budget Pyhäntä Pyhäranta Pyttis Påmark Pälkäne Pöytyä Rantasalmi Ranua Raseborg Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Reso Riihimäki Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi Rusko Rääkkylä S:t Karins S:t Michel Saarijärvi Sagu Salla Salo Saltvik Sastamala Sastmola Savitaipale Savukoski Seinäjoki Sibbo Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo

17 Finlands Kommunförbund Budget Sottunga Storkyro Storå Sulkava Sund Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Tammela Tammerfors Tavastehus Tavastkyro Tervo Tervola Tohmajärvi Toholampi Toivakka Torneå Träskända Tusby Tuusniemi Tyrnävä Tövsala Uleåborg Ulvsby Urjala Utajärvi Utsjoki Uurainen Vaala Valkeakoski Valtimo Vanda Varkaus Vasa Vehmaa Vesanto Vesilahti Vetil Vichtis Vieremä Viitasaari Villmanstrand Vimpeli Virdois

18 Finlands Kommunförbund Budget Virolahti Vårdö Vörå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Åbo Äänekoski Östermark Övertorneå

19 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 3 Grunderna för fakturering av avgiftsbelagd service vid Finlands Kommunförbund Avgifter för Kommunförbundets tjänster Kommunförbundets styrelse har godkänt följande principer för förbundets tjänster och serviceavgifter: 1.1 Tjänster som ingår i medlemsavgiften Intressebevakning för kommunerna och samkommunerna gemensamt utvecklingsarbete och forskning sakkunnigservice per telefon och e-post (den första timmen) information (bl.a. cirkulär, informationsblad, tillämpningsanvisningar, allmän statistik, webbtjänster). 1.2 Avgiftsbelagda tjänster Skriftliga utlåtanden, även arbetsdryga svar på e-postfrågor. Frågeställaren måste först underrättas om faktureringen mer krävande juridisk rådgivning och uppdrag förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga utbildning publikationer extra exemplar av informationsbladen. 2 Grunder för fakturering av avgiftsbelagda tjänster 2.1 Sakkunnigtjänster För skriftliga utlåtanden per post eller e-post inom normal tidsram till en kommun eller dess representant eller till Kommunförbundets samarbetspartner som har serviceavtal, faktureras varje påbörjad arbetstimme som överstiger den första timmen. Riktpriset är 150 euro/timme + moms. I Kommunförbundets medlemsavgift och i serviceavtalen ingår den första timmen av sakkunnigservice. För varje följande påbörjade timme debiteras riktpriset per timme. För övriga aktörer med kommunal bakgrund debiteras dubbelt pris och för andra organisationer minst ett dubbelt pris. För brådskande utlåtanden (svar önskas inom 1 3 dagar) faktureras dubbelt pris. Om utlåtandet kräver mycket omfattande utredningar, bestäms priset enligt särskild överenskommelse. Förhandlingar och hörande av förbundets sakkunniga faktureras enligt överenskommelse. Faktureringen baserar sig på använd arbetstid samt rese- o.d. omkostnader. Samma grunder tillämpas också på videoförhandlingar. Det riktgivande sakkunnigarvodet för föreläsningar, förhandlingar och hörande är 150 euro per timme + moms. Faktureringen baserar sig på tid som använts för förberedelser och genomförande samt resekostnader. Eventuella räkningar från resebyråer m.m. vilka föranleds av uppdraget skickas direkt till uppdragsgivaren för att onödig kedjefakturering ska kunna undvikas. Om tillställningen kräver flera föreläsare avtalas priset separat.

20 Finlands Kommunförbund Budget Publikationer Det pris som fastställs för respektive publikation (genomsnittligt pris ca 20 euro + leveranskostnader). 2.3 Heders- och förtjänsttecken Priserna på heders- och förtjänsttecken år 2017 är följande: Hederstecken i guld Hederstecken i silver Förtjänsttecken i guld (40 år) Förtjänsttecken i guld (30 år) Förtjänsttecken i silver (20 år) Förtjänsttecken i brons (10 år) Specialförtjänsttecken 817 euro 210 euro 159 euro 141 euro 120 euro 93 euro 116 euro

21 Finlands Kommunförbund Budget Bilaga 4 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF PLACERINGSPOLICY FASTSTÄLLD AV FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS STYRELSE ALLMÄNT Finlands Kommunförbund rf är en tvåspråkig intresse-, service- och utvecklingsorganisation för kommunerna och hela kommunsektorn. Också bland annat sjukvårdsdistrikten, de övriga samkommunerna och landskapsförbunden är med i verksamheten. Kommunförbundets och dess bolags tjänster täcker alla delområden inom den kommunala verksamheten: social- och hälsovård, undervisning och kultur, samhälle, teknik och miljö, region- och näringsutveckling, kommunal ekonomi, juridik, kommunutveckling och forskning, information och internationella ärenden. Kommunala arbetsmarknadsverket utgör en del av Kommunförbundet. Till förbundskoncernens bolag hör revisions- och konsultkoncernen Audiator, kongresshotellet Gustavelund, KL-kustannus och FCG Finnish Consulting Group, vars verksamhet är indelad i tre affärsverksamhetsgrupper: FCG Infra och miljö, FCG Utbildning och konsultering och FCG Internationell konsultering. Kommunrekry (KL-Kuntarekry) är ett nationellt rekryteringssystem för kommunsektorn och KL-Kuntahankinnat sköter gemensam upphandling för kommunerna. Kommunförbundet bildades år 1993 då Finlands Stadsförbund, Suomen Kunnallisliitto, Finlands svenska kommunförbund, Sjukhusförbundet, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter, Landskapens förbund i Finland och Kommunala arbetsmarknadsverket slogs ihop till en allmännyttig förening. Grunden till Kommunförbundets placeringstillgångar lades till stor del år 1998 när Kommunförbundet sålde en betydande del av sitt innehav i IT-bolaget Novo Group. Kommunförbundets styrelse har vid sitt sammanträde fastställt dessa placeringsanvisningar, som syftar till att dokumentera och fastställa principerna för den placeringsverksamhet som förbundet idkar för egen räkning. TILLGÅNGARNAS ROLL I KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDETS ÄGARINTRESSEN

22 Finlands Kommunförbund Budget Kommunförbundet är en icke-vinstdrivande allmännyttig förening. Förbundets verksamhet leds av fullmäktige med 101 ledamöter och styrelsen med 15 ledamöter. Fullmäktige och styrelsen väljs vart fjärde år vid förbundskongressen, som hålls året efter kommunalvalet. En del av Kommunförbundets uppgifter sköts via enheter i bolagsform. Som ägare har Kommunförbundet strategiska och samhälleliga intressen samt placerarintressen. De strategiska bolagsinnehaven är en del av den service och utvecklingsverksamhet som Kommunförbundet tillhandahåller kommunerna och samkommunerna. Bolag som ägs på samhälleliga grunder utför något viktigt samhällsuppdrag för vilket det saknas en fungerande marknad eller som har en tydlig samhällelig dimension. De bolagsinnehav som grundar sig på placerarintressen ingår i Kommunförbundets placeringsportfölj som förvaltas i enlighet med fastställda avkastningsmål och riskgränser. En stor del av förbundets tillgångar är likvida, dvs. kan lätt omvandlas till pengar (bland annat en likvid placeringsportfölj). Tack vare sin goda kreditvärdighet har Kommunförbundet goda möjligheter att lätt få finansiering till förmånliga villkor exempelvis från banker om förbundet så önskar. De allra förmånligaste banklånen beviljas vanligen mot säkerheter. Användning av förmånliga krediter som finansieringsalternativ kan bli aktuellt till exempel om det finns ett behov av att öka/finansiera strategiska placeringar vid en tidpunkt då det skulle vara ofördelaktigt att lösgöra medel från den likvida placeringsportföljen. DE LIKVIDA PLACERINGSTILLGÅNGARNAS ROLL Den likvida planeringsportföljen uppgår till cirka 67 miljoner euro (hösten 2012). Till Kommunförbundets största innehav hör Kommunernas hus och aktieinnehav i FCG Finnish Consulting Group Ab och Ekokem Oy. År 2012 är Kommunförbundets verksamhetskostnader omkring 32 miljoner euro, varav 19 miljoner euro täcks med inkomster från medlemsavgifter, serviceavgifter och hyresinkomster. Cirka 7 miljoner euro täcks genom projektfinansiering och annan service- och produktförsäljning. Det operativa underskottet är sålunda 6 miljoner euro. Underskottet har täckts med utdelning från bolagsinnehaven och avkastning från den likvida placeringsportföljen. Omkring 4 miljoner euro av verksamhetskostnaderna har i budgeten beräknats bli täckta med intäkter från placerings- och finansieringsverksamheten. Efter dessa intäkter är underskottet då cirka 2 miljoner euro. Förutom för finansiering av verksamheten kan kapitalet och avkastningen från Kommunförbundets likvida placeringsportfölj användas enligt behov för att öka/finansiera strategiska placeringar och i annan företagsverksamhet som är viktig med tanke på den kommunala sektorn. AVKASTNINGSMÅL OCH PLACERINGSHORISONT FÖR DEN LIKVIDA PLACERINGSPORTFÖLJEN I fråga om avkastningsmålet för placeringsportföljen bör man ta ställning både till hur stort kassaflöde som behövs från portföljen årligen och behovet att bibehålla portföljens realvärde. Ett kontinuerligt kassaflöde från Kommunförbundets likvida portfölj behövs för finansieringen av verksamheten. Å andra sidan är det viktigt att kapitalet i portföljen bibehålls med tanke på finansieringen av framtida strategiska placeringar. Avkastningsmålet för portföljen utgår från dessa behov.

23 Finlands Kommunförbund Budget Den likvida placeringsportföljens andel av verksamhetsfinansieringen har uppskattats vara i genomsnitt cirka 2 miljoner euro per år över tid. Detta motsvarar en årlig avkastning/ett årligt kassaflöde på cirka 3 % av placeringsportföljen på cirka 65 miljoner euro. Det är naturligt att förbereda sig på att det uppskattade finansieringsbehovet på cirka 2 miljoner euro ökar i takt med inflationen. Den likvida placeringsportföljen borde då ge en avkastning på minst 3 % + inflationen, för att köpkraften för kapitalet och det årliga kassaflödet på cirka 3 % ska förbli på samma nivå. Eftersom kapitalet i den likvida placeringsportföljen kommer att användas först efter flera år till exempel för att öka/finansiera de strategiska placeringarna, är det viktigt att en bibehållen köpkraft beaktas då avkastningsmålet ställs upp. Det långsiktiga avkastningsmålet (5 10 år) för Kommunförbundets likvida placeringsportfölj, är 3 % + inflationen. Då i genomsnitt cirka 3 % används årligen för finansiering av Kommunförbundets verksamhet, bibehålls kapitalets realvärde, vilket möjliggör en motsvarade inflationskorrigerad finansieringsandel över tid. Om det fattas beslut om att den likvida placeringsportföljens kapital ska användas till exempel för finansiering av strategiska placeringar, görs det en ny bedömning av avkastningsmålet och/eller den finansieringsandel som årligen ska lyftas från portföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Om till exempel 20 % av kapitalet i den likvida placeringsportföljen används för att öka de strategiska placeringarna, kan man besluta att i fortsättningen använda cirka 20 % mindre av den likvida portföljens avkastning för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då behöver avkastningsmålet för den likvida planeringsportföljen inte ändras, utan det minskade kapital som kvarstår ökar fortfarande i takt med inflationen (om kapitalförvaltningen lyckas uppnå avkastningsmålet 3 % + inflationen). Alternativt kan man besluta att ett kassaflöde i samma storleksklass (dvs. över 3 %) också i fortsättningen ska tas från den minskade placeringsportföljen för finansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Då krymper realvärdet på placeringsportföljens kapital, om man inte samtidigt beslutar höja avkastningsmålet genom en ändring av placeringsportföljens sammansättning och risknivå. RISKER Ett avkastningsmål som siktar på en avkastning högre än inflationen förutsätter att det också finns andra än helt riskfria placeringar i portföljen. Då är det inte bara sannolikt, utan ett faktum att portföljens värde också kommer att sjunka under någon tidsperiod och med viss sannolikhet. I praktiken bestäms portföljens risk (volatilitet) i hög grad av andelen aktier som ingår i portföljen, dvs. utgående från aktieviktningen.

24 Finlands Kommunförbund Budget Den största risken med en likvid aktieportfölj är att avkastningsmålet för kapitalet inte uppnås på lång sikt. Detta kan äventyra den likvida placeringsportföljens roll som kapitalreserv för eventuella tilläggsplaceringar på strategiska och samhällsmässiga grunder, och portföljens roll i delfinansieringen av Kommunförbundets verksamhet. Denna risk kan förverkligas snabbt (under 0 3 år) om till exempel en stor del av portföljens placeringsobjekts värde sjunker till följd av en utdragen recession, eller långsamt (under mer än tio år) om placeringsverksamheten inte uppnår avkastningsmålet 3 % + inflation. Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att denna risk ska realiseras på kort sikt, innebär det att placeringsportföljens risknivå måste begränsas kraftigt (till exempel genom att andelen aktier i portföljen hålls på en låg nivå). Om man fokuserar på att minimera sannolikheten för att risken realiseras på lång sikt bör andelen aktier vara hög som skydd mot inflation. Kommunförbundets styrelse har beslutat gå in för att minimera denna risk på lång sikt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv och i finansieringen av verksamheten talar för att man bör sträva efter inflationsskydd på lång sikt, trots att det innebär större värdefluktueringar på kort sikt. RISKER: Spridning I syfte att minska riskerna strävar man efter att sprida placeringarna effektivt i olika tillgångsslag (aktier, räntebärande instrument och övriga placeringar), såväl geografiskt som inom de olika tillgångsslagen (till exempel genom att placera i flera aktier inom flera olika sektorer). RISKER: Neutral allokering, maximi- och minimigränser Olika tillgångsslag (såsom aktier och ränteplaceringar) har olika avkastnings- och riskegenskaper. Den förväntade avkastningen på flera års sikt är bättre för en väl diversifierad aktieportfölj än för ränteplaceringar. Volatiliteten är också större för en aktieportfölj än för ränteplaceringar. Långsiktiga placerare som iakttar en måttfull placeringsstrategi har ofta både aktie- och ränteplaceringar i sin portfölj. En neutral allokering beskriver en idealisk fördelning av tillgångsslag i portföljen i ett neutralt marknadsläge (då det inte finns förväntningar på synnerligen gynnsamma eller ogynnsamma ekonomiska utsikter) med beaktande av Kommunförbundets mål och begränsning av portföljrisken. Placeringsportföljens långsiktiga avkastning utgår till största delen från denna neutrala allokering. En neutral allokering är normalt långsiktig och justeras främst då det görs fundamentala ändringar i målen eller i inställningen till risker. Den neutrala allokeringen har valts i samråd med en extern rådgivare. Följande tabell visar den neutrala allokeringen i Kommunförbundets placeringsportfölj:

25 Finlands Kommunförbund Budget Neutral % Minimi % Max % Aktier Inhemska Europa Övriga I-länder EM Ränteplaceringar Lågrisk (staten och IG) Högre risk (HY och EM) Kortfristiga (under 12 mån.) Övriga placeringar Hedge Råvaror I situationer där man bedömer att avkastningsutsikterna för något visst tillgångsslag (såsom ränteplaceringar) avviker från det normala, kan man avvika från den neutrala allokeringsprincipen inom ramen för vissa minimi- och maximigränser. Om till exempel den förväntade avkastningen på räntemarknaden bedöms bli lägre än vanligt, kan man temporärt minska andelen ränteplaceringar i portföljen. Likaså, om aktiemarknaden bedöms vara exceptionellt dyr, kan aktiernas andel i portföljen minskas temporärt. Normalt fortsätter man att för en tid under- eller övervikta ett tillgångsslag i förhållande till en neutral allokering, tills marknadsläget har neutraliserats. Ett vanligt sätt att bedöma hur framgångsrik portföljförvaltningen har varit är att följa portföljens totala avkastning i förhållande till jämförelseindex för en neutral allokering. Då man dessutom följer avkastningen av olika tillgångsslag (som aktier och ränteplaceringar) i förhållande till lämpliga index och referensgrupper, kan man analysera hur allokeringsbesluten (mer aktier eller mer ränteplaceringar) och placeringsbeslut inom tillgångsslagen (till exempel vilken sektor eller vilket lands aktier) har inverkat på portföljens totala avkastning under olika tidsperioder. Motsvarande analyser kan också göras per kapitalförvaltare (vilket är en del av kvalitetskontrollen inom portföljförvaltningen). Minimi- och maximigränserna finns också till för att man inte kontinuerligt ska behöva göra balanserande köp då viktningarna av de olika tillgångsslagen avviker från den neutrala allokeringen på grund av olika värdeutveckling. Minimi- och maximigränserna har fastställts efter omsorgsfullt övervägande och avsikten är att varken överskrida eller underskrida gränserna. Då är det helt naturligt att man tidvis "är tvungen" att sälja till exempel aktier vid plötsliga stora värdefluktuationer på marknaden, trots att det alltid finns de portföljförvaltare som anser att det går att få ännu större intäkter genom att tänja på gränserna under en gynnsam utveckling på marknaden. På motsvarande sätt kan portföljförvaltaren ibland vara tvungen att köpa ett visst tillgångsslag då

26 Finlands Kommunförbund Budget marknaden i fråga sjunker, trots att portföljförvaltaren, utgående från de dystra utsikterna, då kan vara av den åsikten att det snart är möjligt att köpa till ännu förmånligare priser. En sådan inverkan av minimi- och maximigränserna - att tidvis vara "tvungen" att köpa billigt eller sälja dyrt - är en del av den inbyggda planmässiga mekanismen för spridning av riskerna över tid. RISKER: Gränser som gäller enskilda emittenter En tillräcklig riskspridning också inom de olika tillgångsslagen (till exempel flera aktier från flera olika sektorer) är en viktig del av en effektiv portföljförvaltning. Högst 10 % av kapitalet kan placeras i enskilda emittenters värdepapper. Placeringar med en viktning på över 5 % kan utgöra högst 40 % av kapitalet. Fondplaceringar är i sig alltid diversifierade placeringsobjekt, så de omfattas inte av gränserna 10 % och 5 %. RISKER: Likviditet Placeringar görs enbart i likvida placeringsobjekt. Placeringsportföljens roll som kapitalreserv förutsätter att man vid valet av placeringar fäster särskild vikt vid placeringens eftermarknad (placeringsobjektet ska gå lätt att sälja och köpa på reglerade marknadsplatser såsom börsen, där prisbildningen är offentlig och genomskinlig) och likviditet. I enlighet med minimigränsen för ränteplaceringar ska minst 5 % av portföljen alltid vara i placeringar på penningmarknaden (eller i motsvarande fonder) för att det årliga kassaflöde som behövs för finansiering av Kommunförbundets verksamhet smidigt ska kunna lösgöras från portföljen, oberoende av marknadsläget. RISKER: Placeringsobjekt i utländsk valuta För aktieplaceringarnas del (både direkt i aktier och i fonder) är noteringsvalutan för ett placeringsobjekt en sekundär faktor då placeringsbeslut fattas. Exempelvis ett finländskt bolag noterat i euro som säljer 90 % av sin produktion till USA är normalt känsligare för dollarns värdeförändringar än ett bolag som är noterat i svenska kronor på Stockholmsbörsen och som i huvudsak har sin affärsverksamhet i Sverige och Finland. I fråga om ränteplaceringar har valutan däremot en stor inverkan på placeringens totala avkastning i euro. Valutamarknadens utveckling är normalt ännu svårare att förutse än ränte- och aktiemarknadens trender och riktning. Kommunförbundets medel placeras i regel inte i ränteinstrument eller på konton i utländsk valuta. RISKER: Mål och gränser som gäller samarbetspartner Kommunförbundets placeringar görs enbart via eller genom förmedling av etablerade och välrenommerade banker, kapitalförvaltningsbolag och fondbolag som omfattas av myndighetstillsyn. Kommunförbundet är en ansvarsfull placerare och förutsätter att dess samarbetspartner ska ha undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar. Kommunförbundets mål är likväl att få en så bra avkastning på sin portfölj som möjligt med den risknivå man valt. Frågan är med vilka metoder denna avkastning ska åstadkommas. Ansvarsfull placering betyder inte automatiskt en högre eller lägre avkastning. Det är närmast fråga om verksamhetssättet, eftersom de företag som iakttar principerna för hållbar utveckling också verkar sköta sina ekonomiska åtaganden, vilket innebär mindre risker. Ansvarsfullhet kan inte betraktas som ett hinder för att nå avkastningsmålen.

27 Finlands Kommunförbund Budget RISKER: Fondtyper och placeringsobjektens kostnadsstruktur För att undvika att placeringarna hamnar i skatteparadis, kan Kommunförbundets medel i fråga om fondplaceringar endast placeras i reglerade europeiska fonder (i enlighet med UCITSdirektivet). Kommunförbundets medel kan endast placeras i sådana placeringsobjekt som har en klar och genomskinlig kostnadsstruktur. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunförbundets styrelse följer regelbundet upp placeringsportföljens utveckling som en del av ägarpolitiken och Kommunförbundets övriga ekonomiska rapportering. Placerings- och finansieringsverksamhetens viktigaste resultat rapporteras regelbundet till styrelsen. Kapitalförvaltaren eller någon motsvarande aktör som man särskilt kommit överens om, lämnar sin översikt om placeringstillgångarnas och marknadens läge regelbundet, dock minst två gånger per år. Vid Kommunförbundets styrelsesammanträde (det så kallade budgetsammanträdet) fastställer styrelsen följande års placeringsplan och överlämnar den till fullmäktige för godkännande. Planen kan innehålla till exempel ställningstaganden om riktlinjer och beslut inom riskgränserna i denna placeringsanvisning. Exempelvis då utsikterna är sämre än normalt kan man besluta att den maximala viktningen av aktier i portföljen ska begränsas till en nivå som är lägre än den maximigräns som anges i placeringsanvisningen, eller besluta att man vill undvika en viss typ av emittenter i fråga om ränteinstrument. Följande års placeringsplan bereds i samråd med till exempel ekonomiska experter, marknadsanalytiker och/eller andra sakkunniga. BESLUTSFATTANDE OCH UPPFÖLJNING: Placeringsbeslut, kapitalförvaltare/fonder Med beaktande av Kommunförbundets egna resurser är linjen att de placeringsbeslut som gäller placeringsportföljen i huvudsak ska verkställas via samarbetspartner som erbjuder professionell kapitalförvaltning. Eventuella beslut om egna placeringar (delar av portföljen som står utanför kapitalförvaltningen) fattas av ekonomi- och förvaltningsdirektören inom ramen för denna placeringsanvisning och den årliga placeringsplanen. I syfte att sprida motparts- och förvaltarrisken används i regel minst två olika samarbetspartner inom kapitalförvaltningen. I syfte att göra placeringsbeslutens bokföringsmässiga konsekvenser mer förutsägbara, minimiera det administrativa arbetet och fortlöpande trygga en effektiv riskspridning görs placeringar i regel via fonder. Avtalen med kapitalförvaltarna undertecknas av Kommunförbundets verkställande direktör och ekonomi- och förvaltningsdirektör. Ekonomi- och förvaltningsdirektören ger kapitalförvaltarna anvisningar inom ramen för denna placeringsanvisning.