Strategi för systematiskt energiarbete

Transkript

1 Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete. Steg för steg Strategi för systematiskt energiarbete Kraven på energieffektivisering ökar från omvärlden. Det märks genom högre energi- och miljöpolitiska ambitioner, lagen om energideklarationer av byggnader och ökade krav från hyresgästerna. Utöver detta så ger ökade energikostnader motivation åt fastighetsägare att arbeta med energieffektivisering. Det i sin tur ställer krav på att arbetet bedrivs på ett mer systematiskt och effektivt sätt. I skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete redovisas metoder och möjligheter att bedriva energiarbetet systematiskt inom offentlig fastighetsförvaltning. Arbetet i skriften är indelat i tre nivåer: i driftprocessen, vid ny- om ombyggnader och vid de inventeringar som energideklarationerna förutsätter. Dessa nivåer kommer här att beskrivas i en förkortad version. Varför ska offentliga fastighetsorganisationer arbeta med energieffektivisering? Skälen till att effektivisera energianvändningen är flera: ökade krav på inneklimat och miljö det är en långsiktig överlevnadsfråga EU och den svenska regeringen kommer att kräva det, med hjälp av både morötter och piskor kunden/hyresgästen förväntar sig det energikostnaderna motiverar det. Alla rationella skäl talar alltså för energieffektivisering, ändå kan det vara svårt att genomföra i praktiken. För att lyckas krävs att ledningen på fastighetsorganisationen tar frågan på allvar. Visst kan en eldsjäl i organisationen åstadkomma mycket, men ska en kostnadseffektiv verksamhet säkras måste mål, medel och ansvar vara tydliga. Hur kan en fastighetsorganisation arbeta med energieffektivisering på ett systematiskt sätt? Ett systematiskt energiarbete innebär att energiaspekterna hanteras strukturerat såväl i investeringsprojekt som i den löpande driften. Utöver det krävs också återkommande ingående energianalyser av byggnaderna. För detta ska det finnas tid, kompetens och hjälpmedel. Ett bra sätt att skapa förutsättningar, avsätta resurser och utveckla rutiner är att införa 1

2 någon form av ledningssystem för energifrågorna. Ett energiledningssystem består av ett begränsat antal delar som tydligt förklarar ägarens vilja, hur arbetet ska organiseras, ansvarsfrågor, uppställda mål och hur de ska följas upp. För varje mål krävs också en handlingsplan. Ett energiledningssystem kan vara mer eller mindre utvecklat, men enklast är att följa de anvisningar som finns för hur ett energiledningssystem byggs upp. Ledningssystemet kan sedan vara fristående eller en del av förvaltningens miljöledningssystem. Det energiledningssystem som presenteras i skriften är en beskrivning som har bearbetats och anpassats för en fastighetsförvaltning: Organisation, ansvar och befogenheter Ledningssystemet ska klargöra vem som ansvarar för att rätt förutsättningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner. Bygg upp en organisation för energiledningssystemet med ansvar och befogenheter för systemets olika delar. Anta en energipolicy Kartlägg och analysera energianvändningen En sammanställning av energianvändningen på en övergripande nivå är utgångspunkten för att prioritera insatser. Efter en analys av nuläget och de olika möjligheterna att förbättra, kan man sätta upp mål och avsätta resurser. Detta är också avstämningspunkten när en energieffektiviseringsprocess kommit hela vägen runt (inventering genomförande resultat utvärdering). Då blir slutresultatet utgångspunkten för att sätta upp nya mål och driva processen vidare. Mål och medel en ledningsfråga Det är förvaltningsledningens ansvar att förvaltningen arbetar mot givna mål och med den organisation och de medel som bäst främjar dessa mål. Hur bra detta arbete bedrivs är alltså mycket ett resultat av de beslut som ledningen fattar. Bestäm hur målen ska mätas och följas upp Upprätta en handlingsplan till varje mål Handlingsplanen kan innehålla åtgärder och förslag från energikartläggningar eller driftprocessen, men också kampanjer, utbildningsinsatser eller installation av automatiserade mät- och övervakningssystem. Systematiskt energiarbete i ett processperspektiv Skapa rutiner för översyn av förvaltningens viktigare processer för att öka energieffektiviteten. Det gäller: driftprocessen byggprocessen (bygg- och installationsprojekt) energiinventeringsprojekt (energikartläggning av byggnadsobjekt). Inköpsrutiner Se över rutiner för inköp. Alla energirelaterade inköp ska vara energieffektiva. Utbildnings- och utvecklingsplaner Se över förvaltningens utbildnings- och utvecklingsplaner för alla medarbetare som kan påverka energianvändningen (personalresursplan). Rutiner för hantering och kommunikation Inför rutiner för hur dokument ska hanteras, hur energifrågor ska kommuniceras internt och externt, hur fel i systemet ska upptäckas och rättas till samt hur systemet ska revideras. 2

3 Det systematiska arbetet kan delas upp i drift, bygg och energideklarationer. Hur görs detta på ett bra sätt? Energieffektivisering kan beskrivas som ett processarbete med mål, insatser, resurser och utfall för olika delprocesser. I Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete beskrivs hur man på ett effektivt och tydligt sätt kan arbeta med energifrågor i tre delprocesser: driftprocessen, byggprocessen och energideklarationer. Organisation Energiledningssystem ansvar, mål, medel Delprocesser Driftprocess Bygg/ombyggnad Energideklarationer mm Metoder systematisera sortera prioritera behovsanalyser Verktyg övervakningssystem mätare etc objektdatabas lokalförsörjningsprogram objektdatabas underhållsplan beräkningsprogram objektdatabas åtgärdsplansplan Vad dessa processer innehåller beskrivs i korthet nedan och fördjupas längre fram i denna artikel. Driftprocessen För driftprocessen, vars huvudsakliga mål är att upprätthålla en bra funktion (inomhusklimat etcetera), finns visst utrymme för successiva förbättringar, men befintliga installationer och deras förutsättningar begränsar möjligheterna. I driftskedet ska avtalade klimatkrav och driftförhållanden upprätthållas så att kunderna blir nöjda och mår bra. Detta med minsta möjliga kostnadsinsats (personal och mediakostnader). Att formalisera detta i avtalsform kanske inte alltid är nödvändigt (beror på kundrelationen), men en tydlighet i dessa frågor ger stöd i driftarbetet. Det finns en klar koppling mellan drifttider och energiåtgång. Alla förändringar vad gäller kundens användning av byggnaden så som öppnings- och stängningstid, omfattning, personbelastning och verksamhetsförändring får konsekvenser för byggnadens drift. Målet är att hitta det driftalternativ som bäst uppfyller behoven med minsta insats. Faktorer som innetemperatur och luftomsättning har konsekvenser på arbetsförmåga, hälsa och trivsel. De påverkar också driftkostnaden. I kostnadsjakten efter lägre energiförbrukning kan konflikter med klimatkrav uppstå. En tydlig beskrivning som underlag underlättar kunddialogen. Det blir lättare att hitta energieffektiva lösningar underlättas om alla kan se ett värde i detta. Byggprocessen Det största utrymmet för att välja kostnadseffektiva lågenergilösningar finns under byggprocessen, ändå är det vanligen byggreglernas minimikrav eller ramen för projektkostnaden som styr, istället för lägsta totalkostnad under hela livslängden. Inom ramen för projektkostnaden ska ju också alla andra önskemål beaktas. Här krävs en tydlighet i hur ett 3

4 långsiktigt perspektiv ska säkras. Antingen med någon form av flexibel projektkostnadsram, möjlighet till kompletterande finansiering för energieffektivare utförande eller fastställda programkrav som inte kan förhandlas bort utan goda argument. För att underlätta programarbetet kan färdiga tekniska programkrav för energieffektivitet användas. Där ingår förvaltningens policy och det finns tydliga krav för alla projekt som genomförs. Det i sin tur underlättar kommunikationen mellan alla parter, snabbar upp processen och säkrar resultaten. Energideklarationer Arbetet med energideklarationer och liknande energieffektiviseringsutredningar kan ses som ett komplement till driftprocessen. För att underlätta deklarationsarbetet behövs en byggnadsbeskrivning där byggnadens olika verksamheter finns beskrivna (andel av uppvärmd area) eftersom dessa kan ha olika referensvärden för verksamhetsdelen. Fördjupad information om de tre delprocesserna beskrivs på de kommande sidorna i denna artikel. Hur kan driftprocessen optimeras? I den löpande driften ska optimala driftförutsättningar upprätthållas, fel ska åtgärdas och kunderna ska hållas nöjda. En kompetent och vaken driftorganisation kan också bistå med förslag till förbättringar, bevaka driftfrågor i nyproduktion och ombyggnad med mera. Trots det visar genomförda energiinventeringar i befintliga lokaler att det finns en stor besparingspotential i enkla åtgärder som inte kräver större investeringar, till exempel korrigering av fel, inställning av drifttider, injustering av luftflöden med mera. Att ingen redan har tagit hand om dessa åtgärder i driftprocessen kan bero på flera orsaker: det kanske inte ens blev gjort från början (brister i byggprocessen) mindre genomtänkta förändringar kan ha genomförts klagomål från kunden kan ha resulterat i en olämplig driftinställning. Detta då många systemkonsekvenser kan uppstå som man kanske inte har sett eller inte är utbildad för att förstå. Driftprocessen är normalt upplagd för att upprätthålla funktionerna och de dagliga rutinerna fokuseras på att kunden ska bli nöjd. De insatser som behövs för att systematiskt och analytiskt gå igenom den befintliga driftsituationen och åstadkomma möjliga energibesparingar kräver tid och analyskompetens. Det kan därför vara nödvändigt att förvaltningsorganisationen tillsätter stödinsatser. Det kan vara en intern stödresurs i form av energijägare eller externa energitjänster av konsult eller entreprenör. Det kan också vara lämpligt att ha en investeringspott för alla små men viktiga energiinvesteringar, som det skulle ta för lång tid att beskriva som investeringsprojekt och budgetera för. Detta är ett smidigt och rationellt sätt att få energieffektiviseringsarbetet att pågå löpande. I ledningssystemet bör det framgå var dessa investeringsmedel ska ligga och hur de kan användas. Erfarenheterna från kommunal verksamhet indikerar att denna pott lämpligen kan vara cirka 1 2 miljoner kronor per år/ per kvadratmeter om också projekt initieras från energibesiktningar. Storleken på potten beror givetvis också på ambitionsnivå och personalresurser. Större åtgärder, som kräver längre planeringsinsatser och egna finansieringslösningar, hanteras på annat sätt. Vad är viktigt att tänka på ur energisynpunkt vid nybyggnation och ombyggnad? Störst möjlighet att skapa riktigt energieffektiva lösningar är i samband med nybyggnad eller ombyggnad. Om alla drar åt rätt håll, arkitekter, konstruktörer och installatörer, så kan mycket energieffektiva byggnader åstadkommas. Exempelvis kan man minska värmekost- 4

5 naden med 75 procent jämfört med traditionellt byggda fastigheter, men det kräver kunskap och en medveten process. Utgångspunkten för en nybyggnation eller ombyggnation är den verksamhet som ska bedrivas, det vill säga hyresgästens behov. Dessa behov omformas till funktionskrav på yta, rumsstorlek, rumsutformning, inneklimat och eventuell teknisk utrustning. Konsekvenserna för drift- och underhåll och därmed totalkostnaden måste kunna redovisas klart och begripligt för hyresgästen. I lokalprogrammet bör önskemål som får konsekvenser för framtida energianvändning anges: verksamhetens huvudsakliga drifttider verksamhetens variation under dygnet, veckan och året antal personer som försörjningssystemen ska beakta aktuella krav på innemiljö såsom klimat, belysning och ljud avvikande krav på innemiljön för speciell verksamhet. I något skede i byggprocessen kan lokalprogrammet även kompletteras med ett rumsfunktionsprogram för de olika typverksamheterna som ska bedrivas, till exempel typiskt klassrum, typiskt kontorsrum etcetera. Hur närvaron varierar i typiska verksamheter, till exempel antal elevtimmar per klassrum för olika undervisningsnivåer, kan man ofta uppskatta generellt. När det gäller kontorsarbetsplatser är variationerna för det mesta mer växlande, beroende på den faktiska verksamheten. Därför bör man redan ha uppmätt och beskrivit detta som underlag för verksamhetsbeskrivningen. Ett sådant underlag kan då användas bland annat för att bedöma effekterna av behovsstyrd ventilation och närvarostyrd belysning, sammanlagringseffekter för ventilationssystemet och beräkning av spillvärmeeffekten från personer i byggnaden. IKrav på inomhusmiljön Kraven på inomhusmiljön får direkta konsekvenser på energianvändningen och bör därför ägnas speciell uppmärksamhet. Det gäller inte minst krav på belysning, innetemperaturer och luftflöden. Dessa har stor påverkan på energianvändningen och kan vara kostnadsdrivande. Därför är dessa av strategisk betydelse och bör stämmas av på en policymässig nivå. Innetemperatur Det börvärde som sätts för innetemperaturen, och hur detta tillåts variera under dygnet, har stor betydelse för energiåtgången. Om inget särskilt anges som börvärden är det regler om termisk komfort som ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen som är vägledande. Genom att välja inneklimatklass enligt Inneklimatinstitutets anvisningar kan en hög andel brukare förväntas vara nöjda med inneklimatet. Ventilationsflöden Ett gott inneklimat kräver bra luftomsättning i vistelsezonen. Detta kan formuleras som luftflöde per person, ytenhet, under drifttid och utanför drifttid eller genom ett krav på maximalt tillåten koldioxidhalt. Koldioxidnivån blir då en enkel indikator på luftomsättningen i rum med hög personbelastning. Belysning Belysningen står för en stor andel av offentliga lokalers elanvändning. Här är det därför viktigt att välja belysning som både ger en god arbetsmiljö och en låg energiförbrukning. Ibland ansvarar hyresgästen för kompletterande belysning. Då är det bra om de kan få råd och hjälp för att hitta energieffektiva lösningar. Utifrån ett underlag om belysningen kan man avgöra vilken typ av belysningsstyrning som kan vara mest effektiv och vilka värmeeffekter som ska kylas bort. 5

6 Värmelast från kontorsapparater Personbelastning och verksamhetens apparater ger spillvärme och påverkar värme- och kylbehoven under delar av året. Ju bättre klimatskal, ju längre period under året kan man behöva kyla byggnaden. Strategierna för att minimera kylbehovet måste klaras ut i ett tidigt programskede eftersom också arkitektoniska lösningar har stor betydelse. Det gäller exempelvis solinstrålning och dygnsutjämning i stommen. Kontorsapparater som ständigt är påslagna har betydande påverkan på ellasten. Även om detta inte primärt är fastighetsförvaltarens ansvar, så berör det ändå byggnadens funktion. Ska man klara utlovade klimatkrav, så har hyresgästens apparatanvändning mycket stor betydelse. Idag är nästan all datautrustning försedd med inbyggd styrfunktion för energisparande. Det innebär att skärmen, respektive datorn stängs av efter inställd tid när den inte används. Ibland vet dock inte användarna själva hur dessa ska ställas in. De förstår inte heller alltid vilken betydelse det har för energi- och värmelasten. Det är dessutom inte ovanligt att dataavdelningen har lagt in programvara som blockerar energisparfunktionen till förmån för företagets logga eller inloggningsbild. Genom information och avstämningar kan hyresgästen påverkas så att detta energislöseri minskar. Vilka krav ställs på miljöarbete och tekniska programkrav i byggprocessen? Bedriver man ett systematiskt miljöarbete, så kan man upprätta miljöprogram för det aktuella byggprojektet. Till detta program kopplas alla relevanta dokument som har bäring på miljö- och energiaspekter i projektet. Till programmet kopplas också hyresgästens miljörelaterade önskemål och samhällskrav (byggreglernas krav på inomhusklimat och energi) så att dessa kan konsekvensbelysas av projektörerna vad gäller funktion och ekonomi. Alternativa kravnivåer kan då stämmas av innan de fastställs i miljöprogrammet. Har man inget separat miljöprogram ska kraven skrivas in i lokalprogrammet och rumsfunktionsprogrammet liksom i andra programhandlingar. Vad gäller de tekniska kraven så bör man fastställa vilka energimässiga funktioner man vill uppnå. I detta sammanhang utgör byggreglernas energikrav den absoluta miniminivån för byggnaden som helhet. Byggreglerna beskriver däremot inte vilka energikrav som bör ställas på delsystemen för att uppnå helhetsresultatet. Byggreglerna är samhällets sätt att säkra miljökrav på någon slags miniminivå som också ska kunna klaras av alla. De är därför inte anpassade till den mest ekonomiska utformningen för det aktuella objektet. Den frågan måste skötas av byggherren själv och vilka mål som ska ställas är en ledningsfråga. Istället för att uppfinna hjulet vid varje projekt är det bra att definiera ett antal programkrav som ska gälla i alla projekt. Sådana dokument skapar en tydlighet, snabbar upp processen och minskar risken för att man missar viktiga energiaspekter eller att man väljer gamla ineffektiva lösningar utifrån det enkla argumentet så här brukar vi göra. I ett byggprojekt är det alltid ont om tid för att hitta nya bättre lösningar. Programkraven tydliggör när en sådan arbetsinsats förväntas. Eftersom programkraven är generellt utformade bör avsteg kunna göras, om de bara kan motiveras. Då har man i alla fall ett medvetet förhållningssätt, man vet varför man i det enskilda fallet valt en annan lösning. Är avsteget endast motiverat av att den valda lösningen blir billigare bör en konsekvenskalkyl utföras som visar att detta gäller under installationens hela livslängd. Om krav i ett upphandlingsunderlag är formulerade som skallkrav och börkrav, innebär det att skallkraven inte får åsidosättas. Man kan betrakta dessa programkrav som verktyg för att underlätta processen, men dessa verktyg innehåller också organisationens ambitioner och mål konkretiserade för de olika tekniska delsystemen och kan därför också ses som måldokument. Självklart är energi bara en delaspekt, men dessvärre en aspekt som inte bevakas av sig självt. Ofta är det först i efterhand som man blir medveten om resultatet, när driftkostnaderna blir väsentligt högre än de kunde ha varit. 6

7 Tillämpning av programkrav på enskilda objekt kan kräva en anpassning till objektets specifika förutsättningar. De kommer då att passera mellan olika intressen och uppfattningar: konsulter som hellre vill få in sådana lösningar de är vana vid (kräver mindre arbetsinsats) okunskap om hur den tekniska lösningen ser ut för att kravet ska uppfyllas konflikter med andra områden som exempelvis utrymme för kanaldragning. Någon måste därför utses att ansvara för att programkravens intentioner följs och får bästa möjliga lösningar, att slutresultatet blir bra och framtida driftkostnader låga. Boverkets byggregler, som avser erhållen energianvändning, måste också säkras. Det finns en variant på programkrav som kan vara intressant för byggherrar som inte vill fördjupa sig i tekniken, men ändå kunna välja utifrån en antagen ambitionsnivå för energifrågorna. Istället för programkrav, anges en önskad energiklass från A D, där A avser bästa teknik, B motsvarar livscykelkostnadsnivån, C gällande byggregler och D lägsta investeringskostnad. En stringent uppdelning på A D enligt dessa principer är inte alltid möjlig, men ger ändå en vägledning. Fördelen med en energiklassning av delsystem är att det på motsvarande sätt som programkrav kan underlätta arbetsprocessen, speciellt i projektens tidiga skeden. Till exempel kan energiklass A för belysning i klassrum inkludera en rad olika krav på olika funktioner, så som armaturernas effektivitet, drivdonens egenskaper, närvarogivare med specificerade egenskaper, samt dagsljusstyrning, allt i ett paket. Även inomhusklimatet kan indelas i klasser på motsvarande sätt. Vem ansvarar för att energikraven uppfylls i en byggprocess? Enligt byggreglerna är det byggherren som ansvarar för att energikraven verkligen uppfylls och att detta kan visas. Om den färdiga byggnaden inte klarar kraven ska i princip sådana åtgärder vidtas så att energikravet uppfylls. Det kan bli mycket kostsamt att vidta åtgärder i efterhand om byggnaden med dess system inte har förutsättningar för att klara kraven. Samtidigt som byggreglerna förnyas ställs krav på energideklarering även av nya byggnader. Det innebär att byggherren ansvarar för att ställda krav uppfylls, men att en oberoende energiexpert utfärdar deklarationen. En genomtänkt projektstyrning innebär att alla de programkrav som är uppställda i projektets inledning och som tillsammans ger den beräknade årsenergianvändningen också måste uppfyllas. Verifiering av programkrav bör ske så snart som möjligt i byggprocessen så att eventuella fel direkt kan åtgärdas och bekostas av den i byggprocessen som inte lyckats uppfylla sina åtaganden. Det är normalt en fråga för projektören att säkerställa att kontroller och mätningar är praktiskt genomförbara när ställda programkrav ska verifieras, till exempel genom att föreskriva mätpunkter och mätmetodik. Kvalitetsansvarig ansvarar för att detta görs och att resultaten uppfyller minst byggreglerna. Den som är kvalitetsansvarig behöver dock själv inte ha kompetens för hur detta ska göras. En energiansvarig för byggprojektet kan utses, som följer projektet från början till slut, och ser till att anvisningar för funktionskontroller kommer fram, dokumenteras i handlingar och sedan verkligen utförs. Även vid upphandling med totalentreprenad där krav ställs på hela byggnadens energiprestanda bör det finnas en genomtänkt verifikationsstrategi. Vid generalentreprenader eller delentreprenader är det byggherren som ansvarar för slutresultatet. De olika entreprenörerna ansvarar bara för sina delar. Exakt hur krav ska formuleras och verifieras måste alltså anpassas till det enskilda objektet och för detta bör en energiansvarig utses. Det bör inte vara samma person som den oberoende energiexpert som ska utfärda en energideklaration, eftersom ett beroendeförhållande uppstår. Man ska inte kontrollera sina egna misstag. 7

8 Vad är viktigt att tänka på vid energideklarationer och energisparutredningar? Sedan hösten 2006 är det lag på att byggnader ska energideklareras. Följande byggnader berörs av energideklarationen: Specialbyggnader över 1000 kvm, som till exempel simhallar, bibliotek, skolor och vårdbyggnader, ska alltid ha en giltig energideklaration. Det framgår av taxeringsbeviset om byggnaden är en specialbyggnad. Byggnader med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut ska alltid ha en energideklaration. Under denna kategori finns även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt. Byggnader som säljs ska ha en godkänd energideklaration senast vid försäljningstillfället. Om kontraktet är upprättat före 1 jan 2009 behövs enligt Boverkets tolkning ingen energideklaration vid försäljningen. Nya byggnader ska energideklareras (två år efter det att byggnaden har tagits i bruk, dock inte senare än två år efter slutbevis). Om bygganmälan gjorts före 1 januari 2009 behöver byggnaden inte energideklareras på grund av att det är en nybyggnad. Däremot kan man vara tvungen att energideklarera byggnaden för att den hyrs ut, säljs eller är en specialbyggnad. Energideklarationen är ett bra verktyg för att se hur man kan minska energiåtgången i sin byggnad. Deklarationen görs av en energiexpert tillsammans med byggnadsägaren. Den visar hur mycket energi som går åt och ger råd om hur byggnaden kan bli mer energismart. I energideklarationen ska alla kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder listas. Ingen är tvingad att genomföra de lönsamma åtgärderna, men att inte utföra lönsamma åtgärder är att acceptera fortsatta kostnader. Steg 1. Inventering Som underlag för deklarationen krävs uppgifter om area uppvärmd över 10 grader, areans fördelning på verksamhetstyp och levererad energi per energislag. Dessa bör sammanställas i lämpligt format, till exempel i en databas, så att data från olika databaser kan kommunicera. Därmed är det sedan möjligt att länka leverantörsdata från deras databaser, så att energiresultaten enkelt kan uppdateras. Efter det att hänsyn tagits till att olika verksamheter i byggnaden har olika referensvärden, kan byggnaderna sorteras efter sin respektive energiprestanda. De med sämst prestanda ska prioriteras först. En fastighet med flera byggnader av olika slag (ålder, utformning, verksamhet) som har samma mätare kan kräva en separat energibalansberäkning för varje byggnad, så att energin kan fördelas på de olika byggnaderna. För att underlätta deklarationsarbetet rekommenderas en samordning med den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). Om OVK-besiktningen genomförs separat bör krav ställas på att totalflödesmätning ingår. Det totala luftflödet är väsentlig information för att kunna upprätta en energibalans. Samtliga energidata för ventilationssystemet bör integreras i uppdraget för den som genomför OVK-besiktningen. Exempel på viktiga lednings- och policyfrågor med anledning av energideklarationerna: När ska egna register anpassas för att beskriva objekt på byggnadsnivå? Ska de läggas in i en databas? Ska separata elmätare installeras för verksamheternas elanvändning i någon byggnad? Kan el- och fjärrvärmeleverantörernas avläsningar länkas direkt till databasen? Ska besiktningsarbetet kombineras med miljöbesiktning? Hur ska överföring av kompetens från extern expertis till egen driftpersonal säkras? Kan energideklarationerna användas för att förbättra förvaltningens image? 8

9 Steg 2. Genomförande av åtgärder I den bästa av världar skulle man inte hitta några lönsamma åtgärder vid dessa inventeringar, eftersom dessa redan genomförts. Det är dock ovanligt. Oftast kan en rad olika åtgärdsförslag presenteras. En del av åtgärderna kan hanteras i driftorganisationen. Det kan dock krävas att man avsätter mer pengar till driftåtgärderna och även förstärker personalen med rätt kompetensnivå (systemkompetens) för att kunna ta in erfarenheter från de genomförda energibesiktningarna. Ett annat alternativ för genomförandet, om man inte själv har kapacitet eller medel, är att anlita ett energitjänstföretag som tar ansvar för resultatet och möjligen även för investeringen. Andra åtgärder är mer att betrakta som långsiktiga investeringsåtgärder, till exempel byten av fläktaggregat eller utbyte av fönster. Dessa är enligt inventeringen lönsamma att genomföra, men frågan är när det finns medel och personella resurser för detta. Samordning med planerade kundanpassningar kan vara aktuell, liksom åtgärder för att förbättra inomhusklimatet. För större förvaltningar kan det vara bra att sammanställa åtgärdsförslagen på ett sökbart sätt i en databas, så att samordnade upphandlingar kan åstadkommas. Exempel på viktiga lednings- och policyfrågor med anledning av de åtgärder som föreslås i energideklarationerna: Finns intresse och beredskap personellt och ekonomiskt för att ta emot förslag på effektiviseringsåtgärder? Finns en klar policy över vad som är lönsamma investeringar? Hur ska åtgärdsförslagen finansieras? Via underhållsplanen eller på annat sätt? Finns beredskap och beskrivningsverktyg för att sammanställa åtgärdsförslagen? Mobilisera resurser och skaffa verktyg I skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete ges exempel och tips på hjälpmedel och verktyg som kan vara användbara och hur viktiga resurser kan mobiliseras för att arbeta med energisparfrågor. De är tänkta att ge uppslag om hur ni kan arbeta med dessa frågor på ett effektivt sätt. Exempel från detta kapitel i skriften finner du nedan. Skapa en bra brukardialog Brukaren/hyresgästen är den bästa mätaren på byggnadens funktion. För att ta reda på hur de ser på byggnadens funktion kan man skapa en bra brukardialog genom att: Genomföra en nöjd kund-enkät som flera fastighetsförvaltare använder. Den innehåller också någon eller några frågor om huruvida man är nöjd med inomhusklimatet. En sådan enkät är dock inte tillräckligt vägledande som underlag för energieffektiviseringsinsatserna och bör därför kompletteras. Inomhusklimatenkäter kan användas med lämpligt intervall. Organisera felanmälningar så att de lämnas via en databas på ett sätt som ger underlag för statistikbearbetning: typ av fel, vilken byggnad och varaktighet etcetera. Alltid ha energi- och inomhusklimatfrågor på dagordningen vid de återkommande avstämningarna. Redovisa statistik och förändringar sedan förra avstämningen. Belys de ekonomiska konsekvenserna för kunden. Diskutera hur brukarna kan stödjas till en energieffektivare drift i sin verksamhet vilket också ger dem lägre elkostnader och direkt eller indirekt en bättre miljö och ett bättre inomhusklimat. Att upphandla energieffektivt Ett sätt att upphandla mer energieffektivt är att ställa krav på funktioner i form av programkrav vid upphandling och projektering, som sedan följs upp och verifieras. Ett annat sätt är att upphandla utrustning genom livscykelkostnadsbaserade (LCC) kalkyler som ger 9

10 anbudsgivaren möjlighet att optimera sitt anbuds energieffektivitet och är förenligt med Lagen om offentlig upphandling. I en sådan upphandling redovisas: spelreglerna för hur en LCC-kalkyl ska åstadkommas hur anbudet ska värderas hur resultaten verifieras hur viten eller bonus ska beräknas. Incitament Är det lämpligt att också införa belöningssystem och incitament för den egna personalen? Den mest utbredda uppfattningen är att uppmärksamhet är det viktiga och då kan tydliga mål och måluppföljningar tillsammans med mer symboliska belöningar vara effektiva, till exempel en middag, kompetensutveckling, åka på VVS-mässan eller bättre drifthjälpmedel. Interna energitävlingar där äran är den viktigaste moroten kan också vara lämpliga och utmaningar där man snarare tävlar mot sig själv än mot andra. Har man redan fått ner energianvändningen till den lägsta nivån, handlar utmaningen om att upprätthålla nivån. Pengar i lönekuverten är betydligt mer känsligt då varje objekt har olika förutsättningar och utgångslägen. Energifrågorna måste alltså uppmärksammas i organisationen, på alla nivåer. De bör vara en fast punkt på de interna möten man har. Ett bra exempel från Akademiska Hus I Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete ges exempel på hur olika fastighetsorganisationer och kommuner arbetar med energispararbete. Bland annat presenteras hur Akademiska Hus har provat en metodik i form av nattvandringar för att minska energianvändningen. Akademiska Hus har under minst en veckas tid följt upp mätvärden på timnivå vad gäller el, värme och kyla i olika byggnader. Akademiska Hus konstaterade att elanvändningen för fastighet och verksamhet var mycket hög även under tider då egentligen ingen eller endast begränsad verksamhet bedrevs (nätter och helger). För att reda ut vad som låg bakom denna höga elförbrukning kompletterade de timmätningarna med förutsättningslösa vandringar genom byggnaderna under nattetid. Erfarenheterna från dessa vandringar visade bland annat att många påslagna datorer tillsammans med många sent använda och glest befolkade rum ledde till väldigt höga förbrukningssiffror. Andra observationer var felaktiga drifttider som mekaniskt fixerade timrar, fel i styrning, felaktigt inställd styrning och felkopplade återvinningssystem. Målet för Akademiska Hus är att genom att mer systematiskt arbeta med nattvandringar samla erfarenheter som kan vara en grund för en åtgärdslista att bearbeta generellt. Akademiska Hus har också gått vidare med detta arbete genom att pröva automatiserad mätinsamling även för värme, kyla och vatten. De testar också en funktion hos en trådlös mätinsamling. Tanken är att urskilja de objekt som avviker negativt och sedan genomföra mer detaljerade energianalyser av dessa. Mer information Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete i PDF-format. Skriften kan också beställas på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats Där finns ytterligare skrifter om energispararbete. Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Steg för steg Strategi för systematiskt energiarbete 10