Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer. Mer nytta av energideklarationer erfarenheter

Transkript

1 Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skrifterna Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer och Mer nytta av energideklarationer erfarenheter från offentliga fastighetsägare. Energideklarera Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer Mer nytta av energideklarationer erfarenheter från offentliga fastighetsägare Alla offentliga byggnader, med få undantag, ska energideklareras. Det skulle ha skett senast den 31 december Trots det är nära hälften (47 procent i oktober 2011) av byggnaderna i offentlig sektor inte energideklarerade än! Boverket konstaterar dessutom att endast 56 procent av deklarationerna innehåller åtgärdsförslag. De vanligaste åtgärderna som föreslås är dessutom enkla åtgärder som exempelvis reglering av inomhustemperaturen eller byte till snålspolande armaturer. Det finns alltså fortfarande anledning att beskriva goda exempel och att ge tips och råd vid genomförandet av energideklarationer. De organisationer som har deklarerat först kan nu bidra med viktiga erfarenheter till de som ännu inte kommit igång. En viktig slutsats är att man som beställare av energideklarationer måste ställa tydliga krav. Kompetensen och engagemanget hos beställaren har stor inverkan på resultatet. Genom att lägga ner arbete på att specificera upphandlingen får man högkvalitativa deklarationer och kan använda resultatet i arbetet med energieffektivisering. Skrifterna Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer och Mer nytta av energideklarationer erfarenheter från offentliga fastighetsägare lyfter fram bra exempel från offentliga fastighetsägare som har energideklarerat. Skrifterna beskriver hur man kan arbeta med energideklarationer på ett framgångsrikt sätt och få mer nytta av dem. Varför måste offentliga byggnader energideklareras? Det är ett lagkrav. Enligt den svenska lagen Lagen om energideklaration för byggnader (2006:985), ska alla byggnader, med vissa undantag, energideklareras. Lagen är baserad på ett EG-direktiv. 1

2 Vilka byggnader berörs? Specialbyggnader över 500 kvadratmeter, som till exempel simhallar, bibliotek, skolor och vårdbyggnader, ska alltid ha en giltig energideklaration. Det framgår av taxeringsbeviset om byggnaden är en specialbyggnad. Byggnader med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut ska alltid ha en energideklaration. Under denna kategori finns även en- och tvåbostadshus som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt. När det gäller bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som ska se till att det finns en energideklaration. Byggnader som säljs ska ha en godkänd energideklaration senast vid försäljningstillfället. Nya byggnader ska energideklareras. Vilka byggnader är undantagna från energideklarationer? Byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet. Industrianläggningar och verkstäder. Fritidshus med högst två bostäder. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas i högst två år. Ekonomibyggnader inom skogs- och jordbruksnäring. Fristående byggnader mindre än 50 kvadratmeter. Hemliga byggnader, till exempel försvarsbyggnader. Byggnader som är byggnadsminnen enligt kulturminneslagen, förordningen om statliga byggnadsminnen eller är särskilt värdefulla enligt Plan och bygglagens definition. Hur lång giltighet har en energideklaration? Den gäller i tio år. Vad ska energideklarationen omfatta? Den ska minst omfatta uppgifter om: Byggnadens energiprestanda. Ett referensvärde som möjliggör jämförelser med en motsvarande typisk byggnad. Om det är möjligt, förslag på kostnadseffektiva åtgärder som kan minska energianvändningen utan att det påverkar inomhusmiljön negativt. Vad är syftet med en energideklaration? Det övergripande syftet med energideklarationerna är att de ska leda till ökade satsningar på energieffektiviseringar, vilket i sin tur ska leda till att mängden importerad energi till EU minskar liksom den negativa klimatpåverkan från energianvändning. Vem berörs av energideklarationerna? I första hand fastighetsägaren, men även kunder. I lagen om energideklarationer betonas vikten av ett konsumentperspektiv, eftersom kunderna och deras ekonomi påverkas. Inom den offentliga förvaltningen är det ofta kunden/brukaren som i slutänden får stå för energinotan. Samtidigt har inte alltid kunden/brukaren kompetens för att ställa krav eller förhandla om bra energilösningar. Här finns det en förhoppning om att kunderna ska ta del av energideklarationerna och därmed bli ytterligare en pådrivande grupp för energieffektivare lösningar. Energideklarationsarbetet ska givetvis också ses utifrån ett ägarperspektiv. I många fall finns uttalade politiska ambitioner om sänkt energianvändning. I arbetsprocessen bör man fundera på hur arbetet ska organiseras och resultaten sammanställas för att bäst vägleda den fortsatta politiska processen för en energieffektivare byggnadsförvaltning. 2

3 Vem genomför energideklarationer? Det görs genom ackrediterade företag och av certifierade energiexperter. För att få en ackreditering av myndigheten SWEDAC krävs bland annat att företaget har minst en certifierad person i arbetsledande ställning och att företaget är organiserat på ett sätt som gör att det kan utföra energideklarationer enligt Boverkets föreskrifter. Det går dock att genomföra energideklarationerna på en rad sätt enligt nedanstående exempel: Eget utförande Det går att utföra allt själv. Fastighetsägarens organisation ackrediteras då och låter minst en person inom organisationen bli certifierad för att sedan bedriva deklarationsarbetet. Detta förutsatt att man kan påvisa ett oberoende mellan de driftansvarigas arbetsorganisation och den/de som genomför energideklarationerna och att detta godkänts av SWEDAC. Detta alternativ kan övervägas om man i organisationen har kompetens och kapacitet för deklarationsarbetet. Om man redan ingående kan sina anläggningar, slipper man på detta sätt att göra om den dokumentation och de analyser man redan gjort och kan fortsätta från den nivå man befinner sig på och förstärka sitt redan påbörjade systematiska energiarbete. Nackdelen är att man kan vara hemmablind och missar idéer och förslag som kommit fram på annat håll. Men inget hindrar att man i ett senare skede stämmer av sin metodik med en extern expert för någon eller några anläggningar. Delvis eget utförande Att delvis utföra deklarationen själv kan innebära att man minskar den oberoende expertens arbetsinsatser för att dokumentera byggnaden och dess installationer, genom att så långt som möjligt fylla i önskade data och uppgifter i genomtänkta besiktningsmallar enligt ett lämpligt system. Detta kan även omfatta mätinsatser och loggning av viktigare driftparametrar, sammanställning av godhetstal för olika systemdelar med mera. Den lägsta nivån i detta handlingsalternativ innebär att endast de mer administrativa uppgifterna sammanställs, liksom areauppgifter och energileveransdata. Fördelen med detta alternativ är att de externa kostnaderna kan hållas nere och att det sannolikt blir enklare att få tag på en energiexpert (arbetet är då mer serverat) som kan koncentrera sig på energianalyser och åtgärdsförslag. Ett redan ifyllt underlag från en genomgång av varje byggnad gör att energiexperten kan utföra sitt arbete snabbare. Delad upphandling Det egna byggnadsbeståndet kan delas upp på olika leverantörer av energideklarationsutredningar, till exempel utifrån typ av behörighet som krävs, eller för att åstadkomma viss konkurrens i arbetet och möjliggöra metodjämförelser. Aktiv eller passiv upphandling Med aktiv upphandling menas här en relativt hård styrning av deklarationsarbetet vad avser omfattning, inriktning, metod och dokumentation. Detta för att få den bästa anpassningen av resultaten till egna behov och arbetssätt. En mindre styrd (passiv) upphandling kan passa bättre för organisationer som saknar kompetens och resurser för att styra upp upphandlingen hårdare, men också där deklarationsleverantören redan erbjuder en väl inarbetad metod med goda referenser. Energy Performance Contracting, EPC På marknaden erbjuds också så kallade EPC-avtal (Energy Performance Contracting-avtal) där den kontrakterade entreprenören genomför en inledande besiktning av byggnaderna som underlag för ett åtgärdsprogram. I EPC-arbetets inledande analyssteg, som också omfattar en besiktning, ska det ingå att en energideklaration upprättas. Fördelen med detta 3

4 alternativ är att ett genomförande av åtgärderna ingår i konceptet och därmed verkligen blir av i ett tidigt skede. Man riskerar då inte att ha höga energikostnader ytterligare år för att man kanske saknar egen projektledningskapacitet, upphandlingskompetens på det aktuella området eller budgeterade medel. Ibland kan det vara mer politiskt gångbart att budgetera för en stor engångsinsats med garanterade resultat än att årligen argumentera för en massa mindre åtgärder vars resultat är svåra att garantera. Ytterligare en fördel är att såväl mycket lönsamma som mindre lönsamma åtgärder kan paketeras tillsammans och ge en hyfsad ekonomi. De mindre lönsamma åtgärderna riskerar ju annars att prutas bort i en styckebudgetering när de konkurrerar med andra verksamhetsinriktade investeringar. Nackdelen är att man delar med sig av vinster till utföraren. Vem hos fastighetsägaren ansvarar för att energideklarationen verkligen görs? Energideklareringen av byggnaderna är i många avseenden en ledningsfråga som framförallt berör förvaltningsledningen. Ledningen ansvarar också för att arbeta med energifrågan mer strategiskt och för att energideklarationen inte enbart görs på grund av lagkravet. Ledningen bör utse en person som är ansvarig för energideklarationsarbetet inom organisationen. Vad bör ledningen tänka på inför arbetet med energideklarationer? Innehållet i deklarationen är inte specificerat i detalj, inte heller hur en deklaration och eventuell besiktning ska gå till. Erfarenheter visar att för att få ut så mycket som möjligt av sin energideklaration gäller det att vara en aktiv och kunnig beställare och fastighetsägare. Energideklarationen blir då ett viktigt verktyg i arbetet med energieffektivisering. Några frågeställningar som kan vara viktiga att ha med i förberedelsearbetet och som bör hanteras på ledningsnivå är följande: Vilka är våra lönsamhetskriterier? Ska verksamheternas energianvändning ingå? Hur kan deklarationsprocessen påverka arbetet med att uppnå eventuellt uppställda energimål? Hur fördelar vi ansvarsfrågor, organisation och finansiering av deklarationsarbetet och ansvaret för genomförande av de åtgärdsförslag som kommer fram? Ska deklarationsarbetet samordnas med andra mål som dokumentering av inneklimat och förbättring av inomhusmiljö? Vad ska man tänka på inför upphandlingen av energideklarationsarbetet? Det finns en rad frågeställningar som kan vara bra att tänka igenom innan man upphandlar en leverantör som ska genomföra energideklarationen. I skriften Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer ägnas ett helt kapital åt detta. Nedan listas exempel på viktiga frågeställningar: Ska energisparmål och/eller konverteringsmål tas fram? Hur ska deklarationsarbetet bli ett stöd för att uppnå dessa mål? Finns det skäl att redan nu planera för tätare återkommande energideklarationer för att få kontinuitet i arbetet? Ska verksamheternas energianvändning redovisas i energideklarationen? Ska byggnadernas innemiljö samtidigt beskrivas, värderas och förbättras? Ska förslag på energieffektiviserande åtgärder tas fram för verksamheternas energianvändning? 4

5 Finns lönsamhetsmål och kalkylförutsättningar för energieffektiviseringsåtgärder fastlagda? Lagen definierar inte vad kostnadseffektiva åtgärder är. Fastighetsägaren bör fastställa hur lönsamheten ska beräknas och med vilka ingångsdata. Som metod rekommenderas LCC (livscykelkostnader) och att besparingskostnad beräknas. Det innebär också att experten inte bara ska föreslå lönsamma åtgärder utan även hitta de åtgärder som i ett LCC-perspektiv ger bäst ekonomi när alternativa lösningar finns. Är ansvarig för energideklarationsarbetet inom organisationen utsedd? Finns det styrdokument om deklarationsarbetet? Finns medel avsatta för deklarationsarbetet? Finns medel avsatta för de åtgärdsförslag som kan förväntas? Vad ska förfrågningsunderlaget innehålla? All offentlig upphandling ska ske inom ramen för Lagen om offentlig upphandling (LOU). Den exakta utformningen av förfrågningsunderlaget bör därför alltid stämmas av med upphandlingsansvarig och principerna kan behöva diskuteras i ett tidigt skede. Anbudet ska bland annat innehålla följande. Namn på certifierad oberoende expert, behörighetsgrad, CV och timpris. Prissättning, exempelvis kostnad per area, budgetpris eller fastpris. Namn på medhjälpare, samarbetspartners, deras CV och timpris. Uppskattad fördelning i arbetsvolym mellan oberoende expert och medarbetare. De aktuella personernas behörighet vad avser elbehörighet och OVK-behörighet. Organisation och planeringsupplägg vid besiktning av byggnader på andra orter än deklarationsföretagets hemvist, samt kostnadsbild för resor. Redogörelse för företagets och expertens, samt närstående företags eventuella försäljning av andra produkter eller tjänster inom energi och energieffektiviseringsområdet. (Ackreditering av deklarationsföretaget säkerställer inte ett sådant oberoende.) Information om metodik och omfattning av besiktningsförfarandet, referensdeklaration som bilaga. Arbetsmallar och deklarationsblanketter där fastighetsägarens personal kan bidra med att fylla i uppgifter. Redogörelse för det ackrediterade företagets policy/regler för i vilka fall besiktningar ska genomföras och i vilken omfattning. Hur resultaten kommer att redovisas (exempel). I den inledande beskrivningen i anbudet bör beställaren ange hur den tänker sig deklarationsprocessen i stort. Kommer beståndet att delas upp på några olika utförare, till exempel utifrån byggnadstyp eller komplexitet eller för att få en bredare erfarenhet? Omfattar anbudet hela det beskrivna beståndet eller avses ett ramavtal inom vilken löpande avrop sker? Kan prisnivån i anbudet påverkas? Ange om beställarens avsikt är att först genomföra en testdeklaration av enstaka objekt för att antingen bedöma utförarens lämplighet eller för att få en mer genomarbetad modelldeklaration som vägledning för kommande deklarationer av likartade byggnader. Beskriv på en allmän nivå hur stort engagemang från egen personal eller egna konsulter man vill ha i deklarationsarbetet, och om man önskar förslag i anbudet på hur deklarationsprocessen bör utformas, till exempel att anbudsgivaren visar vilka deklarationsmallar som kan fyllas i av beställaren. Hur får man ut maximal nytta av energideklarationerna? Maximal nytta av deklarationen fär man genom att ta del av andras erfarenheter. Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) har genomfört en enkät till 88 offentliga fastighetsägare och även gjort intervjuer med fastighetsägare och energiexperter kring deras erfarenheter av energideklarationer. Utifrån enkäten har de sammanställt en 5

6 lista med sju konkreta råd. Den presenteras i skriften Mer nytta av energideklarationer erfarenheter från offentliga fastighetsägare och i en kortare version nedan. Definiera ditt syfte och dra nytta av energideklarationerna Det är viktigt att tidigt fundera över syftet med energideklarationerna. Är syftet att endast uppfylla lagkraven eller finns det andra syften? Är det till exempel vettigt att se över andra saker när man ändå gör en energideklaration? Hur ska till exempel innemiljön beaktas? Ska en statusbedömning av inomhusmiljön göras samtidigt som byggnaden energideklareras? I enkäten anger 85 procent att man inte ställt krav på inomhusmiljön utöver det som lagen kräver. I lagen står att föreslagna åtgärder inte får försämra inomhusmiljön, men lagen kräver ingen bedömning av inomhusmiljön i övrigt. En statusbedömning av inomhusmiljön är dock i många fall kostnadseffektiv att utföra i samband med en energideklaration. Man bör tidigt fundera över hur resultaten från deklarationerna ska användas. Både fastighetsägare och energiexperter menar att det annars är stor risk att deklarationen endast blir ett dokument som ingen använder. I enkäten svarar över hälften att de har genomfört de åtgärder som deklarationen resulterat i. Ta fram bra underlag och förbered indata till deklarationerna Fastighetsägare och energiexperter är överens om att det är viktigt att förbereda sig väl inför deklareringen genom att plocka fram de uppgifter som behövs i god tid. Det ger både billigare och bättre energideklarationer. I princip alla offentliga fastighetsägare tar själva fram de uppgifter som behövs (ytor, energistatistik med mera). Här anger fastighetsägarna att knappt en tredjedel av energiexperterna därefter kontrollerar uppgifterna som fastighetsägaren lämnat. I lagens mening är det energiexperten som ansvarar för riktigheten i uppgifterna. Fastighetsägarna menar också att om man själv är delaktig i att plocka fram de uppgifter som behövs, blir den egna personalen mer engagerad vilket är positivt i det fortsatta arbetet. Definiera kostnadseffektiv åtgärd I Boverkets vägledningsmaterial till energideklarationer står det att besparingskostnad ska anges i kronor/kwh. Det är obligatoriskt att ange besparingskostnad om åtgärd föreslås. Vad Boverket däremot inte säger är vilka ekonomiska kriterier som ska avgöra om en åtgärd är kostnadseffektiv eller inte. Det är upp till energiexperten att avgöra, men det ska göras utifrån den enskilde fastighetsägarens lönsamhetskrav. Fastighetsägaren ska tala om för energiexperten vilka avkastningskrav på investeringar som denna ska använda i sina beräkningar. Det kan till exempel vara krav på kalkylränta, payoff-tid med mera. I enkäten till de offentliga fastighetsägarna framgår att flera olika ekonomiska modeller används. Det framgår också att det ibland är fastighetsägaren och ibland energiexperten som avgör vilken metod som används. Enkätresultaten visar att både livscykelkostnad (LCC)och payoffmetoden används. Den metod som lämpar sig bäst när det gäller åtgärder i byggnader med lång livslängd är besparingskostnad eller LCC. När åtgärder bedöms som lönsamma eller inte är det viktigt att ta hänsyn till om hela kostnaden ska belasta kalkylen eller bara den merkostnad som berör själva energieffektiviseringen. Om till exempel en fasad renoveras av andra skäl än för att spara energi, bör bara den extra kostnaden för själva tilläggsisoleringen belasta energisparkalkylen. Den andra kostnaden har fastighetsägaren ändå. Bestäm hur energideklareringen ska genomföras En del fastighetsägare anger i upphandlingen vilken metodik som ska användas och styr då konsulten. I andra fall är det konsulten som bestämmer detta. I enkäten svarar de offentliga fastighetsägarna att bara 15 procent av energiexperterna har angett vilken metodik de kommer att arbeta efter i offerten. De fastighetsägare som ingår i enkäten menar att utan att veta vilken metodik som används är det svårt att bedöma hur ambitiös energideklarationen blir. Som beställare vet man då inte heller vilka punkter konsulten gått igenom och kontrollerat. Ställ därför egna krav eller be konsulten redovisa hur man tänker arbeta. 6

7 Bestäm om platsbesök alltid ska ingå Platsbesök kan behövas för att säkerställa uppgifter om exempelvis energianvändning eller ytor. Då åtgärder föreslås ska besiktning alltid utföras enligt Boverket. I enkäten är det 74 procent som svarar att platsbesök alltid har utförts. Det är energiexperten som har ansvaret för att avgöra om ett platsbesök behövs, men som beställare kan man begära att platsbesök alltid ska ingå. Flera av de fastighetsägare inom den offentliga sektorn som ingår i enkäten anser att det är en självklarhet att platsbesök alltid ska göras. Enda undantaget kan vara byggnader som inte används idag. Specificera dina krav i upphandlingen Av de offentliga beställarna i enkäten har 30 procent inte specificerat några krav i sin upphandling av energideklarationen utan bara beställt en energideklaration. Risker med att inte specificera sina krav är bland annat: Osäkert om en besiktning kommer att ingå eller inte. Omfattningen av deklarationen kommer att variera, en del blir för enkla, en del blir för ambitiösa. Kostnaden kommer att variera. Osäkert hur eventuella åtgärder kommer att beskrivas. Osäkert vilket lönsamhetsbegrepp som kommer att ligga till grund för beräkning av kostnadseffektiva åtgärder, det vill säga vilken ränta, kalkyltid med mera som kommer att användas. De intervjuade fastighetsägarna menar att man får tillbaka det arbete som läggs ner på att specificera upphandlingen i bättre energideklarationer med jämnare kvalitet. I stora organisationer kan det dessutom vara bra att ta fram en mall för upphandlingen. Begär referenser på rapporter och beskrivningar av åtgärder Det är stor skillnad på hur rapporter från energiexperterna ser ut. En del är pedagogiska och välskrivna med bra beskrivningar av åtgärder. En del är väldigt enkla och det är svårt för fastighetsägaren att veta vad åtgärderna innebär. Det finns också exempel på för komplicerade rapporter med alltför detaljerade redovisningar av beräkningar. Begär därför att få se exempel på rapporter från energiexperten vid upphandlingen. Åtgärderna som föreslås är i stor utsträckning byggnadsspecifika. Andra har fått generella åtgärder. Här är det alltså viktigt att som fastighetsägare ange att det är byggnadsspecifika åtgärder som man vill ha rapporterade. I energideklarationerna ska byggnaderna jämföras med andra liknande objekt. Hur mycket säger referensvärden om den egna byggnadens energiåtgång? Tyvärr inte så mycket, för byggnader inom offentlig förvaltning är oftast väldigt olika. Dessutom beror skillnaderna också på skilda förutsättningar som olika driftstider, olika byggnadsskal och skillnader i verksamheternas användning. Boverkets referensvärden avser en statistisk genomsnittsbyggnad och säger därför väldigt lite om vilken status en enskild byggnad med sina specifika förutsättningar har. Däremot kan ett genomsnittsvärde för ett helt förvaltningsbestånd ge en fingervisning om huruvida man ligger före eller efter i effektiviseringsarbetet jämfört med andra fastighetsägare. Det är först efter en individuell analys av den enskilda byggnaden man har någon egentlig grund för att bedöma potentialerna. 7

8 Vilka besparingar kan man vänta av en energideklaration? Omkring procent kan energieffektiviseras. Besparingen blir högre i eftersatta delar och lägre i de välskötta. Orsakerna till att det går att spara så pass mycket energi beror framför allt på tre saker: En stor del av byggnadsbestånden inom offentlig sektor har ett eftersatt underhållsbehov vilket i de flesta fall också påverkar energieffektiviteten negativt. Det vill säga att oekonomiska fläktaggregat fortfarande är i drift, att fönster som borde bytas ut sitter kvar med mera. Knappast något byggnadsbestånd har hunnit anpassa effektiviteten till de snabba energiprishöjningarna de senaste åren. En sådan anpassningsprocess tar ju normalt år, vilket är i den takt utbyten och renovering sker. En otydlig ekonomisk styrning där utförarorganisationen har en egen budget, medan de som betalar driftkostnaderna har en annan. Vad händer efter att energideklarationen är klar? Rent administrativt så registreras uppgifterna i energideklarationen hos Boverket. Detta görs av den certifierade energiexperten som har utfört deklarationen. Ägaren ska se till att den senast upprättade energideklarationen är tillgänglig på en framträdande plats som är väl synlig för allmänheten. Se exemplet nedan. Att energideklarationen är klar innebär också att det är dags att genomföra de åtgärdsförslag som finns i energideklarationen. Förhoppningsvis resulterar deklarationsarbetet i ett stort antal åtgärdsförslag som kan ge stora besparingar i förvaltningen och positivt påverka resultaträkningen. 8

9 Hur ska man prioritera bland åtgärdsförslagen? Det kan verka självklart att det som är lönsamt omgående ska genomföras. I annat fall fortsätter man att förlora pengar på onödigt höga energikostnader. Men samtidigt är det i hög grad en organisatorisk fråga, vilken också är starkt kopplad till ekonomi: Det måste finnas personell kapacitet för att ta hand om alla förslag och att utreda vissa vidare (kompletterande mätningar, utredningar, projektering) medan andra kan genomföras direkt. Det måste finnas kunskap för att genomförandet ska bli bra och att ställda krav i upphandlingarna uppfylls. Slutligen måste det finnas pengar, inte bara för de mest lönsamma åtgärderna, utan för alla de lönsamma åtgärder man bedömer att man kan genomföra. Gör en totalkalkyl för hela det besiktigade beståndets alla lönsamma åtgärder, även om tidplanen för genomförandet kanske ska ses över en 3 5 årsperiod. Avsätt medlen i en investeringsfond, det vill säga öronmärk dem för genomförandet eller säkra en lånefinansierad lösning. Har det gjorts några utvärderingar av systemet med energideklarationer? Ja, Boverket har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera systemet med energideklarationer. Deras uppdrag var bland annat att följa upp hur de administrativa rutinerna fungerar, hur deklarationerna uppfattas av olika fastighetsägare, om fastighetsägare har fått nya kunskaper samt om de planerar att genomföra åtgärder. Utvärderingen pekar också på de otydligheter som finns i systemet idag. De viktigaste resultaten av intervjuerna som genomfördes vid utvärderingen är följande: Tillgången på kompetenta och oberoende energiexperter är god. Ungefär två tredjedelar av de intervjuade byggnadsägarna har fått åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag och analyser är i många fall av enklare slag. De vanligaste åtgärderna som föreslås är okomlicerade; som reglering av inomhustemperaturen respektive byte till snålspolande armaturer. Åtgärdsförslagen är redan kända av byggnadsägaren. Av de byggnadsägare som fått åtgärdsförslag säger 60 procent att de kommer att genomföra några eller alla åtgärderna. Hälften av byggnadsägarna anser dock att de föreslagna åtgärderna är olönsamma. Boverket gör återkommande uppföljningar av systemet med energideklarationer. Utöver Boverkets utvärdering så har Riksrevisionen genomfört en granskning av införandet av energideklarationer. Vid granskningen som genomfördes 2009 så saknade omkring hälften av alla utförda energideklarationer förslag på åtgärder. Det är ett dåligt betyg eftersom åtgärdsförslagen ska vara en drivkraft för fastighetsägaren att åstadkomma förändringar som leder till minskad energianvändning. I granskningen kunde de också konstatera brister i deklarationernas kvalitet och Riksrevisionens slutsats är att systemet inte säkerställer en god kvalitet på energideklarationerna. Statens fastighetsverk har gjort en mindre utvärdering och granskat 31 genomförda energideklarationer. Deras syfte vara att se om det kunde skönjas några mönster i de genomförda deklarationerna avseende förslag till åtgärder, identifierad potential för energieffektivisering och realism i åtgärdsförslagen. Totalt innehöll energideklarationerna 33 kostnadseffektiva åtgärder. Sammanfattningsvis bedöms åtgärderna i huvudsak vara rimliga. Dock förefaller inte kostnadsuppskattningarna vara helt korrekta och ytterligare kostnadseffektiva åtgärder skulle kunna finnas. I snitt är potentialen för energieffektivisering drygt 10 procent i de genomförda deklarationerna. Fastighetsverkets slutsats av utvärderingen är att förslagen inom området el-effektivisering är väldigt få. Här finns troligen en större potential. 9

10 Trots att flera utvärderingar har gjorts av energideklarationer och deras system så kan det vara värt att känna till att det inte finns någon myndighet som systematiskt genomför kontroller av energideklarationernas innehåll. Mer information Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skrifterna Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer och Mer nytta av energideklarationer erfarenheter från offentliga fastighetsägare i PDF-format. Skrifterna kan också beställas i tryckt format på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats Där finns ytterligare skrifter om energispararbete. 10