Riktlinjer och Rutiner för Handläggning och Dokumentation inom LSS-verksamheten
|
|
- Jonathan Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer och Rutiner för Handläggning och Dokumentation inom LSS-verksamheten Avdelningen för LSS-verksamhet
2 Riktlinjer och Rutiner för Handläggning och Dokumentation inom LSS-verksamheten Inledning Kravet på rutiner för handläggning och dokumentation styrs av olika lagar och föreskrifter. Förvaltningslagen (FL) allmänna bestämmelser om handläggning, kontakter, beslut och överklagande. Lag om Stöd och Service (LSS) bestämmelser om rätt till insatser, ansökan och dokumentation. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), främst SOSFS 2006:5 om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, och SOSFS 2006:11 om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsens handbok Handläggning och Dokumentation inom Socialtjänsten. Syftet med dessa riktlinjer och rutiner är komplettera lagstiftning och författningar med lokala tillämpningar för LSS-verksamheten i Ystads kommun. Handläggning Handläggningen av ett ärende enligt LSS är myndighetsutövning och innehåller följande delar. Ett ärende uppkommer. Utredning och bedömning. Kommunicering Beslut Delgivning av beslut Överklagande Överlämnande till verkställighet Uppföljning Hela myndighetsutövningen ska dokumenteras. Vad som gäller för dokumentation finns utförligare beskrivet nedan under rubriken Dokumentation. Ärende enligt LSS Ett ärende kan bara uppkomma genom ansökan. Insatser enligt LSS skall ges den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom (8 LSS). Det finns inga formkrav för ansökan. Ansökan kan ske skriftligt via brev eller mail, muntligt via besök eller telefon och via SMS. SMS-ansökan behandlas som en muntlig ansökan. En person som fyllt 15 år och kan uttrycka en självständig viljeyttring, dvs. förstår vad saken gäller, kan inte beredas insatser enligt LSS enbart på grund av vårdnadshavares eller legal företrädares ansökan. Vid ny ansökan är det önskvärt att en muntlig ansökan bekräftas skriftligt, genom att den sökande undertecknar blankett Ansökan om insatser enligt LSS. Ansökan ska dokumenteras. 2
3 Utredning och bedömning Socialtjänstlagens bestämmelser i 11 kap 1 om inledande av utredning och förhandsbedömning gäller inte ärenden enligt LSS, utan dessa styrs av förvaltningslagen 7: Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Enligt socialnämndens tjänstegarantier för LSS-verksamheten gäller följande. Vi garanterar att vi påbörjar behandlingen av Din ansökan om insatser inom 14 dagar efter det att ansökan lämnats in. Vi förväntar oss att Du medverkar genom att lämna de uppgifter som behövs för att fatta beslut om och planera Dina insatser. Av utredningen ska framgå: Vem som initierat utredningen ansökan. Vad den enskilde ansöker om Om samtycke att inhämta information från andra som behövs för utredningen Kartläggning av den enskildes fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov, egna och omgivningens resurser, livsstil och vanor. Bedömning av om den enskilde tillhör personkretsen. Funktionsnedsättningen ska, om det inte är obehövligt, styrkas med intyg från läkare, psykolog, psykiatriker eller annan profession som har kunskaper om funktionsnedsättningens art och omfattning. För personkrets 1 och 2 krävs intyg som klart anger diagnosen. För personkrets 3 ska klart framgå om alla kriterierna för att omfattas av personkretsen, är uppfyllda. Barnperspektivet om den enskilde är under 18 år. Även om inte barnperspektivet är inskrivet i LSS, kommer så att ske när lagen omarbetas. Barnkonventionen gäller. Barnperspektivet innebär att bedöma vad som i situationen är bäst för barnet, och att låta barnets egen inställning komma fram med beaktande av ålder, mognad och funktionsnedsättningens art. Kommunicering Enligt Förvaltningslagen 17 får en myndighet inte fatta slutligt beslut utan att den som är sökande, klagande eller annan part, har underrättats om uppgifter som tillförts ärendet av någon annan, och fåt möjlighet att yttra sig över dem. Man behöver rent formellt inte kommunicera uppgifter som den enskilde själv har lämnat, men eftersom uppgifterna för det mesta lämnas muntligt och vår utredning därför blir en tolkning av vad den enskilde, eller dess företrädare har sagt, tillämpas rutinen att kommunicera hela utredningen plus de bilagor som läkar- och psykologutlåtanden, vilka ligger till grund för beslutet. Genom detta får den enskilde möjlighet att korrigera uppgifter som vi inte har uppfattat så som menat. Kommunicering kan underlåtas om det är obehövligt om beslutet inte går den enskilde emot, dvs. han får precis det han har ansökt om, eller om uppgifter som annan har lämnat är kända av den enskilde eller helt saknar betydelse för beslutet. Kommunicering före beslut ska alltid ske om beslutet är avsett att bli Avslag fullständigt avslag på hela ansökan, eller Delavslag endast en del av ansökan beviljas eller vad som beviljas överensstämmer inte helt med vad den enskilde ansökt om. 3
4 Kommunicering sker normalt med post, genom att kopior av utredning och beslutsunderlag skickas till den enskilde. Om det råder osäkerhet om handlingarna kommer fram kan man överväga att skicka med mottagningsbevis eller överlämna handlingarna vid personligt besök, alternativt att den enskilde läser igenom handlingarna vid besök på kontoret. Av kommuniceringshandlingarna ska framgå hur lång tid den enskilde har att komma med invändningar eller synpunkter. Normalt tillämpar vi 7 dagar, och anger i kommuniceringsbrevet det sista datum den enskilde ska ha hört av sig. De synpunkter som den enskilde lämnar vid kommuniceringen ska tillföras utredningen/beslutsunderlaget. Vem ska kommuniceras? Enligt Förvaltningslagen ska den som är part i ärendet kommuniceras. Med part menas den person ärendet gäller. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan är vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare part i ärendet. Om barnet är omyndigt, dvs. under 18 år är vårdnadshavaren också part i ärendet. Om någon är utsedd som ombud för den enskilde genom fullmakt, ska denne också kommuniceras. Beslut Det ska klart framgå av beslutet Vad ansökan eller begäran gäller Vad som bifallits Vad som avslagits i förhållande till vad som begärts Vilket lagrum beslutet hänförs till Beslut om den enskilde tillhör eller inte tillhör personkretsen Motivering av beslutet särskilt viktigt vid avslag eller delavslag. Eventuella förbehåll, till exempel tidsbegränsning Delgivning av beslut Bifallsbeslut som innebär helt bifall till ansökan, kan meddelas muntligen och skickas per post till den enskilde, eller dess företrädare. Beslut som innebär avslag eller delavslag skickas som regel med post. Är man osäker på om den enskilde eller dess företrädare kan ta del av beslutet ska man överväga att skicka det med mottagningsbevis, eller överlämna det personligen vid besök eller hembesök. Det är viktigt att kunna fastställa när den enskilde tagit del av beslutet, eftersom detta har med beräkning av besvärstiden att göra, om den enskilde vill överklaga beslutet. Vem ska beslutet delges? Beslutet ska delges den som är part i ärendet se kommunicering. Överklagande av beslut Myndighetsbeslut som gäller insatser till enskild kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Om beslutet innebär avslag eller delavslag ska alltid medfölja en Besvärshänvisning, som talar om hur det går till att överklaga. Besvärstiden är tre veckor, dvs. den enskilde har tre veckor på sig att lämna in en besvärsskrivelse från och med den dag han har fått del av beslutet. 4
5 Vem får överklaga ett beslut? Enligt förvaltningslagen 22 framgår, att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om beslutet gått den enskilde emot och beslutet går att överklaga. Ett sådant beslut kan bara överklagas av den enskilde själv eller av ett ombud enligt fullmakt. Om barnet är omyndigt, dvs. under 18 år kan vårdnadshavaren överklaga beslutet. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan, kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare överklaga beslutet i hans ställe. Vilka beslut går att överklaga? Följande beslut får enligt 27 LSS överklagas till förvaltningsdomstol: Insatser för enskild enligt 9 Utbetalning av ekonomiskt stöd för personlig assistans till annan enligt 11 Återbetalning av ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 12 Förhandsbesked om insatser enligt 16 andra stycket Tillstånd till enskild verksamhet enligt 23 Föreläggande eller återkallande av tillstånd till enskild verksamhet enligt 24 Handläggning av överklagande. Om socialnämnden/eller tjänsteman hos socialnämnden har fattat beslutet ska besvärsskrivelsen adresseras till Länsrätten, men skickas till socialnämnden/beslutande tjänsteman. Besvärsskrivelsen ska omgående datumstämplas och diarieföras samt överlämnas till handläggande tjänsteman. Handläggaren ska först avgöra om det finns förutsättningar att ompröva beslutet. Detta kan göras om beslutet är uppenbart felaktigt eller oriktigt. Om beslutet genom detta ändras så att det helt går den enskilde till mötes behöver besvärsskrivelsen inte skickas vidare till Länsrätten. Om det överklagade beslutet inte ska ändras alls eller bara till viss del, ska det skickas vidare till Länsrätten för avgörande. Innan detta sker ska följande åtgärder vidtas. Handläggaren ska först avgöra om besvärsskrivelsen kommit in i rätt tid, dvs. inom 3 veckor från den dag beslutet kommit den berörde tillhanda. Om besvärsskrivelsen kommit in för sent ska besvären avvisas. Avvisningsbeslutet är skriftligt och ska ges med besvärshänvisning. Om överklagandet kommit in i rätt tid ska det skickas till Länsrätten tillsammans med kopior av nämndens handlingar i ärendet. Om det anses nödvändigt ska det skickas med ett yttrande från nämnden som innehåller motiveringar till varför nämnden anser att dess beslut inte ska ändras. Yttrande ska också innehålla uppgifter om eventuella omprövningar gjorts av ursprungsbeslutet och kopia av detta omprövningsbeslut ska skickas med. Vem som ska bedöma och besluta om omprövning av beslut eller yttra sig till domstol i besvärsärenden framgår av socialnämndens delegationsförteckning. I normalfallet är det den tjänsteman som på delegation fattat beslutet som även gör omprövningen och/eller handlägger besvärsärendet till Länsrätten. Om socialnämnden eller dess arbetsutskott fattat beslutet, är det också denna instans som ska besluta om att skicka yttrande till domstolen. 5
6 Individuell Plan I samband med att en person beviljas insatser enligt LSS kan denne enligt 10 begära att en Individuell Plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Handläggaren ansvarar för att den individuella planen enligt LSS 10 upprättas och följs upp. Överlämnande till verkställighet När beslut har fattats om insatser enligt 9 LSS överlämnas ärendet till ansvarig enhetschef för verkställighet och genomförande. Detta sker dels genom muntlig kommunikation, dels genom att en beställning skickas via verksamhetssystemet PROCAPITA. Det är enhetschefens uppgift att bekräfta beställningen i PROCAPITA. Härigenom registreras ärendet som verkställt, vilket har betydelse för att senare kunna ta fram statistikunderlag till den årliga rapporteringen av verkställda LSS-beslut till Socialstyrelsen. Med enhetschef menas även fritidskonsulent vad gäller verkställighet av ledsagning. Registreringen av ett ärende som verkställt är också förutsättningen för att kunna göra fortlöpande dokumentation under verkställighet. Vad som gäller för dokumentation finns utförligare beskrivet nedan under rubriken Dokumentation. Vissa ärendetyper verkställs för närvarande av LSS-handläggare och inte av enhetschef: Kontaktperson/kontaktfamilj Korttidsvistelse i stödfamilj Boende i form av platsköp hos annan vårdgivare Genomförandeplan När ett ärende överlämnas för verkställighet ska handläggaren se till att enhetschefen får tillgång till allt relevant besluts- och utredningsmaterial för att kunna planera för hur insatserna ska genomföras. Enhetschefen ansvarar för att en Genomförandeplan upprättas för var och en som har insatser, och att denna plan fortlöpande följs upp och vid behov revideras. En genomförandeplan upprättas alltid tillsammans med brukaren och/eller dennes företrädare. När planen upprättas deltar även handläggare, baspersonal, och andra professioner som är involverade i verkställigheten, t ex arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska eller praktiksamordnare. Uppföljning Ett ärende enligt LSS ska fortlöpande följas upp. I genomförandeplanen ska vara inskrivet när uppföljning ska ske. Om brukaren har en Individuell Plan enligt 10 LSS finns här angivet när planen ska följas upp. Uppföljningsansvaret för genomförandeplanen ligger på enhetschef. Uppföljningsansvaret för Individuell Plan enligt LSS 10 ligger på LSS-handläggare. Löpande uppföljning sker även genom att ärenden fortlöpande diskuteras i samband med arbetsplatsträffarna, eller vid Team-möten där även sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast, m fl, deltar. 6
7 Dokumentation Syftet med dokumentationen är att tillförsäkra den enskildes rättsäkerhet eftersom utredning, beslut och genomförande av insatser är myndighetsutövning. Socialstyrelsen har givit ut föreskrifter och allmänna råd i sin författningssamling SOSFS:2006:5 I föreskrifterna skiljer man på dokumentation under handläggning (myndighetsutövning) och dokumentation under genomförande av insatser (verkställighet). Gemensamma bestämmelser om dokumentation. De gemensamma bestämmelserna framgår av 4 kapitlet i SOSFS 2006:5. Tydlighet Här sägs bland annat att alla handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör en enskild person ska vara välstrukturerade och tydliga, skilja mellan fakta och bedömningar, varifrån uppgifter hämtas och uppgift om vem som upprättat handlingen och när det är gjort ( 1-2). Respekt Dokumentation om den enskilde skall utformas med respekt för den enskildes integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär ( 3-4). Säkerhet Handlingar som rör den enskilde ska förvaras på ett sådant sätt att endast den person som har legitim anledning att ta del av handlingarna för att fullgöra sina arbetsuppgifter kan få tillgång till dem ( 5). Handlingar i pappersform ska förvaras i låst skåp. Lösenord till PROCAPITA är personligt och får inte lämnas ut till någon annan. Ordning och struktur - Personakt Handlingar som rör den enskilde skall hållas ordnade på ett sådant sätt att det enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen av ett ärende och genomföra en insats. Handlingarna bör hållas samman i en Personakt som endast bör avse en person. I personakten bör det på ett försättsblad eller på annat sätt tydligt framgå: Person- och adressuppgifter Uppgift om god man, förvaltare, förmyndare eller vårdnadshavare Uppgift om sekretessmarkering (skyddad identitet eller skyddad adress) eller kvarskrivning (skriven på församlingen) enligt 16 folkbokföringslagen. Alla uppgifter av betydelse för handläggning av ett ärende eller genomförande av en insats bör utan oskäligt dröjsmål dokumenteras och föras till personakten ( 6). Personakten inbegriper alla handlingar om den enskilde oavsett om de finns i pappersform eller i elektronisk form. De uppgifter om en person som skrivs in i PROCAPITA, oavsett om de förs in av LSS-handläggaren under myndighetsutövning eller av enhetschef eller baspersonal under verkställighet, ingår i samma personakt. Personakten är oftast delad, 7
8 eftersom vissa handlingar förvaras hos handläggaren och vissa inom verkställigheten, t ex på ett boende. När en insats upphör eller avslutas, t ex genom indragning, flyttning eller att den enskilde avlider, ska samtliga handlingar sammanföras till den del av personakten som förvaras hos handläggaren. Om arkivering och gallring se särskilt avsnitt. Dokumentation i samband med handläggning av ärenden - myndighetsutövning. I 5 kapitlet SOSFS 2006:5 föreskrivs att handläggningen av ett ärende skall dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen bör hållas samman i personakten. Handläggningen bör dokumenteras i en journal som tillhör personakten. Alla delar och moment i handläggningsprocessen ska dokumenteras i form av daganteckningar. Handläggningsjournalen bör bland annat innehålla uppgifter om: Vad ärendet gäller och när och hur det har uppkommit. När en handling har kommit in eller upprättats När och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som lämnat uppgifter i ärendet. Hur barnperspektivet har beaktats Kommunicering, när och vad Beslut, underrättelse om beslut och om besvärshänvisning Överklagande, rättelse, omprövning, översändande till förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstols beslut När och på vilket sätt beslutet verkställts Skäl till att beslut inte har verkställts Om tillsynsmyndighet begärt yttrande Om den enskilde berörts av ett ärende som gäller utlämnande av handling eller uppgift ur handling. Om uppgifterna inte dokumenterats på annat sätt i personakten bör det vidare ur journalen framgå: Om ställföreträdare, ombud, biträde, stödperson, tolk, etc. har medverkat under handläggningen Vad som framkommit i kontakterna med den enskilde eller andra som har lämnat uppgifter i ärendet Om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka Om det upprättats någon form av plan för insatserna Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är felaktig Vad som framförts från den enskilde i samband med kommunicering När och hur den enskilde informerats om rätten att överklaga beslut. Dokumentation i samband med genomförandet av insatser verkställighet I 6 kapitlet SOSFS 2006:5 föreskrivs att genomförandet av ett beslut om insats skall dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen ingår i den enskildes personakt se rubriken Gemensamma bestämmelser om dokumentation. Hur en insats praktiskt skall genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen bör upprättas i den verksamhet som svarar för det praktiska 8
9 genomförandet och med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt ska genomföras. Av genomförandeplanen bör det bl a framgå Om det ingår flera delar i insatser och i så vall vilka Vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den När och hur insatsen eller delar av den skall genomföras På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen Vilka personer som har deltagit i planeringen När planen har fastställts När och hur planen ska följas upp Genomförandet av ett beslut om en insats bör dokumenteras i en journal. Av journalen bör bland annat framgå När insatsen eller olika delar av den har påbörjats När genomförandeplanen har upprättats På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över det praktiska genomförandet Om det har hänt något som medfört att insatsen inte kunnat genomföras som planerat När genomförandeplanen följts upp och reviderats Vad som framkommit av betydelse i kontakterna med den enskilde eller andra som har lämnat uppgifter i samband med genomförandet Om den som genomför insatsen gjort en anmälan enligt 14 kap 1 SoL (missförhållanden som rör barn) När en handling har kommit in eller upprättats När insatsen har avslutats och av vilka skäl Om följande inte dokumenterats på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå Vad som har uppnåtts i förhållande till de uppsatta målen för insatsen Om den enskildes behov har förändrats Om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är felaktig Om klagomål har förts fram mot genomförandet av en beslutad insats och i så fall vilka eventuella åtgärder som vidtagits Om den enskilde berörts av ett individuellt tillsynsärende eller anmälan enligt Lex Sarah Om den enskilde berörts av ett ärende som gäller utlämnande av handling eller uppgift ur handling. Verkställighetsdokumentationen görs i första hand elektroniskt i PROCAPITA. I verksamheter som inte har tillgång till PROCAPITA ska dokumentationen ske skriftligt i pappersform. För att underlätta hur dokumentationen ska ske har fastställts 8 olika rubriker, eller sökord under vilka relevant information skrivs in: 9
10 Sökord i Procapitas verkställighetsdokumentation LSS Det övergripande kravet är att händelser av vikt ska dokumenteras. 1. AKTUELLT HÄLSOTILLSTÅND (Tid och datum för särskilda händelser som insjuknande/tillfrisknande, kontakter med/besök hos hälso- och sjukvården, vid-behovs-medicinering, tandvård, mm.) 2. BETEENDEINFORMATION (Tid och datum för avvikande situationer som har att göra med humörsvängningar, oro, aggressivitet, hot, självskadebeteende, drogpåverkan, mm. Kommentarer om vad som kan ha utlöst respektive balanserat situationen) 3. EKONOMI (Tid och datum för avvikande situationer som rör handhavandet av egna medel, kontakter med god man/förvaltare och eventuella överenskommelser med denne.) 4. HABILITERING/REHABILITERING (Instruktioner om träning, handhavande av hjälpmedel, mm från arbetsterapeut och sjukgymnast.) 5. PERSONLIG OMVÅRDNAD/ADL (Tid och datum för förändringar i behovet av hjälp i det dagliga livet inklusive personlig hygien och kostintag. Kan gälla såväl försämringar som förbättringar.) 6.PERSONLIG UTVECKLING (Tid och datum för deltagande i särskilda aktiviteter, nya intressen/hobbies, byte av jobb/sysselsättning. Förändringar av vikt i förhållande till Genomförandeplanen) 7 SOCIALA KONTAKTER (Tid och datum för kontakter/besök hos/av närstående, vänner, kontaktperson, etc. och särskilda händelser i samband med detta) 8. ÖVRIGA ANTECKNINGAR (Tid och datum för händelser eller information som inte passar in under något av sökorden 1-7.) 10
11 Gallring och Arkivering Gallring Gallringsskyldighet - LSS 21 c: Anteckningar och andra uppgifter i en personakt ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten, alternativt Gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört. Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Undantag 1 - LSS 21 d första stycket: Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en insats lämnas enligt 9 8 får inte gallras (familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom). Undantag 2 LSS 21 d andra stycket: Handlingar skall vidare undantas från gallring av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och landsting och i övriga kommuner och landsting beträffande ett representativt urval av personer. För Ystads kommun gäller att handlingar som rör personer födda den femte, femtonde och tjugofemte varje månad inte skall gallras. Arkivering När ett ärende avslutats ska de olika delarna av personakten (handlingar från handläggning och verkställighet) samlas ihop och rensas från arbetsanteckningar och sådant som inte behöver finnas i akten. Personakten förses med uppgift om gallringsdatum, eller uppgift om att den inte ska gallras. Förvaring av personakten sker enligt gällande arkivplan. 11
2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,
Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari
Läs mer3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merNacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan
Läs merRutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merDokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs merindividuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
Läs merSocial dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer
201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merAnvisningar för social dokumentation i verkställigheten
Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten KRAV PÅ DOKUMENTATION Det finns krav på dokumentation i lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt en handbok utgiven av socialstyrelsen. Socialtjänstlagen
Läs merFunktionshinderområdet och äldreomsorgen
Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och
Läs merBESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
Läs merKONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merRiktlinjer Handläggning av ärende
SOCIALFÖRVALTNINGEN R DEL 2 REVIDERAD 2011-11-29 Riktlinjer Handläggning av ärende 1. ANSÖKAN u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_riktlinjer_del2.doc
Läs merFörfattningens innehåll
Författningens innehåll 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 2 kap. Ledningssystem 3 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation i verksamheter som bedriver socialtjänst Den enskildes integritet
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Läs merRIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende
Bilaga 2 Socialförvaltningen RIKTLINJE Social dokumentation inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Beslutsinstans Socialchef Dokumenttyp
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merBeslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012
2012-03-28 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Sundbybergs stad enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2016 Innehåll Inledning Dokumentationens syfte Lagar och föreskrifter Personakt Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Samtycke Social journal Dokumentationens
Läs mer1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Läs merAllmänt om journaler och akter
Allmänt om journaler och akter Av 11 kap. 5 första stycket, första meningen SoL, framgår det att genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling som rör enskilda ska dokumenteras. I LSS kap.
Läs merÄldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merMarita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014
Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 M Handläggning av ärenden Den enskildes ställning som part Myndighetsutövning Objektivitetsprincipen Officialprincipen Varje ärende där någon
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merRiktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan
Läs merRiktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2017-04-04 33 Dokumentet gäller som längst till 2021-04-04 Dokumentägare: Avdelningschef
Läs merRIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06
RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service
Läs merINSTRUKTION. för anmälan enligt Lex Sarah
September 2009 INSTRUKTION för anmälan enligt Lex Sarah - 14 kap 2 socialtjänstlagen, SoL - 24 a lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Instruktionen är fastställd av vård- och omsorgschefen
Läs merDokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
(S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens
Läs merDokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
(S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merHjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Social dokumentation i genomförandet 1. Dokumenttyp Rutin för Social dokumentation i genomförandet 2. Fastställande/upprättad 111214 av Jonas Engelbrektsson 3. Senast reviderad Klicka
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning
2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Läs merLokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning
1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merRutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merRiktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:
Läs merOmvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Läs merREVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012
REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merDokumentation och gallring enligt SoL och LSS
Socialförvaltningen Dokumentation och gallring enligt SoL och LSS inom omsorg om äldre och funktionshindrade, Vimmerby kommun, socialförvaltningen Reviderad 2017-05-08 Innehåll Allmänt om journaler och
Läs merRutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan)
Rutin: Dokumentation (social journal och genomförandeplan) I socialtjänstlagen 1 11 kap. 5 första stycket SoL och 21 a första stycket LSS finns bestämmelser om dokumentation i samband med genomförande
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens
Läs merHandläggning och dokumentation enligt SoL och LSS
Socialförvaltningen Handläggning och dokumentation enligt SoL och LSS inom Socialförvaltningen, Vimmerby kommun Antagen av Socialförvaltningens ledningsgrupp 2018-04-25 Senast uppdaterad 2018-12-04 Innehållsförteckning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2009:596 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs merRutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara
Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSocialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625
1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.
Läs merLex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam
Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merMalin Fornander malin.fornander@kil.se
SOCIALFÖRVALTNINGEN Malin Fornander malin.fornander@kil.se RIKTLINJER 2012-04-12 Riktlinjer del 1- inledning... 1 1. Inledning... 1 1.1 Syftet med riktlinjerna... 1 1.2 Mål i Kils kommun... 1 1.3 Lex Sara...
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSvar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun
2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merSenaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRiktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merRutiner för tillämpning av lex Sarah
2017-11-09 1 (5) RUTIN AFN 2017/98 Rutiner för tillämpning av lex Sarah Vad är lex Sarah? Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i socialtjänstlagen, förkortad SoL, och i lagen om stöd och service
Läs merFörvaltningslagens regler om handläggning i skolan
Juridisk vägledning Reviderad november 2012 Mer om Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagens bestämmelser gäller för skolor med offentlig huvudman. Förvaltningslagens bestämmelser
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merLokal lex Sarah-rutin
Norrmalms stadsdelsförvaltning Lokal lex Sarah-rutin Kommunfullmäktige har utfärdat riktlinjer för nämndernas verksamhet när det gäller tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänsten (SoL)
Läs merLex Sarah. Januari (16) Socialkontoret Dnr SN Omsorgskontoret Dnr ON Dnr ÄN
1 (16) Socialkontoret Dnr SN 2011-268 Omsorgskontoret Dnr ON 2012-19 Dnr ÄN 2012-28 Lex Sarah Januari 2012 Dokumentet skall ge vägledning vid hantering av rapporter och anmälningar enligt Lex Sarah 2 INNEHÅLL
Läs merRiktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende
RIKTLINJE 1(12) RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET SÄRSKILT BOENDE... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte och mål med riktlinjen... 3 2. GRUNDLÄGGANDE
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merGranskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner
Revisionsrapport Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Uppvidinge kommun Jard Larsson 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor
Läs merInformation till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah
1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering
Läs merRutiner enligt lex Sarah
11-09-01 1(7) Antaget av sektorschef Lärande och Omsorg sept. 2011 Reviderade mars 2013 Rutiner enligt lex Sarah 2(7) Lex Sarah Lex Sarah kallas de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om
Läs merIntern rutinbeskrivning för Lex Sarah inom SoL och LSS
Skrivelse 2013-09-04 Dnr VON 2013/104 Reviderad 2014-10-16/GE Vård- och omsorgsnämnden Intern rutinbeskrivning för Lex Sarah inom SoL och LSS Allmänt Lex Sarah är bestämmelser i socialtjänstlagen, (SoL)
Läs merLSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1
LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merRutin för rapportering och anmälan gällande lex Sarah Antagen av Barn- och familjenämden 2015-xx-xx
RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för rapportering och anmälan gällande lex Sarah Antagen av Barn- och familjenämden 2015-xx-xx Bakgrund och syfte Från och med den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah
Läs merLokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014
Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?
Läs merRiktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Beslutsdatum 2018-03-28, Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Socialnämnden Dokumentägare
Läs merRättsäkerhet och likställighet i handläggning av personlig assistans. Funktionshinderinspektörerna hösten 2016 Skärholmens stadsdelsförvaltning
Rättsäkerhet och likställighet i handläggning av personlig assistans Funktionshinderinspektörerna hösten 2016 Skärholmens stadsdelsförvaltning Vad gör funktionshinderinspektörerna Instruktioner från kommunstyrelsen
Läs merÖvergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn
Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn 1 Inledning Alla som arbetar inom socialnämndens eller vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska medverka till att den verksamhet som bedrivs
Läs merRiktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah
Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah Antagen av Socialnämnden 2012-11-13, 108 Reviderad 2016-04-19 Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS
Läs merBrister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet
BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merRiktlinjer för bostadsanpassningsbidrag.
Riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag. Antagen av: Kommunfullmäktige, 2019-06-17 51 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Cecilia Vainio, enhetschef. Innehåll 1. Målsättning och inriktning...
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs merVerksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17
Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten
Läs merLex Sarah. Ulrika Ekebro 1 november 2012
Lex Sarah Ulrika Ekebro 1 november 2012 Ändringar i Lex Sarah från 1 juli 2011 14 kap 3-7 Socialtjänstlagen 24 b-f LSS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 Lex Sarah en del av systematiskt
Läs merTIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merRutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande
ansvarig: Enhetschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 6 Bilaga 6 Kommunstyrelsen 75 SYFTE: OMFATTNING: Upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande n
Läs mer