UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG103, Genusperspektiv på utbildning och undervisning, 15,0 högskolepoäng Perspectives of Gender on Education and Instruction, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Fristående kurs som är valbar kurs inom huvudområdet för uppnående av filosofie kandidatexamen i pedagogik och didaktik. Huvudområde Pedagogik och didaktik Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Utgångspunkt med kursen är att ge kunskaper om genusteorier och hur dessa kan användas i pedagogiska verksamheter. Genus behandlas utifrån ett intersektionellt perspektiv. De centrala frågorna i kursen berör relationerna mellan samhällsförändring, genus och pedagogisk praktik. Vidare berörs frågor om betydelser av subjektivitet, gränsöverskridanden, risker och motstånd. Kursen ansluter till en tradition inom pedagogisk forskning som behandlar betydelser av bla genus, klass, etnicitet, kropp och sexualitet i utbildning och skilda pedagogiska verksamheter. Kursen består av två delkurser med följande huvudmoment: Delkurs 1: Genus och lärande i pedagogiska praktiker, 7,5 högskolepoäng Fokus i delkursen är dels att behandla genusteoretiska grunder, dels att beröra hur genus, likväl som andra sociala relationer, påverkar processer och villkor inom skilda pedagogiska praktiker

2 2/ 2 Delkurs 2: Genus, samhälle och utbildning, 7,5 högskolepoäng Fokus i delkursen är att behandla aspekter av samhällsförändring och utbildning i samspel med intersektionella relationer och hur dessa ger utrymme för subjektiviteter och gränsöverskridanden 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna Kunskap och förståelse - redovisa kunskaper om genusteorier och begrepp - redogöra för olika genusteoretiska perspektiv och dess relevans för pedagogisk forskning Färdighet och förmåga - diskutera samspel mellan utbildningssystem och intersektionella relationer - diskutera betydelser av genus, och andra intersektionella relationer, i analys av pedagogiska texter - sammanfatta och analysera forskning som knyter an till studier om genus i olika pedagogiska praktiker Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över hur genus och andra intersektionella relationer verkar i och påverkar pedagogiska praktiker - beskriva hur genus inverkar på utbildning ur ett historiskt perspektiv 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Delkurs 1: Genus och lärande i pedagogiska praktiker, 7,5 högskolepoäng examineras genom två mindre individuella och skriftliga uppgifter, samt genom 3-5 obligatoriska litteraturseminarier. Delkurs 2: Samhälle, utbildning och skilda subjektivitet, 7,5 högskolepoäng examineras genom ett individuellt uppsatsarbete samt genom 3-5 obligatoriska litteraturseminarier. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs att det avslutande individuella uppsatsarbetet bedöms som VG. 9. Kursvärdering Kursvärderingen görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på Göteborgs universitets lärplattform. Kursvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Information läggs ut på Göteborgs universitets lärplattform

3 Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Litteraturlista PDG103 Genusperspektiv på utbildning och undervisning Perspectives of Gender on Education and Instruction 15 högskolepoäng/15 higher education credits Grundnivå Reviderad Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Connell, R. W. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos s (103 s). Grahn, K. (2010). Flickor och pojkar i text och bild. Konstruktioner av genus i idrottens läromedel. LOCUS. 1:10, s (15 s) Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. (120 s). Hey, V., Leonard, D. & Daniels, H. (1999). Boys underachievement, special needs practices and questions of equity. In: Epstein, Debbie. (1998). Failing Boys: issues in gender and achievement. Buckingham: Open University Press s (16 s). Hirdman, Yvonne. (2003). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber (205 s) Högdin, S. (2007). Utbildning på (o)lika villkor- om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Rapport i Socialt arbete 120. Stockholm: Inst. för socialt arbete. s (17 s) Martinsson, L. & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. s (41 s). Paechter, C. (1998). Educating the Other. Gender, Power and Schooling. London: Falmer Press. s (16 s). Paechter, C. (2007). Being boys - Being Girls: learning masculinities and femininities. Berkshire: Open. University Press. s (58 s) Wernersson, I. (2006). Genusperspektiv på pedagogik. Stockholm: Högskoleverket (67 s)

4 Delkurs 1: Valbar litteratur Studenten väljer två texter för uppgift 2 Berggren, C. (2008). Horizontal and Vertical Differentiation within Higher Education - Gender and Class Perspectives. In Higher Education Quarterly, 62(1-2), s (19 s.) Eilard, A. (2009). Förändrade genusmönster i grundskolans läseböcker. Ur Genus i förskola och skola. Förändringar i policy perspektiv och praktik. Göteborg Studies in Educational Sciences, s (14 s). Florin, C. & Johansson, U. (1992). Mandom, mod och unge män. I Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 4, s (11 s) Godley, A. (2006). Gendered borderwork in a high school English class. In English Teaching: Practice and Critique. 5:3, s (25 s.) Lahelma, E. & Öhrn, E. (2012). Skola och kön. I Hanséns, S-E., & Forsman, L. (red.). Allmändidaktik Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. s (12 s). Osler, A. (2006). Excluded girls- interpersonal, institutional an structural violence in schooling. Gender and Education, 18:3, s (18 s). Reed, R. (1999). Troubling boys and disturbing discourses on masculintiy and schooling. A feminist exploration of current debates and interventions concerning boys in school. Gender and Education 11:1, s (17 s). Woodford, M. R., Howell, M. L., Silverschanz, P. & Yu, L. (2012) That s So Gay! : Examining the Covariates of Hearing This Expression Among Gay, Lesbian, and Bisexual College Students. In Journal of American College Health. 60:6, s (5 s). 2

5 Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Berggren, K. (2012). No homo : Straight inoculations and the queering of masculinity in Swedish hip hop. Norma. 7:1, s (16 s.). Bolander, E. (2009). Risk och bejakande sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i Tv. Linköping: Department of Behavioural Sciences and Learning, s (59 s.) Connell, R. W. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos. s 43-67, s (74 s). Harding, S. (1994). Feminism and theories of scientific knowledge. I M. Evans (Red), The woman question,. London: Sage. S (10 s). Kulick, D. (1996). Queer Theory: vad är det och vad är det bra för? Lambda Nordica 3-4 (2), s (17 s). Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter. I Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2-3, s (12 s). Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda. (192 s). Martinsson, L. & Reimers, E. (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups. s (77 s). Paechter, C. (2007). Being boys - Being Girls: Learning masculinities and femininities. Berkshire: Open. University Press. s (110 s). Schånberg, I. (2004). De dubbla budskapen. Kvinnors bildning och utbildning i Sverige under och 1900-talen. Lund: Studentlitteratur (260 s).