Utbildningsinspektion i Sjöparksskolan. Inledning

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Gällivare kommun Sjöparksskolan Dnr :1871 Utbildningsinspektion i Sjöparksskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Gällivare och besökt Sjöparksskolan den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Sjöparksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Sjöparksskolan intervjuades rektorerna, personal i förskoleklass och ett urval av personal i årskurserna 1 9, representanter för elever i årskurserna 6 och 9, därav några elevrådsrepresentanter, elevhälsopersonal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i årskurserna 2, 6 och 9 samt verksamheten i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för sbedömningen. Beskrivning av Sjöparksskolan Sjöparksskolan Antal elever Förskoleklass 21 Grundskola 379 Obligatorisk särskola 3 Källa: Gällivare kommun

2 2 (17) Utbildningen vid Sjöparksskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9 samt integrerad skolbarnsomsorg. I Sjöparksskolan finns två rektorer. En rektor, anställd 50 procent, ansvarar för skolbarnsomsorg, förskoleklass och årskurserna 1 3 och en heltidsanställd rektor som ansvarar för årskurserna 4-9. Den pedagogiska personalen är indelad i fem arbetslag och ett resurslag. Förskoleklassen och årskurs 1 3 utgör ett arbetslag, årskurserna 4 6 A, 4 6 B, 7 9 A och 7 9 B utgör de fyra övriga arbetslagen. Resurslaget arbetar i hela verksamheten men är främst riktad till den särskilda undervisningsgrupp som finns på skolan. Eleverna är organiserade i årskursvisa klasser. Skolan har i samarbete med sameskolstyrelsen genomfört samisk integrering i ämnena slöjd och samhällsorienterande ämnen. Ekonomiska möjligheter för genomförandet har upphört från och med hösten Skolan har elever med flera olika nationaliteter och arbetar med att öka förståelsen för olika kulturer och i första hand för den samiska kulturen. Skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, två specialpedagoger, lärare i läs och skriv med ansvar för årskurserna 1 3, lärare från skolans resursgrupper, studie- och yrkesvägledare samt rektorerna. Sjöparksskolan ligger i centrala Gällivare. Bostadsområdet består i huvudsak av flerfamiljshus med inslag av villabebyggelse. Elever vid Mariaskolan och Sameskolan ingår i upptagningsområdet. Skolan består av flera byggnader inklusive idrottshall och simhall inom skolområdet. Skolgården erbjuder lekredskap och ytor för lek och spel. Många elever åker skolskjuts. Helhetsbedömning Sjöparkssskolan har utvecklats kvalitativt de senaste två åren. Skolan har en utarbetad struktur för sitt sarbete och genomför uppföljningar och utvärderingar av flera arbetsprocesser. Skolan genomför dock inte någon kunskapsuppföljning i alla ämnen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan har goda förutsättningar för att sarbetet fullt ut kan fungera som en motor för shöjning av verksamheten. Skolans uppnådda mål och resultat bör i än högre utsträckning bedömas och analyseras inom sarbetet. Det innebär eempelvis också att sredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats. Dessutom måste elever medverka och föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga vid utarbetandet. Skolans rektor för årskurserna 4 9 är drivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet och skolan strävar efter att se elevernas lärande i ett 6 16-års perspektiv. Ett arbete med bedömning och betyg samt mål och kursplaner pågår i skolan. Undervisningen utgår i flertalet ämnen från målen i kursplanerna och eleverna informeras om vad de ska kunna i dessa ämnen. Detta har gett avtryck i verksamheten och inspektörerna bedömer det är ett angeläget arbete att fortsätta med. Eleverna ges i olika grad möjlighet till inflytande över sitt lärande men det bör ytterligare förbättras. Sjöparksskolans resultat avseende meritvärde har förbättrats medan andelen behöriga till nationellt program samt andelen som nått målen i alla ämnen ligger något lägre än rikssnittet. Arbetet med normer och värden visar också på förbättrade re-

3 3 (17) sultat. Skolan har dock en hög andel elever med frånvaro. Nästan femtio procent av elever med frånvaro i kommunens grundskolor tillhör Sjöparksskolan. Skolan tar också upp detta som ett problemområde i sredovisningen och barn-, kultur - och utbildningsnämnden är insatt i problemet. För att minska frånvaron har enligt intervjuer ett flertal insatser av olika slag genomförts och ibland i samarbete med elevhälsan, socialtjänsten, BUP m fl. Vid inspektionen framkommer också att psykologutredningar av elever tar lång tid. Inspektörerna bedömer att skolan och kommunen måste hitta ytterligare insatser för att minska andelen elever med frånvaro. Skolan genomför en rad olika förebyggande insatser i det dagliga arbetet. De flesta i personalen och skolledningen är engagerade och aktiva i arbetet. Trots ett målinriktat arbete med förbättrat resultat bedömer inspektörerna att all personal i ännu högre grad bör ta ansvar och agera i arbetet. Rektorn för förskoleklassen och årskurserna 1 3 bör tydligare ta det pedagogiska ledarskapet och eempelvis skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Mot bakgrund av skolans strukturerade arbetsprocesser och personalens allt större insikt i skolans uppdrag bedömer inspektörerna att Sjöparksskolan ytterligare bör kunna höja sin måluppfyllelse. Som ett led i att höja skolans måluppfyllelse är det angeläget att skolan arbetar vidare med att minska elevers frånvaro. I detta arbete behöver alla i kommunen tillgängliga resurser användas. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet). - Alla elever ges inte möjlighet att välja engelska eller svenska som alternativ till moderna språk inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör ytterligare analysera resultaten. - Skolan bör förbättra elevernas inflytande över lärandet och deras inflytande i demokratiska arbetsformer. - Skolan bör fortsätta arbetet med bedömning och betygssättning. - Kvaliteten på skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem bör utvecklas.

4 4 (17) - Skolans samverkan ur ett 6 16-års perspektiv bör fortsätta att utvecklas. - Samverkan med föräldrar i skolgemensamma frågor bör utvecklas. - Skolans insatser för att minska elevernas frånvaro bör ytterligare förbättras. - I arbetet mot kränkande behandling bör all personal ta ansvar och agera. - Rektorn för F 3 bör utveckla det pedagogiska ledarskapet. - Skolan bör arbeta för ytterligare specialpedagogisk kompetens. - Utbudet inom elevens val bör breddas. - Skolan bör fortsätta att förbättra sarbetet.

5 5 (17) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev skall nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att eempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna skall nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Kommentar: Skolan har förbättrat sina resultat i årskurs 9 de senaste åren och ligger något över resultaten för riket avseende meritvärde. Andelen elever som nått målen i alla ämnen och andelen elever som är behöriga till nationellt program ligger dock lägre än riket. För år 2007 har 15 procent inte blivit behöriga till nationellt program. Av dessa elever är enligt skolans utvärdering 63 procent, elever med frånvaro. Enligt skolverkets statistik visar skolan på skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Flickor når oftare högre resultat i eempelvis nationella proven i svenska, läsförståelse och skrivförmåga och även i andra ämnen. Se bilaga tabell 1. Skolan genomför nationella prov i årskurs 5 och 9. Elevernas måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 är högre än för år Inspektörerna konstaterar att 90 procent har nått måluppfyllelsen i matematik för årskurs 5 år 2007, vilket är en förbättring med 20 procent i jämförelse med år För år 2007 i årskurs 5 har 83 procent nått målen i svenska och 85 procent i engelska. I det nationella ämnesprovet i matematik i årskurs 9 har 30 procent av eleverna inte nått målen i provbetyget och pojkar utgör en högre andel (66 procent). Antal elever som under 2006 erhållit stöd i matematik är 60. Se bilaga tabell 2.

6 6 (17) 1.2 Uppföljning av kunskapsresultaten - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om lärarna använder resultaten från de nationella proven för att analysera och främja elevernas kunskapsutveckling, - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, - om kunskapsresultaten följs upp i alla årskurser. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten : God Inspektörerna bedömer att området uppföljning av kunskapsresultaten är av mindre god. Denna sammanvägda bedömning grundar sig främst på att skolans kunskapsuppföljning avseende alla ämnen måste omfatta även de yngre eleverna. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Uppföljning av alla ämnen Skolledningen har mycket god kontroll på de resultat som nåtts och personalen har främst kunskap om sina egna grupper samt de nationella proven i årskurs 5. På individnivå har lärarna bra kunskap om elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. På skolnivå finns däremot inte rutiner för att systematiskt följa upp, dokumentera och analysera resultaten i samtliga ämnen. Det finns inte heller någon samlad bild över skolans resultat för årskurs 5 i samtliga ämnen i sredovisningen. Därmed saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra sitt arbete avseende skolans uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5. I sredovisningen analyseras ämnet matematik. En tydligare koppling till arbetssätt och innehåll samt elevernas möjlighet till inflytande bör göras. I engelska visar resultaten på hög andel som inte nått målen avseende receptiv förmåga och skriftlig produktion i ämnesproven. Skolan bör göra en närmare analys av resultaten i engelska och beakta arbetssätt, arbetsformer samt elevers möjlighet till inflytande. Elevernas resultat i slutbetygen i ovanstående ämnen visar för övrigt på god korrelation till ämnesproven.

7 7 (17) 1.3 Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen, - om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, - om betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt, - om betyg sätts enligt författningarna krav. Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att området bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat är av god. Lärarna gör överlag en bedömning av elevernas kunskaper och utgår huvudsakligen från mål och betygskriterier. Eleverna får information om sina resultat i alla ämnen vid utvecklingssamtalen. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling Rektorn för årskurserna 4 9 är drivande i arbetet och som nämnts finns skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Utifrån skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt slutbetygen i matematik i relation till de nationella ämnesproven bör skolan i sin utvärdering av arbetet med bedömning och betygssättning relatera till mål, arbetssätt och innehåll i undervisningen. Skolan bör även relatera till elevernas olika möjligheter att utvärdera sitt lärande utifrån de nationella målen. Inspektörerna bedömer att detta arbete är ett viktigt utvecklingsområde för skolan att fortsätta med. Individuella utvecklingsplaner Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och ha sin utgångspunkt i mål att sträva mot i läroplanen och i kursplanerna. Elevens individuella utvecklingsplan är i Sjöparksskolan ett redskap i att följa elevens kunskapsutveckling. Kvaliteten på planerna behöver dock utvecklas så att eempelvis målen blir utvärderingsbara och att delmål anges. Vidare bör förutom elevens insats även en konkret beskrivning av de insatser som skolan ansvarar för göras tydligare. Den bör för de yngre eleverna omfatta fler ämnen än svenska, engelska, matematik och sociala mål. Vi-

8 8 (17) dare bör benämningen individuell utvecklingsplan genomgående användas. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans verksamhet, - om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om undervisningen är allsidig och saklig, - om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God Det pågår ett tydligt arbete med läroplanens och kursplanernas mål i verksamheten och utrymme ges för olika kunskapsformer. Skolan har börjat se elevernas lärande i ett 6 16-årsperspektiv där pedagogiska diskussioner förs. Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen i huvudsak är av god vid Sjöparksskolan. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Inflytande och ansvarstagande Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen är att de har kunskaper om skolans mål. I de flesta ämnena finns mål och betygskriterier tydliggjorda för de äldre eleverna. De samhällsorienterande ämnen är eempel på hur mål och betygskriterier är väl tydliggjorda och eleverna vet vad de olika kraven innebär. Intervjuer bekräftar också att eleverna anser att de kan påverka sitt lärande i ett flertal ämnen. I vissa ämnen som eempelvis engelska och matematik uppger eleverna att de har mindre möjlighet till inflytande och att arbetssätten inte varieras i så hög grad. För dessa båda ämnen kan inspektörerna konstatera att andelen som inte nått godkänd nivå i slutbetygen för årskurs 9 varierat över åren i högre grad än i andra ämnens slutbetyg. De yngre eleverna arbetar både med vad som ska göras under en vecka men också vad eleverna ska kunna och även utifrån vad varje elev behöver arbeta med. Inspektörerna konstaterar att eleverna ges olika möjlighet till inflytande avseende arbetssätt, arbetsformer och innehåll beroende på ämne och lärare. Inspektörerna bedö-

9 9 (17) mer att skolan bör ytterligare förbättra elevernas inflytande över lärandet. Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Skolan har utbildat eleverna i de två elevråden som finns och skolans ambitionen är att öka elevernas inflytande. De yngre eleverna visar ett stort engagemang i skolgemensamma frågor, men de upplever att beslut tar lång tid. Bland de äldre eleverna varierar engagemanget påtagligt och det är svårt att få till stånd intresse från klasskamraterna. Skolan bör arbeta för att stimulera de äldre elevernas intresse till engagemang och öka medvetenheten så att inflytandet över skolgemensamma frågor ökar med stigande ålder och mognad. I arbetet med skolgemensamma frågor behöver eleverna tydligt stöd av alla vuna och förtydligande i vilka situationer som eleverna har inflytande. Vidare bör tiden till att beslut verkställs göras kortare. Samverkan inom skolan Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem l utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan sker till viss del under ett antal arbetspass per vecka kring eempelvis drama och bild. Intervjuer visar att möjlighet till gemensam pedagogisk planering är begränsad vilket medfört allt mindre samarbete kring eleverna. Inspektörerna bedömer att samverkan för denna elevgrupp bör stärkas. Läraren ska enligt läroplanen samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. I skolans arbete kring bedömning och betyg ges möjlighet till ökad kunskap för alla pedagoger om mål och resultat i ett 6 16-årsperspektiv. Detta är ett påbörjat arbete som gett avtryck i verksamheten och som inspektörerna bedömer vara ett viktigt utvecklingsområde. Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare Enligt läroplanen ska rektorn utveckla formerna för samarbete mellan skolan och hemmen och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ. Föräldrar får genom utvecklingssamtal kunskap om sitt eget barns utveckling och genom fortlöpande information av läraren kunskap om sitt eget barns situation. Skolan har en upparbetad hemsida som också fungerar som länk till föräldrar. Intervjuer bekräftar att föräldraengagemang i skolgemensamma frågor och intresse för skolrådet är lågt. Vid skolans Må bra dag deltar föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att fånga föräldrars intresse för skolgemensamma frågor och tydligare visa skolans målsättning samt sätt att arbeta. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, - om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, - om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser.

10 10 (17) Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Inspektörerna bedömer att skolans arbete med anpassning för elever och för att identifiera elever i behov av särskilt stöd är av god. Anpassning sker på individ-, grupp - och organisationsnivå utifrån de stöddokument som kommunen utarbetat. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov Kartläggningarna genomförs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa kan leda till förändringar i arbetssätt och arbetsformer, förhållningssätt, kommunikation mm. Intervjuer bekräftar att dessa förändringar främst sker på individnivå och i mindre omfattning på grupp- och organisationsnivå. Vid intervjuer framkommer att sådana förändringar anses svårare att genomföra då resurserna ofta ligger fast. Skolan försöker att styra resurserna dit de bäst behövs för att anpassa undervisningen. Inspektörerna bedömer att skolan kan arbeta för en fleiblare användning av resurser så att anpassningar kan göras i högre grad och att rätt stöd alltid ges. Elever i behov av särskilt stöd Elevvårdsarbetet fungerar väl i många avseenden. Skolans elevvårdsteam har en upparbetad arbetsgång med regelbundna möten, tydlig struktur för arbetet och dokumentation av elever i behov av särskilt stöd. Rektorn genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar med lärarna, elevhälsoteamet, elever och föräldrar för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. I arbetet anlitas också elevhälsan ofta. Skolan har emellertid en hög andel elever med frånvaro. Skolan registrerar elevers frånvaro via Skola 24, vilket gör det möjligt för föräldrar att snabbt få vetskap om detta. För att minska frånvaron har enligt intervjuer ett flertal insatser av olika slag genomförts och ibland i samarbete med elevhälsan, socialtjänsten, BUP m fl. Vid inspektionen framkommer också att psykologutredningar av elever tar lång tid. Inspektörerna bedömer att skolan och kommunen måste hitta ytterligare insatser för att minska andelen elever med frånvaro. Svenska som andra språk genomförs i skolan. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att dessa elever ska bedömas efter kursplanen för svenska som andra språk. Studiehandledning på modersmål genomförs dock inte. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika

11 11 (17) värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling, 1 - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God Inspektionen visar att skolan arbetar aktivt och målinriktat med värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten. De flesta i personalen och skolledningen är engagerad och aktiv i arbetet. Fadderverksamhet har påbörjats, kamratstödjare är utbildade i årskurserna 3 9 och arbete med materialet Livsviktigt genomförs i klasserna. Vidare genomför skolan en Må bra dag varje år. Elever, föräldrar och personal upplever att det generellt råder en god stämning i skolan. Inspektörernas intryck är också att det mellan elever och mellan elever och vuna råder en trivsam stämning. Eleverna är kända och blir sedda av personalen. Skolan har utarbetade ordningsregler med konsekvenser som eleverna varit delaktiga i att utforma. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsats: Förekomst av kränkande behandling Vid inspektionen framkommer att kränkande behandlingar förekommer. Personal, elever och föräldrar uppger att när detta uppstår agerar skolan direkt och kontaktar föräldrarna. Vid skolan finns en arbetsgång för att upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Skolan genomför som nämnts ovan en rad olika förebyggande insatser i det dagliga arbetet. Dokumentation om utredning av kränkande behandling ifylls på en särskild blankett som lämnas till rektorn. I skolans likabehandlingsplan anges att alla i skolan har ett ansvar att anmäla upptäckt av kränkande behandling och att åtgärdsprogram upprättas vid behov. En kartläggning är också gjord där skolan vidtar åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Trots ett målinriktat arbete med förbättrat resultat bedömer inspektörerna att all personal i ännu högre grad bör ta ansvar och agera i arbetet.

12 12 (17) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Rektors ansvar - om rektor är förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God Rektorerna håller sig förtrogna med sina respektive verksamheter och arbetar för att skolans resultat följs upp och utvärderas. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Rektor som pedagogisk ledare Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har enligt läroplanen rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn med ansvar för F 3 arbetar som rektor på halvtid och som pedagog i verksamheten. Enligt intervjuer är rektorn lätt att nå men driver inte något pedagogiskt utvecklingsarbete riktat till förskoleklass och årskurserna 1 3. Som tidigare nämnts bör rektorn skapa förutsättningar till att eempelvis samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Resultat på individnivå finns och uppföljningar av verksamheten görs men är inte alltid tydligt dokumenterade och analyserade. Inspektörerna bedömer att rektorn för F 3 bör utveckla det pedagogiska ledarskapet. Rektorn som ansvarar för årskurserna 4 9 är väl förtrogen med verksamheten och drivande i skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Rektorn genomför kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten, av arbetet med normer och värden samt arbetet med stöd. Som tidigare nämnts har regelbundna uppföljningar genomförts i svenska, engelska och matematik men inte i alla ämnen i årskurs 5.

13 13 (17) Rektors beslutsfattande Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. För integrerad elev får, efter beslut av rektorn för särskolan, de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Något beslut avseende detta har inte fattats. Se vidare i särskolans rapport. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God Inspektörernas samlade bedömning av den granskning som gjorts av området Personalens utveckling och kompetens är överlag bra. Rektorerna har förvärvat pedagogisk insikt och rektorn för 4-9 har genomgått rektorsutbildning. Nästan all personal har pedagogisk utbildning och det finns tillgång till personal med utbildning inom skolans alla ämnen. Bland de yngre eleverna används lärarna som klasslärare oavsett utbildning. Bland de äldre eleverna har de utbildning för den undervisning som de i huvudsak bedriver. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Personalens utbildning I arbetet med stöd bland de äldre eleverna är den specialpedagogiska kompetensen begränsad och en del av stödet ges av ämneslärare. Skolan bör arbeta för ytterligare specialpedagogisk kompetens. Inspektionen visar att organisationen av kommunens elevhälsoteam fått konsekvenser för skolans personal och skolsköterskan. Då ingen kurator är stationerad på Sjöparksskolan medför det att elever som har behov av sådan kontakt, istället söker upp sina lärare eller skolsköterskan trots att de saknar denna kompetens. Personalens insikter i de författningar som styr Arbetet med mål och bedömning har som tidigare nämnts gett avtryck i skolans verksamhet. De lärare i grundskolan som undervisar elever mottagna i särskolan som är integrerade i grundskolan saknar dock den förtrogenhet med särskolans kursplaner som krävs. Det stöd eleverna får utgör i första hand en resurs på tre

14 14 (17) timmar per vecka och elev och stödet genomförs av en specialpedagog från särskolan. Kunskap om särskolan och stöd är förutsättningar för att de integrerade eleverna ska få den utbildning de har rätt till enligt kursplanerna för särskolan. Inspektörerna bedömer att de lärare i grundskolan som undervisar integrerade elever behöver få kunskap och stöd som säkerställer att eleverna får undervisning enligt särskolans kursplaner. Se vidare i kommunrapport. Personalens kompetensutveckling Matematik och språkutveckling är områden som är gemensamma för kommunens skolor där Sjöparksskolan även arbetar med bedömning och betygssättning. Skolan har tillsatt en kompetensutvecklingsgrupp som ska upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner. Den individuella kompetensutvecklingen kan dock bli begränsad på grund av bland annat långa avstånd och att kommunens anslag för kompetensutveckling legat på samma nivå de senaste åren. 3.3 Tillgång till utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad. Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning för eleverna i huvudsak är god. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser: Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen genom elevens val som ska syfta till att bredda och fördjupa elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Vid Sjöparksskolan ges eleverna möjlighet till val men utbudet för särskilt de yngre eleverna är begränsat. Inspektörerna bedömer att utbudet bör breddas. Enligt grundskoleförordningen ska eleven kunna erbjudas svenska eller engelska som alternativ till moderna språk om eleven önskar det. Elever arbetar i praktiken med de olika valalternativen men alla elever ges inte möjlighet att välja engelska eller svenska. Skolan strävar efter att så många som möjligt ska läsa tyska eller

15 15 (17) franska. Erbjudandet om svenska eller engelska ges i första hand till elever som behöver förstärkning i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att alla elever ges möjlighet att välja de alternativ som finns inom språkvalet. Modersmålsundervisning genomförs i skolan. För samiska elever genomförs undervisning i samma grupp oavsett ålder och om de är nybörjare eller behärskar språket. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på skolans begränsade möjlighet att tillgodose elevernas olika behov. 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete med syftet att nå målen i styrdokumenten, - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Skolan arbetar för att se lärandet i ett 6 16-års perspektiv. Det sker i form av ett arbete med bedömning och betygssättning som också omfattar arbete med mål och kursplaner som har gett avtryck i verksamheten. Undervisningen utgår i flera ämnen från mål och resultaten följs upp främst på individnivå. Uppföljningar av arbetet med normer och värden samt arbetet med stöd genomförs även på skolnivå. Detta är bra utgångspunkter för att utveckla sarbetet vidare. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Systematiskt sarbete Kvalitetsarbete innebär att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Som tidigare nämnts genomför skolan uppföljningar och utvärderingar av olika arbetsprocesser för den enskilde eleven på ett bra sätt. I ämnet matematik följs eempelvis kunskapsresultaten på skolnivå och över tid. Däremot utvärderas inte kunskapsresultaten genomgående på skolnivå så att nya metoder kan prövas och utvecklas. Rektorn efterlyser ett bredare underlag som eempelvis återkoppling från gymnasieskolan av elevernas kunskapsresultat. Vidare efterlyser skolan regelbundna gemensamma enkäter för alla grundskolor. Skolan strävar efter att vidta lämpliga åtgärder utifrån de resultat som kommit fram. Inspektörerna konstaterar att en fleiblare resursanvändning skulle möjliggöra att förändringar kunde genomföras i ännu högre grad. Rektorerna och lärare är medvetna om detta. Skolans uppnådda mål och resultat

16 16 (17) bör i än större utsträckning bedömas och analyseras inom sarbetet och sarbetet bör utvecklas till ett arbetsredskap för alla. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inspektörerna har tagit del av sredovisningen från 2005/06 och halvårsrapporten för 2007 som omfattar kalenderåret. Varje arbetslag har i sina arbetsplaner beskrivit hur de ska arbeta för att uppfylla nämndens prioriterade mål. I sredovisningen redovisas nämndens prioriterade mål, genomförande, analys och framåtblick. Bedömning av måluppfyllelsen sker i en fyrgradig skala. Några kriterier för bedömningen anges inte. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen anges ibland i form av mål men också beskrivningar av genomförande anges. Kvalitetsredovisningen saknar en samlad bild av i vilken mån de nationella målen uppnåtts. Personal är delaktig i sammanställning och utvärdering medan elever och föräldrar ges mindre möjlighet att delta. Inspektörerna bedömer att sredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Dessutom måste elever medverka och föräldrar ges möjlighet att delta vid utarbetandet av sredovisningen Umeå Solweig Bäckman Ewa Lindberg

17 17 (17) Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Sjöparksskolan år Sjöparksskolan Kommunen Riket Meritvärde 230,0 219,4 216,3 218,2 215,6 216,3 206,3 206,8 207,2 Flickor Pojkar Andel (i procent) behöriga till nationellt program ,4 225,0 238,6 231,9 234,4 235,6 217,3 218,3 218,8 206,8 215,0 188,4 203,5 197,5 196,5 195,8 195,7 196,4 88,5 83,6 86,3 90,7 86,5 91,9 89,2 89,5 88,8 - Flickor 80,5 72,7 87,8 93,2 88,7 92,5 90,7 90,7 90,1 - Pojkar 86,1 92,5 84,6 88,1 84,3 91,8 87,7 88,3 87,5 Andel elever som nått målen i alla ämnen. 79,5 78,1 78,1 78,6 75,2 79,2 75,5 76,0 75,9 Källa: Skolverkets statistik Tabell 2: Resultaten i av de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen år Totala antalet elever 73 vid Sjöparksskolan Andel elever som uppnått målen i det nationella Andelen elever som uppnått målen i slutbetyget ämnesproven Svenska Engelska Matematik Källa: Skolverkets statistik