Utbildningsinspektion i Matteusskolan. Inledning

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Norrköpings kommun Matteusskolan Dnr :1393 Utbildningsinspektion i Matteusskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Obligatorisk särskola årskurserna 1 6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Norrköpings kommun och besökt Matteusskolan den november I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Matteusskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Matteusskolan intervjuades ett urval av elever, föräldrar och personal samt rektorer. Inspektörerna besökte även lektioner i förskoleklassen och årskurs 2 och 6 i grundskolan. Verksamhetsbesök gjordes också i den obligatoriska särskolan och i de särskilda undervisningsgrupperna. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för sbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten Matteusskolan Antal elever Förskoleklass 34 Grundskola 205 Obligatorisk särskola 6 Källa: Skolan egna uppgifter

2 2 (15) Matteusskolan är belägen i centrala Norrköping. Skolan tillhör team Haga Matteus som ingår i område Eneby. Vid inspektionsbesöket har verksamheten i förskoleklass, grundskola och den obligatoriska särskolan granskats. I skolan finns två kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper; en så kallad förberedelseklass samt Klingstagruppen. Förberedelseklassen består av elever som nyligen anlänt till Sverige. Klingstagruppen vänder sig till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. För skolans ledning finns två rektorer. En rektor ansvarar för elever och personal i arbetsenhet förskoleklass årskurs 3A och arbetsenhet Klingstagruppen. En rektor ansvarar för elever och personal i arbetsenhet förskoleklass årskurs 3B, arbetsenhet årskurs 4 6 och arbetsenhet Skatten (den obligatoriska särskolan). Arbetsenheterna leds av arbetsenhetsledare. Dessa utgör tillsammans med rektorerna skolans ledningsgrupp. Helhetsbedömning Matteusskolan präglas av mångfald. Skolan utgör en arena för olika skolformer och verksamheter där elever med olika språk, kulturer, bakgrund, förutsättningar och behov kan mötas. Skolan präglas också av att se mångfalden som en tillgång och kan erbjuda elever olika arbetssätt och arbetsformer, olika pedagogiska miljöer för att låta varje elev utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Matteusskolan har en kompetent och utvecklingsinriktad personal som i stor enighet kring skolans uppdrag vill bidra till skolans förbättringsarbete. Det gäller inte minst värdegrundsarbete som väl integreras i den dagliga undervisningen. Sammanställningar av kunskapsresultat visar att skolan över tid haft en låg måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska. Resultaten har dock förbättrats över tid. Det finns ett starkt fokus på arbetet med en ökad måluppfyllelse och skolans två rektorer tar ansvar för skolans pedagogiska utveckling. Vid inspektionsbesöket pågick ett utvecklingsarbete inom den s.k. mångfaldssatsningen som det finns en bred uppslutning kring i skolan. Kompetensutvecklingsinsatser hade inletts som också börjat få genomslag i verksamheten. I utvecklingsarbetet har diskussioner kring skolans kunskapsuppdrag blivit centrala. Dessa diskussioner har tagit sin utgångspunkt i frågor kring synen på kunskap och bedömning av kunskap. Lärarna bedriver ett gott sarbete och det finns goda eempel på uppföljningar som görs av varje enskild elevs kunskapsutveckling i alla ämnen. I skolan finns dock behov av förbättringsinsatser avseende elevernas inflytande och ansvarstagande. Eleverna har i varierande omfattning inflytande över sitt eget lärande och detta får också genomslag i de individuella utvecklingsplanerna. En systematisk uppföljning och utvärdering sker inte av alla verksamheter i skolan. Det är därför svårt för skolan att utifrån de resultat skolan uppnår kunna styra resurser till de områden där de bäst behövs eller för att genomföra förbättringar i undervisningen. I skolan sker utvärderingar och uppföljningar som i högre utsträckningar skulle kunna utgöra underlag i skolans sarbete. Det gäller inte minst de sporadiska uppföljningar av bland annat inflytande och lärande som sker i skolan. Rektorerna bör därför i högre utsträckning följa upp och utvärdera skolans resultat. Det gäller inte minst verksamheten i den obligatoriska särskolan och i de

3 3 (15) särskilda undervisningsgrupperna där resultat på verksamhetsnivå saknas helt. När uppföljningar av elevernas lärande och utveckling saknas, saknas också underlag för skolans sredovisning. Kvalitetsredovisningen omfattar dessutom inte alla skolformer och verksamheter som finns i skolan. Det är otillfredsställande att sredovisningen inte ger information om skolans olika verksamheter och vilka resultat som uppnås. Därför bedöms sredovisningen inte i alla delar motsvara författningarnas krav. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till målen i årskurs 5 i grundskolan i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav om barns eller elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap grundskoleförordningen och 2 kap. 7 8 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen omfattar inte alla verksamheter som finns i skolan. Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av sredovisning (1 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör utveckla sitt arbete med att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i samtliga ämnen så att skolan förvissar sig om att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot mål att uppnå i årskurs 5 i grundsärskolan och mål att uppnå då skolgången avslutas i träningsskolan. - Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna i grundskolan bör förbättras så att de insatser som behövs för att eleven ska nå målen tydligt kopplas till läroplanen och kursplanerna. Det bör också i planerna tydligare framgå skolans åtaganden för att eleverna ska nå målen. - Skolan bör förbättra sitt arbete med att ge eleverna inflytande över det egna lärandet.

4 4 (15) - Grundskolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras avseende innehåll och. - Kvalitetsarbetet bör förbättras så att det utgår från systematiska bedömningar av skolans resultat. - Kvalitetsredovisningen bör innehålla bedömning av kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska.

5 5 (15) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att eempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Kommentar: I Matteusskolan finns resultatsammanställningar i begränsad omfattning. I tabellbilagan sist i rapporten redovisas resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 för åren Sammanställningen visar att skolan har haft en låg måluppfyllelse i både svenska, matematik och engelska. En positiv utveckling har dock skett över tid i andelen elever som bedömts nå målen på proven företrädesvis i svenska och engelska. I övrigt saknas resultatsammanställningar över i vilken utsträckning eleverna når läroplanens och kursplanernas mål. I den obligatoriska särskolan saknas resultatsammanställningar. I förberedelseklass och Klingstagruppen likaså. 1.2 Uppföljning av kunskapsresultaten - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

6 6 (15) - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, - om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området inte är av godtagbar, vilket behandlas nedan. Uppföljning av skolans verksamhet Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa kunskaper ger också en grund för fortsatt utbildning. I Matteusskolan sker övergripande uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper som underlag för skolans förbättringsarbete i begränsad omfattning. I grundskolan följs elevernas läsutveckling upp i årskurs 2 samt i årskurs 5 genomförs de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska. Resultaten används såväl i kartläggning av elever som skolan bedömer vara i behov av särskilt stöd som underlag för skolans förbättringsarbete. I den obligatoriska särskolan, i förberedelseklass och i Klingstagruppen saknas övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Uppföljning av alla ämnen Lärarna följer varje enskild elevs kunskapsutveckling i alla ämnen. Utvecklingen dokumenteras noggrant och det finns goda eempel på hur denna dokumentation används som underlag i upprättandet av elevernas individuella utvecklingsplaner. Fortlöpande uppföljningar av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i både grundskola och i den obligatoriska särskolan saknas dock. Inspektörerna bedömer det som en brist att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen i grundskolan. I den obligatoriska särskolan fanns vid inspektionsbesöket inga elever som nått årskurs 5 i sin skolgång. För varje enskild elev finns en noggrann uppföljning av kunskapsutvecklingen i alla ämnen, dock saknas en samlad bild av måluppfyllelsen i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i samtliga ämnen så att skolan förvissar sig om att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot mål att uppnå i årskurs 5 i grundsärskolan och mål att uppnå då skolgången avslutas i träningsskolan.

7 7 (15) 1.3 Bedömning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen, - om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Bedömning av området Bedömning och kommunikation av resultat: God Motivering: Inom den obligatoriska särskolan sker ett föredömligt arbete med individuella utvecklingsplaner. Elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling dokumenteras utförligt med målsättningen att den individuella utvecklingsplanen inte bara ska vara ett redskap i skolans arbete med att stödja elevens utveckling, utan också ge en ökad förståelse och kunskap hos elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Den samlade bedömningen är att skolans arbete inom området är av god förutom de avvikelser som behandlas nedan. Individuella utvecklingsplaner Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligen sammanfatta vilka insatser som behövs för att elevens ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. I Matteusskolan upprättas individuella utvecklingsplaner för alla elever där både elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling dokumenteras. Det finns variation i innehåll och i planerna för de yngsta respektive de äldsta eleverna. I de planer inspektörerna har tagit del av för elever i de tidiga skolåren i grundskolan begränsas mål och insatser till social utveckling, svenska och matematik. Planerna för de äldre eleverna i grundskolan omfattar alla ämnen. Eleverna har i hög grad varit delaktiga i både upprättandet av planen och i utvärderingen av vilka mål som har uppnåtts. Det finns också variation i en i hur skolan formulerar mål för eleverna. Denna variation finns såväl inom en årskurs som mellan årskurser. Det finns eempel på planer där insatserna, för att eleven ska nå sina prioriterade mål, noga beskrivs och där skolans åtaganden tydligt framgår, men det finns också planer där ansvaret för att nå målen i hög grad vilar på eleven. Överlag saknas kopplingar till läroplanernas och kursplanernas mål i planerna. Inspektörerna bedömer att en i de individuella utvecklingsplanerna i grundskolan bör förbättras så att de insatser som behövs för att elevens ska nå målen

8 8 (15) tydligt kopplas till läroplanen och kursplanerna. Det bör också i planerna tydligare framgå skolans åtaganden för att eleverna ska nå målen. 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans verksamhet, - om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om undervisningen är allsidig och saklig, - om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God Motivering: Inspektörerna bedömer att det arbete skolan bedriver för att skapa en god lärandemiljö är av mycket god. Samverkan sker mellan olika skolformer och verksamheter där elevernas behov och förutsättningar utgör utgångspunkten för undervisningens planering och organisation. Detta gäller inte minst samverkan mellan den obligatoriska särskolan, grundskolan och Klingstagruppen. Den samlade bedömningen är att skolans arbete inom området är av god förutom de avvikelser som behandlas nedan. Inflytande och ansvarstagande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande över utbildningens utformning. Eleverna i Matteusskolan har i varierande omfattning möjlighet till inflytande över sitt lärande och över skolmiljön. Inflytandet över utbildningens utformning uppfattar inspektörerna är i hög grad beroende av vilken lärare eleven har. Progression saknas i arbetet så att elevernas inflytande och delaktighet successivt kan öka med elevernas stigande ålder och mognad. Goda eempel finns på hur lärare tillsammans med eleverna planerar och utvärderar arbetsområden, men inspektörerna bedömer att skolan sammantaget bör förbättra sitt arbete med att ge eleverna inflytande över det egna lärandet. I Matteusskolan genomför en av skolans rektorer utvärderingar där elevernas upp-

9 9 (15) fattning om bland annat trygghet och trivsel, inflytande och lärande undersöks. Dessa utvärderingar förekommer inte regelmässigt utan genomförs i de klasser där rektorn fått signaler om att undervisning och skolmiljön inte är tillfredsställande. Utvärderingen sker enligt ett öppet och tydligt system där eleverna i samband med utvärderingen får resultatet redovisat. En tid efter en utvärdering har skett genomförs en uppföljning. De elever inspektörerna intervjuat uppskattar mycket rektorns utvärderingar och menar att de genom dessa får bekräftelse på att deras åsikter är viktiga och att utvärderingarna också leder till att klassrumsklimat och skolmiljön också förbättras. Inspektörerna vill framhålla värdet av dessa utvärderingar i skolans arbete med inflytande och ansvarstagande och pekar samtidigt på vikten av att dessa utvärderingar omfattar alla verksamheter och så att de därmed också kan utgöra ett viktigt underlag i skolans sarbete. (Se vidare avsnitt 3.4 Kvalitetsarbete). 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, - om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, - om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Motivering: Inspektörerna bedömer att arbetet med att anpassa verksamheten till elevernas förutsättningar och behov är av mycket god i den obligatoriska särskolan. Elever mottagna i den obligatoriska särskolan integreras i den åldersblandade undervisningen som finns i grundskolans årskurs 1 3 och verksamheten utformas utifrån ett inkluderande synsätt. Tillhörigheten till klassen eller gruppen anses mycket viktig och utgör navet i utformningen av undervisningen. Den samlade bedömningen är att skolans arbete med individanpassning och särskilt stöd är av god förutom de avvikelser som behandlas nedan. Elever i behov av särskilt stöd Särskilt stöd ska ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. I Matteusskolan finns en kommungemensam särskild undervisningsgrupp, Klingstagruppen, som vänder sig till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Klingstagruppen har egna lokaler inom Matteusskolan men är verksamhetsmässigt skild från övriga verksamheter. Vid inspektionsbesöket hade ett arbete påbörjats med att integrera elever i Klingstagruppen i den ordinarie undervisningen i Matteusskolan. Inspektörerna vill framhålla vikten av att arbetet med att främja eleverna möjligheter till inkludering intensifieras.

10 10 (15) Åtgärdsprogram Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särkilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av i grundskolan skiljer sig åt avseende innehåll och. Det finns eempel på åtgärdsprogram med konkreta och utvärderingsbara mål och som mycket tydligt beskriver de åtgärder skolan vidtar för att stödja elevernas utveckling. Det finns också eempel på åtgärdsprogram där åtgärden inskränks till att eleven ska få stöd hos skolans speciallärare och de mål som sätts för eleven är mycket vida och därmed också är svåra att utvärdera. Inspektörerna bedömer att grundskolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras med avseende på innehåll och. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling, - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God

11 11 (15) Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden är av god och inspektörerna har vid inspektionsbesöket tagit del av mycket goda eempel på hur värdegrundsarbete sker i den dagliga undervisningen. Likabehandling I Matteusskolan finns en likabehandlingsplan som skolan benämner Trygghetsplan. Inspektörerna bedömer att planen motsvarar lagens krav och också utgör ett aktivt redskap i skolans värdegrundsarbete. Inspektörerna påpekar vikten av att planen också benämns likabehandlingsplan. I förordningen som trädde i kraft den 15 oktober 2006 tydliggjordes kravet på att barn och elever ska medverka i arbetet med likabehandlingsplanen. Matteusskolans elever har inte givits möjlighet att medverka i framtagandet av likabehandlingsplanen, vilket inspektörerna bedömer som en brist. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Rektors ansvar - om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God Motivering: Inspektörerna bedömer att området rektors ansvar är av god. Rektor som pedagogisk ledare Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. I Matteusskolan finns två rektorer. Rektorerna har tydliga ansvarsområden som finns nedtecknade. Ansvarsfördelningen uppfattas som tydlig av såväl intervjuad personal som intervjuade elever och föräldrar. Rektorerna uppfattas som tillgängliga

12 12 (15) och enligt inspektörerna finns rutiner för rektorerna att hålla sig förtrogna med den dagliga verksamheten. Rektorerna tar ansvar för skolans pedagogiska utveckling, men det system som finns för uppföljning och utvärdering bedömer inspektörerna som ofullständigt. Därmed saknas också förutsättningar för att rektorerna ska kunna ta det övergripande ansvaret för skolans utveckling. Inspektörerna påpekar vikten av rektorerna tar ett större ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. (Se vidare inspektörernas bedömning 3.4 Kvalitetsarbete) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans pedagogiska personal har utbildning och får möjlighet till kompetensutveckling av god utifrån de områden som granskats. Inspektörerna vill särskilt framhålla den mycket goda specialpedagogiska kompetens som finns framförallt i den obligatoriska särskolan och i Klingstagruppen. I Matteusskolan finns också ett mycket gott eempel på hur kompetensutvecklingsinsatser utifrån skolans behov har fått genomslag i skolans verksamheter inom den s.k. mångfaldssatsningen. 3.3 Tillgång till utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,

13 13 (15) - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för enstaka inslag som innebär en obetydlig kostnad. Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Motivering: Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning är god med följande undantag. Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan. Utbildningen syftar till att elever med annat modersmål än svenska ska uppnå förstaspråksnivå i ämnet. Rektorn fattar beslut om en elev behöver undervisning i svenska som andraspråk, vilken då ersätter undervisningen i svenska. I Matteusskolan ges elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk endast stöd i ämnet svenska. Inspektörerna bedömer att svenska som andraspråk inte ges i enlighet med författningarna, vilket måste åtgärdas. Elevens val I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Urvalet ska vara allsidigt och skolan ska sträva efter att tillgodose elevernas val. I Matteusskolan erbjuds inte elevens val, vilket skolan måste åtgärda. 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete med syftet att nå målen i styrdokumenten, - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God

14 14 (15) Motivering: Utifrån de granskade bedömningspunkterna visar inspektionen att skolans sarbete är av mindre god, vilket beskrivs nedan. Systematiskt sarbete Skolans sarbete syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bestå och en höjas behöver utvecklingen följas över tid. I Matteusskolan sker ett sarbete som delvis utgår från de uppföljningar och utvärderingar som genomförts. Detta gäller inte minst det arbete som bedrivs inom den s.k. mångfaldssatsningen som skolan deltar i. I grundskolan sker till viss del uppföljningar av verksamheten som inspektörerna bedömer vara av god och som också i högre utsträckning skulle kunna användas i skolans förbättringsarbete. Elevernas sociala utveckling följs regelbundet upp av skolans specialpedagog. Dessa uppföljningar utgör en del av utvärderingen av arbetet med specialpedagogik inom skolan. En av skolans rektorer genomför sporadiska utvärderingar av bland annat elevernas inflytande och ansvar. (Se vidare avsnitt 1.4 Genomförande av utbildningen; Inflytande och ansvarstagande). I den obligatoriska särskolan bedriver lärarna enligt inspektörerna ett gott sarbete. Utifrån den noggranna dokumentation som finns om varje enskild elev anser lärarna att de också kan bedöma en på sin verksamhet. Inspektörerna bedömer dock skolans sarbete som ofullständigt. Inom området kunskaper sker uppföljningar och utvärderingar i begränsad omfattning i grundskolan. Utgångspunkten för skolans sarbete är de mål som angetts för verksamhetsåret i uppdragsplanen. Uppföljningar och utvärderingar på skolnivå av elevernas kunskaper i fler ämnen än svenska, matematik och engelska saknas dock. Uppföljning och utvärdering av verksamheternas resultat i förberedelseklass, i Klingstagruppen och i den obligatoriska särskolan genomförs inte. En samlad bild av måluppfyllelsen saknas därmed. Inspektörerna bedömer att sarbetet bör förbättras så att det utgår från systematiska bedömningar av skolans resultat. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet ska varje skola årligen upprätta en sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I sredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I skolans sredovisning begränsas beskrivningen av måluppfyllelse inom området kunskaper till elevers läsförmåga i årskurs 2 och resultat på de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5. Uppföljning i flera av skolans ämnen saknas. Kvalitetsredovisningen måste innehålla en bedömning av kunskapsresultat i fler ämnen än svenska, matematik och engelska. Redovisningar måluppfyllelse och åtgärder för den obligatoriska särskolan, förberedelseklassen, Klingstagruppen, förskoleklass och skolbarnsomsorg saknas. Elever har inte med

15 15 (15) verkat i arbetet med sredovisningen och föräldrar har inte heller gett möjlighet att delta i utarbetandet. Inspektörerna bedömer därför att sredovisningen inte motsvarar förordningens krav. Datum Ort Linköping Kerstin Levin Iréne Sehlin Annette Schulze

16 BILAGA Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 5, Matteusskolan Nationella ämnesprovet Andel elever som bedöms uppnå de nationella målen utifrån de nationella proven för årskurs 5 (procent) Engelska Matematik Svenska * Uppgift saknas om andel elever som bedömts nå målen i svenska som andraspråk Källa: Skolans egna uppgifter