Utbildningsinspektion i Hagalundsskolan, grundskola årskurs 4 9 samt Fridhemsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5.

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Solna kommun Hagalundsskolan och Fridhemsskolan Dnr :3381 Utbildningsinspektion i Hagalundsskolan, grundskola årskurs 4 9 samt Fridhemsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Solna och besökt Hagalundsskolan och Fridhemsskolan den 9-11 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolorna intervjuades skolledning, lärare och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolområdet utgör underlag för sbedömningen. Beskrivning av Hagalunds skolområde Fridhemsskolan Antal elever Förskoleklass 41 Grundskola 131 Hagalundsskolan Antal elever Grundskola 215

2 2 (18) Frihemsskolan och Hagalundsskolan ligger i Hagalundsområdet i Solna kommun. Flertalet elever bor i närområdet som består av flerfamiljshus. Verksamheten i Fridhemsskolan omfattar förskoleklass och årskurs 1 5. Cirka 80 procent av barnen och eleverna i Fridhemsskolan har utländsk härkomst. I skolan finns en så kallad introduktionsklass för nyanlända elever. I Hagalundsskolan finns årskurserna 4 9. Flertalet elever har i de tidigare årskurserna gått i Fridhemsskolan. Även i Hagalundsskolan finns en så kallad introduktionsklass. Skolan har ett arbetslag med inriktningen matematik och naturorienterande ämnen. Vid inspektionstillfället uttrycker personal, elever och vårdnadshavare en stor oro över framtiden eftersom Hagalundskolan troligen läggs ned efter detta läsår. Skolan ingår, tillsammans med övriga skolor i Solna, i försöket med timplanelös utbildning i grundskolan, vilket behandlas ytterligare i kommunrapporten. Helhetsbedömning Inspektörernas samlade intryck från inspektionen i Fridhemsskolan och Hagalundsskolan är att skolorna har ett gott värdegrundsarbete som resulterar i en god arbetsmiljö. Flertalet barn och elever trivs och känner sig trygga. I vissa fall tycks personalens stora engagemang i värdegrundsuppdraget medföra att kunskapsuppdraget får stå tillbaka. I en jämförelse av resultaten i form av slutbetyg de senaste fyra åren (Skolverkets statistik) framkommer dock en betydande förbättring. Trots det nådde drygt en fjärdedel av eleverna inte målen i två eller flera ämnen. Skolans genomsnittliga meritvärde är lägre än i kommunen och i riket. Sammantaget bedömer inspektörerna att resultaten ytterligare bör förbättras. Vidare bör betydande skillnader mellan betyg i olika ämnen och mellan pojkar och flickor analyseras och eventuellt åtgärdas, likaså skillnader mellan resultat i nationella ämnesprov i årskurs 9 och slutbetyg. För elever i årskurs 5 finns nationella uppnåendemål i alla ämnen. Skolorna gör dock inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i alla ämnen i årskurs 5 vilket måste åtgärdas. Inte heller under grundskolans tidigare år görs övergripande uppföljningar av elevernas väg mot målen att uppnå i årskurs 5 vilket försvårar en analys av hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. På båda skolorna ses goda exempel på undervisning där arbetsformer varieras och där olika kunskapsformer får utrymme, det senare särskilt hos de yngre eleverna i Fridhemsskolan. I Hagalundskolan finner inspektörerna exempel på tematiska, elevaktiva och undersökande arbetssätt särskilt i klasserna med matematik och naturinriktning samt vid lektioner i de samhällsorienterande ämnena. Barnen i förskoleklassen på Fridhemsskolan uppvisar en stor lust att lära. Övningar som gynnar deras sociala utveckling ges stort utrymme. Verksamheten rymmer såväl lek och 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

3 3 (18) skapande verksamhet som inslag av grundläggande språkliga och matematiska begrepp. Inspektörernas samlade intryck från båda skolorna är dock att genomförandet av utbildningen i förhållande till läroplanens och kursplanernas strävansmål i hög grad är beroende av hur de olika lärarna tolkar uppdraget. Trots goda exempel framkommer att en stor del av undervisningen är enformig och styrs av tryckta läromedel. Utifrån att elever ska garanteras en likvärdig utbildning bedömer inspektörerna att ett angeläget utvecklingsområde för båda skolorna är att tillse att all undervisning inriktas efter läroplanens och kursplanernas strävansmål. Kunskapsformerna förståelse och förtrogenhet bör därvid ges ett större utrymme. I samtal med elever och lärare samt vid inspektörernas egna iakttagelser framkommer att eleverna ges små möjligheter att delta i planeringen av undervisningen vilket bör förbättras. Under ett antal år har skolorna varit utsatta för stora besparingskrav samt hot om nedläggning. Rektorn och de biträdande rektorerna har i detta sammanhang ägnat mycken tid till administrativa uppgifter. Inspektörerna bedömer dock att ledningen är väl förtrogen med den dagliga verksamheten, men att skolornas sarbete bör förbättras. Trots att verksamheten följs upp och utvärderas på olika nivåer kan skolan inte redogöra för ett systematiskt sarbete som beskriver processen med uppdrag, mål, genomförande, uppföljning, resultat, analys samt åtgärder. Även den skriftliga sredovisningen bör förbättras. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta stödbehov tillgodosett (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utformning av skolornas ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen).

4 4 (18) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kunskapsresultaten bör förbättras. - Skillnader mellan betyg i olika ämnen bör analyseras. - Skillnader mellan pojkars och flickors betyg bör analyseras. - Hagalundsskolans betygskriterier bör revideras så att formuleringar om närvaro och ett positivt förhållningssätt tas bort. - Skolorna bör förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner. - Skolorna bör försäkra sig om att all undervisning utgår från läroplanens och kursplanernas strävansmål. - Skolorna bör ge större utrymme för kunskapsformerna förståelse och förtrogenhet. - Skolorna bör förbättra arbetet med att ge eleverna möjlighet till inflytande över övergripande frågor samt över undervisningen och det egna lärandet. - Skolorna bör i högre grad anpassa undervisningen till elevers olika behov. - Skolorna bör förbättra arbetet med särskilt stöd. - Skolorna bör förbättra arbetet med åtgärdsprogram. - Skolornas pedagogiska personal bör aktualisera de föreskrifter som styr utbildningen. - Rektorn bör säkerställa att intagning till så kallade profilklasser inte sker i strid med författningarnas krav. - Skolorna bör förbättra arbetet med elevens val och därvid tillse att ett allsidigt urval av ämnen erbjuds. - Skolorna bör förbättra sitt sarbete Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.

5 5 (18) - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Hagalundsskolan jämfört med samtliga kommunala skolor i Solna kommun samt i riket år , enligt statistik från Skolverket. Hagalundsskolan Solna kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program Meritvärde 2 -samtliga ,5 59,0 68,4 71,0 72,3 68,0 75,5 76,0 76,1 78,2 87,2 86,0 90,8 92,0 89,8 89,2 89,5 89,1 180,4 196,6 202,0 209,7 209,8 210,2 206,3 206,8 207,3 - därav pojkar 186,9 187,7 197,5 - därav flickor 174,9 207,5 211,5 - pojkar med utländsk bakgrund - flickor med utländsk bakgrund 179,1 166,1 201,9 137,1 150,8 187,3 2 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

6 6 (18) Kommentar: I Hagalundsskolan sätts ämnesbetyg i årskurs 8 och 9. Slutbetygen för eleverna i årskurs 9 år 2007 visar att 68,4 procent nådde målen i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet var 202 (pojkar 197,5 och flickor 211,5) och 86 procent var behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. I en jämförelse av resultaten i form av slutbetyg de senaste fyra åren (Skolverkets statistik) framkommer en betydande förbättring. Trots det nådde drygt en fjärdedel av eleverna inte målen i två eller flera ämnen. Vid en jämförelse över slutbetygen år 2007 i olika ämnen framkommer stora skillnader. Exempelvis fick närmare 20 procent av eleverna inte betyg i historia och fysik medan motsvarande andel i engelska och matematik var cirka 5 procent. I de nationella ämnesproven för årskurs 9 uppnådde 97 procent av eleverna i Hagalundsskolan målen för ämnesprovet i svenska, 95 procent i engelska och 70 procent i matematik. På skolnivå kan Fridhemsskolan endast presentera resultat i svenska och matematik utifrån ett antal tester. I årskurs 5 genomförs nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som våren 2007 uppnådde målen för de nationella ämnesproven i samtliga tre ämnen var 71 procent. I ämnet svenska var andelen 79 procent, i matematik 75 procent och i engelska 95 procent. Även i Hagalundsskolan genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Andelen elever som våren 2007 uppnådde målen för de nationella ämnesproven i samtliga tre ämnen var 68 procent. Bäst resultat nåddes i engelska där andelen var 100 procent, i matematik 89 procent och i svenska 68 procent. Ingen av skolorna kan visa samlade resultat i förhållande till uppnåendemålen i årskurs 5 i samtliga ämnen. 1.2 Uppföljning av kunskapsresultaten - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om lärarna använder resultaten från de nationella proven för att analysera och främja elevernas kunskapsutveckling, - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten : Ej godtagbar Kvalitet Mindre god Kvalitet X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Uppföljning av kunskapsresultaten är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på att skolan på en övergripande

7 7 (18) nivå saknar rutiner för hur kunskapsresultaten kontinuerligt ska följas upp i alla ämnen samt redovisas så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Uppföljning av skolans verksamhet Läroplanen anger att den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. I inspektionen framkommer exempel på hur skolorna följer upp elevernas kunskapsresultat på individnivå och hur dessa resultat redovisas för eleven och vårdnadshavarna. Denna redovisning sker främst under utvecklingssamtalen. På en övergripande nivå har skolorna däremot inga rutiner för hur kunskapsresultaten kontinuerligt ska följas upp och redovisas så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas, se vidare under Kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer att skolorna bör utveckla arbetet med uppföljning av kunskapsresultaten. Uppföljning av alla ämnen I läroplanen anges att rektorn har ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. För att följa upp elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna använder sig skolorna bland annat av kommunövergripande läsförståelsetest, prov i matematik samt andra tester och diagnoser. Uppföljningen är koncentrerad till ämnena svenska, matematik och engelska. Inspektionen visar att det inte sker någon övergripande uppföljning i samtliga ämnen. Därmed finns inte något samlat underlag för bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Inte heller under grundskolans tidigare år görs övergripande uppföljningar av elevernas väg mot målen att uppnå i årskurs 5 vilket försvårar en analys av hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Inspektörerna bedömer att skolorna inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Detta måste åtgärdas. 1.3 Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen, - om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, - om betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt,

8 8 (18) - om betyg sätts enligt författningarna krav. Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Sammantaget bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat är av god. Båda skolorna har en god uppföljning av elevernas sociala utveckling och kunskapsutveckling på individnivå. Elever och föräldrar är nöjda med den information som ges vid utvecklingssamtalen, omdömen och betyg upplevs som rättvisa. Lärarna vinnlägger sig om att vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna Insatser behöver dock vidtas avseende nedanstående områden. Individuella utvecklingsplaner Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Alla elever i Fridhemsskolan och Hagalundskolan har individuella utvecklingsplaner. Dessa är av skiftande karaktär och oftast saknas anknytning till nationella mål. Några exempel beskriver övergripande elevens skolsituation och några områden att tänka på i fortsatt skolarbete, andra beskriver särskilda uppgifter som eleven ska arbeta med hemma med stöd av föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner. Betygssättning enligt författningarnas krav Skolorna har en mycket väl utarbetad arbetsplan med lokala tolkningar av de nationella kursplanerna i alla ämnen. Där beskrivs en progression i ämnena i olika steg för olika åldrar. Planerna sträcker sig från förskolan till årskurs 9. Planerna innehåller även betygskriterier som i flertalet fall är väl anpassade till nationella betygskriterier. I några fall beskrivs dock närvaro och ett positivt förhållningssätt i kriterierna. Inspektörerna bedömer att Hagalundsskolans betygskriterier måste revideras så att formuleringar om närvaro och ett positivt förhållningssätt tas bort. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret ska betyg inte sättas i ämnet. I dessa fall ska enligt grundskoleförordningen ett skriftligt omdöme ges. Det skriftliga omdömet ska redovisa elevens kunskapsutveckling och innehålla information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden samt kan även redovisa vilka stödåtgärder som satts in. Det är elevens kunskaper som ska stå i centrum. I Hagalundsskolan skrivs inga skriftliga omdömen för de elever som inte uppnått målen i årskurs 9, vilket måste åtgärdas.

9 9 (18) 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans verksamhet, - om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om undervisningen är allsidig och saklig, - om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Genomförande av utbildningen är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på att det i flera fall framkommer brist på överensstämmelse mellan undervisningens genomförande och riktlinjerna i läroplanen och kursplanerna. Det gäller främst en betoning av fakta och färdigheter och enahanda arbetssätt som inte tycks främja lust till lärande. Vidare ges små möjligheter för eleverna till inflytande över undervisningen och det egna lärandet. Emellertid finns även goda exempel på hur arbetsformer varieras och hur olika kunskapsformer får utrymme, det senare särskilt hos de yngre eleverna i Fridhemsskolan. I Hagalundskolan finner inspektörerna exempel på tematiska, elevaktiva och undersökande arbetssätt i klasserna med matematik och naturinriktning. Vid lektioner i de samhällsorienterande ämnena uppmuntras eleverna att använda sina kunskaper för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter, jämföra, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Läroplan/kursplaner anger inriktningen för verksamheten Läroplanen anger att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former, fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Vidare anges att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utrymme ska ges för elevens eget skapande och möjligheter att an-

10 10 (18) vända olika uttrycksmedel ska ges. Eleverna ska ges möjligheter att pröva olika arbetssätt för att tillägna sig de kunskapser som uttrycks i läroplanen och kursplanerna. Inspektörernas samlade intryck från båda skolorna är att genomförandet av utbildningen i förhållande till läroplanens och kursplanernas strävansmål i hög grad är beroende av hur olika lärare tolkar uppdraget. Vid många lektionsbesök har inspektörerna svårt att se hur strävansmålen ligger till grund för planering och genomförande. Progressionen i de tryckta läromedel som används tycks vid dessa lektioner spela en viktig roll. Många äldre elever beskriver också enahanda arbetssätt som vanligen innebär att läsa lärobokstext och sedan svara skriftligt på frågor om textens innehåll. Få elever kan redogöra för vilka kunskapser som tränas, trots att de oftast fått mål och kriterier presenterade. Några uppfattar undervisningens innehåll som något man ska göra, inte något man ska lära. Inspektörerna bedömer att skolorna bör tillse att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas strävansmål samt ge större utrymme för kunskapsformerna förståelse och förtrogenhet. Inflytande och ansvarstagande Läroplanen anger att alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Vidare att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen och se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. I samtal med elever och lärare samt vid inspektörernas egna iakttagelser framkommer att eleverna ges små möjligheter att delta i planeringen. På båda skolorna är elevernas möjligheter till inflytandet över undervisningen i hög grad beroende av vilka lärare de har. Flera elever i Fridhemsskolan beskriver att lärarna oftast kommer med färdiga dags- och lektionsplaneringar och specifika uppgifter som eleverna ska arbeta med, inte sällan ett antal sidor i en lärobok. Även i Hagalundsskolan menar eleverna att flertalet lärare planerar undervisningen på ett sätt som ger små möjligheter för eleverna att exempelvis välja arbetssätt eller redovisningsformer. Undantag finns dock, samstämmigt nämner eleverna i Hagalundsskolan att de, i till exempel engelska och de samhällsorienterande ämnena, ges större möjligheter till inflytande. I Fridhemsskolan beskriver eleverna att i klassråd och elevråd kan de ta upp gemensamma frågor samt att deras synpunkter och förslag tas på allvar. Klassråden i Hagalundsskolan upplevs av vissa äldre elever som tämligen meningslösa. Om vi inte har något att ta upp får vi sluta tidigare, är en kommentar. Till arbetet i elevrådet är eleverna mer positiva. Där har flera frågor angående utemiljön tagits upp och fått en lösning. Elevrådet arrangerar skolbalen för avgångsklasserna. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med att ge eleverna möjligheter till inflytande över övergripande frågor samt över undervisningen och det egna lärandet bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,

11 11 (18) - om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd, - om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på förhållandet att merparten av undervisningen läggs upp på ett sätt som innebär att alla elever i en klass arbetar med samma sak på samma tid samt att elever som bedöms behöva särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet inte alltid får det. Emellertid finns även goda exempel på genomförande av särskilt stöd. I Fridhemsskolan ser inspektörerna exempel på hur elever med svårigheter i skolarbetet tillsammans med specialpedagog söker andra vägar att lära. För de äldre eleverna i Hagalundsskolan består hjälpen dock ofta i att arbeta på samma sätt som klassen och att komma ifatt. För elever med dyslexi finns en heltidsanställd specialpedagog för de båda skolorna. Den hjälp eleverna får av henne uppfattas fungera väl. Vidare ses exempel på hur undervisning anpassas till olika elevers förutsättningar genom att läromedel av olika svårighetsgrad används. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov Skolans särskilda ansvar för de elever som av olika orsaker har svårigheter att nå målen för utbildningen kommer tydligt till uttryck i författningarna. Undervisningen ska anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och kan således aldrig utformas lika för alla. Som nämnts tidigare har skolorna en väl utarbetad progression i alla ämnen från förskolan till årskurs 9. Detta underlag har dock inte påverkat skolornas organisation i någon större utsträckning. Merparten av undervisningen genomförs på ett sätt som innebär att alla elever i en årskurs arbetar med samma steg och i klasserna arbetar oftast alla elever med samma uppgifter på samma tid. Inspektörerna bedömer att skolorna i högre grad bör anpassa undervisningen till elevers olika behov. Elever i behov av särskilt stöd Grundskoleförordningen anger att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. I båda skolorna beskriver lärarna att merparten av elevernas svårigheter att nå målen beror på språkproblem. På båda skolorna berättar lärarna att studiehandledning på modersmålet endast ges i de så kallade introduktionsklasserna. Resursbrist anges som skäl till att elever som slussats ut i övriga klasser inte får studiehandledning på modersmålet i den utsträckning de behöver.

12 12 (18) Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att elever som bedömts behöva studiehandledning på modersmålet ges sådant stöd. Upprättande av åtgärdsprogram Grundskoleförordningen anger att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av från Hagalunds skolområde är av skiftande karaktär. Några är mycket tydligt kopplande till nationella mål och beskriver insatser som skolan ska vidta. Andra beskriver kortfattat målen som att eleven ska nå betyget godkänt. Den pedagogiska kartläggning som genomförs innan åtgärdsprogram skrivs har hittills mest beskrivit elevens svårigheter och mindre hur undervisningens uppläggning påverkar lärandet. Inspektörerna bedömer att skolorna bör förbättra arbetet med åtgärdsprogram. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling, - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god

13 13 (18) Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Normer i studiemiljö och samvaro är av god. Inspektionen visar att författningarnas krav och anvisningar inom området uppfylls i väsentliga delar. Båda skolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete i det vardagliga arbetet. Flertalet elever uppger att de trivs och att de känner sig trygga. I Fridhemsskolan berättar både elever och lärare att kränkningar mellan elever förekommer men att de oftast är situationsbetingade och att åtgärder omedelbart vidtas. I Hagalundsskolan observeras en hjärtlig och respektfull ton mellan lärare och elever, kamratandan mellan elever är också god och kränkningar är ovanliga. Insatser behöver dock vidtas avseende nedanstående områden. Ordningsregler Grundskoleförordningen anger att ordningsregler ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I båda skolorna finns ordningsregler som är väl kända av eleverna och uppfattas fungera väl. Eleverna har dock inte varit delaktiga i framtagandet. De föräldrar som inspektörerna samtalat med är osäkra på om de givits möjlighet till medverkan. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med ordningsregler måste åtgärdas. Likabehandling Som en följd av lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska finnas för varje skola en likabehandlingsplan. Planen ska också ha arbetats fram under medverkan av elever. I Hagalunds skolområde finns en gemensam likabehandlingsplan. Den har ett innehåll som tydligt beskriver diskrimineringsgrunderna i lagen. Planen uppfyller dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Hur en analys ska genomföras kommande läsår beskrivs emellertid. Lärare har varit delaktiga i framtagandet av planen, men elever känner sig osäkra på innehållet. (Se vidare Skolverkets Allmänna råd För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.) Vid inspektionstillfället var ansvar för upprättande av en likabehandlingsplan inte överlämnats till rektor varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen.

14 14 (18) 3.1 Rektors ansvar - om rektor är förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Rektors ansvar är av god. I inspektionen framkommer att rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten. I formella och informella möten med personalen och eleverna skaffar sig rektorn en bild av hur organisation och undervisning fungerar. Särskilt viktigt beskrivs samarbetet och informationsutbytet mellan rektorn, de två biträdande rektorerna och arbetslagsledarna vara. I den gruppen planeras övergripande utvecklingsarbete. Arbetslagen har stor frihet och arbetslagsledarna har ett vidsträckt ansvar för det pedagogiska arbetets inriktning. Under rektorns två år på tjänsten har ett omfattande arbete med att sammanställa planer, policyn och utvärderingar genomförts. Insatser behöver dock vidtas avseende nedanstående område. Rektors beslutsfattande Grundskoleförordningen anger att beslut om särskilt stöd ska fattas av rektorn. När det gäller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattar styrelsen för utbildningen beslut om det inte delegerats. I Solna kommun är beslut om placering i gemensamma särskilda undervisningsgrupper delegerade till chefen för resursenheten. Föräldrar ansöker om plats i en sådan särskild undervisningsgrupp och rektor ger sitt yttrande. Inspektörerna vill påpeka att det alltid är skolan som ansvarar för att elever får det stöd de behöver och rektor är ytterst ansvarig för att sådant stöd ges. Föräldrar kan därför inte välja eller välja bort de stödåtgärder som skolan bedömer nödvändiga. Se vidare bedömning i den övergripande kommunrapporten. Vid inspektionstillfället har flera av eleverna i de så kallade introduktionsklasserna anpassad studiegång. I vilken omfattning beskrivs i åtgärdsprogram för dessa elever. Beslut i enlighet med författningarna saknas. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas.

15 15 (18) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Personalens utveckling och kompetens är av god. Inspektionen visar att skolorna har pedagogisk personal med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, samt att kompetensutveckling ges efter verksamhetens behov. Insatser behöver dock vidtas avseende nedanstående område. Personalens insikter i de författningar som styr Inspektörerna bedömer att skolorna har behov av att aktualisera de föreskrifter som styr utbildningen. Det gäller bland annat de författningar som reglerar skolans likabehandlingsplan och sarbete, elevens val, svenska som andraspråk, strävansmålen som beskriver undervisningens inriktning samt anvisningar om hur beslut om särskilda stödinsatser ska tas. 3.3 Tillgång till utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,

16 16 (18) - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad. Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar Mindre god God x Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Tillgång till utbildning är av god. Inspektionen visar att elever i Fridhemsskolan och Hagalundsskolan sammantaget erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar som anges i författningarna. Studie- och yrkesorientering ges. Skolorna har förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning i form av utrustning och lokaler och utbildningen är avgiftsfri. Insatser behöver dock vidtas avseende nedanstående områden. Mottagning enligt bestämmelserna Enligt skollagen ska alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. För antagning i Hagalundskolans klasser med inriktningen matematik och naturorienterande ämnen har det så sent som inför innevarande hösttermin funnits ett antal antagningskriterier som angav vad eleven borde kunna samt vilka egenskaper som var önskvärda för att klara av undervisningen i inriktningsklasserna. Vid ansökan skulle elevens vårdnadshavare skriva under att de tagit del av ansökningskriterierna och att de noga övervägt om ma/no-klass passade deras barn. Inspektörerna bedömer att antagningskriterier av det slag som angivits inte är förenliga med författningarna. Vid inspektionsbesöket var kriterierna borttagna och skolledningen hade vidtagit åtgärder för att tillse att inriktningsklasserna var öppna för alla intresserade elever. Mot bakgrund av att Hagalundskolan antagligen ska läggas ned och att skolans inriktningsklasser i matematik och naturorienterande ämnen möjligen flyttas till annan skola finner inspektörerna anledning att påpeka att vid en sådan lösning måste mottagande skola följa författningarnas krav på lika tillgång för alla elever. Inspektörerna bedömer att rektorn bör säkerställa att intagning till så kallade profilklasser inte sker i strid med författningarnas krav. Valmöjligheter Grundskoleförordningen anger att undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val och sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. I Hagalunds skolområde ges inte elevens val förrän i årskurs 6 och då i ett mycket begränsat antal ämnen. Inspektörerna be-

17 17 (18) dömer att skolorna bör förbättra arbetet med elevens val och därvid tillse att ett allsidigt urval av ämnen erbjuds. Garanterad undervisningstid Enligt grundskoleförordningen är svenska som andraspråk ett eget ämne med en egen kursplan och ska ges i stället för undervisning i ämnet svenska. Det är rektorn som fattar beslut om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. I inspektionen framkommer att för elever som bedömts behöva undervisning i svenska som andraspråk vid Fridhemsskolan ges detta inte som eget ämne utan som stöd i ämnet svenska, vilket måste åtgärdas 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete med syftet att nå målen i styrdokumenten, - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på sredovisningens brister men även på att sarbetet inte bedrivs som en systematisk process där uppdrag, mål och genomförande följs upp, resultaten analyseras, åtgärder formuleras och vidtas för utveckling och ökad måluppfyllelse. Emellertid framkommer även goda exempel på hur delar i sarbetet förbättrats under senare år bland annat gällande skolornas rutiner kring dokumentation. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Systematiskt sarbete Författningarna anger att huvudmannen har ett givet ansvar för att skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. I dokumentation, samtal och intervjuer framkommer flera exempel på hur skolorna

18 18 (18) följer upp och utvärderar olika områden på klassnivå, på arbetslagsnivå och ibland på skolnivå. Systematik i uppföljningen saknas dock och därmed ingen analys av skolans verksamhet som helhet. Kvalitetsarbetet som en process med uppdrag, mål, genomförande, uppföljning, resultat, analys samt åtgärder, upplevs inte fungera av flertalet intervjuade. Inspektörerna bedömer att skolornas systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola årligen upprätta en sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Samtliga skolor i Solna kommun använder en gemensam mall för sredovisning där två olika målområden följs upp varje år. I sredovisningen för 2006 är dessa områden Matematik och Särskilt stöd. För Hagalunds skolområde finns här redovisning och analys av resultat samt uppgift om åtgärder med anledning av analysen. Uppföljning av övriga ämnen och målområden saknas. Inte heller finns redovisat vilka resultat som uppnåtts när det gäller arbetet med de mål att sträva mot som läroplanen anger. Skolledning och personal upplever att arbetet med sredovisningen är tidsödande och önskar att innehållet kunde få en mer lokal anknytning. Inspektörerna konstaterar att sredovisningen inte innehåller alla de delar som författningarna anger. Den kan därmed inte ligga till grund för analys av skolans verksamhet som helhet och fyller inte heller den avsedda funktionen att informera om verksamhet och resultat. I dessa avseenden måste sredovisningen förbättras Stockholm Ingrid Åsgård Lotta Hedén