Utbildningsinspektion i Norrgårdens skola och Romarebäckens skola. Inledning

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Kumla kommun Norrgårdens och Romarebäckens skola Dnr :3872 Utbildningsinspektion i Norrgårdens skola och Romarebäckens skola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 3 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Kumla kommun och besökt Norrgårdens skola och Romarebäckens skola den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Norrgårdens skola och Romarebäckens skola intervjuades rektorn samt ett urval elever i årskurs 2, personal och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av rektorsområdet Norrgårdens och Romarebäckens skolor Antal elever Förskoleklass 38 Grundskola 101 Källa: Skolans uppgifter

2 2 (13) Norrgårdens och Romarebäckens skolor ligger i lugna områden med öppna, parkliknande omgivningar. Flertalet elever bor i grannskapet och har nära till respektive skola. Skolornas leds sedan början av innevarande läsår av en tillförordnad rektor. Utbildningen på Norrgårdens skola och Romarebäckens skola omfattar förskoleklasser samt grundskola årskurserna 1 till 3. På Norrgårdens skola arbetar grundskolans personal i två arbetslag förskoleklass och årskurs 1 samt årskurs 2 till 3 med sammanlagt 80 elever. På Romarebäckens skola utgör personalen ett arbetslag med undervisning i förskoleklass och två åldersintegrerade klasser årskurs 1 till 3. Sammanlagt har Romarebäckens skola 59 elever. Vid behov kan skolorna begära specialiststöd och utredningskompetens från Östra skolområdets stödteam. Skolornas verksamhet omfattar även skolbarnsomsorg vilken granskas på kommunövergripande nivå och bedömningarna av verksamheten återfinns i kommunrapporten. Helhetsbedömning På Norrgården respektive Romarebäckens skola bedrivs ett i flera avseenden gott värdegrundsarbete. Skolorna erbjuder en trygg miljö och relationerna mellan elever och lärare är goda. Skolorna har emellertid inte samverkat med elever och föräldrar vid utformning och uppföljning av ordningsregler eller likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanens förutsättningar och syfte är inte tydligt presenterade och reduceras i dagligt tal ofta till mobbningsplanen vilket ger en begränsad bild av likabehandlingsplanens funktion. Skolorna arbetar ambitiöst och kontinuerligt efter lokala förutsättningar men ett samordnat, skolövergripande utvecklingsarbete saknas. Den pedagogiska diskussionen stannar inom arbetslagen, vilket tenderar att i viss mån göra undervisningens inriktning lärar- och läromedelsberoende snarare än styrd av de nationella målen. Resultatuppföljning sker i huvudsak på individnivå och gemensam utvärdering och analys saknas. Påtagliga skillnader har också utvecklats i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Inom rektorsområdet råder stor variation när det gäller den individuella utvecklingsplanens strategiska, framåtsyftande funktion och anknytning till de nationella målen. På skolorna finns eempel på tydliga och mycket väl fungerande planer liksom planer som inte ger bra stöd för utveckling. Dessa skillnader bör ge anledning till reflektion och gemensamt utvecklingsarbete. I undervisningen ges gott utrymme för elevinflytande och goda möjligheter till anpassning efter elevens behov. Eleverna tillförsäkras i allt väsentligt undervisning i enlighet med författningarna. Skolan erbjuder dock inte elevens val med tillräcklig tydlighet och det råder även oklarhet beträffande villkoren för anordnande av svenska som andraspråk. Flera aspekter av förbättringsarbetet i sin helhet såsom uppföljning, analys av resultat, skolövergripande utvecklingsarbete pekar på behov av ökad samordning i sarbetet. En konstruktiv och framåtsyftande sredovisning baserad på ett systematiskt sarbete är därmed en angelägen uppgift för skolan..

3 3 (13) Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav på barns och elevers medverkan (2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan) - Elevens val ges inte i enlighet med förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Företrädare för eleverna har ej medverkat vid uppföljning av ordningsreglerna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - I Norrgårdens skola bör en på de individuella utvecklingsplanerna förbättras. - Skolornas arbete med bedömning av elevernas kunskapsutveckling. - Undervisningens inriktning bör på ett tydligare sätt ta sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. - Rektorn bör som pedagogisk ledare ta ett större ansvar för att verksamheten utvecklas mot de nationella målen. - Skolans sarbete bör förbättras.

4 4 (13) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Kommentar: Elevernas kunskaper i svenska och matematik bedöms genom nationellt diagnostiskt material i årskurs 2. Kunskapsutveckling i övriga ämnen följs upp på individnivå av läraren. Skolan gör inte någon sammanställning av elevernas kunskapsresultat på skolnivå. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat - om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, - om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, - om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, - om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, - om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen.

5 5 (13) Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: God Motivering: Inspektörerna bedömer, med undantag av följande, att skolans arbete inom det granskade området är av god. Individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalet ska läraren göra en skriftlig sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för kursplaner och läroplan. Utvecklingsplanen grundas på utvärdering av elevens resultat och kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och föräldrar. Kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna varierar mellan de båda skolorna. På Romarebäckens skola har inspektörerna funnit goda eempel på väl underbyggda och praktiskt fungerande individuella utvecklingsplaner samtidigt som det, främst på Norrgårdens skola, finns eempel på utvecklingsplaner med formuleringar som endast vagt anknyter till kurs- och läroplansmål. Målsättningar som att sätta igång arbetet direkt och liknande mål rörande arbetssätt förekommer. Det finns vidare en viss otydlighet när det gäller ansvarsfördelning och förväntningar på föräldrarnas stöd och medverkan i genomförandet av utvecklingsplanen. Inspektörerna påpekar även vikten av att den individuella utvecklingsplanen ger eleven en väl strukturerad utmaning med utgångspunkt i strävansmålen. Inspektörerna bedömer att Norrgårdens skola bör förbättra de individuella utvecklingsplanerna med avseende på såväl innehåll som med utgångspunkt i kursoch läroplansmål. Från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i 7 kap 2 grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen kommer att revideras med anledning av ändringen och beräknas vara färdiga under hösten Bedömning och betygssättning - om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper

6 6 (13) Bedömning av området Bedömning och betygssättning: God Motivering: Skolans arbete inom det granskade området är, med undantag av följande, av god. Utgångspunkt vid bedömning De nationella målen i kursplanerna är utgångspunkt för bedömning av elevens kunskapsutveckling. Elevernas kunskapsutveckling bedöms individuellt av läraren. Skolan saknar en gemensam diskussion kring läroplanens kunskapsmål och kursplanernas mål. Resonemang förs inte heller kring konkretisering av de nationella kursplanerna eller samsyn i bedömning vilket innebär att den enskilde elevens resultat inte kan utvärderas inom en gemensam referensram. En diskussion om mål i årskurs 5 har påbörjats men har vid inspektionstillfället inte resulterat i åtgärder. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med bedömning av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. 1.4 Genomförande av utbildningen - om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, - om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, - om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, - om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, - om undervisningen är allsidig och saklig, - utveckling och lärande, - om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, - om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God

7 7 (13) Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans arbete inom det granskade området, trots följande, är av god. Utbildningens inriktning Den önskade sutvecklingen i skolan kommer till uttryck i kursplanernas strävansmål. Strävansmålen ska ange inriktningen på skolans utbildning och är därmed vägledande för hur utbildningen genomförs. Av intervjuer med lärare framgår att arbetslaget är det naturliga forumet för de diskussioner som förs kring utbildningens inriktning. Enskilda lärares initiativ avgör vilka frågor som tas upp. Oftast rör frågorna praktiska problem i skolmiljön eller metodik. Enligt lärarna är det främst arbete med normer och värden som har diskuterats i storgrupp inom rektorsområdet. Härigenom ankommer till stor del på den enskilde läraren själv att tolka strävansmålen och omsätta sin bild av målsättningen i undervisning. Iakttagelser under verksamhetsbesök och intervjuer tyder också på att läromedel i denna situation oreflekterat kan komma att få stort genomslag på inriktningen av utbildningen. Inspektörerna bedömer att undervisningens inriktning på ett tydligare sätt bör ta sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, - om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, - om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Motivering: Skolans arbete inom det granskade området är i huvudsak av god. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling.

8 8 (13) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - om skolan utgör en trygg miljö, - om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, - om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, - om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: God Motivering: Inspektörerna bedömer, med undantag av följande, att skolans arbete inom det granskade området är av god. Ordningsregler Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. I båda skolorna finns både klassrumsregler och allmänna ordningsregler. Vid besök och genom intervjuer har det tydligt framgått att ordningsreglerna är kända bland eleverna. Det framgår emellertid också att skolans nuvarande elever har varken direkt eller via representation har varit delaktiga när ordningsreglerna togs fram. Eleverna har heller inte medverkat vid uppföljning och revidering av reglerna. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra arbetet med ordningsregler så att eleverna engageras i uppföljning och revidering. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det för varje verksamhet finnas en likabehandlingsplan. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. Likabehandlingsplanen har upprättats av ledningsgruppen för Östra skolområdet. Elever och föräldrar har inte varit delaktiga i arbetet och kartläggning av de lokala förutsättningarna har inte varit utgångspunkt för arbetet. På skolan finns även två andra dokument varav ett berör värdegrundsarbetet och det andra är en handlingsplan mot konflikter och mobbning. Likabehandlingsplanen ersätter kravet på handlingsprogram mot kränkande behandling och inspektörerna vill påpeka att det är av stor vikt att skolan sammanför dessa dokument till ett som

9 9 (13) kallas likabehandlingsplan och att det upprättas en plan för varje enskild verksamhet. Planen tar upp övergripande målsättning som trygghet i skolmiljön, vaksamhet mot kränkande behandling och olika diskrimineringsgrunder. I konkreta punkter talas även om hur det förebyggande arbetet ska ske samt vilka kontakter och personer som är engagerade i arbetet. Likabehandlingsplanen redovisar inte en aktuell bild av skolans bedömningar och behov utan hänvisar till värdegrundsdokumentet som är det aktuella, reviderade dokumentet. Det framgår inte heller tydligt hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplan inte lever upp till författningarnas krav med avseende på innehåll och elevernas medverkan. Detta måste skolan åtgärda. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, - om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, - om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, - om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: God Motivering: Inspektörerna bedömer, trots följande avvikelser, att skolans arbete inom det granskade området är av god.

10 10 (13) Elevens val Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen i syfte att fördjupa och bredda elevernas kunskaper. Undervisningen i elevens val ska till innehåll och inriktning vara förenlig med kursmålen i de ämnen som eleven valt. Av intervjuer med lärare och rektor framgår att skolan inte erbjuder elevens val, vilket måste åtgärdas. Svenska som andraspråk Enligt grundskoleförordningen ska svenska som andraspråk om det behövs anordnas för de elever som har annat modersmål än svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas istället för svenska och det är rektor som beslutar om sådan undervisning ska anordnas för en elev. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan. Vid granskningen framkommer att det finns elever som fortlöpande deltar i både svenska och svenska som andraspråk, att svenska som andraspråk används som stödundervisning samt att ämnet anordnas utan rektors beslut. Inspektörerna bedömer att svenska som andraspråk inte anordnas i enlighet med förordningens krav. Detta måste åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, - om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, - om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: God Motivering: Inspektörerna bedömer att skolan, trots följande, i huvudsak uppfyller författningarnas krav gällande personalens utbildning och kompetensutveckling. Personalens utbildning Enligt författningarna är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. I intervju med rektor och lärare framkommer att undervisningen i idrott och hälsa

11 11 (13) sker med lärare som saknar utbildning i ämnet. Inspektörerna förutsätter att skolan vid framtida rekrytering eftersträvar att anställa personal som är utbildad för den undervisning de ska bedriva. 3.3 Rektors ansvar - om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, - om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, - om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, - om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. - om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: God Motivering: Rektorn har varit tillförordnad sedan läsårsstarten och inspektörerna kan konstatera att rektorn vid tiden för inspektionen ännu inte etablerat sitt ledarskap. Rektorn håller sig dock förtrogen med det dagliga arbetet genom täta informella möten och arbetslagskonferenser. Inspektörerna bedömer, med hänvisning till följande, att det granskade området sammantaget är av mindre god. Rektor som pedagogisk ledare Rektorn är enligt läroplanen pedagogisk ledare och chef för skolans personal och har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Av intervjuer med rektor och lärare framgår att diskussion kring utvecklingsfrågor främst sker inom arbetslaget och oftast rör konkreta, vardagsnära frågor eempelvis ett övningsmaterial, tillfälliga elevproblem eller vikarieproblem. Det framgår också att diskussionerna oftast tas upp av lärarna själva och stannar inom arbetslaget. En fråga om gemensam diskussion kring läroplanens mål och förbättringsarbete inom rektorsområdet kommenterades vi tror antagligen att vi är mer överens än vi i själva verket är. Inspektörerna bedömer att rektorn i högre utsträckning bör fungera som en pedagogisk ledare och verka för att verksamheten som helhet utvecklas mot de nationella målen.

12 12 (13) Rektors beslutsfattande Enligt förordningen ska rektor fatta beslut bl.a. om anordnande av undervisning i svenska som andraspråk. Rektorn fattar inte beslut om anordnande av undervisning i svenska som andraspråk i överensstämmelse med författningarna. Se avsnitt 3:1 i rapporten. 3.4 Kvalitetsarbete - om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, - om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Motivering: Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna sammantaget att området sarbete som inbegriper systematiskt sarbete och sredovisning är av mindre god. Systematiskt sarbete Kvalitetsarbete innebär att identifiera nödvändiga förutsättningar för att nå de nationella målen, dokumentera arbetsprocessen, följa upp och utvärdera resultat samt att på grundval av vunna insikter vidta lämpliga åtgärder. Ansatser till övergripande strategier för utveckling finns i sredovisningen och den lokala arbetsplanen men har inte resulterat i konkret förbättringsarbete. Kunskapsresultat och i viss utsträckning även läromedel och metoder följs upp och utvärderas. Detta sker dock endast på individ- och gruppnivå och en övergripande analys av resultat på skolnivå har inte genomförts. Med ett begränsat underlag från uppföljningsarbetet har skolan otillräcklig grund för analys av sin verksamhet. Förutsättningar för gemensam diskussion kring orsakssamband saknas därmed och man kan då heller inte dra slutsatser om lämpliga förbättringsåtgärder. Rektorn hyser stort förtroende för arbetslagens kompetens och engagemang. Av intervjuer framgår emellertid att personalen har upplevt svårigheter att skapa sammanhang i frågor med stor spännvidd såsom måluppfyllelse årskurs 1 till 3. Inspektörerna bedömer att skolans sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning En skolas sredovisning ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats i skolans samtliga verksamhe-

13 13 (13) ter och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I sredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Av sredovisningen ska det även framgå skolans resultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. Vidare ska eleverna medverka vid utarbetandet. Skolornas sredovisningar är härledda ur kommunens skolplan. Sju områden är prioriterade: kunskap och lärande, personlighetsutveckling och fostran, inflytande och ansvar, samverkan, omvärldskunnande och internationalisering samt barn i behov av särskilt stöd. De granskade skolorna har fokuserat kunskap och lärande samt miljö och hälsa. Redovisningen utgår från skolplanens målsättningar och beskriver i allmänna termer den verksamhet som sorterar under respektive rubrik. Frånsett matematik och naturorienterande ämnen är det oklart vilka mål utvärderingen gäller. Till följd av bristande uppföljning ger inte sredovisningarna en samlad bild av skolornas resultat. Redovisningarna har en svag analys och visar inte tydliga samband mellan lägesbeskrivning och åtgärder. Åtgärderna är svåra att identifiera. Vid intervjuer med lärare och elever framgår att eleverna inte getts möjlighet att medverka vid utarbetandet av sredovisningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolornas sredovisningar inte uppfyller författningarnas krav, vilket måste åtgärdas. Datum Ort Linköping Leif Magnusson Gun Bystedt-Nordqvist