Bekämpa alla brott arbetsgruppens rapport till partistyrelsen

Transkript

1 Bekämpa alla brott arbetsgruppens rapport till partistyrelsen Beatrice Ask, ordförande Anti Avsan Hanif Bali Anna König Jerlmyr Michael Sandin Anja Sonesson Gunnar Strömmer Urban Widmark

2 Inledning... 4 Bakgrund Brottsutvecklingen Lokalt trygghetsarbete Alla har rätt till en trygg uppväxt Kommunala insatser och goda närmiljöer Förenings- och idrottsliv en väg in i samhället Vikten av frivilliga insatser Lokalt polisarbete Lokalt arbete mot återfall Arbetsgruppens förslag: IT-brottslighet Polisens förmåga att lösa brott inom IT-området Lättare att kommunicera med polisen IT- bedrägerier Brott mot barn på Internet Identitetsstölder Dataintrång Internetbranschens ansvar Arbetsgruppens förslag: Grov organiserad brottslighet Tiggeri Lokalt arbete mot organiserad brottslighet Insatser mot nyrekrytering till kriminella nätverk Skärpt lagstiftning Terrorism Arbetsgruppens förslag: Relationsvåld Arbetsgruppens förslag: Ungdomsbrottslighet Uppväxt och delaktighet Hot spots Utbildning i lag och rätt i skolan Sociala insatsgrupper Handläggningstider Brott begångna av barn under 15 år Påföljder för ungdomar Ungdomar som gör rätt för sig bör kunna få lägre straff Arbetsgruppens förslag: En mer effektiv polis Högre effektivitet i utredningsverksamheten Polisutbildningen En sammanhållen polismyndighet

3 7.4. Arbetsgruppens förslag: Effektivare straffrättsskipning och påföljdsfrågor Så kallade kronvittnen Skärpta straff för allvarliga våldsbrott Straffrabatt vid erkännande Alla brott ska utredas även om någon begått många brott Ny brottslighet ska alltid leda till ett nytt straff Den som döms till fängelse upprepade gånger ska inte ha rätt till villkorligt medgiven frihet Underrättelsegaranti Fotboja istället för häktning Arbetsgruppens förslag:

4 Nya Moderaterna fortsätter att förnyas och utveckla politiken. Syftet är att se och lösa samhällsproblem. Vi ska vara relevanta och kunna svara på väljarnas frågor. Vi driver en politik för hela Sverige med tydligt fokus på arbetslinjen och ordning och reda i de offentliga finanserna. Inför valen 2014 ska vi möta människor i hela landet med en framåtsyftande agenda och nya förslag om hur vi vill göra Sverige ännu bättre. Efter beslut av partistyrelsen tillsattes våren 2012 fem arbetsgrupper för att förnya, förstärka och utveckla politiken. Gruppernas uppdrag är att inom områdena Ekonomi och arbetsmarknad, Skola och utbildning, Hälsa, Trygghet samt Klimat och miljö ta fram förslag på ny moderat politik. Arbetsgruppernas uppgift är att presentera förslag som ska kunna utgöra ett underlag för partistyrelsen i arbetet med att ta fram propositioner till arbetsstämman 2013, i Moderaternas nya handlingsprogram eller i andra centrala policydokument. Förslagen i rapporten är arbetsgruppens egna. Alla förslag är nu föremål för bland annat prövning vad gäller det utrymme som den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna medger samt utifrån andra aspekter som t ex EU-rätt. Inledning Nya Moderaternas ska stå för en tydlig rättspolitik. Moderaternas trygghetsarbetsgrupp har under det gångna året arbetat med att identifiera de rättspolitiska utmaningarna och föreslå de lösningar som krävs för att Sverige ska bli ett ännu tryggare land att leva i. Arbetsgruppen har valt att dela in arbetet i åtta avsnitt med olika teman; (1) Brottsutvecklingen (2) Lokalt brottsförebyggande arbete (3) IT-brottslighet (4) Grov organiserad brottslighet (5) Relationsvåld (6) Ungdomsbrottslighet (7) En mer effektiv polis (8) Effektivare straffrättskipning och påföljdsfrågor 4

5 Bakgrund Nya Moderaterna ska vara konsekventa och tuffa vad gäller både kriminalitet och dess orsaker. Sverige ska vara ett tryggt och säkert land att leva i för alla. Trots de stora satsningar som genomförts för att öka tryggheten i hela Sverige återstår mycket att göra. Nolltolerans mot brottslighet och ett tydligt brottsofferperspektiv är självklara delar i moderat rättspolitik. Under mandatperioden gjordes den största trygghetssatsningen i modern tid med kraftiga resurstillskott till polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Poliserna har blivit flera, straffen har skärpts och brottsofferperspektivet har stärkts i hela rättsväsendet. Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet har prioriterats i syfte att förebygga och förhindra grövre brottslighet. Ett flertal åtgärder har genomförts för att öka förtroendet för rättsväsendets olika delar. Samtidigt återstår fortfarande stora utmaningar. Vi ser fortfarande stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika områden både när det gäller upplevd trygghet och faktisk säkerhet. Utanförskap och brist på framtidstro innebär alltför ofta att unga människor riskerar att hamna i en kriminell livsstil. Ungdomar som ser begränsade möjligheter att få sina drömmar förverkligade leds lättare in i kriminalitet än andra. Brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande med internationella ligor som också är verksamma i Sverige. Den tekniska utvecklingen går fort och innebär att möjligheter öppnas för helt nya typer av kriminalitet. Detta har bland annat fört med sig att allt fler människor kränks, exempelvis på Internet. Hanteringen av enskilda fall i rättsväsendets olika delar tar ofta allt för lång tid och allt för få brott klaras upp. Alltför många dömda återfaller dessutom i kriminalitet. Allt detta ställer höga krav på Nya Moderaterna att utveckla och bredda rättspolitiken. Fler och synliga poliser har varit en nödvändig åtgärd för att öka tryggheten på gator och torg, men detta är inte tillräckligt. Polisen måste bli mer effektiv och fler brott måste klaras upp. Arbetet med att se över polisens organisation, effektivitet och dimensionering måste fortsätta. Vi behöver även överväga om påföljdssystemet i dess olika delar är tillräckligt ändamålsenligt för att åstadkomma de effekter som eftersträvas, i första hand minskad brottslighet och bättre återanpassning till samhället. Inriktningen bör vara kännbara straff och i övrigt välfungerande påföljder som syftar till att ge personer som begått brott möjligheter att göra nya och mer positiva livsval och underlätta anpassning till ett ansvarstagande liv. 5

6 En modern moderat rättspolitik utgår från konsekventa och effektiva åtgärder mot brottsligheten men behöver även fokusera på brottslighetens orsaker och förebyggande arbete. I det förebyggande arbetet finns stora möjligheter lokalt i kommunerna. Här kan åtskilligt göras för att ta större ansvar för ökad trygghet och säkerhet. Moderaterna står samtidigt upp för rättssäkerheten. Lagar och regler måste vara rättvisa och rättstillämpningen förutsebar. Polisen och andra myndigheter får inte använda vilka metoder som helst för att motverka brott. Det handlar med andra ord om att öka människors trygghet utan att äventyra rättssäkerheten. 1. Brottsutvecklingen Sverige har förändrats snabbt under de senaste decennierna. I dag lever en större andel av svenskarna i storstäder. Många lever därmed också i ett mer anonymt samhälle. Framförallt äldre väljer att bo kvar i glesbygden. Dessutom blir antalet äldre människor successivt fler eftersom medellivslängden har ökat. Synen på samhället har förändrats. De flesta människor i Sverige använder Internet dagligen. Svenskarna är i dag också mer ifrågasättande i sina kontakter med myndigheter och mer intoleranta mot störningar som inträffar i samhället. Vi reser också utomlands i allt större utsträckning. Svenskar flyttar utomlands och vi välkomnar varje år människor födda i andra länder som bosätter sig här. Detta är självfallet i grunden positiva förändringar, men skapar också utmaningar genom att brottsligheten förändras. I ett internationellt perspektiv är tryggheten i Sverige hög och människor i Sverige känner sig också allt tryggare enligt den Nationella trygghetsundersökningen, som årligen genomförs av Brottsförebyggande rådet (Brå). Andelen otrygga har minskat från 21 till 15 procent de senaste åren. Trots detta känner sig var fjärde kvinna otrygg när hon är ute ensam på kvällen kvinnor i åldern år (10 procent av kvinnorna) går inte ut ensamma sent på kvällen på grund av otrygghet. Kvinnor upplever också i högre grad än män att deras livskvalitet påverkas av otrygghet och oro för att drabbas av brott. Vi ser en tydlig skillnad i upplevd trygghet mellan olika områden och en ökande segregation. I många områden upplever invånarna en ökande trygghet. Samtidigt ökar våld och upplevd otrygghet i de mest brottsdrabbade områdena. Områden med brett utanförskap är överrepresenterade i brottsstatistiken anmäldes brott i de mest drabbade områdena per invånare medan den genomsnittliga siffran är Det mesta tyder dock på att svenskarna totalt sett utsätts för färre brott i dag jämfört med I 2006 års trygghetsundersökning uppgav 26 procent att de hade utsatts 6

7 för brott under det senaste året. I den senaste mätningen hade siffran sjunkit till 23 procent. Trots att färre personer utsätts för brott ökar antalet anmälda brott kraftigt. År 2005 anmäldes nästan 1,25 miljoner brott. Under 2011 hade motsvarande siffra stigit till 1,4 miljoner. Under 2011 registrerades sammanlagt personer som skäligen misstänkta för brott, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. Den tydligaste minskningen av antalet personer misstänkta för brott återfinns bland ungdomar i åldern år. Att fler anmäler brott är i grunden positivt. En förklaring till att fler brott anmäls samtidigt som färre utsätts för brott kan vara att fler känner att det lönar sig att anmäla brott. Av trygghetsundersökningen framgår att andelen personer som känner förtroende för polis, åklagare och domstolar har ökat kraftigt. Ytterligare en delförklaring till att fler brott anmäls kan vara att svenskarnas acceptans mot brottslighet är lägre än tidigare och därmed ökar benägenheten att anmäla brott. Fortfarande återstår ett stort mörkertal och den totala brottsligheten kommer därmed aldrig till rättsväsendets kännedom. Våld och hot mellan obekanta personer anmäls oftare än motsvarande brott där de inblandade är bekanta med varandra eller släkt. Våldsbrott inom familjer blir därmed underrepresenterade i brottsstatistiken, liksom hedersrelaterad brottslighet. Antalet mord har minskat med omkring 25 procent de senaste tjugo åren. Den största minskningen av det dödliga våldet har skett i sådana fall där alkohol finns med i bilden. Härutöver har det dödliga våldet mot barn minskat. Däremot har antalet mord och dråp med koppling till kriminellas konflikter ökat. Organiserad kriminalitet finns i dag runt om i Sverige. I sådana kretsar sysslar man med allt från, på ytan, legal verksamhet där mycket kontanthantering förekommer, till rena gangstermord. Så kallade MC-gäng har etablerat sig runtom i landet, även på mindre orter. Den IT-relaterade brottsligheten har ökat i takt med teknikens utveckling. Här finns en stor utmaning. En mycket stor andel brott begås i dag med hjälp av moderna tekniska hjälpmedel. Det kan handla om allt från bedrägerier och dataintrång till terroristbrott. I takt med att tekniken utvecklas följer brottsligheten med. Exempelvis ökade antalet anmälda bedrägerier med hjälp av så kallade bluffakturor under 2011 med cirka 29 procent. Antalet anmälda tillgreppsbrott har ökat under det senaste året. Bland stöldbrotten har fickstölder och cykelstölder ökat mest. Antalet anmälda bostadsinbrott har också ökat. 7

8 2. Lokalt trygghetsarbete En modern moderat rättspolitik måste fokusera på förebyggande arbete och på att uppmärksamma brottslighetens orsaker. Känslan av utanförskap, otrygghet och förlorad framtidstro utgör en påtaglig begränsning i många unga människors vardag. I områden och miljöer som präglas av arbetslöshet och social oro är problemen med kriminalitet, otrygghet och missbruk särskilt utbredda. En stor del av det brottsförebyggande arbete måste ske på lokal nivå, eftersom det är där man bäst känner till problemen. Brottsförebyggande arbete innefattar bland annat åtgärder inom skolan och socialtjänsten bland annat genom insatser mot missbruk av alkohol och narkotika samt åtgärder inom bostads- och arbetsmarknadspolitiken. Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete har sin grund i ett nära samarbete mellan polisen och kommunerna och då särskilt i verksamheter som förskolan, skolan och socialförvaltningen. Sådant samarbete kan regleras i samverkansavtal och handla om exempelvis tidiga insatser riktade mot barn och unga, eller om att förbättra och försköna brottsutsatta platser. Om polisen och kommunerna dessutom samordnar insatserna med näringsliv, fastighetsägare, föreningar och andra goda krafter kan det brottsförebyggande arbetet bli än mer verkningsfullt. Det är viktigt att de lokala aktörerna får stöd och har tillgång till kunskap för att, utifrån de lokala förutsättningarna, kunna förebygga otrygghet och öka säkerheten Alla har rätt till en trygg uppväxt En trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande insatsen. Föräldrar har huvudansvaret för att barn inte begår brott. Det innebär att familjer som behöver det har tillgång till stöd. Utöver familjen är förskolan och skolan viktiga för att barn ska ha goda uppväxtvillkor. Utbildning är den viktigaste skyddsfaktorn för att kunna få ett bra liv. Även det omvända gäller: ju fler som misslyckas i skolan desto fler hamnar i riskzonen för kriminalitet. Genom att skapa bättre förutsättningar för utbildning av unga människor i riskgrupper kan långsiktigt goda resultat uppnås. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning desto större är möjligheterna att bryta den negativa utvecklingen. Dessa möjligheter och insikter om olika samband måste samhället ta tillvara. 8

9 2.2. Kommunala insatser och goda närmiljöer Kommunerna har ansvar för god skolmiljö, tillförlitliga trafikmiljöer, rena städer med grönområden och god belysning samt ett rikt urval av kultur- och fritidsaktiviteter. Dessutom har kommunerna ansvar för att främja näringslivet, vilket skapar förutsättningar inte bara för tillväxt utan även för framtidstro. Härutöver krävs insatser för att upptäcka ungdomar som hamnat snett och riskerar att hamna i kriminalitet. Det handlar om att stärka ungdomarnas tilltro till sig själva, till vuxenvärlden, rättssystemet och polisen. På det lokala planet finns det möjligheter att med förhållandevis enkla medel påverka tryggheten och säkerheten i offentliga miljöer. Ett exempel på sådant arbete är trygghetsvandringar, där medborgare får tillfälle att visa var och varför de upplever otrygghet. På utsatta platser kan belysningen förbättras och buskage avlägsnas för att minska möjligheterna att begå brott utan upptäckt. Förbättrad utomhusbelysning bedöms under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett mer omfattande brottsförebyggande arbete. Detta rör främst områden där människor vistas nattetid och på platser där brottsligheten är hög. Den upplevda tryggheten påverkas också av om ett område är rent eller nedskräpat. Det är viktigt att kommunerna beaktar trygghetsperspektivet när nya bostadsområden byggs. Vi vill även uppmuntra kommunerna att ta ett större ansvar vad gäller att erbjuda arbetsplatspraktik inom lämplig kommunal verksamhet, och därigenom fungera som föregångare i att erbjuda arbetsplatspraktik. Kommunerna bör också uppmuntras till att anordna och stötta sådana verksamheter där bland andra tidigare kriminella och andra personer, som står långt från den reguljära arbetsmarknaden, kan få anställning Förenings- och idrottsliv en väg in i samhället Nya Moderaterna vill och ska vara drivande i arbetet för en politik som konsekvent syftar till att enskilda människor ska vara delaktiga i samhället. Denna delaktighet grundläggs främst i familjen och skolan, men även i arbetslivet och i idrotts- och frivilligrörelser. Engagerade föräldrar, en bra skola, ett brett fritidsutbud, ett rikt kulturliv, en god arbetsmarknad, en bra boendemiljö och en god samverkan mellan olika lokala aktörer samt en effektiv och välfungerande polis, utgör fundamenten för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Utsatta ungdomar saknar ofta tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter. Kommunala fritidsgårdar kan, rätt utformade, bidra till att bättre fånga upp dessa ungdomar och i förlängningen förebygga brott. Förenings- och idrottsliv är också av stor betydelse i brottsförebyggande syfte. För ungdomar som befinner sig i riskzonen kan föreningsliv, 9

10 fysisk träning och förebilder i dessa sfärer bli räddningen från kriminalitet. Därför är det viktigt att på alla sätt uppmuntra och stödja förenings- och idrottsliv Vikten av frivilliga insatser Kommunerna bör stödja och stimulera frivilliga insatser såsom grannsamverkan, nattvandringar och liknande aktiviteter. Grannsamverkan förhindrar många inbrott och ger dokumenterat goda resultat på många platser. Enligt en forskningsgenomgång som BRÅ har gjort minskar grannsamverkan brottsligheten med omkring en femtedel. Människors samarbete med den lokala polisen är således en framgångsrik metod för att minska så kallad vardagsbrottslighet. Kommunerna bör stimulera samverkan mellan polis, lokala brottsförebyggande råd och sina invånare. Detta kan ske genom att hjälpa till att sprida information och att bidra till att stärka olika brottsförebyggande initiativ, exempelvis grannsamverkan. Inom flera länspolismyndigheter, exempelvis i Stockholm och Västmanland, finns polisens volontärer som på frivillig grund hjälper polisen med olika uppdrag för att utifrån sina förutsättningar bidra till ett tryggare och säkrare Sverige. Exempelvis kan uppdragen vara nattvandringar, att sprida information om t.ex. langning eller hur man skyddar sig mot inbrott, att bistå polisen vid olika arrangemang och vägleda brottsoffer. Det är positivt att frivilliga och polisen arbetar tillsammans, för att öka tryggheten i närområdet Lokalt polisarbete Polisen har en självklar roll i samhällets brottsförebyggande arbete. Över 200 av landets 290 kommuner har tecknat samverkansöverenskommelser med polisen och fler väntas följa. Dessa överenskommelser kan exempelvis avse åtgärder för att motverka ungdomskriminalitet och innefatta samarbete med socialtjänsten. Överenskommelserna kan också avse alkoholhantering på krogar och innefatta samarbete med tillståndsenheter som hanterar utskänkningstillstånd. I alltför många kommuner sker samverkan med polisen på en för låg nivå. Det brottsförebyggande samarbetet bör ske på en nivå där representanterna på ömse sidor har beslutsbefogenheter att exempelvis styra om resurser till brottstyngda platser (så kallade hot spots). I Sverige har poliserna blivit fler och flera polismyndigheter har öppnat så kallade lokala poliskontor. I de områden i Stockholms län som har fått lokala poliskontor har, under åren , oron för våldsbrott minskat med omkring 25 procent. Det ökade antalet poliser leder till ökad synlighet och tillgänglighet och medför förbättrade möjligheter att utveckla samarbeten med andra aktörer såsom skolan och socialtjänsten. Ökad polisiär närvaro och ökad synlighet leder till att brott förebyggs, 10

11 men också till att fler brott upptäcks som annars inte skulle ha kommit till polisens kännedom. Vi vill att svensk polis generellt sett ska finnas närvarande lokalt. Vi vill också att det öppnas fler lokala poliskontor i brottsutsatta områden. Polisen klarar i dag upp en för låg andel av bostadsinbrotten. Satsningar görs dock för att andelen uppklarade bostadsinbrott ska öka. Att drabbas av inbrott i sin bostad eller i sitt fritidshus upplevs av de flesta som mycket integritetskränkande. Ofta sker inbrotten inom ramen för välorganiserade ligor eller av livsstilskriminella. Vi anser att dagens straffrättsliga regelverk inte tillräckligt beaktar den kränkning det innebär att få inbrott i sin bostad. Ytterligare ett sätt att förebygga brott är att rikta insatserna till brottstyngda platser, så kallade hot spots. Sedan slutet av 2010 bedriver Brå forskning om hot spots. Studierna har bland annat rört sex brottstyper i sex städer (Stockholm, Göteborg, Umeå, Luleå, Helsingborg och Eskilstuna) och visar att polisen har goda förutsättningar att minska brottsligheten genom att hårdsatsa på brottstyngda platser. Forskningen visar att satsningar på brottstyngda platser leder till att brottsligheten minskar och inte, som man tidigare trott, att den flyttar till andra platser. Det har tidigare förekommit att polisen genom att skicka sms till ett stort antal mottagare, till exempel nattvandrare, fältassistenter, taxichaufförer, renhållningsarbetare eller andra personkategorier, kunnat vidarebefordra exempelvis signalement på en gärningsman eller en fordonsuppgift avseende en bil som använts vid bankrån. Detta har dock visat sig inte vara förenligt med gällande lagstiftning. Vi anser att det är värdefullt om polisen i så stor utsträckning som möjligt kan få hjälp av allmänheten och vill därför säkerställa att denna verksamhet ska kunna återupptas och bedrivas på ett sätt som kan anses vara proportionellt och tillräckligt rättssäkert Lokalt arbete mot återfall Även i arbetet med att förebygga återfall i brott är samverkan mellan olika aktörer av stor vikt. Att förbereda de intagna för livet i frihet är en av Kriminalvårdens viktigaste uppgifter. Olika insatser i samband med frigivning är också mycket viktiga. Exempelvis bör utslussningen anpassas efter de intagnas individuella behov. Risken för återfall ökas markant av en oordnad livssituation med avsaknad av arbete, bostad och fungerande sociala nätverk. I flera kommuner används olika former av företagande och entreprenörskap där frigivna kan få ett jobb, som en väg bort från kriminaliteten. I sådana verksamheter kan tidigare kriminella anställas. Ett gott samarbete med landets frivilliga samhällsarbetare, vars arbete i hög grad är ideellt, är också av stor betydelse. Kommunerna har en betydelsefull uppgift med att ordna bostad för personer som friges från kriminalvårdsanstalt efter avtjänat straff. Det är också viktigt att Kriminalvården och kommunerna blir bättre på att samordna sina resurser. I dag förekommer det att Kriminalvården påbörjar en behandling i anstalt men att kommunen 11

12 efter frigivning avbryter behandlingen. Detta är varken samhällsekonomiskt fördelaktigt eller bra för den enskilde Arbetsgruppens förslag: Att det öppnas fler lokala poliskontor i brottstyngda områden En stor del av brottsligheten är lokal. Polisen måste därför finnas närvarande lokalt. I en del brottstyngda områden måste den lokala närvaron förstärkas. Vi vill därför att det ska öppnas fler lokala poliskontor. Att polisen ges möjligheter att genom sms-tjänster använda sig av allmänheten i jakten på misstänkta gärningsmän Sms-tjänster har i vissa fall tidigare använts av polisen för att underlätta att allmänheten kan lämna information till polisen. Polisen har exempelvis skickat signalement på en gärningsman eller registreringsnummer på en eftersökt bil. Detta står i strid med dagens regelverk. Vi vill att dessa regler, med beaktande av integritetsaspekter, ändras så att verksamheten kan återupptas. Skärpa straffen för bostadsinbrott Bostadsinbrott leder i dag till orimligt låga straff jämfört med annan brottslighet. Straffen beaktar inte i tillräcklig grad den kränkning av brottsoffren som intrång i bostäder innebär. Vi vill därför skärpa straffen för bostadsinbrott. Att polisen i större utsträckning ska dra nytta av frivilliga insatser Frivilliga krafter kan bidra till att öka tryggheten, vilket det redan i dag finns goda exempel på. I Stockholm finns volontärer tillgängliga per telefon så att den som känner sig otrygg kan ringa när hon eller han exempelvis ska gå från tunnelbanan en sen kväll. Volontären talar då med vederbörande tills denne kommit hem till bostaden. Vi vill att polisen i ökad utsträckning använder sig av frivilliga insatser, exempelvis vid fotbollsmatcher och under festivaler. Att polisen ska utveckla sina insatser mot så kallade hot spots Tidigare fanns en uppfattning om att brottsligheten bara flyttade till en annan plats om polis störde ut brottsligheten från högt brottstyngda platser, så kallade hot spots. Senare forskning visar att detta inte är helt korrekt. En del av brottsligheten försvinner. Vi vill därför att polisen i större utsträckning ska anpassa sitt arbete efter detta och därvid koncentrera vissa insatser mot hot spots. Verka för att möten mellan kommuner och polisen sker på rätt nivå Om samarbetet mellan kommun och polis ska bli effektivt finns ett behov av att representanterna på ömse sidor har befogenheter att vid sittande bord fatta beslut om de åtgärder som behövs för att bekämpa och förebygga brott. Vi vill 12

13 därför att samverkansmöten i större utsträckning ska hållas mellan tjänstemän på chefsnivå. Det är förstås viktigt att ett gott samarbete förekommer även på handläggarnivå. Genom idrotts- och föreningsliv få fler ungdomar delaktiga i samhället Den ungdom som känner sig delaktig i samhället löper mindre risk att hamna i kriminalitet. Genom att underlätta för föreningar och enskilda att driva idrottsoch föreningsverksamheter vill vi bidra till att fler ungdomar bli delaktiga i samhället. Uppmuntra till trygghetsvandringar och trygghetsmätningar Vi vill uppmuntra kommuner att genomföra trygghetsvandringar för att identifiera otrygga miljöer, där säkerheten sedan kan höjas med exempelvis bättre belysning. Vi vill även stimulera kommuner att genomföra trygghetsmätningar för att på så sätt identifiera otrygga platser och därefter vidta åtgärder för att öka tryggheten. Att kommunerna ska vara föregångare i att erbjuda arbetsplatspraktik Vi vill uppmuntra kommuner att ta ett större ansvar för att i lämplig kommunal verksamhet erbjuda arbetsplatspraktik. Vi vill även uppmuntra kommunerna att anordna och stödja verksamheter där bland andra tidigare kriminella och andra personer, som står långt från den reguljära arbetsmarknaden, kan få anställning. Att det ska upprättas särskilda samverkansavtal för brottsutsatta områden Genom avtal kan polisen och kommunerna, exempelvis i samarbete med lokala företag och andra aktörer, lotsa ungdomar i riskzonen till lärlings- och sommarjobbsplatser. Vi vill därför verka för att berörda parter i större utsträckning sluter samverkansavtal. Stimulera grannsamverkan och kontakter mellan sådana verksamheter och polisen Grannsamverkan förhindrar brott, exempelvis inbrott, och ger dokumenterat goda resultat på många platser. Vi vill därför stimulera grannsamverkan och kontakter mellan sådana verksamheter och polisen. Se till att lokala aktörer har den kunskap som behövs Kommuner kan stimulera lokala aktörer att förebygga brott och utveckla det brottsförebyggande arbetet. Ett exempel på detta kan vara att se till att aktörerna har den kunskap som behövs för förebygga brott inom exempelvis närings- eller föreningslivet. 13

14 3. IT-brottslighet Samhället är i dag beroende av IT för att fungera. Internet och olika typer av ITlösningar underlättar våra liv men ökar också vår sårbarhet, inte minst när det gäller risken att utsättas för brott. För 20 år sedan fanns knappt Internet var det en procent av befolkningen som använde Internet och då främst uteslutande i arbetet. I dag använder ca 80 procent av befolkningen över 12 år Internet och ca 70 procent gör det till och med dagligen. Med trådlösa uppkopplingar och mobila klienter, är vi i dag i allt högre utsträckning online hela tiden. En stor andel brott begås med hjälp av modern teknik. Rättsväsendet har inte hunnit följa med i denna utveckling. För att möta hoten inom IT-området är det därför viktigt att höja kunskapen om den IT-relaterade brottsligheten. Polisen måste lära sig mer om IT och att använda modern teknologi för att avslöja brott. Betalningen av räkningar via Internet fortsätter att öka. Banktransaktioner och handel sker i dag i en helt annan utsträckning via Internet och är en naturlig del av vardagen. Mobila betalningslösningar bedöms bli allt vanligare under de kommande åren. Detta kommer att ställa nya krav på säkerheten kring betalningstransaktioner. År 2010 var det elva procent av åringarna som hade varit med om att någon mobbat dem eller varit elaka mot dem via Internet. Mobbning på nätet är i stort sett alltid en förlängning av fysisk mobbning Polisens förmåga att lösa brott inom IT-området Polisens förmåga att lösa brott och att bedriva brottsförebyggande arbete bör inte vara beroende av i vilken kontext viss brottslighet sker. På samma sätt som polisen patrullerar på gator och torg bör polisen i ökad utsträckning finnas närvarande på exempelvis Internet för att kunna förebygga, upptäcka och lagföra olika typer av brott. Det ska inte göra någon skillnad för den brottsutsatte om brottet har begåtts på traditionellt sätt eller om gärningsmannen har använt sig av avancerade tekniska hjälpmedel. En allt större andel av den totala brottsligheten begås i dag med hjälp av modern teknik. Det är därför nödvändigt att polisen har tillräcklig kunskap för att kunna hämta information från Internet samt granska datorer och mobiltelefoner. Det finns IT-brottslighet som är så avancerad att man inte kan begära att varje polisenhet ska ha kompetens att utreda dessa brott. Vi vill därför inrätta ett nationellt IT- 14

15 brottscenter inom polisen som på egen hand kan utreda den mest avancerade ITbrottsligheten men också kan bistå andra polisenheter med expertkompetens. Ny typ av brottslighet kräver nya typer av åtgärder. Regeringen bör ge Brå i uppdrag att göra en kartläggning och granska hur pass omfattande problemet med ITbrottslighet är nationellt. Brå bör i denna kartläggning även undersöka hur man bör gå tillväga för att förbättra insatserna och det förebyggande arbetet mot denna form av brottslighet Lättare att kommunicera med polisen Det måste bli lättare att kontakta och kommunicera med polisen med hjälp av modern teknik. Exempelvis bör den som bevittnar ett brott kunna ringa upp polisen och med hjälp av ett bildsamtal kunna visa bilder från brottsplatsen. Det bör allmänt sett även vara enkelt att skicka in bilder eller filmer till polisen från en mobiltelefon. Snabbare tillgång till uppgifter och bevismedel av denna typ skapar bättre förutsättningar för att klara upp brott IT- bedrägerier Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 186 procent. Den största delen av ökningen har skett under de senaste fyra åren. Varje år noteras omkring bedrägeribrott i den officiella kriminalstatistiken. En stor del av dessa är IT-relaterade. Bedrägerier i form av systematiska förfaranden med så kallade bluffakturor ökar kraftigt. Bluffakturor drabbar både enskilda, företagare och organisationer. Ofta ligger grovt kriminella grupperingar bakom dessa förfaranden. Dagens straff för bedrägerier beaktar inte i tillräcklig grad den systematik och förslagenhet som många härvor med bluffakturor uppvisar. Vi vill därför skärpa straffen för denna typ av systematiska bedrägerier. IT-bedrägerier har blivit ett allt större problem. Det medför att vi måste arbeta mer offensivt mot denna brottslighet. Här måste diverse branscher och branschorganisationer ta ett större ansvar vad gäller säkerheten på Internet. Svensk Handels varningslista med företag som skickat så kallade bluffakturor är ett bra exempel på ett sådant eftersträvansvärt ansvarstagande. Det finns även andra områden där viktig information skulle kunna listas. Det handlar om företag med oseriösa och medvetet bedrägliga försäljningsmetoder, eller företag som lämnar erbjudanden eller skickar reklam och uppgifter som är vilseledande. 15

16 3.4. Brott mot barn på Internet Barnpornografi är ett av de tydligaste sätten som IT-brott manifesterar sig på. Utvecklingen av Internet har underlättat en omfattande spridning av barnpornografi och det är svårt för ett enskilt land att ensam ta sig an uppgiften att bekämpa denna typ av brottslighet. Det krävs ett omfattande internationellt samarbete för att på ett bättre sätt kunna komma åt denna brottslighet. En utmaning ligger också i att bli bättre på att identifiera de barn som är offer på sexuella övergreppsbilder. Att vuxna tar kontakt med och utnyttjar barn i sexuella syften är ingen ny företeelse. Teknikutvecklingen har dock skapat helt nya möjligheter för vuxna som vill utveckla sexuella relationer med barn och ungdomar. Via Internet har helt nya kontaktytor uppstått för möten mellan tidigare obekanta personer. Enligt en rapport från BRÅ uppgav drygt 30 procent av ungdomarna i BRÅ:s skolundersökning att de under det senaste året varit föremål för någon form av sexuell kontakt från en tidigare obekant person som de trodde eller visste var vuxen. Flickor uppgav att de blivit föremål för sådana kontakter i mycket större utsträckning än pojkar (48 procent respektive 18 procent). Alliansregeringen har tagit fram en straffbestämmelse som kriminaliserar så kallad gromning och gett polisen möjlighet att få fram gärningsmännens IP-adresser. Vi kommer att följa utvecklingen för att se om dessa åtgärder är tillräckliga för att komma tillrätta med den brottslighet som innebär att vuxna kontaktar barn i sexuellt syfte. Skolan har ett ansvar när det gäller den IT-relaterade brottsligheten. Skolan bör bli bättre på att undervisa eleverna inte bara om nyttan utan även om de risker som kan vara förknippade med internetanvändning. Skolan bör lägga stor vikt vid att informera om det egna ansvaret, och upplysa om vilka konsekvenser olika beteenden kan få Identitetsstölder Det förekommer i ökande omfattning att enskilda använder sig av någon annans identitet i sociala medier. Det förekommer även att någon skapar en webbplats på Internet i någon annans namn där känsliga uppgifter eller bilder läggs ut eller helt enkelt att någon i vissa fall systematiskt utmålas som klandervärd. Uppgifter från kreditupplysningsföretag (UC och Soliditet) gör gällande att kreditbedrägerier till följd av identitetsstölder ökar kraftigt. Företagen kan se att antalet personer med spärrade personuppgifter ökar allt snabbare på grund av bedrägerier. I USA finns brottet Identity theft, som utgör en självständig straffbar gärning. Vi har ingen motsvarande lagstiftning i Sverige och inte någon särskild straffbestämmelse för denna typ av brott. Det är därför svårt att göra uppföljningar och uppskattningar när det gäller omfattningen av problemet och hur många som drabbas. 16

17 3.6. Dataintrång Allt mer information lagras elektroniskt och skickas via e-post. Detta är i grunden positivt men det ökar också sårbarheten och risken för att känslig information hamnar i orätta händer. Dagens straffbestämmelse om dataintrång är utformad för en annan tid. Vi vill skärpa straffen för dataintrång för att dels ge polisen bättre möjlighet att bekämpa brotten, dels avskräcka individer från att olovligen försöka tränga sig in i myndigheters, företags, organisationers eller enskilda människors datorer och servrar Internetbranschens ansvar Internetbranschen har ett stort ansvar för att förhindra olagliga beteenden på Internet. Ett branschråd mellan företag som t.ex. Facebook och Google skulle kunna bildas för att diskutera regler och policy för hur man kan agera och arbeta mer effektivt för att undvika att framförallt unga far illa på Internet. Vid branschrådet kan information utbytas om problem som upptäckts av de olika aktörerna. Det bör även diskuteras hur samarbetet mellan t.ex. polisen och företag som är verksamma på nätet kan utvecklas och förbättras. Möjligheterna för att föra sådana diskussioner bör undersökas Arbetsgruppens förslag: Inrätta ett nationellt IT-brottscenter inom polisen Samtliga polismän måste kunna utreda enklare former av IT-relaterad brottslighet. Samtidigt pågår det en teknikutveckling som innebär att tekniken blir alltmer avancerad. Vi vill därför inrätta ett nationellt IT-brottscenter som kan utreda de mest avancerade brotten och bistå andra polisenheter med expertkompetens. Att polisen ska patrullera på Internet Polisen ska finnas där medborgarna finns. På samma sätt som att poliser patrullerar på gator och torg behöver också polisen bli mer synlig på nätet. Vi vill därför öka polisen närvaro på Internet. Förbättra möjligheterna att kommunicera med polisen 2007 införde polisen en möjlighet att anmäla brott via Internet. Kontaktytan mellan medborgarna och polisen på internet behöver nu utvecklas ytterligare. Vi vill exempelvis skapa möjligheter för enskilda att chatta med polisen eller sms:a och mms:a uppgifter som kan få betydelse som bevis. 17

18 Öka kunskapen om IT-brottslighet Vi vill att regeringen ska ge BRÅ i uppdrag att göra en kartläggning och undersöka hur stort problemet med IT-brottslighet är nationellt och hur insatserna kan förbättras mot sådan brottslighet. Uppmuntra olika branscher och branschorganisationer att ta ett större ansvar när det gäller säkerheten på Internet Svensk Handels varningslista med företag som skickat så kallade bluffakturor är ett bra exempel på ett sådant ansvarstagande. Liknande varningslistor skulle kunna användas exempelvis mot företag som tillämpar oseriösa och medvetet bedrägliga försäljningsmetoder eller företag som på ett förslaget sätt lämnar erbjudanden eller uppgifter som är vilseledande. Skärpa straffen för dataintrång I dag finns stora mängder känslig information lagrat i databaser. Samhällets utsatthet för dataintrång har ökat. Sådana intrång kan skada både samhället i stort, myndigheter, företag, organisationer eller enskilda människor. Straffen för dataintrång står i de flesta fall inte längre i rimlig proportion till gärningarnas allvar. Vi vill därför skärpa straffen för dataintrång. Överväga en särskild kriminalisering av så kallad identitetskapning Det förekommer i ökande omfattning att enskilda använder sig av någon annans identitet i exempelvis sociala medier eller för att begå bedrägerier. I USA finns en särskild kriminalisering av identitetskapning. Vi vill att det ska övervägas om det skulle vara lättare att komma åt missbruk av identitetskapningar genom en särskild kriminalisering. Skärpa straffen för bedrägerier Kriminella kan i dag, med hjälp av modern teknik, begå mängder av bedrägerier mot enskilda. Synen på bedrägeribrott med systematiska inslag som blivit allt vanligare genom exempelvis så kallade bluffakturor är inte tillräckligt sträng. Straffen för denna typ av gärningar måste därför skärpas. Genom skolan stärka elevers medvetenhet om faror på nätet Skolan behöver bli bättre att undervisa eleverna inte bara om nyttan utan också om de skador och risker som finns med Internet och vilket eget ansvar man har och vilka konsekvenser olika beteenden kan få. 18

19 Ta initiativ till branschråd Internetbranschen har ett stort ansvar för att förhindra olagliga beteenden. Ett branschråd mellan företag som t.ex. Facebook och Google och vissa berörda myndigheter, som exempelvis polisen, skulle kunna bildas för att diskutera hur man kan arbeta mer effektivt för att undvika att framförallt unga far illa på Internet och hur samarbetet mellan t.ex. polisen och företag som är verksamma på nätet kan förbättras. Vi vill hitta former för att underlätta för sådana samtal inom Sverige. 4. Grov organiserad brottslighet Kampen mot Sveriges organiserade brottslighet har pågått längre än 30 år. De senaste fem åren har myndigheterna intensifierat detta arbete, som nu sker på bred front. Aldrig tidigare har det svenska rättsväsendet gjort lika omfattande insatser mot den organiserade brottsligheten. Den grova organiserade brottsligheten ger dock fortfarande upphov till stor skada för både enskilda människor och företag, men också för samhället i stort. Den grova organiserade brottsligheten medför allvarliga ekonomiska effekter och även olika typer av övergripande negativa samhällseffekter. De ekonomiska effekterna består av förlorad egendom och skattebortfall samt kännbara samhällskostnader för bland annat rättsväsendet. Brottsligheten leder även till snedvriden konkurrens och negativ marknadspåverkan genom återinvesteringar av kriminella vinster i legala verksamheter. De senaste årens händelser i exempelvis Malmö och Södertälje understryker nödvändigheten av att fortsätta bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Fortsatt och fördjupat samarbete mellan polis och andra myndigheter rörande den grova organiserade brottsligheten, skärpt vapenlagstiftning och insatser för unga som riskerar att hamna i kriminalitet är viktiga beståndsdelar i arbetet Tiggeri En i vissa fall människohandelsliknande företeelse är att utsatta människor utnyttjas för att tigga på gator och torg, framförallt i våra större städer. Tiggeri i sig är inte olagligt och det tycker vi inte heller att det ska bli. Samhällets samlade insatser mot tiggeri måste dock bli bättre. Givaren tror att pengarna som skänks till den som tigger hjälper en utsatt människa att få mat och husrum men gåvan kan i stället hamna hos skrupelfria människor som utnyttjar tiggare som en egen inkomstkälla. 19

20 Själva tiggaren är i dessa fall underlägsen och i händerna på den som arrangerar tiggeriverksamheten. Vi vill därför göra en kartläggning av hur omfattande problemet är och överväga en kriminalisering av sådana situationer där någon för egen vinnings skull utnyttjar andra som befinner sig i en utsatt ställning och som exempelvis ägnar sig åt tiggeri Lokalt arbete mot organiserad brottslighet Det är viktigt att arbeta lokalt mot organiserad brottslighet för att lindra dess skadeverkningar. Att bekämpa denna brottslighet är inte bara en uppgift för polisen. Kommunerna har ett stort ansvar för att förebygga brott. Den organiserade brottsligheten är beroende av lokala marknader och bygger sin existens på lokala förhållanden. Av det skälet kan lokala aktörer spela en avgörande roll i arbetet mot den organiserade brottsligheten. När kommuner och representanter för lokalsamhället samarbetar med polisen och andra myndigheter skapas goda förutsättningar att förebygga och bekämpa sådan brottslighet. Med mer kunskap kan de som arbetar mot organiserad brottslighet på lokal nivå hitta effektiva metoder som passar för de egna lokala förhållandena i den egna kommunen. Lämpliga aktörer för kommunen att samverka med, förutom polisen och andra myndigheter, som delar av den organiserade brottsligheten direkt eller indirekt är beroende av, kan också vara den egna socialtjänsten och skolan, men även det lokala näringslivet och, i vissa avseenden, frivilligorganisationer. Genom ökad medvetenhet, aktivitet och åtgärder på lokal nivå bekämpas och förebyggs organiserad brottslighet även effektivt på lokal nivå. Kunskapscentrum i Göteborg arbetar tillsammans med tio statliga och kommunala myndigheter mot den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten. Institutionen vill bygga upp en beredskap för den som vill lämna en kriminell livsstil. Syftet är att man omgående ska knyta till sig avhopparen. Erfarenheterna visar att många avhoppare hinner återfalla i brott om det tar för lång tid för samhället att sätta in stödjande resurser Insatser mot nyrekrytering till kriminella nätverk För att minska den organiserade brottsligheten bör nyrekryteringen till de kriminella nätverken strypas. En åtgärd för att uppnå detta har varit att öppna poliskontor i de mest utsatta stadsdelarna. Poliserna arbetar där med att fånga upp unga som befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet. De kriminella grupperingarna använder emellanåt ungdomar till att utföra vissa brott. Bland annat därför är fokus på ungdomsbrottsligheten av stor betydelse för att förebygga rekryteringen av ungdomar till den grova organiserade brottsligheten. 20