FACKöversättaren. Sommarläsning! Konferensen presenteras på sidorna Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 3/2006 Årgång 17

Transkript

1 FACKöversättaren Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 3/200 Årgång 17 Sommarläsning! Konferensen presenteras på sidorna 5 11

2 FACKöversättaren 3/200, årgång 17 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel Tel.tid: mån fre Kl Fax E-post: info sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE-35 Mölnlycke Tel Fax E-post: loole.hagberg telia.com ORDFÖRANDEN HAR ORDET Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Hej govänner! Med årets underbara konferens i Stenungsund i färskt minne vill jag än en gång tacka konferensgruppen för allt ert arbete före och under konferensen för att ge era kolleger en så inspirerande, lärorik, konstnärlig, minglande, soldyrkande, räksörplande, vågskvalpande upplevelse! Jag vill minnas att ni hade höga ambitioner i början av konferensplaneringen och ni lyckades verkligen infria dem! Och tack alla konferensdeltagare för god samvaro, erfarenhetsutbyte, idékläckande och varm gemenskap! Jag hoppas att också ni som inte kunde vara med kan uppleva stämningen i redogörelserna och bilderna längre fram i tidningen! Nu står sommaren snart för dörren, midsommaren lockar med blommor i hår och dragspelsmusik (eller är det sillen och jordgubbarna som lockar?) och jag vill passa på att önska er alla många sköna sommarstunder med frid i själen och god avkoppling! Karin Ashing Övriga redaktionsmedlemmar: Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Jessica Jansson och Britt-Marie Seex Grafisk design Heidi Vuoppola Tryck Ale tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 200 SEK 300:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Preliminär utgivningsplan Manusstopp Utgivning 31 juli 28 augusti 18 september 23 oktober 17 november 22 december Glad sommar önskar redaktionen! ISSN X Sveriges Facköversättarförening 2 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 INNEHÅLL 3 INSÄNDARE 3 ARBETSGRUPPERNA SPRÅKSPALTEN 5 SFÖ KONFERENS SPRÅKGRUPPERNA 12 MINIENKÄT: TIM- OCH MINIMI- PRISER 13 BOKTIPSET 1 HÄLSA 1 MEDLEMSNYTT 15 KALENDARIUM 15 SOMMARKRYSS

3 INSÄNDARE Skickas till: SFÖ:s allmänna affärsvillkor Konferensen i Stenungsund blev bland annat startskottet för att ta fram SFÖ:s allmänna affärsvillkor. Avsikten är att enskilda SFÖ-medlemmar får använda villkoren (helt eller delvis) i kundkontakter som inte redan regleras av andra avtal. Affärsvillkoren kan även fungera som ett slags komihåg för varje uppdrag som man utför. De beskriver förfarandet steg för steg från preliminär pris- och leveransuppskattning till fakturering och hur man agerar om tvister uppstår. Ett utkast till affärsvillkor (baserat delvis på de villkor som används av SFÖ:s systerorganisationer i andra länder) presenterades och diskuterades i en serie miniseminarier på konferensen. Deltagarnas kommentarer noterades och begrundas nu när en arbetsgrupp tar fram ett förslag för presentation vid konferensen Arbetsgruppen kommer att ta kontakt med juridisk expertis och enskilda medlemmar under arbetets gång. Om du har några synpunkter angående det arbetet, kontakta gärna Ian Hinchliffe: ian@sprakman.se. Trados och Acrobat I am using the Freelance version 7 of Trados and installed Acrobat 7 on my new machine running Windows XP in June last year. I then suffered weeks if not months of frequent program crashes and in addition found that the Trados and Multiterm menus were not being loaded when I started Word. The toolbars were there, but not the menus! The crashes affected other Office 2003 programs as well as Internet Explorer. I did one complete reinstallation of everything including the system software, but this didn t help. I put up with the problems for a long time, but then got sick of it and contacted SDL/Trados support. After several days of communication with a very helpful SDL/Trados support person, I worked out that the Acrobat 7 plug-ins for Word and other Office applications were the problem. Once I uninstalled Acrobat 7, reinstalled it, and then immediately modified the installation so that these plug-ins were removed (you cannot choose in the initial installation NOT to install these plug-ins), the problems have disappeared. It simply means that I have to open Acrobat first if I want to create PDF files from Word or other files and use the Create PDF from file command in Acrobat. This is not as convenient as the plug-in, but I sure don t miss the aggrevation of frequent program crashes and no Trados or Multiterm menus in Word! Cheers, Katherine Stuart katherine.stuart@chello.se Saxat från SFÖ-debatt Jag har fått en idé, eller rättare sagt: Klas Törnqvist har en idé som jag har vidareutvecklat. Klas tycker att vi förutom den stora konferensen skulle kunna ha en typ av konferens som inte är så anspråksfull och mer inriktad på umgänge. Då tänker jag mig att man skulle kunna arrangera en årlig minikonferens på hösten, förslagsvis någonstans i Mellansverige, men exakt var nånstans skulle man kunna ha omröstning om: 1) be om förslag, 2) skicka ut de rimligaste 2 3 förslagen och fråga hur många som skulle delta om konferensen hölls i X, Y resp. Z. Det hela skulle vara ett mellanting mellan vad en lokal grupp rimligen skulle tänkas arrangera och den stora årliga konferensen. Programpunkterna skulle ha formen av rundabordssamtal med en moderator och en rapportör. Förberedelserna skulle inte vara krävande; ingen är utsedd till expert men moderatorn bör gärna se till att ha en del problem/ frågepunkter i bagaget för att undvika att samtalet avstannar. De punkterna kan gärna tas med i inbjudan. Om intresset blir stort låt säga över 20 deltagare kan man tänka sig att varje programpunkt är uppdelad på två parallella samtal, så att de blir tillräckligt intima. Man får då två parallella konferenser med varvade programpunkter. Det blir synd om moderatorerna och rapportörerna som belastas dubbelt men frånsett det är den enda praktiska svårigheten att det behövs två möteslokaler (+ gemensamhetsutrymme). Mats Linder, mats.linder@bostream.nu Arbetsgrupperna FADDERVERKSAMHETEN Lisbeth Mejer, lisbeth@verbcom.com Mentor/Adept (fadder)- ordningen: Medlemsgruppen kommer (med stort tack) att få hjälp av Leona Axelsson. Vi ämnar förenkla procedurerna så att allting blir mindre formaliserat och kan rulla på snabbare. Vi har redan börjat ringa befintliga faddrar för att inventera och hitta fram till ledig kapacitet. Snart hoppas vi att kunna hjälpa alla som behöver en fadder. Om du behöver hjälp tills du har fått en egen fadder, är du välkommen att ställa dina frågor till mig, antingen via e-post lisbeth@verbcom.com eller telefon , så skall jag hjälpa till så gott jag kan. Lisbeth Mejer INFOGRUPPEN Nadja Chekhov, nadja.chekhov@telia.com Gruppen förändras Efter många år har Britt-Marie Seex lämnat Infogruppen, vilket vi alla tycker är mycket tråkigt. Britt-Marie har gjort ett storartat arbete inom Infogruppen, bl.a. som sammankallande, och alltid haft konstruktiva lösningar och förslag på lut när vi andra kört fast med något problem. Glädjande nog har Britt-Marie lovat att hjälpa till med vissa punktinsatser även fortsättningsvis. Britt-Marie efterträds av Jeremy Lamb. Jeremy arbetar mer med copywriting än klassisk översättning och har dessutom stor erfarenhet från reklambranschen. Jag är övertygad om att Jeremy blir en tillgång för Infogruppen, inte minst i det viktiga arbetet med SFÖ:s grafiska manual, och hälsar honom varmt välkommen! För första gången hade Infogruppen ett infobord på konferensen, som vi delade med styrelsen. Vid infobordet kunde medlemmarna köpa SFÖ-nålar, publikationer och kalender till konferenspris, titta i gamla nummer av Facköversättaren och anmäla sig att stå i SFÖ:s FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 3

4 monter på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg i september. Vi hade också utlyst en tävling om något slags marknadsföringsprojekt för att göra SFÖ mera känt utåt. Det kom in en hel del intressanta bidrag i vår lilla förslagslåda. När dessa har sammanställts kommer alla medlemmar att få möjlighet att rösta fram det bästa förslaget. Medlemmarna var mycket aktiva vid infobordet och lämnade in många synpunkter och förslag avseende föreningens framtida arbete. Även dessa kommer att redovisas längre fram. Behållningen av försäljningen blev ca kr. Konferensen var ett utmärkt tillfälle att sammankalla såväl Infogruppen som alla dess undergrupper till möte. Det var roligt att så gott som alla ställde upp, vi var sjutton personer sammanlagt runt bordet! Karin Ashing tittade också förbi och satt med en stund på mötet. Tiden var knapp men vi hann ändå med en hel del viktiga frågor. Björn Olofsson presenterade ett förslag från webbgruppen som en del av ett omfattande omstruktureringsprojekt av SFÖ:s sajt, som för närvarande pågår inom gruppen. När arbetet så småningom blir klart kommer det att redovisas här i FÖ. I mars skickade Infogruppen ut en enkät till nya medlemmar och Gisela Thunberg kommer att presentera enkätsvaren i en separat artikel i nästa nummer av FÖ. Frågan om annonssäljare diskuterades och arbetet med att hitta sådana fortsätter. Infogruppen beslutade att rekommendera till styrelsen att SFÖ skall delta i Bok & Biblioteksmässan Parallellt med detta kommer vi att undersöka möjligheterna att delta även i andra mässor och evenemang, bl.a. universitetsdagar på de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. I år deltog SFÖ, på initiativ av Britt- Marie Seex, för första gången i Vårruset med tre lag i Stockholm, ett i Göteborg, två personer i Uppsala och en i Malmö. Till detta evenemang har en T-shirt med SFÖ:s logotyp och texten Översättare på gång tagits fram. På mötet beslutades det att SFÖ kommer att delta i Vårruset även nästa år. Nadja Chekhov FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 REDAKTIONSGRUPPEN Loole Hagberg, loole.hagberg@telia.com Nya medarbetare Som tidigare år försöker vi samlas under SFÖ-konferensen, så även i år. Först vill vi tacka Rolli Fölsch som fram för allt hjälpt till med att göra Bokspalten extra intressant och som vi vet har varit mycket uppskattad av våra läsare. Tyvärr har han avsagt sig sitt uppdrag i Redaktionsgruppen på grund av tidsbrist. Däremot har vi nu rekryterat två nya medlemmar, Brett Jocelyn Epstein och Jessica Jansson. Vi har också lyckats hitta en ny annonsförsäljare, som kommer att försöka inbringa annonser både till Facköversättaren och SFÖ:s hemsida. I augustinumret kommer ni att få en närmare beskrivning av våra nya förmågor. På mötet bestämdes att Brett skulle ta hand om Bokspalten och Jessica ska vidareutveckla Studentspalten. Loole Hagberg SFÖ-syd lägger upp ny strategi Som alltid är entusiasmen och motivationen som högst under och precis efter den årliga SFÖ-konferensen, och det är just då man känner sig inspirerad att smida nya planer. Några av medlemmarna i SFÖ-Syd träffades under konferensen för att diskutera nya former för verksamheten i vår ända av landet. Istället för de ganska få men ambitiösa evenemang som vi haft tidigare, beslöts det att vi i framtiden skulle träffas oftare på ett mindre formellt sätt. Från och med september 200 kommer SFÖ-Syd att träffas första onsdagen i varje månad på Gräddhyllan i Lund. Kaféet/restaurangen Gräddhyllan ligger på Bytaregatan, mitt emot Hotell Lundia, bara ett stenkast från stationen. Naturligtvis kommer vi även att träffas utanför Lund ibland, men de återkommande träffarna varje månad skall göra det möjligt för fler att kunna delta någon gång. För mer information kontakta Harriet Johansen (dantext@telia.com) eller Helen Sheppard (helen.sheppard@wordforword.se). SPRÅKSPALTEN Skicka frågor/svar till: Mai Ottoson, m.ottoson@telia.com Whistling och mera stalker Förra numrets språkfråga om vad whistling in the dark betyder får följande svar från Janni. Det innebär att inte bry sig om, låtsas som om allt är normalt. Med ett svenskt talesätt låtsas som att det regnar. Caroline Wibling har skickat mer information om ordet stalker : Dataspelet S.T.A.L.K.E.R Shadow of Chernobyl, har drabbats av återkommande förseningar och är därför både omskrivet och efterlängtat. Butikspremiären har tydligen skjutits upp ett antal gånger och nu tycks man räkna med att lansera spelet under första kvartalet TV-spelsbörsen beskriver spelet så här: Den 12 April 200, på eftermiddagen, slog en väldig explosion sönder hela Tjernobylområdet. Katastrofområdet, som fick namnet The Zone Zonen, karakteriserades av bisarra energistörningar. Så kraftiga att även de mest avancerade skyddsdräkterna förklarades värdelösa. Räddningsmanskapet fick se sig besegrat. Månader passerade och inget kunde göras. Militären försatte området i karantän för att förhindra obehörigt tillträde och kanske också för att försäkra för lokalbefolkningen att man begränsat problemet. Nu, när fyra år passerat sedan katastrofen utbröt, kan olika expeditioner färdas någorlunda säkert flera kilometer in i Zonen. Bland dessa finns Stalkers, frilansande lycksökare som tar sig in i zonen för att leta efter artefakter och andra märkliga föremål som de sedan kan sälja till högstbjudande åt hugade organisationer och föreningar. Du styr en Stalker som söker sig in i zonen för att leta efter information, teknologi och artefakter. Du letar också för att

5 kanske kunna lösa ett besvärande mysterium. På vägen måste du undvika och hantera de många farorna i zonen och även undvika militären för vilka du har samma låga värde som en enkel tjuv. Och tjuvar straffas. Inom Zonen måste du hålla koll på och undvika de många märkliga fenomen och udda förekomster som förpestar området, undvika eller oskadliggöra olika sorters mutanter och även förvänta dig konkurrens från andra Stalkers. Välkommen med fler inlägg och frågor! Arbetsgrupperna Utbildningsgruppen Maria Lundahl Medlemsgruppen Harriet Johansen Fadderverksamheten Lisbeth Mejer Nationella gruppen Mia Poletto Andersson Internationella gruppen Anne Verbeke/Mats Linder Infogruppen Nadja Chekhov Konferens 2007 Linda Gustavsson Konferens generellt Mia Poletto Andersson Finansgruppen Olof Dandanelle Hemsida Sami Baladi Stadgegruppen Ian Hinchliffe Marknadsstudiegruppen Sven Borei Svenska språknämnden Heidemarie Nyrén-Höhn Kammarkollegiets rådgivande nämnd Sami Baladi Redaktionsgruppen Loole Hagberg SFÖ Väst Ann-Sofie Hult SFÖ Öst Eva Tofvesson Redz, Jan Runesten och Sirkka Seppänen SFÖ Nord Gordon Carmichael SFÖ Syd Helen Sheppard, Harriet Johansen Sammanfattning På väg till årets konferens över bron till Stenungsön, kunde jag inte låta bli att tänka på Thomas Ledins låt: Blå blå vindar och vatten Blå blå himlar och hav Blå blå känslor i natten För det är fest med stillheten som gäst Redan flera veckor i förväg innan konferensen hade jag noggrant följt väderkartan, med förhoppning om att det skulle bli vackert väder under konferensen. Så blev det också. Lyckan var gjord. Humöret var på topp och jag såg fram emot att träffa alla trevliga kollegor, gamla som nya. Totalt deltog 287 personer, om man även räknar med utställare, studenter, funktionärer och talare. Nästan exakt lika många var vi i Uppsala förra året, men fler än i Göteborg Temat i år var Översättaren som person. Det intryck som jag fick från kollegerna var att de tyckte att föredragen och föreläsarna var bra, men att många föredrag var alldeles för allmänna. Kollegerna önskade att man skulle gå mer in i detalj när det gäller översättarnas problematik. Det verkar som om föredragshållarna (gäller förstås inte våra egna SFÖföredragshållare) kör ett slags standardmodell och vet inte alltid vilka vi är och vad vi sysslar med. Fredagens program var fullspäckat med Idémarknad och olika miniseminarier. En sammanställning av vad som kom upp på Idémarknaden kommer att läggas upp på SFÖ:s hemsida. Det fanns inte mindre än 13 miniseminarier att välja mellan. I år hade man lagt SFÖ:s årsmöte direkt efter lunchen på lördagen, vilket var smart. Hade det varit före banketten, tror jag många hade droppat av för att göra sig vackra och hinna slappna av med ett glas vin. Styrelsen lade fram två viktiga förslag: 1) att en etisk nämnd bildas, där även en granskning av översättarnas kvalitet skulle ingå. Som tur var röstades granskningsdelen ner, men en etisk nämnd ska vi ha. 2) att en avlönad generalsekreterare tillsätts och att medlemsavgiften höjs. Förslaget om generalsekreteraren drogs tillbaka, men en majoritet godkände en höjning av medlemsavgiften, som motsvarar ökningen i konsumentindexet för att bibehålla dagens nivå på verksamheten. Som tidigare år hölls banketten på lördagskvällen. Här firades födelsebarn, personer avtackades och till vår trerättersmiddag fick vi avnjuta skön musik framförd av vår egen SFÖ-medlem Wendy Davies på nyckelharpa (eller var det folkharpa?) och Lars Jonsson på piano. Efteråt fanns nöjen för alla smakriktningar, beroende på om man ville dansa till dansband, släppa loss på disco eller bara sitta helt lugnt och ta en öl i mingelrummet. Jag tror att jag hade vistats mer i mingelrummet om det hade varit mysigare inrett. Årets huvudtalare var Lars Gunnar Andersson referatet kommer i nästa nummer av Facköversättaren. Loole Hagberg FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 5

6 Akvarellmuseet Under miniseminarierna debatterades det friskt bland borden. Ljudnivån var stundvis hög och deltagarna fick sitta tätt för att höra. Det var ett glatt och förväntansfullt sällskap konferensdeltagare som äntrade bussen utanför Hotell Stenungsbaden på fredagskvällen för färd mot Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn på Tjörn. Miniseminarier Att komma ut på marknaden Björn Olofsson menade på att det finns översättningsjobb i Sverige, men hur vet kunderna att översättare finns? När man marknadsför sig måste man tänka på kostnad och effektivitet, t. ex. att det är dyrt att ha en annons på gula sidorna och att det inte ger så mycket, men en egen hemsida är inte så dyr och är ett bra sätt att marknadsföra sig. Det är viktigt att den första webbsidan som kunderna ser, tydligt visar vad man gör och man bör först och främst använda källspråket (om källspråket inte är ditt modersmål, be någon att granska din text kom ihåg att språk är ditt yrke och om det finns grammatik- eller stavningsfel, så kommer kunder inte att vilja anlita dig). Bra verktyg Björn anser också att medlemskap i en förening som SFÖ är ett av de bästa verktygen, eftersom de har sökmotorer, hemsidor, och så vidare, som hjälper kunder att hitta just den översättaren som de behöver. Det är viktigt att specialisera sig, eftersom det finns så många som kan översätta allmänna texter och att översättare därför måste hitta ett sätt att utmärka sig. Björn råder översättare att ge bra service till sina kunder om man inte kan göra ett uppdrag för en kund, hitta någon som kan, eller rekommendera SFÖ:s databas. När man väl har hittat kunder vill man behålla dem också. FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 Ordböcker Inger Hesslin Rider är förläggare och arbetar med tvåspråkiga ordböcker på Norstedts. Hon vet att många använder gamla ordböcker och att även om det är sant att cirka två tredjedelar av orden, grundförrådet, är gemensamma för alla ordböcker, så varierar fraseologin. I en gammal ordbok kan man till exempel hitta kabeltelegram men inte chatta, eller mustaschformare men inte tandtråd. Hon påpekade hur viktigt det är att använda nya, uppdaterade ordböcker, men nämnde inte att man ibland kan arbeta med en översättning som har gammalmodiga ord eller en gammalmodig stil, och då kommer sådana gamla ordböcker till nytta. Norstedts håller just nu på med att utveckla egna Internettjänster, men tror att de kommer att arbeta med Wordfinder i framtiden också. Det är dyrt att göra ordböcker det kostade Norstedts 10 miljoner att göra den första svensk-engelska ordboken och att de vill tjäna mer, så det är en anledning för dem att ha egna Internettjänster. De tretton miniseminarierna var mycket uppskattade och tiden, en och en halv timma, gick alltför snabbt. Det enda negativa med dessa seminarier var att det var lite svårt att höra allt som sades genom sorlet i salen. Brett Jocelyn Epstein De som åkte i min buss hade förmånen att få professionell guidning av Irene Elmerot genom det undersköna västkustlandskapet. Landskapet var enastående vackert och fascinerande, speciellt för mig som tidigare aldrig hade besökt Västkusten, förutom Göteborg men det är inte alls samma sak. Alla dessa underbart vackra hus som låg i rad, skyddade av höga berg och med en vidunderlig utsikt över havet! Kunnig guide Väl framme vid museet togs vi om hand av en guide, en mycket kunnig och energisk dam, som berättade om hur Nordiska Akvarellmuseet hade blivit till och om den aktuella utställningen av danske konstnären Troels Wörsel. Sedan fick vi gå runt och beskåda alstren, som skulle kunna sammanfattas med orden: Hästar, hästar, hästar, galler på rad och någon enstaka dödskalle här och där, i orange, gult och blågrönt! Eller som konstnären själv uttrycker det: Måleri är verkligen inget att skriva om; det visar självt vad det handlar om. Efter denna kulturella spis var det dags att inta en riklig skaldjursbuffé som restaurang Vatten hade dukat upp åt oss. Räkorna var fantastiska, vinet kallt och gott, stämningen på topp, men kön till buffébordet alldeles för lång! Mätta, nöjda och belåtna gick vi ut i snålblåsten för att beundra museets lilla fyr, byggd av gröna plastbackar, innan det var dags att kliva på bussarna och åka tillbaka till hotellet, där dansen var i full gång. Nadja Chekhov

7 Sälj dig själv och ta betalt I sin mycket entusiastiska föreläsning gav Ulla-Lisa Thordén råd om någonting många av oss översättare tycker är svårt: hur man säljer sig själv. Först nämnde hon två myter om att sälja. Först, att man är född till säljare. Nej, man är inte född till något, man blir något. Att sälja, sa Ulla-Lisa Thordén, är att vara bra på att prata och bra på att lyssna. Den andra myten är att kvalitet säljer sig själv. Nej, kvalitet måste säljas och översättare måste kunna förklara vad deras särskilda förmågor och kunskaper är och vad som är unikt med dem. Hon sa att uthållighet är hemligheten i marknadsföring och det betyder att man måste hålla kontakt med sina kunder och vara tillgänglig för dem och att tala om för familj, vänner, kollegor, grannar, och vem som helst vad man gör och varför man är bra på det. Men i allt som Ulla- Lisa Thordén sa, lät det som om det fanns en hemlighet till: att vara tydlig. Folk blir lätt överväldigade, så det är viktigt att man först funderar på vad man är bra på och sedan förklarar det och vad nyttan är med det för kunderna på ett tydligt sätt. Man bör också säga nej till uppdrag som inte stämmer med ens kompetens, eftersom man annars riskerar att inte kunna hålla kvalitet. Hon beskrev också hur man kan förhandla bättre. Kunder tycker alltid att man är för dyr, så man måste återigen vara tydlig och tala om varför man är värdefull. Var tyst när de klagar, eller säg: Jag hör att du är tveksam. Varför det? Man måste ta tag i samtalet och inte bara sänka priset för att de är duktiga på att förhandla. Innan man förhandlar ska man tänka på hur mycket man är värd och vad det lägsta priset man kan acceptera är. Sänk priset bara om det är strategiskt viktigt. Om kunden inte vill betala kan man säga: Vad tråkigt att du inte har råd med mig. Och när arbetet är slutfört ska man alltid tacka, genom att säga t. ex. Tack för att du valde mig eller Tack för ett bra samarbete. Brett Jocelyn Epstein Effektiv terminologistyrning Vad är det som tar längst tid när vi översätter? Vad är det som hindrar oss från att bara hamra på och producera ord om dagen? Dessa två frågor var utgångspunkten för Lennart Wajes föredrag, och svaret: att hitta rätt terminologi! Och visst känns det igen. Timmar med sökande på nätet, i lexikon, i referenslitteratur. Samtidigt är det användaren kunden som bäst kan bekräfta rätt term, men kundernas ordlistor är ofta inaktuella, saknar många termer och innehåller andra som aldrig används. Att leta igenom ett stort företags samlade dokumentation kan ta flera månader för en översättare. Datorn, däremot, kan göra det på några sekunder. Lennart Waje är konsult och har hjälpt översättningsföretaget xplanation att ta fram ett system för just terminologisökning. En term definieras då som ett ord eller en ordföljd som förekommer onormalt ofta, kanske fem gånger på tusen ord medan en sökning på samma uttryck i vanlig text skulle ge fem träffar på hundra tusen ord. Konceptet bygger på 7 steg. Först kommer något som kallas Aligning där dokumentation på två språk paras ihop, och därpå följer en automatisk termextrahering där programmet identifierar vad i materialet som eventuellt kan vara en term. Vi fick se när Lennart skickade en text på cirka ord till en server i Belgien, och ut kom en lista med drygt 500 eventuella termer, både enkla termer och termer som bestod av två eller flera ord. Adjustable chair height, till exempel, förekom tillräckligt många gånger för att vara ett företagsspecifikt uttryck eller term. Men programmet kan naturligtvis också få med sådant som inte är termer i egentlig mening och nästa steg är en redigering och gallring av de termer systemet har hittat. Resultatet skickas till kunden som får validera termerna. Nästa steg utförs av programmet som då genomför en automatisk extrahering av termöversättningar. Härnäst följer en ny redigering och termvalidering men på tvåspråkig nivå, och arbetet avslutas med kundens tvåspråkiga termvalidering. Detta program är dock inget som är till salu utan ska användas för xplanations översättare och frilansare, som inför ett jobb kan få alla termer färdigöversatta i dokumentet, till och med på ett sådant sätt att de är låsta och inte kan ändras. Nackdelen med programmet är att översättarens arbete blir mindre kreativt, men fördelarna är tidsvinst på kanske 30 procent 15 procent till mig och 15 procent till xplanation. Ingmar Johansson Hjärnans ergonomi jävla skitsystem!... eller varför datasystem stressar oss i jobbet Många av åhörarna var nog lika nyfikna som undertecknad på Jonas Söderström; vad är en informationsarkitekt? Och hur kan man tala om hjärnans ergonomi? Enligt Jonas bygger alltför många arbetsplatser alltför många datasystem. Och många av systemen uppfattas som om de ligger utanför det egentliga arbetet. Hur program fungerar, och vad man måste göra med dem, är ett arbetsmiljöproblem som inte uppmärksammats tillräckligt. Belastningen på tänkandet snarare än vinkeln på armbågen kan vara en viktig faktor bakom den ökande FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 7

8 stressen i arbetslivet. Fler verktyg har alltså inneburit mer stress trots att det borde vara tvärtom. År 2002 arbetade 1,9 miljoner med datorer, Vi fick höra helt absurda exempel som bryta-ihop-rum hos polisens passavdelning. Personalen fick nog av dåliga datasystem! Fungerande system Dock uppstår problemen oftast inte när systemen inte fungerar, utan när de fungerar Problemen uppstår oftast när personal har flera system att hantera. En butiksanställd kan ha system att lära sig. 2. Systemen ses inte som en integrerad del av arbetet, utan något man ska lära sig utöver det. Läkare, t ex, har numera större arbetsmängd, men patienterna får ändå kortare läkarbesök. Läkarna sköter mer av den administrativa bördan. 3. Centralstyrning gör att organisationen blir mindre effektiv. Alla fält måste fyllas i på blanketten kan man få höra eller läsa, trots att man inte har information nog att fylla i alla.. Dåliga gränssnitt ( interface Jonas söker efter ett bra, svenskt ord. Förslag, någon?) är ett annat problem. Många systemutvecklare har dålig förmåga att göra pedagogiska gränssnitt. Digitala system har dåliga affordances, dvs. det är svårt att se vad som ska göras och hur. Detta innebär att det blir riktigt jobbigt för hjärnan. Att tolka är hårt arbete! 5. Allt ska dessutom gå snabbare.... Vaksamhetens börda förbättringar försvinner ibland då säkerheten gör sitt. 7. Slutligen, det ges ingen tid till utbildning. Det är ju bara ett litet system... Vad ska vi göra för att förbättra det hela då? Jo, digitalisera arbetsmiljön Förbättra det fackliga arbetsmiljöarbetet Göra pilotstudier och kartlägga arbetsmiljön Använda central design Utveckla regler och riktlinjer Dessutom, ta ned datorn från piedestalen! Vi ska inte lyda datorerna, de ska göras användarvänliga. Mer läsning om detta: Jessica Jansson 8 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 Sätt färg på din kompetens! Insights är ett företag, som säger sig hjälpa kunder att uppnå förändring både på individ-, team- och organisationsnivå. Företaget grundades i Skottland 1988 och det finns nu i trettio länder. Företaget presenterades av Ann Andersson och Christian Altenius. Många nyfikna bänkade sig framför tavlor med olika färger som skulle beskriva personlighetstyper. Med en bild på en katt, som i en spegel såg ett lejon talades det först om självbilden, att vi oftast inte ses av andra som vi ser oss själva. Ann tog upp de fyra personlighetstyperna (den melankoliske, den koleriske, den sangviniske och den flegmatiske) som går tillbaka till Hippokrates som levde för över 2000 år sedan. Dessa typer vidareutvecklades av Carl G Jung. Insights har gått vidare och förenklat de fyra olika personlighetstyperna med färger: T.ex. färgen eldröd står enligt dem för en person som är: tuff, energisk, beslutsam, och havsblå för en analytisk, objektiv, korrekt typ av person. Efter presentationen av färgerna fick vi i publiken diskutera vilken färg vi låg närmast, varpå livlig diskussion utbröt. Många tycktes hitta drag i flera färger, och tittade och skrattade istället åt de rollspel som förkroppsligades av Ann och Christian för att visa de krockar som olika färger eller personlighetstyper kunde orsaka. Genom att använda färger som ett gemensamt språk för personlighetstyper vill företaget förenkla relationer mellan människor, vilket ifrågasattes av vissa av åhörarna. Enligt Insights kan en röd person och en blå person ha problem att samarbeta på en arbetsplats, om de inte tänker till. Det kanske viktigaste som vi påmindes om, var att vi alla har olika karaktär, och det gäller att respektera olikheter. För att relationer ska fungera smidigare är det viktigt att få kunskaper om hur man anpassar sig till olika personligheter, med eller utan färgnamn. Detta illustrerades på ett bra sätt genom rollspelen. Jessica Jansson Det logiska fackspråket - drogslang Fackspråk är nödvändigt inom vetenskap och olika yrken. Termerna är klart specifika men kan uppfattas som fikonspråk av dem som inte känner till terminologin. Men vad är det som utmärker drogslang? För en lekman kan drogterminologin verka torftig, det är lätt att kategorisera uttrycken i några få termer som innefattar det mesta. Men drogslang är mer än bara ord för knark, och det fick vi veta under en upplysande föreläsning av Maja Lindfors Viklund. För ett EU-finansierat projekt , samlade Maja in runt drogrelaterade termer som skulle utgöra stommen i ett maskinöversättningslexikon för polisiärt bruk. Av denna termmängd utgjordes ca 10 % av slanguttryck. Vid bearbetningen av materialet fann Maja att slangorden inte bara var målande metaforer utan att de även verkade fungera som ett eget fackspråk. Slang är ju egentligen vardagliga konstruktioner som kommer och försvinner och brukar därför ofta ställas i kontrast till standardiserat fackspråk. Genom att kartlägga vad de olika drogerna kallas i missbrukarledet har man kommit fram till att det är lätt att översätta slangtermerna (termerna är väldigt lika internationellt, med vissa lokala skillnader) och att termerna uppvisar en tydlig logik. Enligt den vetenskapliga klassifikationen delas narkotika in i fyra huvudgrupper: cannabis, centralstimu-

9 lantia, opiater hallucinogener samt narkotikaklassade läkemedel, dvs. efter botanisk, fysiologisk, effektuell respektive usuell funktion, men även slangen återspeglar olika namngivningsprinciper utifrån drogernas olika karaktär. Orden kan t.ex. anspela på odlingsland, ruseffekt eller utseende. Även ord som har anknytning till droger har oftast en logisk förklaring; t.ex. kommer ordet hippie från ordet hip höft, eftersom opiummissbrukarna traditionellt intagit en höftliggande ställning vid intaget, eller fönsternoja synhallucination. Här nedan följer ett urval av de termer som Maja presenterade: Amfetamin (syntetisk drog) A-vitamin (man blir uppåt), bråttom och bums (man blir aktiv), fladder och flaxare (efter karakteristiskt rörelsemönster hos en amfetaminmissbrukare), rallymössa (det höga tempot, man är vaken länge), blåstjack (falsk eller undermålig vara). Kokain (botanisk/odlad drog) Mer sofistikerade termer; kokain är vitt och ordet snö är vanligt även internationellt, men termerna genereras också utifrån initialljud/-bokstav hos den generiska termen: diamantsnö, coca-cola, snö, Carola och koks, pudra näsan inta kokain (genom näsan). Opiater: heroin och morfin (botanisk/odlad drog) Ord inom opiatfältet är t.ex. farinsocker (anspelar på rökheroinets utseende), kock den som fixar till drogen macka (man tar sig en macka), röksten, moffe, moffenisse morfinmissbrukare samt China white (fentanyl), en s.k. opioid, dvs. en syntetiskt framställd drog (med opiatens effekt) med falskt namn i marknadsföringssyfte. Cannabis (botanisk/odlad drog) Cannabis finns framförallt i två former; hasch och marijuana. Namnges ofta med odlingslandets namn och/eller substansens färg i något av ordleden. Acapulco Gold, maja/ marianne (marijuana) affe (hasch från Afghanistan), libanes/lib/rödlib, marockan (hasch från länder i Mellanöstern och Nordafrika). Hallucinogener (syntetiska droger) LSD (initialförkortning). Vanlig på 0-talet. Slangtermerna förknippas med kända personer som använt drogen samt dess kosmiska effekter: Abbey Road, blixt, explorers club, flygande tefat, trip och resa LSD-rus, syra (efter kem. lysergsyredietylamid). Ecstasy Adam (efter den kemiska beteckningens initialförkortning MDMA), adam och eva samt eva, E, Evert Taube (jfr Carola under kokain). E:ad (man blir e:ad när man tar ecstasy, drogen sätter nämligen fart på känslolivet). PCP PCP är en initialförkortning av den kemiska beteckningen, samt elefanttjack (på grund av att substansen ursprungligen användes inom veterinärmedicinen). För de allra flesta av ovanstående slangtermer gäller att de inte blir meningsfulla om de används för fel sorts drog eftersom namnet är starkt förknippat med föreställningar om substansens ruseffekt, modus operandi och historia. Slangterminologin utvecklas när nya uttryck (droger) tillkommer, men varje nytt slanguttryck anpassas till de på förhand givna, logiska strukturerna. Språket förändras därför i grunden väldigt lite och vissa ord kan härledas ända till 100-talet (tjack amfetamin av schackra, att köpa/sälja/köpslå (om) en vara). Det går inte att missta sig på eller blanda ihop termer: exempelvis kan speed (amfetamin, som sätter fart på, speedar upp användaren) inte användas för t.ex. heroin, som är en starkt passiviserande drog. Under föreläsningen fick vi alltså veta att det är ganska enkelt att spåra ursprunget till en drogterm och att logiken i språket gör att drogslang faktiskt är ett eget fackspråk. Heidi Vuoppola Maja Lindfors Viklund är fil dr i nordiska språk, universitetslektor vid Göteborgs universitet och föreståndare för humanistiska fakultetens facköversättarutbildning. Hon har skrivit en doktorsavhandling om drogslang och har tidigare varit medarbetare i EU-projektet Aventinus (LE ) med uppgift att kartlägga narkotikaterminologin i Europa i en femspråkig termdatabas. Statlig auktorisation av translatorer Bo Widegren, som själv är auktoriserad translator, gav en historisk exposé över hur man i Sverige försökt säkra tillgången på kvalificerade och tillförlitliga translatorer för översättning av dokument. Man får gå mer än 250 år tillbaka i tiden för att hitta den första translatorn här i landet. Vid riksdagarna på den tiden var åtskilliga riksdagsmän finsktalande, eftersom Finland tillhörde Sverige. Dessa ledamöter hade självfallet behov av översättare. Man inrättade en translatorstjänst för ändamålet. Johan Mathesius erhöll tjänsten både på grund av sina språkkunskaper och för att han var välartad (här påpekar Bo att det inte skiljer sig så mycket från dagens föreskrifter som säger att en translator ska vara redbar ). De första translatorerna i den betydelse vi nu lägger i ordet, auktoriserades 1931 av Stockholms Handelskammare bildades FAT, Föreningen Auktoriserade Translatorer. År 193 fanns 15 auktoriserade translatorer, i engelska, franska, tyska, nederländska, italienska, polska, ryska, spanska och finska. Dessa skulle också fungera som domstolstolkar; det fanns då varken tolkutbildning eller tolkauktorisering. Under 30- och 0-talen arbetade FAT för en utökning av translatorskåren med staten som huvudman, under 50- och 0-talen även för auktorisation av rättstolkar, men inte mycket hände. Med den ökande invandringen blev behovet av kvalificerade tolkar och översättare dock allt mer tydligt kom ett riksdagsbeslut om auktorisation av tolkar och translatorer. Ansvaret för verksamheten lades på den statliga myndigheten Kommerskollegium. Kommerskollegiet avlöstes av Kammarkollegiet 199. Det finns i dag 39 auktoriserade translatorer, varav 289 är medlemmar i FAT, flera av dem också medlemmar i SFÖ. Provet äger rum en gång om året. Det består av en juridisk, en ekonomisk och en allmän text. Översättningarna bedöms av två personer, fristående från varandra, och ska i princip vara felfria FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 9

10 för att aspiranten ska godkännas och få rätten att använda titeln auktoriserad translator. Man anmäler sig till provet genom att fylla i en blankett, som man hämtar på (klicka på tolk och translator ), skickar in den med färskt personbevis bifogat och betalar 2000 (tvåtusen) kr. FAT anordnar varje år ett förberedelseseminarium för dem som anmält sig till årets prov; det kostar ca kr. Närmare information om det lämnas av Kajsa Pehrson i FAT:s styrelse. Se Avslutningsvis fick Bo frågan om denna åtråvärda titel ger fler uppdrag. Svaret är ja, och dessutom får man arbeta med dokument från domstolar och advokater, som vi vanliga icke-auktoriserade inte får översätta. Maria Gustavsson Paneldebatt Söndagen avslutades med en paneldebatt med medlemsföretagen Kommunicera (Maare Ollin), Tamarind (Britt-Marie Seex), Semantix (Anna-Lena Rasch) och Interverbum (Gerd Sjögren) samt Ian Hinchliffe som moderator. Ian som är en av våra första SFÖ-medlemmar, började med att berätta att han om några år kommer att avveckla sina direktkunder och bara ta emot uppdrag från översättningsbyråer. Han menade, att visst får han mer betalt från direktkunderna, men det kräver också 100 % närvaro. Arbetar man däremot mot byråer, kan man själv bestämma mer över sin arbetstid och det kan det vara värt. Med denna inledning började frågorna strömma in: 10 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 Söndagens paneldebatt, från vänster: Gerd Sjögren (Interverbum), Maare Ollin (Kommunicera), moderatorn Ian Hinchliffe, Britt-Marie Seex (Tamarind), Anna-Lena Rasch (Semantix). Programpunkten presenterades av Sven Borei. Hur noga granskar byråerna nya översättare och hur granskar de översättarnas arbeten överhuvudtaget? Vissa hade inträdesprov för nya översättare. När det gäller granskning av översättarnas arbeten, verkade det som om språkriktningen engelska till svenska granskades mycket noga, medan andra språk granskades mer slumpmässigt, lite beroende på tidsaspekten och hur viktigt uppdraget var och vem som hade översatt. Hur skiljer man mellan språkgranskning, korrekturläsning, omskrivning och redigering och är kunden medveten om skillnaderna? Här var byråerna mycket tacksamma om översättarna hörde av sig innan de påbörjar jobbet och meddelar om det skulle visa sig att det inte räckte med språkgranskning/korrektur och att det istället handlade om att skriva om hela texten. Byråerna ser det också som sitt ansvar att utbilda kunden i skillnaden mellan de olika redigeringsalternativen. Vad är syftet för medlemsföretagen att vara med i SFÖ? Britt-Marie svarade att Tamarind inte är företagsmedlem, utan har individuella medlemmar. På så sätt kommer de närmare översättarnas krav och önskemål. Andra byråer ansåg att SFÖ är en kvalitetsstämpel när man säljer sig utanför Sverige. Använder sig byråerna av s k tandemöversättning? Tandemöversättning innebär att en översättare gör översättningen och en annan gör en granskning. Byråerna anser att det är en bra idé, men på grund av tid och kostnad används inte detta. De byråer som har anställda översättare använder oftare denna metod. Däremot är det en bra idé om översättarna själva hittar en partner som de kan arbeta ihop med på det här sättet, dvs. att man utbyter tjänster. När det gäller priserna, så vill byråerna kämpa för att hålla priserna på hög nivå, men det är svårt i dagens läge. Det finns byråer som vänder sig till öststaterna och får billigare priser. Det är svårt att vara konkurrenskraftig. Hur ser byråerna på att namnge översättarna i broschyrer etc? Där tillfälle ges namnger Tamarind översättarens namn samt företagsnamnet Tamarind. På samma sätt gör Semantix. Interverbum avsäger sig upphovsrätten, då de anser att kunden ofta själv går in och ändrar och då vill de inte stå där med Interverbums namn. Hur ser byråerna på att en direktkontakt sker mellan översättare och deras kund? Byråerna har ingenting emot direktkontakt, om de finner det relevant. Det beror också mycket på översättaren och kunden, dvs. hur mycket de kan lita på deras lojalitet. Till hur stor del används SFÖ-medlemmar? Interverbum använder en stor andel översättare som översätter till svenska. De andra byråerna svarade att de använder en stor del av olika översättare, men anlitar även många utifrån. Man använder översättare som själva har hört av sig och vill jobba för dem och man letar i olika databanker för att hitta lämpliga översättare. Loole Hagberg

11 Intervju med Elin Nauri & Rainer Ursprung Vi började med att intervjua Elin. Hur har du fått ditt spännande efternamn? Namnet fick jag när jag gifte mig och är ett hebreiskt namn från Libyen. Annars är jag född i Danderyd, men har bott i många länder, bl a i Spanien och Finland. Vilka språk översätter du ifrån och vad har du för utbildning? Jag översätter från finska, engelska, danska, norska, franska och spanska till svenska. Jag har studerat på Helsingfors universitet (översättning + tolkning), Sorbonne i Paris och Stockholms universitet. Jag är också utbildad konferenstolk och har gått konferenstolkutbildningen på TÖI. Just nu är jag anställd på Translator Scandinavia AB, där jag arbetar som översättare och projektledare och går även på kundbesök ibland. Vad är dina specialämnen och intressen? Mina specialämnen inom översättning är finans, ekonomi och marknadskommunikation. På fritiden dansar jag latindans, men jag jobbar även ideellt med stödsamtal för misshandlade kvinnor på Alla kvinnors hus i Stockholm. Har du deltagit på en SFÖ-konferens tidigare? Ja, det är andra gången jag är på en sådan konferens. Vad är ditt syfte att vara med på konferensen? Vi är ute efter att hitta översättare men även att umgås med frilansöversättarna, få nya intryck och bra tips m.m. Jag kommer helt säkert att gå fler gånger på SFÖ:s konferenser, men ser gärna fler och mer informella sammankomster utanför konferensen. Vad tycker du om årets konferens? Allt har varit bra hittills, särskilt Sälj dig själv och ta betalt med Ulla-Lisa Thordén. Ergonomiföreläsningen och föreläsningen om amerikanska översättningsbyråer var intressanta. Susan Larsson borde få en egen programpunkt, alltså mer tid än bara ett miniseminarium. Har du något mer att tillägga? Ja, till alla översättare kom fram och presentera er, vi vill verkligen ha kontakt med er. Vi fick sedan en intervju med en av SFÖ:s grundare, nämligen Rainer med det passande efternamnet Ursprung. Hur kom det sig att du blev en av grundarna? Idén föddes under FIT-kongressen i Maastricht i Nederländerna i augusti 1987 i ett slags nybyggaranda tillsammans med bl a Leif Östling (avliden), Gunnar Lemhagen (föreståndare för TÖI) och Bosse Widegren (SFÖ-medlem och sammankallande för den skandinaviska språkgruppen). Hur många SFÖ-konferenser har du varit på, finns det någon konferens som har varit bättre än någon annan? Den första SFÖ-konferensen hade vi på Finlandsbåten och då var vi ca 100 st. Det är nog tre konferenser som jag har missat under åren, annars har jag varit på alla. Det är svårt att säga om någon konferens har varit bättre än någon annan. Årets konferens upplevde jag som en av de bättre med inte bara intressanta, utan även mycket underhållande föredrag och bra föredragshållare. Vilka är de största skillnaderna mellan då och nu? Jag har arbetat som översättare på heltid i drygt 20 år (svenska till tyska). Genom min auktorisation 198 kom jag direkt in på marknaden genom Exportrådet. Jag tror unga har det rätt svårt att komma in på marknaden idag. De flesta har översättarutbildning, vilket vi äldre saknar, men istället har vi yrkeserfarenhet. Själv är jag utbildad lärare i gymnastik och kemi, och har prövat på både det ena och det andra. I början av min karriär arbetade jag 80 % för byråer, i huvudsak för Exportrådet. Idag är det ca 50 %. Något som knappt har ändrats är priserna, men man har ju också fått effektivare hjälpmedel, såsom översättningsverktyg och Internet. När SFÖ startades var det mest män bland medlemmarna, men nu består SFÖ mest av kvinnor. Vad är det som gör att du år efter år deltar på konferenserna? Det är alltid god stämning. Det är så att säga gemütlich. Man kommer i kontakt med gamla och nya helt slumpmässigt. Det är speciellt kul att unga träder fram och engagerar sig. Och man lär sig alltid något nytt. Har du någon slutlig kommentar? Ja, ytterligare ett glas vin till middagen borde ingå i konferenspriset, svarar Rainer med glimten i ögat. Loole Hagberg FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 11

12 Språkgrupperna SEMITISKA SPRÅK Kontaktperson: Gidon Avraham , lingustrator@telia.com Ciabattans ursprung, eller somliga går i trasiga skor Vintern är lång och mina tankar kring havet har med sommaren att göra. Till exempel, en sommar på Malta lärde jag mig att maltesernas språk faktiskt har ett semitiskt ursprung. Gatunamn som stavas med engelska bokstäver speglar ofta gatunamnens arabiska ursprung. Och tofflar man in på ett av caféerna längst strandpromenaden upptäcker man en och annan toffelhjälte som gömmer sig i skuggan, stilla tuggande på sin ciabatta. Vad har ciabattan för ursprung? Finns det samband mellan ciabatta och toffel? I den israeliska tidningen Haaretz (8 juli 2005) skriver Meltzer i sin språkspalt om ciabattans ursprungliga betydelse, som en öppen sandal (toffel?!) med flera språkliga varianter. Melzer spårade upp liknande ord för toffel såsom sapato (portugisiska), zapato (spanska), sabata (katalan) och ciabatta på italienska. En italiensk etymologisk ordbok inkluderar dessutom en hänvisning till zapata på baskiska men lämnar möjligheten öppen för att ordet kanske härstammar från det arabiska ordet för sko. Det lär också finnas ett stort antal italienska ord med anknytning till denna gamla toffel, som kan betraktas som kulturbärare. Ord som betecknar allt från ljudet toffeln framkallar under gång, till aga med detta pedagogiska redskap, och t.o.m. för saker som görs på ett grovt och mindre professionellt sätt (toffelkvalitet!?). En italiensk historiker lär ha skrivit om det namn som italienare använder för sina gamla skor och noterat att fransmännen har ordet sabots för samma ändamål, varvid Meltzer erinrar sig en annan sabot, nämligen pansarammunitionen som består av kärnmaterial med omgivande hölje som vecklar ut sig som en ciabatta när skottet fyras av. Meltzer påpekar att till skillnad från fransmännen har italienarna inte överfört betydelsen av denna kulturklenod till vapenindustrin. I Italien lär det däremot finnas ett runt bröd med hål i som 12 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 Samordnare: Lisbeth Mejer, , lisbeth@verbcom.com också kallas ciabatta, av vilket vi lär att somliga klarar sig med ciabatta med hål i, medan andra föredrar en pansarciabatta. Hur vill du ha din ciabatta? Fotnot: författaren svär sig fri från stavfel och tackar på förhand för medlemmars hjälp med en toffel- och tillbehörslista på alla språk! SKANDINAVISKA Kontaktperson: Bo Widegren , tbw@bredband.net Dansk kontakt i Sverige Här kommer en presentation av vår danska kontaktperson Lars Wiggers-Jeppesen Jag är dansk, född på Frederiksberg mitt i Köpenhamn. Har gått ingenjörsutbildning och är utbildad teknisk bibliotekarie. Har gjort värnplikten och varit i FNtjänst på Cypern. Jag är idag kapten (R). Har varit bibliotekarie på Danmarks Tekniske Bibliotek och jobbat på Kompass Danmark som klassifikationsansvarig och översättare. Jag översätter primärt tekniska texter, men också turisttexter. Jag är gift med Lisbeth Mejer och bor idag i en gammal skola i Skåne Nordost, km från Osby, mitt emellan Hässleholm och IKEA-city (Älmhult). Har varit SFÖ-medlem sedan 199. Många hälsningar Lasse Minienkät: tim- och minimipriser Är mina priser rimliga? Tackade kunden nej bara p.g.a. av mitt höga pris? Eller har jag just sålt mina tjänster för billigt? Sådana frågor känner många av oss till, särskilt när man är relativt ny på marknaden. Anonyma enkäter Ett enkelt sätt att göra enkla anonyma enkäter är poll -funktionen som tillhör sfoe_debatt, e-postlistan för SFÖ-medlemmar. Här ställde vi tre frågor om minimipriser och timpriser. Drygt en fjärdedel av SFÖ:s medlemmar är medlemmar på sfoe_debatt men inte alla är aktiva och bara en bråkdel har lämnat svar på dessa frågor: 0 översättare (timpris för byrå), 52 översättare (timpris för direktkunder) resp. 32 översättare (minimipris för byrå). Något representativt urval av svenska översättare är det inte, men vissa tendenser blir dock tydliga genom dessa prisexempel. Det framgår att det finns en icke försumbar marknad för kvalificerade översättningstjänster till rimliga (tim)priser något för blygsamma kolleger att ha i åtanke när det gäller prissättning och förhandlingar. Minimipris för byrå Vad gäller minimipriser vid små uppdrag från byrå har vi mycket stor spridning. En av de översättare som svarat tar normalt ord-/radpris, en debiterar per timme, och resten har minimipriser på mellan gissningsvis 100 och 700 kr. Den största gruppen ligger i intervallet kr, den näst största gruppen i intervallet kr. Minimipris Antal Procent (byrå) översättare <150 kr 1 3 % kr 3 9 % kr 1 % kr 7 22 % kr 3 9 % kr 1 3 % >50 kr 1 3 % timdebitering 1 3 % inget minimipris, normalt ord-/ radpris 1 3 %

13 Timpris för byrå De flesta i detta stickprov har timpriser för byrå mellan gissningsvis 300 och 550 kr, relativt jämnt fördelat på tre olika intervall. Det genomsnittliga timpriset ligger ungefär vid 00 kr. Timpris Antal Procent (byrå) översättare <350 kr % kr 1 35 % 50-9 kr % kr 2 5 % Timpris för direktkund Här har fler svarat, 52 personer, kanske beroende på att denna fråga inte stängdes automatiskt efter två veckor till skillnad från frågorna om byråpriser. Som förväntat ligger timpriserna för företagskunder i genomsnitt högre än för byrå. Skillnaden framgår tydligt i diagrammet som visar de procentuella fördelningarna. 73 % av översättarna som svarat tar mellan 350 och 9 kr i timmen från direktkunder, det genomsnittliga timpriset ligger vid knappt 530 kr. Minimipris Antal Procent (direktkund) översättare <350 kr 8 % kr % kr % kr % kr 5 10 % kr 5 10 % Det är kanske intressant att i detta sammanhang även nämna timpriserna som angavs av respondenterna i den stora enkäten som genomfördes av det nordtyska översättarförbundet ADÜ Nord under ledning av Thea Döhler. Hon presenterade enkäten på konferensen i Stenungsund under den tyska språkgruppens möte. Här varierade timpriserna för direktkunder mellan EUR (ca kr), med ett genomsnittligt timpris mellan 1 53 EUR (ca kr). Priserna för byråer varierade mellan EUR (ca kr), med genomsnittet mellan EUR (ca kr). Arvodesenkäten som ADÜ Nord genomförde erbjuder dock mycket mer information, och mer detaljerad sådan, t.ex. undersöktes huruvida priserna skiljer sig åt beroende på var översättarna är bosatta, hur länge de har varit verksamma, om de jobbar hel- eller deltid m m. Mer information om enkäten finns på ADÜ Nords hemsida Övriga priser Ord- eller radpriser har vi inte frågat om i vår lilla poll-undersökning på sfoe_debatt, av den enkla anledningen att det medför betydligt större arbetsinsatser. Vi arbetar alla med olika ämnesområden, olika textformat, olika verktyg, olika trappor för träffar i minnet, etc. En sådan undersökning är tyvärr inte genomförbar med lika enkla metoder utan kräver mycket mer detaljerad planering och motsvarande resurser. Sist men inte minst vill vi puffa lite för SFÖ:s e-postlista: com/group/sfoe_debatt. Diskussionerna bland kollegerna ger mycket matnyttig information. Och i skrivande stund pågår faktiskt tre nya polls om rabatter och priser. Kom med, du också! Antje Harder och Eva Gustavsson BOKTIPSET Brett Jocelyn Epstein, brett@awww.se Att översätta Beowulf I februari spelades den episka anglosaxinska dikten Beowulf in som film på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Beowulf är från medeltiden och har cirka 3000 versrader, och den handlar om en hjälte och hans äventyr samt krig. Barden som uppträdde heter Benjamin Bagby och han reser världen runt för att spela musik och sjunga dikter från medeltiden. Bagby sjunger Beowulf på originalspråket, det vill säga gammelengelska, men nuförtiden använder han också övertext med korta sammanfattningar av varje stycke, bara för att ge publiken information om vad som händer. Benjamin Bagby, vars familj utvandrade från Danmark till England på 00-talet och 1000 år senare vidare till USA, berättar att det finns väldigt många översättningar och adaptioner av Beowulf, till väldigt många språk (ett faktum som visar hur populär dikten har varit genom tiderna). Bagby tror att Beowulf finns på de flesta språk, förutom, av någon anledning, hebreiska (vilket blev ett problem en gång när han skulle uppträda i Israel och behövde övertexten på hebreiska). Det finns till och med en webbsida där olika översättningar jämförs. Problematiskt Men Beowulf, som så många andra texter, är problematisk att översätta och översättaren måste fatta några viktiga beslut: Ska Beowulf vara prosa eller dikt? Och om den ska vara en dikt, vilken sorts dikt ska den vara? Ska översättningen behålla versmåttet (som är the driving motor in the poem enligt Bagby)? Vilket ska prioriteras stilen eller betydelsen eller hur orden låter? Som Bagby uttrycker det, Is the sound the meaning or the meaning the meaning? Och ska det finnas fotnoter FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 13

14 som förklarar historien och/eller kulturen? Hur mycket bör förklaras? Det finns bra översättningar, och de som är mindre bra. Några är för poetiska, andra för romantiska. Några har för mycket av översättarens egen röst eller personlighet. Den irländske diktaren Seamus Heaney skrev till exempel en version av Beowulf och många klagade på att den var för mycket Heaney, men enligt Bagby är det en bra översättning att börja med eftersom den är gjord för att läsas högt. Ruth Lehmann gjorde en översättning som behöll alla allitterationer, vilka är viktiga för hur dikten låter på gammelengelska, men det var klart att för att kunna behålla den på modern engelska fick hon överge många andra saker. John Porter har gjort ett par översättningar, inklusive en som är ord för ord. Bagby använder den ibland och säger att den är bra för dem som vill lära sig gammelengelska, men att läsa den är som att titta på a Cubist painting of a person and trying to recognize the person from the parts and they re not assembled. Bra översättningar som Bagby rekommenderar är en prosaversion av E. Talbot Donaldson och en versversion av Michael Alexander. Barnslig översättning Förutom vanliga översättningar finns det en serietidning, som Bagby tycker har bra bilder men en barnslig översättning, pjäser och romaner, och det finns många studiehandböcker som Bagby säger gör elever lata. Snart kommer en opera av Julie Taymor, och så finns det förstås filmer. En film med Stellan Skarsgård kom i fjol och en till med Angelina Jolie kommer nästa år. DVD:n som spelades in på Dunkers regisserades av Stellan Olsson och är den mest autentiska av de senaste filmerna, eftersom den bara består av barden och dikten, precis som på gamla tider innan det fanns utbredd läskunnighet och lättillgängliga böcker. Bagby tycker inte att man behöver ha specialeffekter eller göra en actionfilm; man behöver bara lyssna till berättelsen. Hans point of departure is not that the story itself is not enough. Historien är nog och språket har stor betydelse för den. Det är därför Benjamin Bagby har bestämt sig för att inte använda modern engelska. Om han gjorde det, skulle det 1 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 betyda att det som var viktigt med hans föreställning var informationen om vad som händer och varför. Men det är inte bara händelser som är viktiga i Beowulf utan hur språket låter. Langu-age is music, säger Bagby, och han menar att man får en känsla av vad som händer i Beowulf bara genom att lyssna till orden, till deras ljud, till diktens versmått, även om man inte kan gammelengelska. Och det är klart att Bagby är en bard och nästan en skådespelare som inte bara läser dikten utan också agerar ut den samtidigt som han spelar på sin lyra. Så man förstår Beowulf om man ser hur Bagby rör på sig och om man lyssnar på tonläget i hans röst och hur lyran låter. Man skulle inte få samma känsla eller samma förståelse om man bara läste dikten på gammelengelska, eller naturligtvis om man läste eller hörde den på ett annat språk. What is the actual music of this that s locked up in the language? undrar Bagby. Han vill att lyssnarna ska tänka på ljudet och språket i Beowulf och inte bara på händelserna i berättelsen. Vi översättare vill kanske tro att de flesta saker kan översättas och borde översättas, men ibland stöter man på en text, som Beowulf, som fungerar så bra på det ursprungliga språket att ingen översättning egentligen behövs. För mer information om Benjamin Bagby och Beowulf, se bagbybeowulf.com/. Brett Jocelyn Epstein SAOL nr 13 Svenska Akademien har i dagarna gett ut en ny upplaga (den 13:e) av Svenska Akademiens ordlista eller SAOL som den också kallas. År 187 kom SAOL ut för första gången. Över tiotusen nya ord platsar i trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Gamla ord har försvunnit och nya har tillkommit. I synnerhet finns många nya ord inom datateknik. Medierna står också för många nya ord, som bl.a. är knutna till arabisk/muslimsk kultur. Första upplagan har tryckts i exemplar. Den senaste utgåvan som kom ut 1998 har sålts i exemplar. Glada hälsningar från guzzen Loole som älskar chorizo och försöker dissa godis Intressant länk Mottog den här länken från Dansk Forfatterforbunds översättarsektion article ece. Intressant! Hälsningar Lisbeth Mejer HÄLSA Skickas till: loole.hagberg@telia.com Tips för ett lyckligare liv 1. Skriv ner tre saker du är tacksam över varje kväll innan du går och lägger dig. 2. Försök att alltid vara vänlig och hjälpsam (i synnerhet mot dina SFÖ-kollegor) du får tillbaka det du ger! 3. Ge tid och energi till din familj och dina vänner. Att vårda dem ger goda relationer och är vår viktigaste lyckofaktor.. Se till att din kropp mår bra. Träna fysiskt, ät rätt kost, sov regelbundet och skratta så ofta du bara kan. 5. Lyckan bär man inom sig. Därför är det ingen vits med att leta efter lyckan utanför dig själv! Gräset är inte grönare på andra sidan! MEDLEMSNYTT Vi är nu sammanlagt 911 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna in i SFÖ: Semantix AB...Stockholm Språkbolaget AB...Göteborg Leona Axelsson...Örebro Anita Lillemor Borgmästars... Halmstad Anna Carlin...Mölndal Lucy Cathcart...Danderyd Ulla Engelund...Malmö Karin Gärdegård...Mörsil Frida Holmsten...Simrishamn Jenny Håkansson...Manchester Ida Johansson...Göteborg Anders Lignell...Tyresö Ann-Charlotte Lönngren... London David Murphy...Älta Bengt Nilsson...Mölle Ulrika Norberg... Kristianstad Helena Olsson...Malmö Maj-Lis Anette Storsjö-Korpihalkola... Lappfjärd Wiveka Sunding-Hörnell...Dalby Anna Söderlund...Norsborg Gösta Tompuri...Göteborg Lena M E Werner...Trångsund Avlidna Kristian Larsson har avlidit. Han blev bara 52 år.

15 KALENDARIUM Skicka till: april 2007 We have been asked to cirkulate call for papers for the 21st Birthday International Conference of ITI, which is to be held in London on April 21 and 22 next year (2007). For further information, please contact ITI at: Website: Sincererly, Terry Oliver Secretary, Steering Committee, FIT-Europe Sommarkryss Lös vårt ordkryss under dina lata sommardagar, de gråa rutorna bildar sedan ett lösenord som har anknytning till både helgon och väder. Du skall skriva en förklaring till vad ordet betyder och skicka till: senast 17 juli. (Observera att det inte är Looles vanliga epostadress.) Sedan drar vi en, förhoppningsvis lycklig, vinnare som får en trisslott. ATT VÅRDA ETT SLAGS KONST STOR TÄVLING TURKU BÄCKEN POR- LADE OCH... KORT DAG KOMPASS- RIKTNING KEMISK FÖRENING SLAGG- BILDARE EJ VARM MOTSATS TILL EJ KVINNLIG RYGG- SKOTT UTAN KULA RIKT- NING INFRA- RÖTT STAD I GREKLAND SÄGER NEJ TILL AK OCH VÅLD HUS YOKO KUNGLIGA VETENSKAPS- AKADEMIN GÖTEBORG KORT SÖMNMEDEL VERBET VARA I PRESENS TALADE SIKLÖJA BRA PÅ TOA KASTRERAD HANNE SJUKDOM EJ ENIGA BIL- JÄTTE I ÖGAT OCH KAMERA POPU- LÄRT LIV I STILLHET SÅRSKORPA PÅ SKÅNSKA GRÖNT I H 2 O ÅTER- KLANG FN-ORGA- NISATION HÄSTDAM ELEVNÄMND HERTIG SVENSKT DEPARTEMENT I OST SEDE- LÄRA KÅRE IL RADIOBAND I TRAPPA SLÖJA FINARE DU STOPP FÖR MÖBLER Konst. HMV 200 Annonsplats, bokas genom loole.hagberg@telia.com Nästa nummer av Facköversättaren kommer ut omkring den 28 augusti (manusstopp den 31 juli) I nästa nummer kommer vi att skriva mer om konferensen i Stenungsund. Lisbeth Mejer har intervjuat Louise Stengard, som har ett helt nytt koncept att presentera. Har du sett eller hört något du tycker att vi skall skriva om? Har du något du själv kan skriva och skicka in? Skicka till: loole.hagberg@telia.com Skriv kort! FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 15

16 1 FACKÖVERSÄTTAREN 3/200 Du måste pussa många grodor... det är betydligt lättare att annonsera i Facköversättaren