Kraftvärmeverket i Katrineholm

Transkript

1 Miljörapport 2014 Kraftvärmeverket i Katrineholm KATRINEHOLM

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL ALLMÄNNA UPPGIFTER TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Kraftvärmeverket i Katrineholm MILJÖUPPFÖLJNING RENINGSUTRUSTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT STATUSRAPPORT MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Energiproduktion och bränsleförbrukning Förbrukning av kemiska produkter Avfall Förändringar i reningsanläggningar Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar KONTROLLRESULTAT Sammanfattning enligt 4 pkt Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Resultat av utsläppskontroll Besiktningar sammanfattande kommentarer VILLKOR OCH KOMMENTARER TILLSTÅNDSBESLUT FÖRORDNINGEN (2013:253) OM FÖRBRÄNNING AV AVFALL FÖRORDNINGEN (2013:252) OM STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BILAGOR Bilaga 1: Allmänna hänsynsregler Bilaga 2: Fukthalter i bränsle till Panna 6 Bilaga 3: Kondensat Bilaga 4: Grundvattenprover Bilaga 5: Emissionsdeklaration Bilaga 6: Redovisning enligt Bilaga 2a till miljörapportsföreskriften för Panna 2 respektive Panna 6 1

3 1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd PC Väster) Ort Katrineholm Besöksadress Energigatan 3 Fastighetsbeteckningar Cisternen 1 Kommun Katrineholm Kod huvudverksamhet Samförbränning av avfall Kod för sidoverksamhet Förbränning Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Södermanlands län Miljöledningssystem: ISO , ISO 9001 Koordinater x (RT90) x (SWEREF99) Juridiskt ansvarig Namn Anna Axelsson Telefonnummer: E-postadress anna.axelsson@tekniskaverken.se Postadress: Box Katrineholm Kontaktperson miljörapport Namn Kristina Appleby Telefonnummer: E-postadress kristina.appleby@tekniskaverken.se Postadress: Box Linköping 2

4 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger Kraftvärmeverket i Katrineholm (tidigare benämnd Panncentralen Väster eller PC Väster) där fjärrvärme och el produceras. Energianläggningarna i Katrineholm ligger under Division Energi inom Tekniska Verken. Division Energi är organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering Anläggningen är lokaliserad till Kerstinboda industriområde i Katrineholms kommun. Platsen utgjordes tidigare av jordbruksmark. 3

5 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Värmeproduktion till fjärrvärmenätet Tekniska verken producerar och distribuerar fjärrvärme till en stor del av fastighetsbeståndet inom centrala delar av Katrineholm. Produktionen sker huvudsakligen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm och därutöver vid topp- och reservcentralen Panncentral Öster Kraftvärmeverket i Katrineholm Inom Kraftvärmeverket i Katrineholm finns två pannor för samförbränning av avfall (P2 och P6), en fastbränslepanna (P3) och två oljeeldade pannor (P1 och P4). Tabell 1 Pannor vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna Teknik Ungefärlig effekt (nyttig) Kommentar P1 P2 P3 P4 P6 Oljepanna Hetvattenpanna Fluidiserande bädd + RGK Hetvattenpanna Wanderrostpanna Hetvattenpanna Oljepanna Hetvattenpanna Trapproster + turbin Ångpanna Benämns i tillståndet samförbränningsanläggningen eller FB-pannan 18 Benämns i tillståndet fastbränslepannan eller WRpannan 13,5 Panna 4 har i början av 2014 strypts så att den maximala tillförda effekten nu har minskats till < 15 MW 25+5,4 Benämns i tillståndet ny avfallspanna 2.4 Miljöuppföljning Det finns ett program för egenkontrollen vid Kraftvärmeverket i Katrineholm. Där beskrivs bl a övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll, externa mätkontroller och datahantering. Tidigare fanns ett separat program för kontroll av askutfyllnaden inom PC Väster. Detta ingår numera i anläggningens egenkontrollprogram. Pannorna 2, 3 och 6 är utrustade med kontinuerlig mätning av utsläpp till luft. Utsläpp till luft mäts i rökgaskanalen och analyseras i respektive mätinstrument för respektive panna. Intern kontroll av att gränsvärden hålls görs av driftpersonalen momentant samt dygnsvis via rapporter. Avrapportering till driftansvarig vid avvikelser. Driftansvarig kvalitetssäkrar månadsvis månadsrapporter. En intern kontroll av mätvärden och analyser sker månadsvis. Detta gäller analyser av bränsle, aska, kondensat och utsläppsvärden till luft. 4

6 2.5 Reningsutrustning Panna 2 är utrustad med rökgasrening i form av NO x -reduktion med ammoniumhydroxid som reduktionsmedel (SNCR-anläggning), stoftcykloner och textilfilter för rening av stoft samt rökgaskondensering. Panna 3 är försedd med stoftcykloner och textilfilter. Oljepannorna (Panna 1 och 4) är försedda med stoftcykloner. Panna 6 är en trapproster utrustad med rökgasrening bl a i form av NO X -reduktion med ammoniak, och textilfilter med tillsats av aktivt kol och släckt kalk. Tabell 2 Sammanställning av reningsutrustning för pannorna inom Kraftvärmeverket i Katrineholm Panna P2 P3 P1 P4 P6 Rening NOx-reduktion med ammoniumhydroxid. Stoftcykloner. Textilfilter. Rökgaskondensering (sandfilter, lamellfilter och ammoniakstripper) Stoftcykloner och textilfilter Stoftcykloner Stoftcykloner NO X -reducering med ammoniak. Textilfilter. Tillsats av aktivt kol och släckt kalk 2.6 Gällande föreskrifter och beslut Gällande beslut för Kraftvärmeverket i Katrineholm redovisas i Tabell 3. Villkor/försiktighetsmått kommenteras i rapportens avsnitt 4. Anläggningen omfattas även av krav enligt förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, se avsnitt 4. Kontrollprogram för Kraftvärmeverket i Katrineholm reviderades senast 2011, och fastställdes av Länsstyrelsen den 21 december Under året har gjorts en anmälan enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) 11. Denna lämnades in och gällde anläggande av uppsamlingsvolym för dag- och släckvatten samt information om effektminskning på Panna 4. Länsstyrelsen meddelade beslut den 15 september 2014 (dnr ), och förelade Tekniska verken att vidta följande försiktighetsmått: Schaktningsarbeten och omhändertagande av massor vid anläggandet av uppsamlingsvolym (damm, cistern eller liknande) ska i huvudsak utrföras enligt vad som angetts i anmälan om inte annat framgår av detta beslut. Samråd ska ske med länsstyrelsen vid avikelser från anmälan eller om massor som uppenbart är mycket kraftigt förorenade påträffas vid schaktningsarbetena. Schaktmassorna ska under byggfasen lagras på hårdgjord yta och skyddas för nederbörd. Länsstyrelsen meddade också den 24 mars 2014 (dnr ) ett särskilt beslut enligt 26 kap 20 miljöbalken med anledning av en i miljörapporten rapporterad störning på reningsanläggning. Länsstyrelsen beslutade att rapporteringen skett i enlighet med aktuella föreskrifter och avslutade ärendet. 5

7 Tabell 3 Gällande tillstånd och beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (M 1-03) (M ) (M ) (M ) Miljödomstolen Miljödomstolen Miljödomstolen Miljödomstolen Tillstånd till att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC Väster för fortsatt produktion av fjärrvärme och att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el. Deldom, slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten. Ändring av villkor 12 i dom från 2004-, nu ej krav på rökgaskondensering gällande den nya förbränningsenheten. Slutliga villkor för utsläpp av ammonium via rökgaskondensat från samförbränning (villkor 31) (M ) Miljödomstolen Ändring av villkor 13 (NO x från P6) och 18 (NH 3 från P6) i dom från (M ) ( ) Miljödomstolen Länsstyrelsen Förlängning av tidsgräns i villkor 31 (ammonium via rökgaskondensat) från 1/ till 1/ Tillstånd till utsläpp av koldioxid (M ) Mark- och Miljödomstolen Avslag ändring av villkor 18 Kontrollprogram Länsstyrelsen Fastsällande av kontrollprogram 2.7 Statusrapport Statusrapport inlämnades den 8 maj 2014 till Nacka tingsrätt, Mark- och Miljödomstolen. 6

8 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser från förbränningsprocessen, förbrukning av naturresurser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, uppkomsten av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO och ISO Division Energi, dit Kraftvärmeverket i Katrineholm hör, är även certifierat enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS Övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken i Linköping AB. Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på miljömål för Kraftvärmeverket i Katrineholm 2014 är: Minska NOx från P2 med 10 % genom optimering (kvarstår från förra året) Nätförluster skall minska mot föregående år. Returtemperaturen på fjärrvärmenätet skall vara under 47 C för förbättrad elverkningsgrad och bättre utnyttjande av bränslet. Minska förbrukningen av färskvatten i processen Börja följa upp kemikalieförbrukning/producerad MWh Möjligheten att uppfylla målen påverkas givetvis av yttre omständigheter. Målstyrningen utgör ett stöd för att prioritera rätt och ökar möjligheterna att driva miljöarbetet framåt. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll 7

9 Vår externa revisionsforma, LRQA, genomför uppföljningsrevision av miljöledningssystemet en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att man uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Genom avvikelsehanteringssystemet rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden Förändringar i produktion och processer Under 2014 genomfördes inga nämnvärda förändringar i produktion eller processer, däremot några mindre justeringar däribland: Byte av operatörsgränssnitt Driftsättning av nytt ånga kondensatsystem Flyttad huvudmatningsledning Separering av smutsiga och rena vattenflöden i Panna 6 s byggnad Energiproduktion och bränsleförbrukning Energiproduktion under 2014 med fördelning av bränslen framgår av Tabell 4. Sammanlagd produktion var MWh värme och MWh el. Tabell 4 Bränslen 2014 Panna Bränsle MWh tillfört bränsle P1 EO5 976 P2 RT (returträ), GROT, träpellets, P3 Träpellets P4 EO5 195 P6 RT (returträ) Tryckimpregnerat trä GROT Plastspill Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter registreras i databasen Eco Online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i databasen måste 8

10 godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 1. Tabell 5 Förbrukning av några viktiga typer av kemiska produkter under 2014 Kemikalie Förbrukning Enhet Ammoniak 25 % 420 ton Natronlut 8,6 m3 Salttabletter 5118 Kg Släckt kalk Kg Trinatriumfosfat 10 kg Syrereducerande medel 1060 Liter Jonbytare 900 Liter Myrsyra 140 kg Avfall De största avfallsmängderna som uppkommer vid anläggningen är olika typer av aska. Flyg- och bottenaska från fastbränslepannorna transporteras efter befuktning till Vika avfallsanläggning. Flygaskan från P6 är klassad som farligt avfall. Den går till Langöya i Norge för återvinning. Flygaskan från oljepannorna transporteras till en klass 1-deponi enligt avtal. Tabell 6 Askmängder 2014 Avfallsslag Mängd ton (inkl. vatten i askan) P2 bottenaska 314 P3 Bottenaska Går till förfränning internt i P2 eller P6 P6 bottenaska P2 Flygaska 452 P3 Flygaska 18 P6 Flygaska (farligt avfall) 405 P1 och P4 flygaska (farligt avfall) 4,5 9

11 Tabell 7 Farligt avfall, exklusive aska, uppkommet vid Kraftvärmeverket i Katrineholm 2013 Avfallsslag Mängd (kg) Elektronikavfall 270 Lysrör 20 Olja Förändringar i reningsanläggningar Inga större förändringar i reningsanläggningarna har genomförts under Störningar i driften av renings- och produktionsanläggningar Panna 6: ammoniakslip, november och december 2014 Under november och december 2014 var månadsmedelhalten för ammoniak i rökgasen från panna 6 förhöjd (7,8 mg/mj respektive 12 mg/mj). Orsaken är det motstående sambandet mellan ammoniak och kväveoxider i rökgasen vid reduktion av kväveoxid i rökgaserna. Driften av panna 6 har inriktats på att innehålla gränsvärdet för utsläpp av kväveoxider, samt att så långt som möjligt innehålla riktvärdet för ammoniakslip. För att komma tillrätta med problemet har Tekniska verken ansökt hos Mark- och Miöjödomstolen om justering av villkoret för ammoniak så att så att utsläppet av kväveoxider kan optimeras och därmed leda till att det totala utsläppet av kväve (kväveoxider och ammoniak sammantaget) minskar, vilket bedöms ge den totalt minsta miljöbelastningen Panna 2 och Panna 6: utsläppsgränsvärden för metaller till luft I samband med emissionsmätning på panna 2 och panna 6 i november 2014 uppmättes förhöjda metallhalter i rökgasen de så kallade summa niometallerna. För panna 2 uppmättes de till 1, 6 mg/nm3 tg vid 6 % O2 och för panna 6 till 0,69 mg/nm 3 tg 6 % O 2. Vid en undersökning av orsaken till förhöjda halter för panna 6 konstaterades att spärrfiltrets strumpor på var slitna medan stoftkraven innehölls. En undersökning av provtagning och anayls av metallhalterna i samband med emissionsmätningen visar att det var onormala proportioner mellan metallerna i provet där mangan stack ut som onormalt högt Detta skulle kunna orsakas av oren provtagningsutrustning då mangan används vid provtagning av kvicksilver. Detta skulle särskilt kunna förklara de förhöjda halterna i rökgaserna för panna 2 då pannan är försedd med både spärrfilter och därefter rökgaskondernsering. Arbete pågår med att tillsammans med mätfirman närmare undersöka orsaken till de onormala proportionerna för metallerna. Spärrfiltrets strumpor på panna 6 är ersatta mot nya spärrfilterstrumpor. 10

12 Panna 2: dygnsmedelvärden för TOC, april 2014 Under april månad var dygnsmedelhalten av TOC förhöjd i jämförelse vid tre tillfällen, se nedan. Datum TOC halt, dygnsmedel Pannan ,9 mg/nm³ 11 % O ,6 mg/nm³ 11 % O ,6 mg/nm³ 11 % O2 En orsak till de förhöjda värdena var att driftats med för låg O 2 -halt.. Orsaken till att de förhöjda halterna inte uppmäksammats under de aktuella driftdygnen är bristande rutiner. Genomgångar har hållits med driftpersonalen om driftförutsättningar för panna 2 och rutiner, bland annat rutinen för att följa prognosen för TOC-dygnmedelvärdet under dygnet. Orsaken till att de förhöjda halterna inte uppmärksammades vid kvalitetsäkringen var att rapporterna vid tillfället höll på att omarbetas, och att man trodde att något hade blivt fel i rapporten. För att kontrollera om det finns andra orsaker än handhavandefel kommer utredningar att genomföras under Nedan listas utredningar som planeras - Driftförutsättningarna under de aktuella dygnen undersöks o Bränsle och bränsleinmatning o Last o O2- och CO-halter o Lufttillförsel o Händelser som kan ha påverkat driften, beslut eller rutiner - Driftförutsättningar för panna 2 generellt o Bränsle och bränsleinmatning o Last o Pannans reglering med avseende på O 2, CO och TOC o Lufttillförsel o Rutiner för drift och uppföljning Panna 6: reparation av rosterkylning Rosterkylningen på Panna 6 behövde repareras, vilket ledde till att pannan inte var tillgänglig för drift under 1 vecka. 3.4 Kontrollresultat Sammanfattning enligt 4 pkt 10. Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. förordningen 2013:253 om förbränning av avfall. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Där så är lämpligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen. 11

13 3.4.2 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Emissionsuppföljning allmän beskrivning Både Panna 2 och Panna 6 är utrustade med automatiska mätsystem, AMS, av typen extraktiv- FTIR - analysator (Fourier Transform Infrared spectroscopy) för rökgaser. Stoft mäts med en separat stoftmätare. En programvara analyserar mätvärdena från FTIR- instrumentet och stoftmätaren och sänder de vidare till realtidssystemet, miljödatorn som återfinns i kontrollrummet. I miljödatorn heter programvaran Combilab som är operatörsgränssnittet i systemet. I Combilab utförs beräkningarna som resulterar i utsläppsvärden i realtid samt dygnsrapporter etc. Eftersom pannorna omfattas av mätstandarden SS-EN skall det utföras kontroller och intern kalibrering på de respektive parametrarna som kontinuerligt registreras. Instrumenten omfattas även av krav på extern kontroll. Kondensatet från P2 kontrolleras med kontinuerliga mätningar vad gäller ph, temperatur, flöde och ammonium samt suspenderade ämnen (för driftkontroll). För kontroll av metaller och suspenderade ämnen sker flödesproportionell provtagning med automatisk provtagare. Panna 3 är försedd med kontinuerlig mätning av svaveldioxid och kväveoxider och kolmonoxid via ett NDIR mätsystem. TOC och stoft mäts varje år vid besiktning. Oljepannorna P1 och P4 är försedda med röktäthetsmätare och mätning av kväveoxider och stoft sker varje år vid besiktning Mätinstrumentens funktion Panna 6, april: trasigt emissionsmätinstrument Analysatorn till emissionsmätningen på Panna 6, gick sönder under april, vilket ledde till några mätfelsdygn på Panna 6 innan ett fungerande instrument åter var inkopplat. Pannan uppfyller dock kraven enligt Förordningen om förbränning av avfall, med totalt 7 mätfelsdygn under året mot tillåtna 10. Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen Panna 2, temperaturmätning borta under 1 dygn Vid Panna 2 gick en temperaturgivare i pannan sönder, vilket ledde till att temperaturen inte kunde mätas korrekt under 1 dygn Resultat av extern kontroll av mätinstrument 2014 Vid extern kontroll 2014 av mätinstrumentens funktion (Ilema Miljöanalys AB) konstateras att: Vid kontroll av kalibreringsfunktion för mätning och registering av gasemissioner för panna 2 och panna 6, utförd konstaterades godkänt resultat på alla parametrar utom variabilitetskontroll för SO 2 på panna 2. Vid förnyad mätning i november 2014 uppfylldes kraven för SO 2. Alla krav uppfylldes vid jämförande mätning enligt NFS 2004:6. Panna 2 och Panna 6 omfattades av kontrollen. Vid mätning på panna 2 och 6 i november 2014 uppfylldes inte kraven på variabilitetskontroll för panna 2. Övriga kontroller som gjordes vid mätningen uppfyllde kraven. 12

14 3.4.3 Resultat av utsläppskontroll Utsläpp till luft Totalutsläpp beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se emissionsdeklaration bilaga 5. Uppföljning av tillståndsvillkor och utsläppsgränsvärden enligt SFS 2013:253 redovisas under avsnitt Utsläpp till vatten från kondensat Kondensat från rökgasreningen provtas och analyseras som månadssamlingsprov. ph, suspenderade ämnen och ammonium mäts även kontinuerligt (susp bara för driftuppföljning, ej villkorskontroll). Dioxiner och furaner ska provtas 2 gånger per år.p g a en kommunikationsmiss med det nya mätkonsultföretaget har dock dioxiner i kondensat bara mätts 1 gång under En redovisning av utsläpp till vatten enligt SFS 2013:253 finns i bilaga Utsläpp till lakvatten från askutfyllnad Resultat från provtagning av lakvatten från grundvattenrör från askutfyllnad vid Kraftvärmeverket i Katrineholm framgår av bilaga 4. Provtagning sker en gång vartannat år på hösten. Senaste provtagning skedde Analysresultaten redovisas som mätserie för provtagningarna sedan år 2004 för att trender ska kunna urskiljas Recipientkontroll Tekniska verken är medlem i Sörmlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll för luft som sker i inom länet. Recipient för dagvatten, processavloppsvatten (kondensat) från anläggningen och lakvatten från askutfyllnaden är i samtliga fall sjön Näsnaren nordväst om Katrineholm. Näsnaren ligger inom Nyköpingsåarnas avrinningsområde, där samordnad recipientkontroll sköts genom Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Tekniska verken är medlem i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Vattenvårdsförbundet har en provpunkt (V26 Ålsätter) vid Näsnarens utlopp där man bl. a mäter ph, konduktivitet, syre, fosfor, ammonium, klorider mm. Där görs också undersökningar av kiselalger och av bottensubstrat och vattenvegetation Besiktningar sammanfattande kommentarer Periodisk besiktning utförs en gång per år. Besiktningen omfattar emissionsmätningar, villkorsuppfyllnad, genomgång av rapporter för årlig jämförande mätning, periodiska provtagningar enligt SFS 2013:253 och kalibreringar enligt SS-EN 14181, samt granskning av egenkontrollen. Vid besiktningen år 2013 gjordes bland annat följande kommentar: Bolaget bör utreda om analysatorn vid Panna 3 kan användas som reservinstrument vid Panna 2 eller Panna 6. Det har visat sig att det inte är möjligt att använda analysatorn till Panna 3 som reservinstrument för panna 2. Istället har i budget avsatts pengar för att köpa in ett reservinstrument. Övriga påpekanden som gjordes vid besiktningen år 2013 har åtgärdats. 13

15 Periodisk besiktning genomfördes senast i november I besiktningsrapporten gavs följande kommentarer: Vid rundvandringen noterades att invallningar fanns för flytande kemikalier.i vissa fall översteg dock den lagrade volymen invallningens kapacitet. En allmän översyn rekommenderas. Sedimenteringsbassäng/dike i sydöstra hörnet hade skräp såsom frigolit och plast. Skräpet kommer från angränsande fastighet. Man bör ta kontakt med ägaren så att det kommer bort. Genomgången av egenkontrollprogrammet visar på en väl beskriven och omfattande kontroll. Vid genomgången kunde man notera några småfelaktigheter som bör justeras till. Arbete med att åtgärda de påtalade bristerna pågår. 14

16 4 Villkor och kommentarer 4.1 Tillståndsbeslut GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Gällande beslutstext, dvs. typ av produktion och produktionsmängd Tillstånd M 1-03 Miljödomstolen lämnar Katrineholm Energi Aktiebolag (KEAB) tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken till Att fortsätta och utöka verksamheten vid förbränningsanläggning på PC-Väster inom kvarteret Cisternen i Katrineholms kommun för fortsatt produktion av fjärrvärme, Att uppföra och driva en ny förbränningsenhet för avfall med en effekt på högst 25 MW kompletterad med rökgaskondensering om 3 MW värme och ångturbin om 6 MW el, Att driva befintlig fastbränslepanna (fluid bed-panna) med en effekt på 20 MW, och bygga om den för förbränning av avfall samt installera en rökgaskondenseringsanläggning, Att driva befintligt fastbränslepanna (WR-panna) med en effekt på 20 MW, Att driva två befintliga oljepannor med en effekt på 20 MW respektive 25 MW samt Att driva en befintlig elpanna med effekt på 16 MW. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts De olika pannornas effekter framgår av Tabell 1. Beslutstexten uppfylls. Mängdbegränsningar: Förbränning av högst t avfall/år, varav högst 8000 t farligt avfall, fördelat enligt: högst 1000 t per år för Q1-Q9 och Q12-Q15 högst 5000 t per år för Q16 Under 2014 har t avfall förbränts vid Kraftvärmeverket i Katrineholm Av detta har 73 ton utgjorts av farligt avfall i form av impregnerat trä. Mängdbegränsningarna innehålls 15

17 Nr Villkor Kommentar Beslut 1 Om annat inte framgår av denna dom, skall verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar och andra störningar från verksamheten bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget uppgivit i ansökan eller annars åtagit sig. Villkoret uppfylls. Verksamheten bedrivs i huvudsak enligt ansökan. 2 Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder än 50 db dagtid vardagar (kl 07-18) 40 db nattetid (kl 22-07) 45 db övrig tid Den momentana ljudnivån får som riktvärde vid bostäder inte överstiga 55 db nattetid. Dessa begränsningvärden gäller inte för fritidsbostaden på fastigheten Gersnäs 3:4 (banvaktarstuga) 3. Bolaget skall vidta åtgärder för att förhindra för omgivningen besvärande lukt, damning och nedskräpning i samband med hantering av bränsle och förbränningsrester. Bullermätning utfördes och visade att villkoret innehålls. Ingen förändring har skett i verksamheten sedan senaste mätningen, ( ), varför ingen ny mätning är genomförd Villkoren uppfylls. Vattenfall, som ägertransformatorstationen intill Kraftvärmeverket, har påtalat att det funnits platsskräp inom deras område, och Tekniska verken har städat och justerat sina rutiner. Därefter har inga fler klagomål inkommit. 4. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. För flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser skall invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaringen skall ske så att obehöriga förhindras tillträde. Bolaget lever upp till de krav som ställs gällande kemiska produkter och farligt avfall. Det finns rutiner för hur kemiska produkter ska handhas och förvaras. 5. Slagg och aska samt stoft från rökgasrening skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet inte uppstår. Om omhändertagande sker genom deponering skall denna ske på anläggningen som har tillstånd för sådant avfall. Flygaska från P6 skickas direkt till Langöya i Norge för återvinning. Oljeaska går till SAKAB. Övriga askor transporteras till Vika avfallsanläggning som har tillstånd för att ta hand om askan. 6. Farligt avfall får inte förbrännas i samförbränningsanläggningen eller fastbränsleanläggningen. Inget farligt avfall har förbränts i samförbrännings- eller fastbränsleanläggningen (P2 och P3) 16

18 Nr Villkor Kommentar Beslut 7. För farligt avfall som skall förbrännas i den nya avfallspannan gäller följande. - Flödet får inte utgöra en större andel än tio procent av bränsletillförseln. - Energivärdet skall ligga mellan 8 och 18 MJ/kg. Innehållet av organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte överstiga 1 %. Avfall innehållande höga halter tungmetaller får inte förbrännas. Under året har nästan inget farligt avfall förbränts i anläggningen (enbart första veckan i januari, då viss inblandning av tryckimpregnerat virke) Flödet utgjorde <10 procent av bränsletillförseln. Energivärdet vid leverans (stickprov) var 13 MJ/kg. Klorinnehållet var ca 0,04 %. Metallhalterna var normala för fraktionen. Villkoret uppfylls. 8. Bolaget skall i händelse av tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning vid förbränning av avfall i den nya avfallspannan eller samförbränningspannan begränsa driften enligt vad som anges i i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om förbränning av avfall. 9. Bränslet skall regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syfte att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle skall utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. 10. Utsläppet av svaveldioxider från samförbränningsanläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/nm3, omräknat till 11 % O2-halt. 11. Svavelhalten i kol till fastbränslepannan får inte överstiga 0,4 %. Under 2013 har Panna 6 gått i onormal drift i samband med fel i mätutrustning i april, vilket innebar 4 mätfelsdygn. Under dessa eldades enbart renbränsle. Panna 2 harej gått i onormal drift under året. Kraven på < 60 h/år och < 4 h i följd uppfylls. Under året har bränsleprover analyserats regelbundet för biobränsle använt avfallsbränsle. Kravspecifikation för bränsle vad det gäller föroreningar och storlek används gentemot leverantör. Dessutom tas prov per leverantör och fraktion som sparas i en månad för att göra det möjligt att spåra eventuella avvikelser bakåt i tiden Villkoret uppfylls. Det högsta månadsvärdet för Panna 2 under 2013 var augustis 24 mg/nm3 (11 % O2). Ingen eldning av kol har skett under

19 Nr Villkor Kommentar Beslut 12. För samförbränningspannan skall gälla att SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt samt rökgaskondensering skall installera och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. Nya avfallsförbränningspannan: SNCR eller annan reningsteknik avseende kväveoxider med minst motsvarande reningseffekt skall installeras och var i drift senast vid den tidpunkt då förbränning med avfall påbörjas. - bolaget regelbundet till tillsynsmyndigheten redovisar de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för komplettering med rökgaskondensering. SNCR-utrustning installerad och tagen i drift mars Rökgaskondenseringsanläggning installerad till Panna 2 och i drift april Panna 6 har utrustats med SNCR. Redovisningskravet uppfylls genom att bolaget sammanställer information om fukthalter i bränslet, vilket delges tillsynsmyndigheten (se bilaga 2) M Utsläppen av kväveoxider från den nya avfallsförbränningspannan får i medeltal för år uppgå till högst 110 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 14 Utsläppet av stoft från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 15. Utsläppet av stoft från samförbränningspannan får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm3, omräknat till 11 % O2-halt. 16. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/nm 3, omräknat till 11 % O 2 -halt. 17. Utsläppet av stoft från oljepannorna får som riktvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle Villkoret uppfylls. Årsmedelvärde för NOx-utsläpp: 110 mg/nm³ vid 11 % O2. Villkoret uppfylls. Högsta dygnsmedelvärde var 8,9 mg/nm3 vid 11 % O2. Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärde är 2 mg/nm3 (vid 11 % O2-halt) Villkoret uppfylldes inte vid mätningen i november, då denna visade ett resultat på 77 mg/nm 3 omräknat till 11 % O 2 -halt. Stoftfiltren granskades utan att något fel kunde upptäckas. Då besiktningsrapporten granskades kunde konstateras att mätoperioden varit så kort att den nästan bara innehållit start och stopp. Vid förnyad mätning i februari var värdena normala, ca 1 mg/nm3. Händelsen bedöms därför bero på felaktiga mätförhållanden. Riktvärdet uppfylldes vid besiktningen för båda pannorna. Oljepanna 1: 20,5 mg/mj Oljepanna 4: 8,7 mg/mj 18

20 Nr Villkor Kommentar Beslut 18. Utsläppet av ammoniak från den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 5 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret uppfylls inte. Riktvärdet överskreds under november och december. Se vidare avsnitt Utsläppet av kvicksilver (fast form, vätskeform och gasform) i rökgaserna från samförbränningspannan och den nya avfallsförbränningspannan får som riktvärde* inte överstiga 0,03 mg/nm3, omräknat till 11 % O 2 -halt, som ett medelvärde under minst 30 minuter och högst åtta timmar. 20. Utsläppshalterna i kondensat från rökgasrening i den nya avfallsförbränningspannan får inte överstiga vissa halter (listas i tillståndsbeslutet) Rökgaskondensatet skall återanvändas i största möjliga utsträckning. 21. Den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaska från samförbränningsanläggningen skall vara mindre än 3 % eller glödningsförlusten mindre än 5 % räknat på torr vikt. 22. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Mätningar är gjorda i samband med besiktningar i mars och november. Vid varje mättillfälle genomfördes två mätperioder om mellan 30 minuter och 2 timmar vardera, och nedan redovisas ett medelvärde av de två mätperioderna. Resultat P2. Mars 0,0016 Nov 0,0005 Resultat P6. Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Mars 0,0005 Nov 0,0009 Hg (mg/nm3, vid 11 % O 2 ) LB Samtliga mätningar visar att villkoret uppfylls Panna 6 är inte utrustad med rökgaskondensering. Mängden oförbränt uppgick till 0,1 % som årsmedelvärde. Villkoret uppfylls. Kontrollprogram finns för verksamheten, uppdatering planeras under

21 Nr Villkor Kommentar Beslut 23. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från samförbränningspannan Villkoret uppfylls för samtliga får som dygnsmedelvärde inte överstiga 300 rapporterbara dygn (beräknat enligt mg/m3 vid förbränning av rent biobränsle vid 11 % O2. gällande kontrollprogram) M Uppföljning sker enligt kontrollprogramet, vilket innebär att ett dygn måste ha ett visst antal drifttimmar för att man ska kunna bilda rapporterbara dygnsmedelvärden. 24. Utsläppet av kväveoxider från samförbränningspannan får som dygnsmedelvärde inte överstiga 200 mg/m 3 vid förbränning av rent biobränsle vid 11 % O Utsläppet av TOC från samförbränningspannan får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 vid 11 % O Utsläppet av ammoniak från samförbränningspannan får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 15 mg/m 3 vid 11 % O Utsläppet av kolmonoxid (CO) från fastbränslepannan får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 300 mg/m 3 vid 11 % O Utsläppet av kväveoxider från fastbränslepannan (räknat som kväveoxid) får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/m 3 vid 11 % O 2. Villkoret uppfylls för samtliga rapporterbara dygn (beräknat enligt gällande kontrollprogram) Uppföljning sker enligt kontrollprogramet, vilket innebär att ett dygn måste ha ett visst antal drifttimmar för att man ska kunna bilda rapporterbara dygnsmedelvärden. Villkoret uppfylls ej. Riktvärdet överskrids för 3 dygn under april. Se vidare under Villkoret uppfylls. Högsta månadsmedelvärde var 3 mg/m 3 vid 11 % O 2. Villkoret uppfylls. för samtliga rapporterbara dygn (beräknat enligt gällande kontrollprogram) Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet för kväveoxider har uppgått till 90 mg/m 3 vid 11 % O M M M M M Utsläppet av TOC från fastbränslepannan får vid besiktning som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 vid 11 % O 2. Villkoret uppfyllt. Mätningar gjorda i samband med periodisk besiktning i november 2014 visar resultat på 3 mg/nm 3 omräknat till 11 % O 2 -halt M

22 Nr Villkor Kommentar Beslut 30. Föroreningshalterna i utsläpp av rökgaskondensat från Mätvärden från samförbränningspannan får inte överstiga: flödesproportionella provtagningar av kondensat redovisas i bilaga 3. M (månadsmedelvärden) Totalt suspenderat material ph 7-9 Hg Cd Tl As Pb, Cr, Cu, Ni Zn 30 mg/l avseende något stickprov och 10 mg/l i 95 % av stickproven 0,005 mg/l 0,005 mg/l 0,01 mg/l 0,03 mg/l 0,05 mg/l (vardera) 0,1 mg/l Mätningarna visar att alla metallvillkor samt ph-kravet uppfyllts. Suspenderade ämnen mäts online och utvärderas som dygnsmedelvärden. Susp < 30 mg/l för 100 % av driftdygnen. Susp> 10 för 5 driftsdygn. Detta utgör ca 4 % av driftdygnen och innebär att villkoret uppfylls. ph har tidigare på prov utvärderats som dygnsmedelvärdet. Tillåtet phintervall är dock för snävt för att detta ska vara möjligt. Tekniska verken har ansökt om ett justerat ph-villkor i den pågående tillståndsprövningen. 31 Halten ammonium i utsläpp av rökgaskondensat från samförbränningsanläggningen får som månadsmedelvärde och riktvärde från och med den 1 juli 2011 inte överstiga 30 mg/l. Dessförinnan ska utsläppet begränsas till 150 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde. Villkoret uppfylls för Högsta månadsmedelvärde är 15 mg/l (januari) M M

23 4.2 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Panna 2: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa CO Utsläppsgränsvärdet för CO beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden överskred utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde. TOC Utsläppsgränsvärdet för TOC beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Blir dock för P2 10 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Kravet uppfylls inte. Se vidare avsnitt SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde Stoft Utsläppsgränsvärdet för stoft beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde. HCl Utsläppsgränsvärdet för HCl beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Blir dock för P2 10 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Kravet uppfylls. Högsta dygnsmedel under effektiv drift 0,7 mg/nm 3 (11 % O 2 ) SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde HF Utsläppsgränsvärde HF: 1 mg/nm3 vid 11 % O2 som dygnsmedelvärde Kravet uppfylls. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på 0,013 respektive 0,093 mg/m3 ntg vid 11 % O2 SFS 2013:253 22

24 SO2 Utsläppsgränsvärdet för SO2 beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Blir dock för P2 50 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Kravet uppfylls Högsta dygnsmedel under effektiv drift 46,4 mg/nm 3 (11 % O 2 ) SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde NOx Utsläppsgränsvärdet för NOx beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Blir dock för P2 200 mg/nm³ (11 % O2) oavsett andel avfall vid samförbränningen Kravet uppfylls. Högsta dygnsmedel under effektiv drift 176,6 mg/m3 vid ntg 11 % O2 SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde Metaller till luft Hg: =0,05 mg/m3 tg vid 6 %O 2 Cd + Tl: =0,05 mg/ m3 tg (6 % O 2 ) Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V: =0,5 mg/n m3 tg vid 6 % O 2 Under året har två externa mätningar genomfört. Vid mätningarna uppfylldes kraven för Cd, Tl och Hg men inte övriga metaller vid provtagningen i november. Se vidare avsnitt SFS 2013:253 Sb+As+Pb +Cr+Co+C u+mn+ni+ V Cd+Tl Hg mars 0,038 0, ,0024 nov 1,6 0, ,00075 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ). Dioxiner och furaner = 0,1 ng/nm3 tg vid 6 % O2. Vid emissionsmätningarna (2 st) uppmättes halter på 0,002 resp 0,022 ng/nm3 tg vid 6 % O 2. Utsläppsgränsvärdet innehålls SFS 2013:253 Kondensat Suspenderade ämnen Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen Uppfylls genom att tillståndsvillkor 30 uppfylls SFS 2013: mg/l klarats av 95 % av värdena 45 mg/l klarats av 100 % av värdena 23

25 Kondensat metaller Utsläppsgränsvärden: Kvicksilver (Hg) 0,03 mg/l Kraven uppfylls SFS 2013:253 Kadmium (Cd) 0,05 mg/l Se värden i bilaga 3 Tallium (Tl) 0,05 mg/l Arsenik (As) 0,15 mg/l Bly (Pb) 0,2 mg/l Krom (Cr) 0,5 mg/l Koppar (Cu) 0,5 mg/l Nickel (Ni) 0,5 mg/l Zink (Zn) 1,5 mg/l Kondensat Dioxiner/furaner Dioxiner och furaner 0,3 ng/l Mätvärden från emissions-mätning i mars 2014 visar mätvärden på <0,004, med massan av de kongener som är under den nedre detektionsgränsen satt till detektionsgränsen (UB). SFS 2013:253 Kravet uppfylls. Pga ett förbiseende gjordes ingen dioxinmätning på kodnensatet i samband med besiktning i november

26 Panna 6: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa CO Utsläppsgränsvärdet för CO beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden överskred utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde. TOC Utsläppsgränsvärdet för TOC beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inga dygnsmedelvärden överskred utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde Stoft Utsläppsgränsvärdet för stoft beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde. HCl Utsläppsgränsvärdet för HCl beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Avser dygnsmedelvärde Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 HF Utsläppsgränsvärde HF: 1 mg/nm3 vid 11 % O2 som dygnsmedelvärde Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: mars: 0,031 SFS 2013:253 nov: 0,023 Värden i mg/nm 3 tg (11 % O 2 ) Mätningarna visar att kraven uppfylls SO2 Utsläppsgränsvärdet för SO2 beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde 25

27 Panna 6: Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Parameter Krav Kommentar Källa NOx Utsläppsgränsvärdet för NOx beräknas enligt 71 Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall, vilket innebär att det varierar med avfallsinblandningen. Kravet uppfylls. Inget dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdet. SFS 2013:253 Avser dygnsmedelvärde Kvicksilver 0,05 mg/nm 3 tg vid 6 % O2 Uppfylls genom att tillståndsvillkor 19 uppfylls. SFS 2013:253 Kadmium + tallium 0,05 mg/nm 3 tg vid 6 % O2 Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: mars: 0,00045 nov: 0,0042 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), Mätningarna visar att kraven uppfylls. SFS 2013:253 Antimon+arsenik+b ly+krom+kobolt+ko ppar +mangan+ nickel+vanadin 0,5 mg/nm3 tg vid 6 % O2 Utsläpps-gränsvärde Under året har två externa mätningar genomfört. Resultat: mars: 0,063 nov: 0,69 SFS 2013:253 Värden i mg/nm 3 tg (6 % O 2 ), Mätningarna visar att kraven uppfylls i mars men ej i november. Utredning kring det förhöjda värdet pågår, se vidare avsnitt Dioxiner och furaner 0,1 ng/m 3 tg vid 6 % O2 Utsläppsgränsvärde Vid emissionsmätningarna uppmättes halter på: mars:0,0045 SFS 2013:253 dec: 0,0018 Värden i ng/nm 3 tg (6 % O 2 ) Kravet uppfylls 26

28 4.3 Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Vid årsskiftet 2013/2014 minskades maximal tillförd effekt till Panna 4 vid 14,8 MW. Detta innebär, enligt de summeringsregler som finns i förordningen 2013:252, att Kraftvärmeverket i Katrineholm inte längre omfattas av reglerna som gäller för stora förbränningsanläggningar (anläggningar > 50 MW). 27

29 Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Kraftvärmeverket i Katrineholm Bilaga till Miljörapport 2014 I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, till stöd för exempelvis prioriteringar. Sammanfattningsvis är ledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning skulle användas.

30 Bilaga 1, sid 2(3) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 2006:9) Det finns kontrollprogram samt rutiner och instruktioner för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser ska enligt interna rutiner uppdateras minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Riskanalys har genomförts vid Kraftvärmeverket i Katrineholm under Annat risk- och säkerhetsarbete t.ex. olika skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2014) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Kraftvärmeverket i Katrineholm: Uppdatering av rondlistor Uppdatering av rutiner för driftprov Utveckling av rutiner för arbetsbesked. Under 2014 har inte inträffat några olyckor eller liknande vid Kraftvärmeverket i Katrineholm, varför inga särskilda åtgärder har behövs vidtas med anledning av detta. För att minska risk för olägenhet för miljön har Tekniska verken under 2013 bl a Oljefatshantering har ersatt av oljedunkar i brandsäkra skåp Vattenbegjutning av transporter till panna 6 för att minska damning Fortsatta åtgärder för att minska utsläpp till vatten från Panna 6 s byggnad, arbete med separation av smutsiga och rena flöden. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret EcoOnline. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Kemikalieinventering med tillhörande riskanalyser har genomförts tillsammans för Panncentral Öster och Kraftvärmeverket i Katrineholm. Detta arbete har inneburit att ca 35 kemiska produkter med miljö- eller hälsofarliga egenskaper kunnat tas bort under De kemiska produkterna har antingen tagits bort helt eller bytts ut mot andra med bättre hälsoeller miljöegenskaper.